9789127422186

NO-boken LÄRARBOK

NO -boken

GR UN DB OK

Lennart Enwall t Bir gitta

Johansson t Gitten Skiöld

Lennart Enwall t Birgitta Johansson t Gitten Skiöld

PULS NO lärarbok omslag.indd 1

2012-09-06 13:11

38/6B62BOKO LQGG

Innehåll PULS NO-boken 1–3 ..................................................................................................................4 Att läsa och förstå faktatexter .........................................................................................8 Svenska som andraspråk .................................................................................................... 12 Prov och bedömning ............................................................................................................... 14 Tabell över centralt innehåll ......................................................................................... 15 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Rymden ................................................................................................................................................................................. 18 Hösten ...................................................................................................................................................................................... 26 Vatten ......................................................................................................................................................................................... 40 Luft .................................................................................................................................................................................................. 46 Din kropp .......................................................................................................................................................................... 52 Vintern .................................................................................................................................................................................... 72 Olika material ........................................................................................................................................................... 84 Våren ........................................................................................................................................................................................... 92 Sommaren .................................................................................................................................................................... 108 KOPIERINGSUNDERLAG, MINNS DU?

38/6B12 1< LQGG

...................................................

127

PULS NO-boken 1–3 PULS NO-boken 1–3 ingår i en serie böcker i de natur- och samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. För skolår 1–3 finns följande grundböcker med tillhörande arbetsböcker och lärarböcker:

PULS NO-boken 1–3 PULS SO-boken 1–3 PULS Teknik 1–3

Lärarboken Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS NO-boken 1–3 är upplagda.

I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVA-elever i klassen.

Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i NO. Här finns också tabeller du kan använda dig av som bedömningsunderlag.

I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVA-begrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussionsfrågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken.

Sist i lärarboken finns kopieringunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som vi i PULS 1–3 kalllar Minns du? som testar en del av elevernas kunskaper.

4

38/6B12 1< LQGG

Grundboken Varje kapitel i grundboken inleds med en sida eller ett uppslag som introducerar innehållet i kapitlet.

De inledande sidorna är tänkta som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde i regel behandlas uppslagsvis.

Arbetsböckerna Det finns två arbetsböcker till PULS NO-boken.

Arbetsbok 1 omfattar innehållet i de fem första kapitlen och arbetsbok 2 de fyra sista kapitlen i boken. Arbetsböckerna har uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina kunskaper.

Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna utvecklar sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med språket på olika sätt, med hjälp av ord och begrepp som finns inom NO.

5

38/6B12 1< LQGG

Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

OLIKA MATERIAL Centralt innehåll Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.

Centralt innehåll Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för NO som kapitlet innehåller.

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.

Människors användning och utveckling av olika material genom historien.

Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Syfte Kapitlet om olika material syftar till att ge eleverna kunskap om olika materials egenskaper och användning. Här betonas också hur man genom ansvarsfullt användande av material kan spara på jordens resurser och bidra till minskad miljöpåverkan. Det är viktigt att eleverna förstår betydelsen av kunskap på detta område.

Uppstart

Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av experiment som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Låt eleverna komma på andra liknande materiallekar och förklara hur de tänker runt materialens egenskaper.

Nyckelord material trä tyg plast avfall återanvändning

Introducera kapitlet om olika material genom att låta eleverna göra handleken ”sten, sax, påse”.

Deltagarna tävlar två och två mot varandra och slår var sin knuten näve i luften två gånger. Tredje gången formar de sina händer till en av tre symboler: • sten – den knutna näven behålls • sax – handens pek- och långfingrar sträcks ut • påse – handen öppnas och sträcks fram oknuten

SVA-begrepp

Sten besegrar sax, men förlorar mot påse. Sax besegrar påse, men förlorar mot sten. Påse besegrar sten, men förlorar mot sax.

Blir det oavgjort löser man detta genom att spela igen tills någon vinner.

Man kan spela flera gånger och låta den som har t. ex. bäst av tre vinna.

Diskutera med eleverna vilka egenskaper de olika materialen har. Vad gör dem till ”vinnare” över ett annat material?

lätt

papper glas

metall

porslin batterier återvinning

sopor kvicksilver

Partikelverb och avledningar återvinna innehålla

bli över

Sammansättningar bomullsplanta

batteriholk

Homonym Övriga porslin stjälk miljön

Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

kastrull sortera lock

spunnit kompost

SVA-begrepp Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

84

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

6

38/6B12 1< LQGG

Varje uppslag i grundboken har fÜljande struktur i lärarboken:

Flugor och andra smĂĽ insek er

Getingarna bygger bo av trä, som de tuggar sÜnder och blandar med saliv.

Insekter är mycket smü djur, som har sex ben.

MĂĽnga insekter kan flyga.

Nyckelpigans favoritmat är bladlÜss.

Husflugans Ügon täcker nästan hela huvudet.

Husflugan

FĂĽnga flugor

Flugorna lever pü sommaren. När hÜsten kommer och det blir kallt, dÜr de flesta.

Det finns münga olika slags flugor. Här für du läsa om husflugan.

Husflugor tycker om att äta nästan allting som vi människor äter. De lÜser upp sin mat med spott och sedan suger de i sig blandningen med sin sugsnabel.

En husfluga lägger ägg ungefär ĂĽtta gĂĽnger om ĂĽret. Varje gĂĽng kan den lägga 100â&#x20AC;&#x201C;500 ägg. Ă&#x201E;ggen läggs där det är varmt, till exempel i en kompost eller gĂśdselstack.

VarfÜr är det sü svürt att smyga sig pü en fluga?

Det beror pü att flugans stora Ügon egentligen är münga smü Ügon, som sitter tätt, tätt ihop. Det gÜr att den kan se üt alla hüll, även baküt.

Mygghonan suger blod fÜr att kunna lägga ägg.

VĂĽrtbitaren spelar fĂśr att locka till sig en hona. DĂĽ gnider han bakbenen mot vingarna.

Med sin lĂĽnga tunga suger humlan nektar ur blomman.

Ekoxen är Europas längsta skalbagge.

88

89

3XOV12 LQGG

3XOV12 LQGG

Flugor och andra smĂĽ insekter

Introduktion Här für du som lärare mer fakta och fÜrdjupning om avsnittet.

Det finns 1,5 miljoner kända djurarter i världen. En miljon av dem är insekter. De kan se väldigt olika ut men alla har sex ben, tvü antenner och bitande eller sugande mundelar.

Husflugan Flugor är insekter. Det finns 100 000 olika arter av flugor i världen, varav ca 3 000 i Sverige.

