9789144079837

Barnfattigdom Fattigdom, ekonomisk utsatthet och social utestängning bland barn har hittills studerats i begränsad utsträckning inom svensk forskning.

I denna bok ges en flervetenskaplig belysning av olika aspekter av barnfattigdom i dagens Sverige. Perspektiven som anläggs är historiska, juridiska, ekonomiska, politiska och sociala. Författarna visar bland annat att barn under det senaste halvseklet kommit att bli överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd.

Vidare har biståndsnormerna för barn utvecklats mycket ojämnt i förhållande till motsvarande normer för ensamstående vuxna.

Daniel Rauhut (red.) | Barnfattigdom

Daniel Rauhut (red.) är docent och verksam som universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst i Trollhättan. I boken medverkar även: Nina Alander, Anna Angelin, Björn Gustafsson, Katarina Katz, Oskar Krantz, Svante Lingärde samt Torun Österberg.

Barnfattigdom Daniel Rauhut (red.)

Boken vänder sig i första hand till studenter och yrkesverksamma inom socialt arbete och till studenter inom samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen.

Art.nr 36002

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07983-7_01_cover.indd 1

2013-11-08 11.13

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36002 ISBN 978-91-44-07983-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Johnér/plainpicture Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2013

978-91-44-07983-7_01_book.indd 2

2013-11-11 13:03

Innehåll

Förord 9 K apitel 1

Barnfattigdom – en introduktion 13

Da n i e l R au h u t Inledning 13 Vad är barnfattigdom och hur mäter man den? 17 Utvecklingen av barnfattigdom 19 Åldersstruktur 19 Familjestruktur 20 Härkomst 22 Politiska instrument 23 Sverige i ett internationellt perspektiv 24 Bidragen till denna antologi 26 Barnens rättigheter 26 Barnfattigdomens orsaker 26 Ansvaret för bekämpandet av barnfattigdom 27 Barnfattigdom och det kommunala försörjningsstödets funktion 28 En skälig levnadsnivå för barn 28 Funktionsnedsättning, barn och fattigdom 29 Boendesegregation, bakgrund och fattigdom 30 Sammanfattning 31 Referenser 32 Statistik 32 Litteratur 32

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 3

3

2013-11-11 10:13

Innehåll K apitel 2

Barnets rättigheter 35

N i na A l a n de r Inledning 35 En översikt av barnets rättigheter i dag 38 Övervakning av barnets rättigheter 39 Klagomekanism och framtiden 39 Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd 41 Socialtjänstlagens bestämmelser om barnperspektiv 41 Att tillgodose barnperspektivet vid handläggning av ekonomiskt bistånd 44 Sammanfattning 45 Referenser 48 Konventioner och författningar 48 Litteratur 48 Webbplatser 49 K apitel 3

Barnfattigdomens orsaker 51

Da n i e l R au h u t Inledning 51 Vad vet vi om barnfattigdomens orsaker? 52 En teoretisk förklaringsmodell 54 Direkt bakomliggande faktorer 57 Arbetsmarknad 57 Socialförsäkringar 59 Familjestruktur 60 Indirekt bakomliggande orsaker 61 Arbetslöshet 61 Hälsa 62 Utbildning 62 Diskriminering 63 Socialt kapital 64 Rörlighet 65 Lagstiftning 66 Kommunala insatser 67 Sammanfattning 68 Referenser 70

4

978-91-44-07983-7_01_book.indd 4

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

Innehåll K apitel 4

Barnfattigdom – vems ansvar? 75

S va n t e L i ng ä r de & O sk a r K r a n t z Inledning 75 Ansvarsbegreppet 76 Olika hjälpinsatser, olika perspektiv 79 Politik och barnfattigdom 81 EU:s politik mot barnfattigdom 81 Svenska statens politik mot barnfattigdom 82 Kommunernas arbete mot barnfattigdom 85 Från policydokument till verklighet 87 Sammanfattning 88 Referenser 90 K apitel 5

Barnen och det kommunala försörjningsstödets funktion 93

A n na A nge l i n Inledning 93 Konsekvenser av att växa upp i ekonomisk utsatthet 94 Vad kan och bör kommuner göra? 96 Barnfattigdom – ett statligt eller kommunalt ansvar? 97 Kommunala insatser mot barnfattigdom 98 Materiella begränsningar och skälig levnadsnivå 100 Materiell standard och skälig levnadsnivå i Malmö 101 Strategier för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå 102 Materiella resursers betydelse för sociala relationer 106 Sociala relationer och barns fattigdom 108 Socialtjänstens arbete med barnperspektiv 109 Hur arbeta mot barnfattigdom? 110 Förutsättningar för att arbeta mot barnfattigdom i Malmö 111 Sammanfattning 114 Referenser 116