Husflugan är 7â&#x20AC;&#x201C;8 mm lĂĽng. Flugor har inget skelett, utan i stället ett hĂĽrt kroppshĂślje av ett ämne som kallas kitin. Flugor har till skillnad frĂĽn bin och fjärilar endast ett par vingar, eftersom bakvingarna är ombildade till smĂĽ klubbformade balansorgan.

Liksom de flesta andra insekter har flugor fasettÜgon. Dessa är uppbyggda av ett stort antal delÜgon. Alla fasettÜgon sänder en sammanhängande bild till centrala nervsystemet. Flugor har dock inte lika bra synskärpa som vi människor. Vi ser 100 günger skarpare än en husfluga.

Under flugornas fÜtter sitter pü varje fot smü krokar och tvü hüriga, klibbiga trampdynor som gÜr att de kan gü büde pü väggar och i tak.

Flugors smakorgan sitter under fÜtterna, sü när flugorna promenerar runt känner de om de gür pü nügot som smakar gott. En fluga äter nästan allt det som vi människor tycker om. Men den äter ocksü lika gärna ruttna saker och gÜdsel. Husflugan har en sugsnabel som den kan slicka och suga i sig

vätskor med. Husflugan kan inte stickas med sin snabel. Däremot finns det stickflugor som har en vass snabel som de kan suga blod med.

Eftersom en fluga kan flyga direkt frün avfallshÜgar eller gÜdselstackar till vüra matbord, kan den sprida bakterier som fastnat pü dess trampdynor och hüriga ben. Bakterierna kan fÜrorsaka olika sjukdomar, t. ex. tarminfektioner. Husflugan sprider mer sjukdomar än nügon annan insekt och den räknas därigenom som världens farligaste djur.

Att diskutera â&#x20AC;˘ Flugor sprider bakterier. BĂśr de utrotas? â&#x20AC;˘ VarfĂśr vill flugor vara i närheten av människor, som de ju egentligen är rädda fĂśr? â&#x20AC;˘ â&#x20AC;?En svala gĂśr ingen sommarâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?en fluga gĂśr att ingen somnarâ&#x20AC;? Vad betyder dessa uttryck?

Att gĂśra U U U K

Tillverka en insekt, s. 125.

PĂĽ jakt efter insekter, s. 125.

UndersĂśk en husfluga, s. 125.

35 Flugor.

Litteratur

Att diskutera Detta är frügor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frügorna är tänkta att vara en inspiration och igüngsättare fÜr att fü eleverna att prata NO.

Fischer-Nagel, AÂ & Fischer-Nagel, H: Husflugan.

Bergh 1990.

113

Att gÜra Under att gÜra finns aktiviteter som passar att gÜra i samband med respektive uppslag.

U är hänvisning till elevuppgifterna som finns

i lärarboken.

K är hänvisning till kopieringunderlag som finns

i slutet av lärarboken.

7

38/6B12 1< LQGG

Prov och bedömning För att uppnå målen i Lgr 11 behöver du veta vilket centralt innehåll som föreskrivs i ämnet men också vilka kunskapskraven är för den grupp du arbetar med.

För att du som lärare ska känna dig trygg med att du och dina elever arbetar med det innehåll som läroplanen föreskriver finns det tydliga översikter över hur innehållet i boken motsvarar det centrala innehållet och förslag på bedömningsunderlag.

Tabell över centralt innehåll På s. 15 i lärarboken finns en sammanställning över hur innehållet i varje kapitel förhåller sig till det centrala innehållet i Lgr 11. Dessutom inleds varje kapitel i lärarboken med en översikt som visar vilka delar i det centrala innehållet som kapitlet omfattar.

Bedömningstabeller I lärarboken finns också kunskapskraven i tabellform, se s. 16. Vår förhoppning är att det ska göra det lättare för dig att följa dina elevers kunskapsutveckling samt se att de verkligen når upp till kunskapskraven.

Prov Till varje kapitel finns ett enklare kunskapsprov som vi kallar Minns du?. Ett prov med genomtänkta frågeställningar kan vara ett värdefullt verktyg och hjälpmedel både för undervisning och lärande. Det ger dessutom dig som lärare en möjlighet att utvärdera en del av kunskaperna.

Proven i denna bok kan sägas vara målrelaterade eller kriterierelaterade. Avsikten med dem är alltså att kontrollera kunskaper i förhållande till ett visst kunskapsstoff, i detta fall målen i form av kunskapskrav i läroplanen.

Provuppgifterna i ett enskilt prov berör några utvalda kunskapskrav, med utgångspunkt från det centrala innehållet i grundboken.

Proven är gjorda så att de ska vara enkla att genomföra. Elevens resultat på de olika proven tillsammans med dina observationer av elevernas förmågor från arbetet i klassrummet ger dig goda möjligheter att kunna bedöma en elevs kunskaper både ur summativa och formativa aspekter.

Proven finns längst bak i lärarboken (s. 165–184).

14

38/6B12 1< LQGG

Tabell över centralt innehåll Centralt innehåll Året runt i naturen

Puls NO-boken Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem

Rymden s. 15, Hösten s. 16–27, Vintern s. 54–61, Våren s. 68–79, Sommaren s. 82–99

Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Din kropp s. 46, 49

Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.

Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Vinterlek s. 62–63

Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.

Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

Olika material s. 64–67

Berättelser om natur och naturvetenskap

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.

Se litteraturtips lärarbok

Metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Exempel finns på s. 31, 62–63, 64–65, 80–81 Exempel finns på s. 30, 32–33, 36–37 Underlag finns i kopieringsunderlag och arbetsböcker

Kropp och hälsa

Kraft och rörelse

Material och ämnen i vår omgivning

Rymden s. 6–15

Hösten s. 16–27, Vintern s. 54–61, Våren s. 68–79, Sommaren s. 82–99 och s. 100–101 s. 19, s. 59

Din kropp s. 38–54 Din kropp s. 50–54

Vårlek s. 80–81

Olika material s. 64–67

Vatten s. 28–29

Luft s. 34–37 Vatten s. 32–33

15

38/6B12 1< LQGG

Bedömningstabell NO

Namn_______________________

Kunskapskrav Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön.

Eleven gör enkla observationer av årstider.

Eleven kan namnge några djur och växter.

Eleven kan sortera djur och växter efter olika egenskaper.

Eleven kan göra enkla näringskedjor.

Eleven berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen.

Eleven kan diskutera några faktorer som påverkar människors hälsa.