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 5

5

2013-11-11 10:13

Innehåll K apitel 6

En skälig levnadsnivå för barn 119

S va n t e L i ng ä r de & Da n i e l R au h u t Inledning 119 Skälig levnadsnivå 120 Lagstiftning och inriktningsdokument 122 Skälig levnadsnivå nu och förr 128 Sammanfattning 134 Referenser 137 Otryckt källa, Riksarkivet 137 Lagar, förordningar och föreskrifter 137 Litteratur 137 K apitel 7

Funktionsnedsättning, barn och fattigdom 141

O sk a r K r a n t z & N i na A l a n de r Inledning 141 Systemets utformning – ett svenskt perspektiv 144 Kommunens ansvar 145 Statens ansvar 147 Landstingets ansvar 148 Ansvar som delas mellan flera nivåer 149 Sammanfattning 150 Barns utsatthet i systemet 150 Försörjning och ekonomi 151 Skola 154 Föräldraskap och familj 156 Sammanfattning 158 Referenser 159

6

978-91-44-07983-7_01_book.indd 6

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

Innehåll K apitel 8

Boendesegregation, bakgrund och barnfattigdom 163

Björ n Gus ta f s s on, T oru n Ö s t e r be rg & K ata r i na K at z Inledning 163 Begreppet barnfattigdom 164 Barnfattigdom i 1990-talets Sverige 166 Boendesegregation i storstadsområdena 170 Etnisk sammansättning och barns levnadsstandard 174 Uppväxtgrannskap och ekonomiskt bistånd som ung vuxen 179 Sammanfattning 188 Referenser 190

Författarpresentation 193 Sakregister 197

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 7

7

2013-11-11 10:13

978-91-44-07983-7_01_book.indd 8

2013-11-11 10:13

Förord

När jag tillträdde mitt arbete som forskningsledare vid Stockholms stads FoU-enhet i november 2005 började jag med att ta kontakt med stadsdelsförvaltningarna och socialtjänsten i dessa för att föra en dialog med dem om vad de ville ha ut av mitt arbete. Ganska snabbt stod det klart att frågor som rörde barnfattigdom hamnade högt upp på praktikernas önskelista. Man önskade kunskap över ett brett område: Vad innebär barnens bästa? Hur ska vi implementera barnkonventionen i vårt arbete? Vad orsakar barnfattigdom? Hur kan vi motverka och bekämpa barnfattigdomen? Är det verkligen kommunen som ska bära ansvaret för arbetet mot barnfattigdom? Vad är en skälig levnadsstandard för barn? Vad är en rimlig understödsnorm för barn?

Detta är bara ett axplock av de frågor som restes. Diskussionerna jag hade med praktikerna på fältet var mycket stimulerande och engagerande. Den timme jag hade bokat in med dem och deras chefer blev inte sällan både två och tre timmar långa.

Om mötet med praktikerna var en stimulerande upplevelse så var mötet med politikerna i Stockholms stad desto mer nedslående. Jag tog kontakt med dem för att skapa en motsvarande dialog som den jag haft med praktikerna på fältet. Stadens vänsterledda styrelse visade ett stort ointresse för frågor om barnfattigdom. Samtalet med ett av borgarråden var i det närmaste farsartat; han vare sig visste, kunde eller ville någonting. När jag sedan träffade det vänsterpartistiska socialborgarrådet insåg hon efter fem minuter att hon egentligen skulle vara på ett annat möte. Hennes borgarrådssekreterare ­kallades in som ersättare och med honom fortsatte samtalet som en inkvisi­ torisk utfrågning om min politiska hemvist. Orsaken till mitt besök, att samtala om fattigdom, social exkludering och barnfattigdom och hur man – i detta fall vänsterpartiet – kunde och ville hantera dessa frågor, tycktes © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 9

9

2013-11-11 10:13

Förord

bortglömda. Nu ska det i sanningens namn sägas att mötet med de borgerliga oppositionsborgarråden inte var så mycket bättre. Mötena genomfördes i alla fall som planerat och jag fick en del av den information jag önskade.

Det sammantagna minnet från dessa möten är dock att det inte är ofta man träffar politiker utan visioner, men att så var fallet här.

Kompetensfonden finansierade den studie som FoU-enheten sedermera gjorde angående barnfattigdom, Om barnfattigdom – ansvar, insatser och orsaker, med Daniel Rauhut, Svante Lingärde och Nina Alander som för­ fattare (FoU-enheten Stadsledningskontoret, Stockholm, 2006). Det finns flera på FoU-enheten som på ett eller annat sätt bidrog till den rapport som skrevs och som Nina, Svante och jag är skyldiga ett tack: Carolin Holm, Gustaf Blomberg, Veronika Ekström, Lina Collin och Knut Sundell. Benny Carlson gav oss även värdefulla synpunkter mot slutet av arbetet.

Studien publicerades i november 2006, vilket var kort efter att den nytillträdda borgerliga majoriteten i stadshuset, som vunnit valet i september, beslutat att lägga ner FoU-enheten. Det var planerat att studien skulle distribueras till stadsdelsförvaltningarna, vilket även skedde. De planerade föreläsningarna och seminarierna ställdes dock in; den enda spridning av resultaten som skedde var en muntlig föredragning till det nytillträdda moderata socialborgarrådet. Själv lämnade jag min tjänst som forskningsledare och FoU-enheten vid årsskiftet 2006–2007.

I augusti 2007 lades FoU-enheten formellt ner. En stor del av de forskningsresultat som Stockholms stads FoU-enhet hade producerat slängdes i samband med avvecklingen av verksamheten. Det var decennier av forskning och utvecklingsarbete som försvann; personalen sökte sig vidare i sina yrkesliv.

När jag under senvåren 2011 skulle ge ut en kursbok om fattigdom på Studentlitteratur dök frågan upp om jag inte hade gjort något om barnfattigdom. Då väcktes idén om att arbeta om den tidigare studien. Nina Alander, Svante Lingärde och jag valde ut de kapitel vi tyckte var de mest intressanta från vår tidigare studie och som vi ville omarbeta. Vi försökte även identifiera kunskapsluckor. En sådan kunskapslucka rör barn med funktionsnedsättning, en grupp som är helt bortglömd i den allmänna diskussionen kring barnfattigdom. I vår ursprungsstudie hade vi inte heller någon analys av hur handläggarna på ekonomiskt bistånd såg på barnfattigdom; även detta såg vi som en kunskapslucka som måste fyllas. Mitt intresse för regionala 10

978-91-44-07983-7_01_book.indd 10

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

Förord

skillnader väckte idén att ett kapitel som på något sätt berörde barnfattig­ domens rumsliga dimension borde infogas i en ny studie. Det är med stor glädje jag kan konstatera att de bidrag Anna Angelin, Björn Gustafsson, Katarina Katz, Oskar Krantz och Torun Österberg skrivit har förbättrat och berikat det ursprungliga manuset på många sätt.

Denna antologi har försökt vidga blickfånget för vad barnfattigdom är, innebär och vad som orsakar barnfattigdom. De medverkande forskarna har en mycket varierande bakgrund som spänner över många akademiska discipliner. Förekomsten av barnfattigdom i ett så rikt och välmående land som Sverige sätter med smärtsam tydlighet fingret på en öm punkt; det finns barn som växer upp på helt andra villkor och premisser än majoriteten av alla barn i Sverige. Det kan handla om att hushållen dessa barn växer upp i har en knapp ekonomi, som exempelvis kan relateras till föräldrarnas bristande förankring på arbetsmarknaden och i socialförsäkringssystemet, eller att de växer upp med en ensamstående förälder eller har utländsk bakgrund. Barn med funktionsnedsättning växer även upp under ekonomiska förhållanden som avviker från majoriteten av barn i Sverige. De socialarbetare som ska handlägga ekonomiskt bistånd till barnfamiljer känner ofta en förtvivlan över att de inte kan göra så mycket de skulle vilja för dessa barn.

Andelen barn som växer upp med ekonomiskt bistånd (och dessför­ innan fattigvård, socialhjälp och socialbidrag) har trendmässigt ökat under 1900-talet. Paradoxalt nog sammanfaller denna utveckling med välfärdens expansion. Denna utveckling borde leda till eftertanke.