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper.

Eleven kan berätta om ljus och ljud och relatera till egna iakttagelser.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om kraft och rörelse.

Eleven kan ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om vatten och luft.

Eleven kan separera lösningar och blandningar med enkla metoder.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

Eleven dokumenterar sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Eleven kan samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

16

38/6B12 1< LQGG

RYMDEN Centralt innehüll Jordens, solens och münens rÜrelser i fÜrhüllande till varandra.

MĂĽnens olika faser.

Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider pü üret.

Hur ürstidsväxlingar i naturen sker.

Berättelser om äldre tiders strävan att fÜrstü och fÜrklara fenomen i naturen.

Syfte

SVA-begrepp

Kapitlet om rymden syftar till att ge eleverna faktakunskaper om olika himlakroppar som sol, stjärnor, müne och planeter, deras rÜrelser i fÜrhüllande till varandra och hur de püverkar vürt liv pü jorden.

Partikelverb och avledningar osynlig bestĂĽ av

inträffa sätta ihop

Sammansättningar

Uppstart Berätta fÜr eleverna att de ska fü vara med om hur man tror att universum skapades. Häng upp ett tjockt, svart tyg pü ett südant sätt att det blir ett krypin stort nog att rymma alla eleverna i gruppen.

Häng upp nügra slingor julgransbelysning pü olika avstünd utanfÜr tyget. MÜrklägg rummet sü att det blir kolsvart. Lüt eleverna krypa in i kojan och säg att de befinner sig lüngt tillbaka i tiden innan universum fanns. Sätt pü en cd med ljud frün en explosion och tänd fÜr ett Ügonblick takbelysningen.

Tänd sedan, efter en stund, de olika julgransbelysningarna en efter en. Spela rymdmusik.

Nyckelord Big Bang planeter mĂĽnen

komma till klumpa ihop dessutom

solar solsystem jordvarv

stjärnor stjärnbilder solvarv

sandkorn sagofigur sjĂśfarare

münskära halvklot

fotspĂĽr pilbĂĽge

Idiomatiska uttryck Ăśppet hav

Homonymer klar (mün)skära

under tub

hĂĽll

skapa egentligen gas bana släta GPS

explosion violett inuti varv bälte radar

Ă&#x2013;vriga forskare enorm frusen hett yta kompass luta

18

38/6B12 1< LQGG

Hur ser det ut i rymden?

Finns det liv på andra planeter?

Hur kan du se att jorden snurrar?

Har du någon gång undrat hur himlen, jorden och människorna har kommit till?

I alla tider har människor försökt att förklara var allting kommer ifrån. I dag tror många forskare att det gick till så här när rymden skapades: Från början fanns ingenting.

Ingen plats. Inte ens tid.

Plötsligt kom en väldig explosion.

Små, osynliga bitar av olika ämnen flög åt alla håll.

Så småningom började de små bitarna att klumpa ihop sig med varandra. Klumparna växte och blev större och större.

Efter enormt lång tid hade klumparna vuxit till många miljarder solar och planeter. En av planeterna blev vår jord.

Det var rymden som skapades.

Den stora explosionen brukar kallas The Big Bang.

Det är engelska och betyder Den stora smällen.

Man tror att Den stora smällen inträffade för ungefär 14 000 miljoner år sedan.

Genom rymdresor får vi veta mer om rymden.

Den stora smällen

6

3XOV12 LQGG

7

Den vanligaste teorin i dag om hur universum föddes är teorin om ”Den stora smällen” eller ”Big Bang-teorin”. Enligt denna teori bildades vårt universum för mellan 9 000 och 15 miljarder år sedan, då det fanns ett stort gasklot i universum som exploderade. En del forskare tror att det var ett äldre universum som kan ha exploderat.

Vid Big Bang var temperaturen många miljoner grader. När den svalnade bildades de första atomerna, det var väte- och heliumatomer. Atompartiklarna drogs ihop till stora moln av gas, stoft och ljus som slungades ut i rymden vid explosionen. I molnen föddes galaxer som delade upp sig i stjärnor och planeter. Tusentals miljoner galaxer flyger fortfarande i väg från varandra av kraften från explosionen. Universum håller alltså fortfarande på att utvidga sig.

Det har funnits många olika teorier om hur universum skapades. Vikingarna tänkte sig att det först inte fanns någonting alls, bara en enormt stor, tom rymd. Norr om rymden var det kallt och där blåste isande vindar. Söder om rymden var det mycket hett och där var vindarna glödande varma. Mitt i rymden möttes de kalla och de varma vindarna.

Just där började livet. Den första levande varelsen var en ko och därnäst kom en ond jätte som hette Ymer. En gud skapades också som fick barn och barnbarn som dödade Ymer. Hans blod blev hav och hans huvudskål blev himmel. Skelettet blev berg och håret gräs. I rymden fanns också ett frö

3XOV12 LQGG

till ett världsträd, en ask, som växte och bar upp hela världen. Från asken kom nya träd och av dessa skapades de första människorna som hette Ask och Embla.

I Bibelns Första Mosebok kapitel 1–2 berättas om hur Gud på sju dagar skapade himmel och jord.

Att diskutera • Hur säker kan man egentligen vara på att forskarnas förklaring över hur universum skapades är sann?

• Kommer man någonsin att kunna utforska hela universum? Hur lång tid kan det tänkas ta?

• Gör två dramatiseringar nedan under Att göra och diskutera vad som är olika i de två sätten att beskriva hur universum skapades.

Att göra U U U

Gör rymdraketer, s. 24.

Frågor om rymden, s. 24.

Dramatisera Big Bang, s. 24.

Litteratur Johansson, G & Ahlbom, J: Ut i rymden med Mulle Meck. Natur & Kultur 2008.

Llewellyn, C: Vi tittar på rymden. Bonnier Carlsen 2000.

Poskitt, K: Den hissnande galaxen. Argasso 2011.

19

38/6B12 1< LQGG

Merkurius

Venus

Jorden (Tellus)

Mars

Jupiter

Saturnus

Uranus

Neptunus

Jordens mĂĽne

Solen

Här ser du alla planeterna i vürt solsystem.

I verkligheten ligger de mycket längre ifrün varandra än vad bilden visar.

Solen och plane erna När du tittar pü himlen en klar natt, ser du münga ljusa prickar. Vi brukar kalla dem stjärnor. Men egentligen är de solar och planeter.

Vür gula sol är ocksü en stjärna. Den är ungefär en miljon günger sü stor som jorden.