Adam Smith menade att inget land är rikare än dess fattigaste medborgare. Det är en medveten provokation från min sida att koppla barnfattigdom till Adam Smiths syn på hur rikt ett land kan anses vara: Hur rikt är Sverige om vi låter barnen växa upp i fattigdom och marginaliseras innan de nått vuxen ålder och, som en följd av en marginalisering och socialt utanförskap, inte kan ta sig in i arbetslivet? Borde man inte i stället investera i barnen oavsett om de växer upp med en ensamstående förälder, har utländsk bakgrund eller arbetslösa föräldrar? Det är framtidens skattebetalare och den arbetskraft som ska behålla Sveriges välstånd vi pratar om. Denna antologi visar på att det finns systembrister när det gäller barnfattigdom som definitivt bör leda till eftertanke.

Jag vill tacka medförfattarna för givande, stimulerande och entusiasmerande diskussioner. Björn Gustafsson gav oss alla värdefulla och konstruktiva © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 11

11

2013-11-11 10:13

Förord

kommentarer när arbetet började gå mot sitt slut. Till alla dem inom socialtjänsten som ställt upp på intervjuer, bidragit med material och kommentarer ska också ett varmt tack riktas. Sist men inte minst ska Studentlitteratur och Caroline Boussard ha ett stort tack för att vi fått möjlighet att publicera denna studie och för sitt stora tålamod med oss. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till att kunskapen om barnfattigdom ökar.

Vallentuna, augusti 2013.

Daniel Rauhut

12

978-91-44-07983-7_01_book.indd 12

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

Kapitel 3

Barnfattigdomens orsaker

Da n i e l R au h u t

Inledning Såväl SCB som Rädda Barnen har påtalat att barns levnadsstandard i ­Sverige har försämrats sedan 1980-talets början. Krisåren i början av 1990-talet ledde till en minskning av de disponibla inkomsterna och därmed en sänkt köpkraft för barnfamiljerna jämfört med 1980-talet (Socialdepartementet 2001). Perioden mellan andra hälften av 1990-talet och hösten 2008 känne­ tecknas av en relativt snabb tillväxt och ökade disponibla inkomster även för barnfamiljer (SCB 2012). Den finansiella kris som spred sig över världen under hösten 2008 har inte lett till några större förändringar av inkomster för de svenska hushållen. Under 00-talet har dock personer med de absolut högsta inkomsterna fått ännu högre inkomster och de med de absolut lägsta inkomsterna fått ännu lägre inkomster. Följden har blivit att andelen relativt fattiga i Sverige har ökat. Dock är den här andelen mycket liten sett ur ett internationellt perspektiv (Björklund & Jäntti 2011).

Forskningen kring hur barnen har påverkats av reformarbetet av de offentliga transfereringssystemen är dock begränsad i Sverige (Dahlberg m.fl. 2008). Framför allt är forskningen knapp när det gäller hur och i vilken omfattning barnen har påverkats av förändringar i exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan.1

1 På uppdrag av Rädda Barnen skrev Salonen (2011) en rapport om detta och en kraftig kritik riktades mot alliansregeringens politik. Den kraftiga ökningen av barnfattigdom som ägt rum under senare år (se figur 1.1 i inledningskapitlet) lastades regeringens nedmontering av välfärden. I ett program om barnfattigdom som gjordes av Uppdrag granskning och som Sveriges Television sände i början av 2013 tog Rädda Barnen avstånd från Salonens rapport.

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 51

51

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

Barnfamiljerna är starkt överrepresenterade bland de fattiga hushållen i Sverige. Trots att barn inte har en egen ekonomi utan är en del av sina föräldrars ekonomi finns det faktorer som påverkar barnens situation så att föräldrarnas ekonomiska situation inte direkt behöver avspegla sig på barnens. Till exempel kan föräldrarna göra uppoffringar i sin egen levnadsstandard för att mildra effekterna för barnen av familjens bristande ekonomiska tillgångar. Det kan också vara så att andra personer i barnens omgivning, till exempel deras släktingar, går in och stöttar dem ekonomiskt så att familjens ekonomiska situation inte direkt reflekteras i barnens situation (Social­departementet 2004). En annan aspekt av barnfattigdom som är viktigt att beakta är att barn med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade (Galloway m.fl. 2010).

Syftet med detta kapitel är att problematisera frågan om barnfattigdomens orsaker.

Vad vet vi om barnfattigdomens orsaker?

En orsak som lyfts fram kring barnfattigdom är familjestrukturen. Forskningen har sedan tidigare visat på att en majoritet av de debuterande socialbidragstagarna kommer från hushåll som nyligen splittrats. Vidare är barnfattigdom särskilt utbredd bland barn till ensamstående föräldrar, vilket delvis kan förklaras med att de ensamstående mödrarna fick det avsevärt sämre under 1990-talet. Detta har även påverkat barnens situation (Rauhut m.fl. 2006).

I en analys av barns inkomststandard under 1990-talet kom Gustafsson m.fl. (2003) fram till att trots en: […] återhämtning sedan 1996 var barnens genomsnittliga inkomststandard år 1998 fortfarande 10 procent lägre än år 1991. Även om andelen barn som faller under ett relativt fattigdomsstreck år 1998 inte skiljer sig särskilt mycket från den år 1980 finns det en viktig skillnad. År 1998 var en avsevärt större andel barn och deras föräldrar beroende av offentliga transfereringar för att undkomma fattigdom. Arbetsinkomster spelade en större roll år 1980. I denna bemärkelse finns det en ökande marginalisering bland barn i Sverige.

(Gustafsson m.fl. 2003, s. 20f.)

52

978-91-44-07983-7_01_book.indd 52

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

I tidigare forskning har också det faktum att det finns ett samspel mellan arbetslöshet, socialförsäkringssystem och familjestruktur, och hur dessa påverkar risken att behöva söka ekonomiskt bistånd, belysts (Halleröd 2003). Annan forskning visar att neddragningar i socialförsäkringssektorn leder till ökade kostnader för ekonomiskt bistånd (Salonen 1996, 1997a).

Att det finns ett samband mellan arbetslöshet och fattigdom har lyfts fram flera gånger (Korpi 1971, Stenberg 1998). Det är dock inte bara arbetslösheten som påverkar fattigdomen, utan även faktorer som ligger bakom arbetslösheten, t.ex. utbildning, hälsa, diskriminering och rörlighet. Även en utestängande lagstiftning kan påverka människors chans att få arbete (Rauhut m.fl. 2006).

Rädda Barnen visar i sina studier att barn med invandrarbakgrund och barn till ensamstående föräldrar i större utsträckning än andra barn lever under ekonomiskt knappa förhållanden. Föräldrar med en svag position på arbetsmarknaden och en bristande förankring i de offentliga trygghets­ systemen gör dem extra utsatta vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet. De omfattande förändringarna i trygghetssystemen sedan 1990-talets början avspeglar sig i Rädda Barnens fattigdomsindex (Salonen 2010).

I en debattbok utgiven av Rädda Barnen (2004) ger några välkända samhällsdebattörer sin syn på barnfattigdomens orsaker. Starka ideologiska skillnader framkommer i studien. Debattörer från den politiska vänstern anser att den ökade barnfattigdomen är en klassfråga som samhället ska bekämpa. De menar att problemen har sin grund i 1990-talskrisen med dess arbetslöshet, neddragningar inom offentlig sektor och transfereringssystem, samt i en diskriminering av invandrare och utanförskap, nyliberalismens utbredning och ett hårdare klimat på arbetsmarknaden. De hävdar att för att bekämpa barnfattigdomen måste inflationsmålet överges och stora syssel­ sättningssatsningar göras, och att det är nödvändigt att höja bidragen och införa en ny bostadspolitik där det finns billiga hyresrätter.

De borgerliga debattörerna har en annan syn. De menar att om heltidsarbetande föräldrar har försörjningsproblem är det bättre att de får skatte­ lättnader än bidrag. Att nästan hälften av alla hushåll som får socialbidrag består av en ensamstående förälder, varför samhället borde arbeta för att skapa stabila familjer i stället för att uppmuntra familjesplittring. De hävdar vidare att invandringspolitiken har försvårat för invandrarna att få arbete, att © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 53

53

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

arbetsmarknadspolitiken är helt ineffektiv och att socialförsäkrings­systemet inte ger de drabbade det stöd de behöver. Det finns enligt dem mäktiga intressen som tjänar på att dagens system består och genom att dessa vägrar att förändra arbetsmarknadens spelregler drabbas invandrare och unga hårt; kommer man inte in på arbetsmarknaden kommer man heller inte in i social­ försäkringssystemet.