Det är som en fotboll bredvid ett litet sandkorn.

Det finns münga andra solar, som är mycket stÜrre än vür sol. Men de ligger ännu längre bort frün oss. Det är därfÜr vi bara ser dem som ljusa prickar.

Vürt solsystem Runt vür sol rÜr sig ütta stora planeter. Alla snurrar runt pü ett bestämt sätt, olika lüngt frün solen. En av planeterna är jorden.

Solen och de ĂĽtta planeterna tillsammans kallas fĂśr vĂĽrt solsystem.

Vüra planeter Planeterna är olika stora. En del bestür mest av frusen gas. Nügra är gjorda av sten och järn.

Planeterna lyser inte av sig själva. Det ser bara ut sü. Det är solens strülar som lyser pü dem sü att de ser ljusa ut. DärfÜr kan du se vissa planeter som prickar pü stjärnhimlen.

Solljus Ljuset frün solen ser inte ut att ha nügon färg. Men ljuset bestür egentligen av münga färger: rÜtt, orange, gult, grÜnt, blütt, och violett. När alla färgerna är blandade ser vi dem inte. De blir bara vanligt vitt ljus.

Solen ger liv Vür sol bestür mest av brinnande gas. Inuti solen är det münga miljoner grader hett.

Det är solens värme och ljus som gÜr att träden, blommorna och allt annat kan växa.

Om inte solen fanns, skulle det inte finnas nügot liv här pü jorden.

Kan du nügon güng se alla färgerna pü himlen?

8

3XOV12 LQGG

Planetfakta Jorden kallas ocksĂĽ fĂśr Tellus.

Den är ungefär 4 600 miljoner ür gammal.

Jupiter är den stÜrsta och tyngsta planeten i vürt solsystem. Den är lika stor som tusen jordklot.

Planeten Saturnus är känd fÜr sina ringar. Ringarna bestür av stenar och isbitar som snabbt snurrar runt, runt planeten.

9

Solen och planeterna Solen är vĂĽr närmaste stjärna och den skapades fĂśr ungefär 5 000 miljoner ĂĽr sedan ur ett roterande gasmoln. Inuti molnet packades atomerna under rotationen allt hĂĽrdare samman samtidigt som temperaturen steg. När temperaturen nĂĽtt 10â&#x20AC;&#x201C;15 miljoner grader bĂśrjade gasmolnet att sända ut ljus och energi. SĂĽ fĂśddes solen, och sĂĽ fĂśds alla stjärnor.

Solen är en fÜrutsättning fÜr liv pü jorden. Med undantag fÜr atomkraften har alla energi- och värmekällor sitt ursprung i solskenet. Kol och olja kommer frün växter och djur och utgÜr lagrad solenergi. Likasü kommer den energi som vi människor für genom maten frün solen. Vattenkraften är ocksü beroende av solen, fÜr om inte solen lyste sü att vattnet avdunstade och blev moln skulle det inte regna och dü skulle det inte bli nügra vattenfall.

Runt solen cirklar ütta planeter och Pluto, som inte räknas som en riktig planet. Eftersom planeterna rÜr sig i banor runt solen har de inga bestämda platser pü himlen, vilket vanliga stjärnor har. Planet är ett grekiskt ord som betyder vandrare.

FÜrutom ljus- och värmestrülar sänder solen ocksü ut osynliga, ultravioletta strülar. Det är de ultravioletta strülarna som gÜr att vi kan bli solbrända. Runt jorden finns ett luftlager, ozonskikt, som filtrerar bort en del av de ultravioletta strülarna. Det är viktigt att ozonskiktet finns fÜr annars skulle vi bli sÜnderbrända. Nu när ozonskiktet pü

3XOV12 LQGG

sina ställen har blivit tunnare pü grund av miljÜfÜrstÜrelse, müste vi skydda oss mot solen. Man ska dessutom aldrig titta in i solen med blotta Ügat och inte heller genom kikare eller teleskop. Det starka ljuset kan skada Ügonen allvarligt. Eftersom jorden snurrar runt solen och münen snurrar runt jorden händer det ibland att münen befinner sig mitt emellan jorden och solen sü att solen blir skymd.

När vi dü inte kan se solen blir det mÜrkt. Vi kallar fenomenet fÜr solfÜrmÜrkelse.

Att diskutera â&#x20AC;˘ Vad skulle hända pĂĽ jorden om solen slocknade? â&#x20AC;˘ Hur ger solen oss pĂĽ jorden energi?

Att gĂśra U U U K

Planeternas avstĂĽnd, s. 24.

GÜr solen och planeterna i papier-machÊ, s. 24.

Tillverka solen, jorden och mĂĽnen, s. 24.

1 Planeterna.

Litteratur Greenwood, M: Rymdboken. Rebus 2011.

Rundgren, H: Runt i naturen. Solen, münen och den rÜda planeten. Sveriges Utbildningsradio (UR) 2008. www.ur.se/taxitillvenus/ www.ungafakta.se

20

38/6B12 1< LQGG

Vad är ny och nedan?

Om du tittar på månen några gånger under en månad, ser den inte likadan ut. Den kan till exempel vara fullmåne, halvmåne eller bara en tunn månskära.

Det beror på att du ser olika mycket av månen, när den rör sig runt jorden.

Månskära som kallas nymåne.

Månskära som kallas nedan.

Halvmåne

Månen

Halvmåne

De första människorna på månen

Nästan alla planeter i vårt solsystem har egna månar.

De är av is eller sten. Månarna rör sig alltid i banor runt sina planeter.

Vår jord har också en egen måne. Den är mycket mindre än jorden.

Månen snurrar ett varv runt jorden på 28 dagar.

Det är ungefär en månad.

Månen lyser inte av sig själv. Det är solens starka ljus, som gör att man kan se den.

Den 21 juli 1969 landade två astronauter på månen för första gången. De kom från USA och hette Neil Armstrong och Edwin Aldrin.

Det tog ungefär fyra dagar för dem att komma fram.

På månen

Edwin Aldrin tar sina första steg på månen.

På ryggen har han stora tuber med luft, så att han kan andas. Det finns ju ingen luft på månen.

Vår måne är gjord av sten. På ytan är det alldeles fullt av stora gropar. De kallas kratrar.

Det finns också stora, släta områden på månen.

De kallas hav, men där finns inget vatten. Eftersom det inte heller finns någon luft, kan ingenting leva där.

Eftersom det inte finns någon luft, kan det heller inte blåsa. Därför finns Edwins fotspår kvar än i dag.

10

3XOV12 LQGG

Fullmåne

11

Månen Månen är 3 476 km i diameter vilket är cirka en fjärdedel av jordens storlek. Vår måne ligger 384 400 km från jorden, men den flyttar sig hela tiden bort från jorden och avståndet ökar med tre centimeter varje år. Temperaturen varierar från plus 100 grader till minus 170 grader. På månen finns det ingen luft och därför finns det heller inga vindar. Månytan är täckt av slätter och stora och små kratrar. Den största kratern har en diameter av 200 km och vallarna runt om är lika höga som jordens högsta berg. Kratrarna har bildats genom meteoritnedslag.

Månen har inget eget ljus utan det månsken som vi ser är bara en spegling av solljuset. Under den tid som det tar för månen att rotera runt jorden kan man se månen befinna sig i olika faser. Det tar 29,5 dagar från en nymåne till nästa.

Det är alltid samma sida av månen som vi kan se från jorden. Detta kallas att månen har bunden rotation. Ibland inträffar fenomenet att det blir månförmörkelse. Det sker när solen, jorden och månen befinner sig i sina banor på ett sådant sätt att de ligger i en rak linje med jorden i mitten.

Jorden skymmer då månen så att den inte kan få solljus och jorden kastar sin skugga över den. Månförmörkelsen varar bara ungefär en och en halv timme eftersom jorden och månen hela tiden rör sig i sina banor.

3XOV12 LQGG

Jordens dragningskraft gör att månen håller sig i en bana runt jorden, men månen har också en egen dragningskraft även om den är bara är en sjättedel av den på jorden. Det är denna dragningskraft som orsakar tidvatten på jorden.

Att diskutera • Är det meningsfullt att åka till månen eller är det bara en trevlig hobby?

• Vad tror du man forskar mest kring om 40 år: bättre mediciner, miljöfrågor eller om månen?

Varför?

• Vilka för- och nackdelar finns det med tidvatten?

• En del säger att de inte kan sova när det är fullmåne. Kan det finnas någon sanning i det?

Hur tänker du om det?

Att göra U U U K

Hur rör sig solen, jorden och månen?, s. 25.

Månens olika faser, s. 25.

Gör ett månlandskap med astronauter och rymdfarkoster, s. 25.

2 Månen.

Litteratur Lindström, J: Till månen. Bonnier Carlsen 2009.

Turnball, S: Lätta fakta om sol, måne och stjärnor.

Berghs 2009.

21

38/6B12 1< LQGG

Hi a s järnor Vid klart väder kan du se många hundra stjärnor på natthimlen. Nere från jorden ser de nästan likadana ut. Men alla är egentligen olika.

Karlavagnen

Stjärnbilder För mycket länge sedan hittade människor på att man kunde sätta ihop stjärnor till grupper.

Grupperna kallas stjärnbilder. Man tyckte att stjärnbilderna liknade djur eller sagofigurer.

Med lite fantasi kunde man till exempel se en stor björn, en vagn och krigaren Orion med sin pilbåge.

I dag räknar vi med 88 stjärnbilder. En del av dem syns där vi bor, på norra halvklotet.

Andra syns bara på södra halvklotet. Några stjärnbilder kan du se hela året, andra bara vissa årstider.

En stjärnbild, som alltid syns här i Sverige, är Stora björnen. Den består av många stjärnor.

De sju som syns bäst, kallar vi för Karlavagnen.

Det finns också en stjärnbild som heter Lilla björnen, eller Lilla karlavagnen. I den stjärnbilden kan du hitta Polstjärnan. Den är alltid rakt i norr.

Orion På hösten och vintern ser vi stjärnbilden Orion på himlen. Orion är en krigare med pilbåge och ett svärd i sitt bälte. Bältet består av tre starka stjärnor och kallas förstås för Orions bälte.

Lilla björnen

Polstjärnan

Stora björnen

Orion

Stjärnor för att hitta Sjöfarare måste hela tiden veta åt vilket håll de seglar. Det är svårt på ett öppet hav, där det inte finns något land att jämföra med. Därför har människor i alla tider seglat efter stjärnor och stjärnbilder.

Nu för tiden har vi kompasser, GPS och radar. Men det är ändå bra att till exempel kunna hitta norr med hjälp av Polstjärnan.

12

3XOV12 LQGG

13

Hitta stjärnor Stjärnorna är himlakroppar som består av glödande gas och de utstrålar alla energi i form av ljus och värme, precis som vår närmaste stjärna, solen.

Jämfört med många andra stjärnor är solen en mycket liten stjärna, men eftersom andra stjärnor ligger långt bort i rymden uppfattar vi dem som små. Den stjärna som ligger närmast oss, bortsett från solen, heter Proxima Centauri och den ligger 4,3 ljusår från oss. Ljusår är den enhet som man använder när man mäter avstånd till stjärnor. Ett ljusår är 9 500 miljarder km och den sträcka som ljuset färdas på ett år. Ibland ser det ut som om stjärnorna blinkar på himlen vilket beror på att stjärnljuset passerar varmare och kallare luftbälten på sin väg till jorden. Det kan också se ut som om stjärnorna har uddar eller taggar, men det beror också på att ljuset flimrar när det går genom de olika luftlagren. Alla stjärnor är runda eller ovala.

Vissa stjärnor ser ut att ligga ganska nära varandra i grupper, vilket de i verkligheten inte gör eftersom avstånden är enorma. Dessa grupper av stjärnor bildar mönster som fått olika namn. Allt som allt är 88 stjärnbilder namngivna. Bland dessa återfinns t.ex. de tolv stjärnbilderna i Zodiakens, eller djurkretsens tecken, och Stora björnen med Karlavagnen.

Astronomerna delar in stjärnorna i olika grupper beroende på deras färger. En stjärnas färg beror på dess yttertemperatur. Hetast är de blå jättestjärnorna. Blå stjärnor är varmare än vita, som i sin tur

3XOV12 LQGG

är varmare än gula. Svalast är de röda stjärnorna, som kallas röda dvärgar.

Ibland ser man stjärnor falla på himlen. Ett stjärnfall är ett stenblock, en meteor, från yttre rymden som brinner upp när det färdas genom atmosfären. Riktigt stora meteorer kan nå marken och bilda enorma kratrar där de slår ner. De meteorer som når marken kallas meteoriter. I Arizonaöknen finns en 175 m djup krater som bildades för 25 000 år sedan. I Sverige har Siljansringen och sjön Mien bildats genom meteoritnedslag.