I detta kapitel kommer tre huvudsakliga orsakskällor till barnfattigdom att identifieras: familjestrukturen, anknytningen till arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemet. Vilken eller vilka av dessa faktorer som är den huvudsakliga orsakskällan till barnfattigdom framstår dock som starkt ideologiskt laddad.

En teoretisk förklaringsmodell Då minderåriga inte sörjer för sin egen försörjning bör fokus riktas mot föräldern/föräldrarna när man försöker förklara barnfattigdomens orsaker. Den kontextuella modell som Salonen (1994) diskuterar (se figur 3.1) fångar upp samspelet mellan de olika försörjningssystem som finns mellan stat–marknad–familj och sätter behovet av ekonomiskt bistånd i relation till hur väl övriga försörjningssystem fungerar. (i) Relationen mellan stat och ekonomiskt bistånd handlar om hur de generella välfärdssystemen fungerar; ju färre som är välförankrade i socialförsäkringssystemet desto fler befinner sig i riskzonen för att behöva ekonomiskt bistånd. (ii) I relationen marknad och ekonomiskt bistånd döljer sig individens förankring och status på en rad marknader, exempelvis arbets-, bostads- och konsumtionsvarumarknaden.

Låg lön, arbetslöshet och skuldsättning kan leda till en ökad ekonomisk sårbarhet. (iii) Demografiska förändringar inom hushållet ingår i relationen familj och ekonomiskt bistånd. Familjesplittring, dödsfall och fler barn är exempel på faktorer som påverkar hushållets försörjningsförmåga. Hushåll med endast en familjeförsörjare och flera barn blir därför mycket ekonomiskt utsatta (Salonen 1994).

Salonens modell bör vara giltig för såväl barn som vuxna och den återkommer även i andra skepnader i senare studier av andra forskare. Vogel (2002) pekar på tre centrala institutioner som kan anses representera en funktionell fördelning av en individs tillgång till välfärd. Dessa är arbetsmarknaden, välfärdsstaten och familjen (inklusive sociala nätverk). Var 54

978-91-44-07983-7_01_book.indd 54

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

STAT

MARKNAD

EKONOMISKT BISTÅND

FAMILJ Figur 3.1 Samhällets försörjningssystem i relation till ekonomiskt bistånd.

Källa: Efter Salonen (1994, s. 41).

och en av dessa institutioner sörjer för olika delar av individens välfärd och individens tillgång till välfärd beror då på i hur stor utsträckning dessa institutioner fungerar effektivt.

Enligt Halleröd (2003) kan förändringar i omfattningen av ekonomiskt bistånd teoretiskt härföras till tre olika nivåer: välfärdsstaten, strukturella faktorer och individuella faktorer. (i) På den nivå som Halleröd kallar för välfärdsstat påverkas omfattningen av ekonomiskt bistånd av individernas beroende av transfereringar. (ii) Bakom de faktorer som Halleröd kallar för strukturella döljer sig förekomsten av arbetslöshet och demografisk sammansättning (ålder, kön, hushållssammansättning och nationell bakgrund).

(3iii) De individuella faktorerna hör samman med individernas resurser i form av hälsa och utbildning.

Utifrån de resonemang som Salonen (1994), Vogel (2002) och Halleröd (2003) för kan en teoretisk förklaringsmodell till barnfattigdomens orsaker konstrueras (se figur 3.2). Försörjningsförmågan hos den hushållsgemenskap föräldern eller föräldrarna ingår i bestämmer om deras barn riskerar att bli fattiga. Försörjningsförmågan bygger på föräldrarnas situation på arbetsmarknaden, på vilket socialförsäkringsskydd de har, samt på om hushållet har en eller två inkomster (familjestruktur). Dessa faktorer är sedan länge © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 55

55

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

BARNFATTIGDOM

Hushållets försörjningsförmåga

kommun

föräldrar

Ekonomiskt bistånd

familjestruktur

arbetsmarknad

socialförsäkringar

direkt bakomliggande orsaker

indirekt bakomliggande orsaker hälsa

utbildning

arbetslöshet

diskriminering

lagstiftning

socialt kapital/nätverk

rörlighet/mobilitet

Figur 3.2 Barnfattigdomens orsaker.

56

978-91-44-07983-7_01_book.indd 56

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

identifierade och de utgör direkt bakomliggande orsaker. De kan dessutom interagera. Samtliga av de bakomliggande faktorerna knyter an till den modell som Salonen (1994) konstruerade för att beskriva samhällets försörjningssystem i relation till ekonomiskt bistånd.