Stjärnor är solar och planeter.

Att diskutera • Finns det någon nytta med stjärnor? Vilken?

• Om någon gör något bra säger man att personen är en stjärna, t. ex. en ”stjärnkock” eller en popstjärna. Hur kan det komma sig att man använder ordet stjärna i jämförelsen?

Att göra U U

Titta på stjärnbilder, s. 25.

Gör stjärnbilder, s. 25.

Litteratur Lindström, J: Allt om universum – stjärnor, galaxer och kosmiska mysterier. Bonnier Carlsen 2009.

Malmborg, E & Sollenberg, L: Lilla rymd-skolan.

Rabén & Sjögren 2000.

22

38/6B12 1< LQGG

Jorden

Ett solvarv tar ett år Jorden snurrar inte bara runt sig själv. Den snurrar ju runt solen också. Det tar ett år för jorden att snurra ett varv runt solen. Under det året har vi olika årstider.

Var tror du att jorden är just nu när du läser det här?

Det finns liv på jorden, men inte på de andra planeterna i vårt solsystem. Det beror på att jorden är den enda planeten som har luft och vatten.

Dessutom ligger jorden lagom långt från solen. Det blir inte för varmt och inte för kallt här.

Ett jordvarv tar en dag och en natt Varför blir det dag och natt? Det beror på att jorden snurrar runt sig själv.

Det tar 24 timmar att snurra ett varv.

Den del av jorden som är vänd mot solen får ljus. Där är det dag. Den andra sidan är vänd från solen. Där är det mörkt och natt.

Så här ser jorden ut från rymden.

Det vita är moln. Jorden kallas också för Tellus.

Sommar

Vår

vår

På sommaren lutar jordens norra del med Sverige mot solen.

På våren kommer Sverige närmare och närmare solen.

solen

sommar

vinter

dag

höst

natt

Solen lyser alltid på jorden. Men det är bara den sida, som är vänd mot solen, som får dag. Därför är det inte dag och natt samtidigt på hela jorden.

Höst

Vinter

På hösten kommer Sverige längre och längre bort från solen.

När det är vinter lutar jordens norra del med Sverige bort från solen.

14

3XOV12 LQGG

15

Jorden Jorden, eller Tellus som vår planet heter på latin, bildades för 4 500 miljoner år sedan av brinnande, smälta bergarter och giftiga gaser. När ytskiktet svalnade bildades en tunn jordskorpa.

Jordskorpan förändrades ständigt under den första tiden, eftersom det då var många jordskalv och vulkanutbrott. Runt jorden fanns en atmosfär som bestod av giftiga gaser. Så småningom började primitiva algarter att producera syre, som tillsammans med solstrålningen bildade ett ozonskikt runt jorden. Ozonskiktet var en förutsättning för utveckling av liv, eftersom det filtrerade bort skadlig strålning från solen.

Jämfört med solen är jorden liten. Om man tänker sig solen som en fotboll är jordens storlek ungefär som ett knappnålshuvud av glas. Månen skulle då vara stor som ett knappnålshuvud av stål.

Jorden färdas med en hastighet av 30 km i sekunden runt solen. Det tar 365 dagar och 6 timmar för jorden att cirkla runt solen. Samtidigt roterar jorden runt sin egen axel på 24 timmar, ett dygn.

Jordens rotation runt sin axel ger oss natt och dag.

Vi ser solen gå upp i öster och ner i väster eftersom jorden roterar från väster mot öster. Jordens axel lutar och därför får vi olika årstider beroende på om jorden lutar in mot solen eller bort från solen.

Jordens närmaste granne i rymden är månen som cirklar runt vår planet.

Jordens fasta inre kärna består av järn och är ett

3XOV12 LQGG

område med intensiv hetta och enormt tryck. Temperaturen där är 4 500 grader.

Utanför den inre kärnan finns en yttre kärna som består av flytande järn och nickel. Runt kärnan ligger ett lager som kallas manteln, den är ca 3 000 km tjock. Manteln innehåller varm, mjuk sten.

Utanpå manteln finns jordskorpan som är mellan 30 och 70 km tjock, även om det finns platser där tjockleken bara är 8 km. Den består av rörliga plattor och ovanpå dessa finns oceanerna och kontinenterna.

Runt jorden finns ett tunt luftlager, atmosfären, som skyddar jordytan från alltför starkt solljus och håller kvar värmen nattetid. Atmosfären innehåller rätt mängd syre för att vi ska kunna andas. Eftersom vi dessutom har vatten på jorden har vi det som behövs för att ge liv till växter och djur. Bortsett från behovet av solljus är jorden en självförsörjande planet.

Att diskutera • Hur kan man ta reda på att jorden är rund?

• Vad skulle hända om jorden inte hade någon dragningskraft?

• Varför finns det liv på jorden men inte på månen?

Att göra U K

Jordens dragningskraft, s. 25.

3 Vilken årstid?

23

38/6B12 1< LQGG

Uppgifter: Undersök rymden Gör rymdraketer Man behöver: • en toalettrulle till varje barn • ev. en stor papprulle • färg • färgat papper • silkespapper • klister och saxar Gör rymdraketer av målade toalettrullar där en liten pappersstrut får bli farkostens nos och remsor av silkespapper får bli ”elden i baken” på raketen.

Varje elev får göra var sin raket eller så gör hela gruppen en stor raket av en jättestor papprulle.

Frågor om rymden Man behöver: • papper • pennor • sången ”Raketfärd” Låt eleverna ställa frågor om rymden. Hjälp eleverna att skriva ner frågorna på lappar och stoppa sedan in dem i raketerna/raketen som de tillverkat i föregående övning. Sjung sången ”Raketfärd” och lägg raketerna i en låda. Säg att du ska ta lådan med raketerna till en rymdstation för att sända ut dem på en resa i universum där de kan ta reda på svaren till elevernas frågor.

Dramatisera Big Bang Man behöver: • stark ljuskälla, t. ex. strålkastare • cd med explosionsljud Dela elevgruppen i två halvor. Den ena gruppen får i uppgift att dramatisera Big Bang utifrån beskrivningen i läroboken. Eleverna kan lämpligen stå tätt, tätt ihop och hålla varandra i händerna i ett mörklagt rum. Plötsligt tänds strålkastare riktade mot gruppen och explosionsljud hörs, vilket är signalen till eleverna att rusa ut åt alla håll. Innan de hunnit alltför långt ställer de sig i små grupper om två eller tre elever. De representerar då stjärnor och planeter.