De direkt bakomliggande orsakerna påverkas i sin tur av ett antal ­faktorer. Vanligtvis nämns i detta sammanhang hälsa, utbildning, arbetslöshet, diskriminering, lagstiftning, socialt kapital och nätverk, samt rörlighet och mobilitet som indirekt bakomliggande faktorer. Även dessa är sedan länge kända inom forskningen och de kan interagera med varandra (Rauhut m.fl. 2006).

För hushåll som inte kan försörja sig själv kan kommunen påverka försörjningsförmågan genom att ge ekonomiskt bistånd. Det handlar om ett individuellt prövat bistånd i form av kortsiktig akuthjälp för att klara försörjningen.

Kommunen kan däremot inte påverka problem som arbetslöshet, eller att Försäkringskassan friskförklarar personer som saknar arbets­förmåga. Inte heller kan kommunen påverka om individer flyttar samman/isär.

Direkt bakomliggande faktorer Som framgick ovan finns det tre direkt bakomliggande orsaker (föräldrarnas situation på arbetsmarknaden, på vilket socialförsäkringsskydd de har, samt på hushållets familjestruktur) till barnfattigdom, som i olika utsträckning samverkar med varandra. Den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet. Ibland räcker emellertid inte inkomsten till för att försörja familjen, trots att föräldrarna har ett arbete och lön. Detta kan komma sig av ofrivilligt deltidsarbete, arbetslöshet eller bristande arbetsförmåga på grund av sjukdom. En annan direkt orsak till bristande inkomster kan vara att familjesituationen förändras, till exempel genom att det kommer fler barn eller att föräldrarna separerar/skiljer sig.

Arbetsmarknad

Det finns ett flertal teorier om hur arbetsmarknaden fungerar. En teori som jagvill lyfta fram i detta sammanhang är teorin om den duala arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden består enligt denna av två segment där det övre segmentet erbjuder trygga anställningar, bra arbetsmiljö, bra inkomster och © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 57

57

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

sociala villkor för personer med hög och specialiserad utbildning. Arbets­ givarna är när det gäller det övre segmentet tvingade att investera i sin ­arbetskraft, vilket gör att det är mycket kostsamt att göra sig av med detta värdefulla humankapital. Det nedre arbetsmarknadssegmentet utgörs av okvalificerade arbeten med dålig arbetsmiljö, låga löner och tungt och monotont arbete. Dessa arbeten i det nedre arbetsmarknadssegmentet, på botten av arbets­hierarkin, ger inte någon status eller några möjligheter till karriär.

Historiskt sett har det nedre arbetsmarknadssegmentet kunnat fyllas med kvinnor och ungdomar, vilka accepterat låga löner, dåliga arbetsförhållanden och avsaknad av karriärmöjligheter. I dag blir dock kvinnor i mindre utsträckning försörjda av sina män och därmed är de själva intresserade av utbildning, inkomst, karriär och status, något som minskat den kvinnliga arbetskraftens relativa andel inom det nedre arbetsmarknadssegmentet.

Denna utveckling har genererat en efterfrågan på annan arbetskraft som är villig att utföra arbeten i det undre segmentet på arbetsmarknaden.

En central tanke i teorin om den duala arbetsmarknaden är att löner inte endast återspeglar tillgång och efterfrågan på arbetskraft, utan även status och prestige. Arbete inom arbetsmarknadens nedre segment innebär lägre löner, och att man betalar mindre skatt än genomsnittet. Arbets­k raften i det nedre segmentet har ett större behov av offentliga bidrag eftersom arbetsförhållandena där är osäkra och instabila. I det övre segmentet på arbetsmarknaden råder det motsatta förhållandet (Doeringer & Piore 1971).

De som av arbetsmarknadsskäl arbetar deltid trots att de skulle vilja arbeta fler timmar registreras som deltidsarbetande. Arbetsförmedlingen har i sina kontakter med arbetsgivarna inte lyckats få dem att förändra arbetets organisering så att fler kan arbeta den tid de önskar eftersom arbetsförmedlingens förmåga att påverka företagen är mycket begränsad (Riksrevisionen 2006). Samtidigt är sambandet mellan fattigdom och arbetsmarknad mer komplext än så. Lönebildningen på arbetsmarknaden innebär att ingångseller minimilönerna är så höga att vissa personer därför inte anställs. Detta är faktorer som gör att förekomsten av fattigdom delvis föras tillbaka till agerandet av arbetsmarknadens parter (se Galloway m.fl. 2010). Vidare kan personer vara utanför arbetsmarknaden på grund av att de bedriver studier eller är (förtids)pensionerade. Samtidigt kan dessa hushåll även ha barn.

58

978-91-44-07983-7_01_book.indd 58

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-11-11 10:13

3 Barnfattigdomens orsaker

Socialförsäkringar

Socialförsäkringarna brukar i Sverige delas upp i tre olika grupper. Den ena gruppen är de försäkringar som gäller för olika former av familje­ försörjningsstöd. I den andra gruppen ingår de försäkringar som gäller vid sjukdom. Den tredje gruppen består av pensioner av olika slag. Försäkringskassan sköter alla de försäkringar som ingår i dessa tre socialförsäkringsgrupper. Däremot sköter arbetslöshetskassorna arbetslöshetsförsäkringarna (Edebalk m.fl. 1998).

Detta välfärdssystem som är tänkt att hjälpa människor då de på grund av bristande inkomster inte kan försörja sig själva, kräver att de någon gång har haft en inkomst. Eftersom socialförsäkringarna grundar sig på inkomstbortfallsprincipen är förklaringen till att inte alla har rätt till dessa troligen att de haft problem att komma in på arbetsmarknaden. Anledningarna till att det finns personer som inte är berättigade till socialförsäkringar blir alltså i viss mån desamma som anledningarna till att människor inte får arbete. Detta system gör också att den som har en hög lön har ett bättre inkomstskydd än den som har en låg lön (Socialstyrelsen 2010). En alltmer internationaliserad ekonomi, nedgång i sysselsättningen inom industrin och demografiska förändringar har ökat behovet av de socialförsäkringar som ett välfärdssamhälle erbjuder och det har också försvårat finansieringen av dessa. Globaliseringen av ekonomin har också lett till att det ifrågasätts om det längre är möjligt att lösa dessa problem på nationell nivå (Olofsson 2007).

Den strukturomvandling som den svenska ekonomin har upplevt i samband med övergången från ett industriellt till ett postindustriellt samhälle har medfört att många arbeten inom det nedre arbetsmarknadssegmentet försvunnit (Magnusson 2006, Schön 2000). Detta har påverkat de grupper som gjort sitt inträde på arbetsmarknaden via det nedre arbetsmarknadssegmentet. Eftersom kvinnor, ungdomar och invandrare ofta har gjort sitt inträde på arbetsmarknaden i det nedre arbetsmarknadssegmentet kan man anta att de kommer att vara mer beroende av bidrag, understöd och transfereringar än arbetskraften i det övre segmentet. I takt med att arbeten inom det nedre arbetsmarknadssegmentet försvunnit har det därmed även blivit svårare för kvinnor, ungdomar och invandrare att kvalificera sig för olika socialförsäkringar. I de fall de ändå har kvalificerat sig har det ofta enbart handlat om låga ersättningsnivåer (Socialstyrelsen 2010).

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-07983-7_01_book.indd 59

59

2013-11-11 10:13

Barnfattigdom Fattigdom, ekonomisk utsatthet och social utestängning bland barn har hittills studerats i begränsad utsträckning inom svensk forskning.

I denna bok ges en flervetenskaplig belysning av olika aspekter av barnfattigdom i dagens Sverige. Perspektiven som anläggs är historiska, juridiska, ekonomiska, politiska och sociala. Författarna visar bland annat att barn under det senaste halvseklet kommit att bli överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd.

Vidare har biståndsnormerna för barn utvecklats mycket ojämnt i förhållande till motsvarande normer för ensamstående vuxna.

Daniel Rauhut (red.) | Barnfattigdom

Daniel Rauhut (red.) är docent och verksam som universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst i Trollhättan. I boken medverkar även: Nina Alander, Anna Angelin, Björn Gustafsson, Katarina Katz, Oskar Krantz, Svante Lingärde samt Torun Österberg.

Barnfattigdom Daniel Rauhut (red.)

Boken vänder sig i första hand till studenter och yrkesverksamma inom socialt arbete och till studenter inom samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen.

Art.nr 36002

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07983-7_01_cover.indd 1

2013-11-08 11.13