Planeternas avstånd Man behöver: • 100 m lång lina • måttband Låt eleverna undersöka planeternas avstånd från varandra. Sök upp ett öppet fält, t. ex. en idrottsplats. Lägg ut en lina som är hundra m lång. Eleverna får vara solen och de olika planeterna. Ställ ”solen” i ena änden av linan, mät sedan ut och placera planeterna på följande avstånd i meter räknat från solen: Merkurius 1 m, Venus 1,8 m, jorden 2,5 m, Mars 3,9 m, Jupiter 13,2 m, Saturnus 24,2 m, Uranus 48,6 m, Neptunus 76,2 m och dvärgplaneten Pluto 100 m. Låt solen säga t. ex. ”Nu kommer solskenet” till Merkurius som säger det vidare till Venus osv. Övningen ger eleverna en känsla för avstånden mellan planeterna.

Gör solen och planeterna i papier-maché Man behöver: • ballonger • gamla bollar eller hopknycklat tidningspapper • tapetklister • plakatfärg • faktabok om planeterna Använd uppblåsta ballonger, gamla bollar eller hopknycklat tidningspapper och linda tidningspappersremsor doppade i tapetklister runt om. Måla med plakatfärg och häng upp i dem i taket.

Titta i en faktabok för att få rätt skala på planeterna i förhållande till varandra. Utgå från jorden och gör Jupiter elva gånger så stor och ge Merkurius en tredjedel så stor diameter som vår planet. Rikta sedan in övriga planeter utifrån dessa tre planeter.

Tillverka solen, jorden och månen Man behöver: • gulmålad fotboll • upphängningstrådtråd • ståltråd • blåfärgat knappnålshuvud av glas • knappnålshuvud av stål Häng upp t. ex. en gulmålad fotboll i taket som föreställer solen. Forma en cirkel av ståltråd, häng upp den runt solen och fäst ett blåfärgat knappnålshuvud av glas, som föreställer jorden, på ringen.

24

38/6B12 1< LQGG

Forma också en cirkel av ståltråd och häng upp den runt knappnålshuvudet. På denna cirkel ska månen fästas i form av ett knappnålshuvud av stål. Naturligtvis kan sol, jord och måne tillverkas i andra mått och av andra material, men var noggrann så att proportionerna blir de rätta.

Hur rör sig solen, jorden och månen?

Man behöver: • papper • pennor Solen, jorden och månen rör sig i förhållande till varandra. Dela in eleverna i grupper om tre och låt dem visa hur solen, jorden och månen rör sig runt varandra. Låt eleverna efter denna övning rita eller skriva hur sol, jord och måne förhåller sig till varandra.

Månens olika faser Man behöver: • fotboll • aluminiumfolie • ficklampa • papper • pennor Gör följande experiment: Slå in en fotboll i aluminiumfolie. Lägg bollen på ett bord och mörklägg i rummet. Lys med en ficklampa på foliebollen/ månen. Låt eleverna stå mitt emot ficklampan så att de ser en mörk måne, nymåne. Låt eleverna sedan sakta gå runt bordet och iaktta hur mycket av månbollen som är belyst, vilket då motsvarar månens olika faser under ett månvarv. Efteråt får eleverna rita en serie med sju bilder som visar månens faser, svart nymåne, nymåne, halvmåne i första kvarteret, fullmåne, halvmåne i sista kvarteret, måne i nedan och åter svart nymåne.

Gör ett månlandskap med astronauter och rymdfarkoster Man behöver: • hönsnät • bottenplatta • tidningspapper • tapetklister • plakatfärg • piprensare

• flirtkulor • aluminiumfolie • div. annat material till skapandet Gör ett kuperat månlandskap av hönsnät som eleverna får täcka med papier-maché. Måla landskapet gulaktigt med plakatfärg. Astronauterna görs av piprensare och flirtkulor. Forma astronauternas kroppar av remsor av tidningspapper doppade i tapetklister.

Gör rymddräkter av aluminiumfolie. Låt eleverna komma med förslag på vad de kan använda för material för att göra syrgastuber, rymdfarkoster och annat som astronauterna behöver på månen. Månlandskapet kan göras runt som en hel måne eller platt som en del av månlandskapet.

Titta på stjärnbilder Man behöver: • faktaböcker med bilder på stjärntecken Eleverna får titta i faktaböcker efter de stjärntecken som de ritade under stjärnskådningskvällen i föregående övning och leta upp namnen på dem.

Gör stjärnbilder Man behöver: • självlysande stjärnor • papper • ev. klister Låt eleverna använda självlysande stjärnor och montera de vanligaste stjärnbilderna på papper eller i taket. Titta sedan på dem i mörker.

Jordens dragningskraft Man behöver: • två plastmuggar med lock • sand • tejp Fyll en plastmugg med sand, sätt på locket och tejpa igen locket ordentligt. Tejpa också igen locket på en tom mugg. Släpp först ner en av muggarna i golvet och kontrollera att jordens dragningskraft fungerar. Låt sedan en elev stå på en stol och släppa ner muggarna samtidigt från hög höjd. Övriga elever får konstatera vilken mugg som först når golvet. (Båda kommer ner samtidigt eftersom kroppar faller till marken med samma hastighet.)

25

38/6B12 1< LQGG

Kopieringsunderlag 1 Planeterna

31 Vårblommor

2 Månen

32 Håll balansen på ett ben!

3 Vilken årstid?

33 Hur ser det ut i naturen på sommaren?

4 Hur ser det ut i naturen på hösten?

34 Flugor

5 Vem städar bort vissna löv?

35 Bin

6 Vem äter vad?

36 Mjölk

7 Undersök frön 8 Vad händer med gurkan?

9 Experiment med spegel 10 Blanda och lös upp 11 Vad löser sig i vatten?

12 Rena vatten 13 Tar luft plats?

14 Fingeravtryck 15 Andning och puls 16 Frukt och grönsaker 17 Hur mycket sover du?

18 Känsel 19 Hur ser dina ögon ut?

20 Sortera ljud 21 Förstår du?

Minns du?

Rymden Hösten Vatten Luft Kroppen Vintern Olika material Våren Vårlek Sommaren

22 Vintern 23 Fåglar på vintern 24 Spår i snön 25 Djuren på vintern 26 Vinterlek 27 Sortera 28 Hur ser det ut i naturen på våren?

29 Myror 30 Gör din egen fjäril

127

PULS1-3NO_kopieringsunderlag.indd 1

11-11-08 13.19.23

Namn

2

Månen 1 Vad kan du om månen? Fyll i rätt ord.

Vår måne är mycket

än jorden. dagar.

Månen snurrar runt jorden. Ett varv tar

starka ljus som

Månen lyser inte av sig själv. Det är gör att vi kan se den.

.

På månen finns stora gropar. De kallas

och

Vi kan inte leva på månen för där finns inte .

ingen

2 Vi ser olika mycket av månen när den går runt jorden.

Dra streck mellan rätt ord och rätt bild av månen.

nedan

fullmåne halvmåne

130

PULS1-3NO_kopieringsunderlag.indd 4

nymåne

halvmåne

Kopieringsunderlag © 2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson, Gitten Skiöld och Natur & Kultur PULS NO-boken, Lärarbok ISBN 978-91-27-42218-6

11-11-08 13.19.23

Namn

3

Vilken års id?

1 Skriv rätt årstider vid jordgloberna.

2 Vilken årstid är det nu? Gör en ring runt rätt jordglob.

3 Rita något som visar vilken årstid det är.

Kopieringsunderlag © 2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson, Gitten Skiöld och Natur & Kultur PULS NO-boken, Lärarbok ISBN 978-91-27-42218-6

PULS1-3NO_kopieringsunderlag.indd 5

131

11-11-08 13.19.24

MINNS DU?

Namn

Rymden 1 Vad är rätt om solen och planeterna? Dra streck till rätt svar.

Jorden kallas också

solsystemet

Jorden är en

brinnande gas

Solen är en

planet

Planeterna lyser

Tellus

Solen består mest av

inte själva

Solen och de åtta planeterna kallas

stjärna

2 Varför är solen viktig?

3 Vad vet du om månen? Skriv tre saker!

4 Vad snurrar? Hur lång tid tar det? Skriv rätt ord på raderna. snurrar runt sig själv. Ett varv tar

.

snurrar runt solen. Ett varv tar

.

snurrar runt jorden. Ett varv tar

.

5 Rita Karlavagnens sju stjärnor på baksidan av detta papper.

Kopieringsunderlag © 2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson, Gitten Skiöld och Natur & Kultur PULS NO-boken, Lärarbok ISBN 978-91-27-42218-6

PULS1-3NO_kopieringsunderlag.indd 39

165

11-11-08 13.19.30

FACIT

M

Rymden 1 Vad är rätt om solen och planeterna? Dra streck till rätt svar.

Svar:

Jorden kallas också

Tellus.

Jorden är en

planet.

Solen är en

stjärna.

Planeterna lyser

inte själva.

Solen består mest av

brinnande gas.

Solen och de åtta planeterna kallas

solsystemet.

2 Varför är solen viktig?

Svar: Det är solens värme och ljus som gör att träd, blommor och allt annat

kan växa. Solen ger liv. Solen sätter i gång vattnets kretslopp. Alla svar som eleverna kan ha gett där solens naturvetenskapliga betydelse anges, t.ex. att solen gör att vi kan bilda D-vitamin.

3 Vad vet du om månen? Skriv tre saker!

Svar: Månen består av sten. Det finns ingen luft på månen. Inget kan leva på

månen. På månen finns stora gropar som kallas kratrar. Månen lyser inte av sig själv, den får sitt ljus från solen. Det finns släta områden som kallas hav.

4 Vad snurrar? Hur lång tid tar det? Skriv rätt ord på raderna.

Svar: Jorden snurrar runt sig själv. Ett varv tar 24 timmar eller ett dygn.

Jorden snurrar runt solen. Ett varv tar ett år.

Månen snurrar runt jorden. Ett varv tar 28 dygn, 28 dagar eller ca en månad.

5 Rita Karlavagnens sju stjärnor på baksidan av detta papper.

166

PULS1-3NO_kopieringsunderlag.indd 40

Kopieringsunderlag © 2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson, Gitten Skiöld och Natur & Kultur PULS NO-boken, Lärarbok ISBN 978-91-27-42218-6

11-11-08 13.19.30

Lgr 11

I lärarboken till PULS NO-boken 1–3 finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter och elevuppgifter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS NO-boken 1–3 är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag.

Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter.

Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter.

Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11.

Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk.

Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

t t t t t t

PULS NO-boken 1–3 består av följande komponenter:

. BOKEN GRUNDBOK

I arbetsböckerna till PULS NO-boken 1–3 finns många roliga uppgifter.

Här finns rebusar, korsord och kluriga frågor. Alla uppgifter ger dig hjälp att fundera över det som du har läst om i NO-boken. Du kan arbeta med arbetsboken på egen hand eller tillsammans med andra.

NO-boken ARBETSBOK 1

NO-boken ARBETSBOK 2

I arbetsböckerna till PULS NO-boken 1–3 finns många roliga uppgifter.

NO-boken NO-boken

NO-boken LÄRARBOK

ARBETSBOK 2

NO -boken

GRUNDBOK

ARBETSBOK 1

Här finns rebusar, korsord och kluriga frågor. Alla uppgifter ger dig hjälp att fundera över det som du har läst om i NO-boken. Du kan arbeta med arbetsboken på egen hand eller tillsammans med andra.

NO-boken ARBETSBOK 1

NO-bokenArbetsbok 1 innehåller: Birgitta Annell t Gunilla Håkansson

ARBETSBOK 2

Rymden Hösten Vatten Luft Din kropp

Birgitta Annell t Gunilla Håkansson

Birgitta Annell t Gunilla Håkansson

Arbetsbok 2 innehåller: Vintern Olika material Våren Sommaren Olika grupper

Birgitta Annell t Gunilla Håkansson

Arbetsbok 1 innehåller:

Arbetsbok 2 innehåller:

Rymden Hösten Vatten Luft Din kropp

Vintern Olika material Våren Sommaren Olika grupper Lennart Enwall t Birgitta

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Johansson t Gitten

Skiöld

ISBN 978-91-27-42217-9

Birgitta Annell t Gunilla Håkansson 9 789127 422179

Lennart Enwall Birigtta Johansson Gitten Skiöld

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42216-2

Birgitta Annell t Gunilla Håkansson

Lennart Enwall t Birgitta Johansson t Gitten Skiöld

9 789127 422162

Grundbok

Arbetsböcker

Lärarbok

Grundbok med NOämnena biologi, fysik och kemi. Finns även som digital bok med inläst text.

Två arbetsböcker med uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok med handledning och kopieringsunderlag.

ISBN 978-91-27-42218-6

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422186

PULS NO lärarbok omslag.indd 2

2012-09-06 13:11