Page 1

Klassiska tekniker och nya idéer Teckning är en bok för dig som vill återupptäcka glädjen i att leka med linjer och ytor, få hjälp med att utveckla ditt tecknande och öva upp ditt seende. Det går att hitta tillbaka till den fantasi och kreativitet vi hade som barn, då vi tecknade med liv och lust och helt utan självkritik.

TECKNING

Teckning

Teckning Klassiska tekniker och nya idéer

Olika redskap och tekniker ger oändliga möjligheter till uttryck och du får stifta bekantskap med såväl blyerts och tusch som kol och kritor. Boken tar dig från den rena linjens skönhet till gråskalans enorma rikedom och på vägen får du värdefulla kunskaper om perspektiv, skissteknik, figurteckning, mönster och mycket, mycket mera.

www.icabokforlag.se

Teckningsboken_Omslag.indd 1

Johan Ramberg

Johan Ramberg är verksam som konstnär och pedagog i Skåne, och har genom åren undervisat hundratals elever. Han har tidigare gett ut boken Akvarell: Lekfulla övningar och kreativa insikter.

Johan Ramberg

2011-05-18 14.04


1


Teckning Klassiska tekniker och nya idéer – Johan Ramberg –

1


Innehåll Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1. Bildernas språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Berätta med en penna . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Teckningens ursprung . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vad tecknade vi på?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Digitala medier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2. Linjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

www.icabokforlag.se © 2011 Johan Ramberg och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001. Teckningar och fotografier: Johan Ramberg Grafisk form: Annika Skoog, Byrån på landet Repro: Done Tryck: XXX, 2011 ISBN 978-91-534-3654-6 2

Filtspetspennor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linjespel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Form. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En punkt och en linje . . . . . . . . . . . . . . . . . Formspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linjer som berättar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nadir och zenit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 16 18 20 22 24 26 28

3. Gråskalor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Blyertspennor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Volym. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skuggor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rumslighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljusstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radergummi och andra hjälpmedel. . . Från mörker till ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frottage. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32 34 36 38 38 39 40 42 44 46

4. Kroppen som motiv. . . . . . . . . . . . 49 Kolet som medium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Syfta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Proportioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stödyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fånga volymerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kurvor och spännpunkter . . . . . . . . . . . . . Huvudets riktning och form. . . . . . . . . . . . Rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

50 52 54 55 56 57 58 60 62

5. Det snabba intrycket. . . . . . . . . . 65 Skissboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad fångar dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skissteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tecken – förenklingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . Karaktärer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

66 68 70 72 74

6. Tusch. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Vad är tusch? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gåspennor och stålstift. . . . . . . . . . . . . . . . Tuschteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lavera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det svartvita uttrycket. . . . . . . . . . . . . . . . . Kinesiskt tuschmåleri . . . . . . . . . . . . . . . . . Penselteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

78 79 80 82 84 86 88

7. Kritor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Olika kritor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Papprets valör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Färgade papper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Torrpastell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Vaxkritor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Oljepastell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

8. Mönster och mandalas. . . . . . 105 Vad är ett mönster? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oändliga möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . Mönsterplatta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mandalas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skapa din egen mandala. . . . . . . . . . . . . .

106 108 109 110 112

9. Fantastiska världar. . . . . . . . . . . . 115 Klotter och ritlekar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tecken och symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . Karikatyrer och roliga figurer . . . . . . . . . . Färgläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inre landskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljus och mörker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

116 118 120 122 124 125

Referenser och litteraturtips . . . 128


Innehåll Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1. Bildernas språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Berätta med en penna . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Teckningens ursprung . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vad tecknade vi på?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Digitala medier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2. Linjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

www.icabokforlag.se © 2011 Johan Ramberg och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001. Teckningar och fotografier: Johan Ramberg Grafisk form: Annika Skoog, Byrån på landet Repro: Done Tryck: XXX, 2011 ISBN 978-91-534-3654-6 2

Filtspetspennor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linjespel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Form. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En punkt och en linje . . . . . . . . . . . . . . . . . Formspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Linjer som berättar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nadir och zenit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 16 18 20 22 24 26 28

3. Gråskalor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Blyertspennor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Volym. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skuggor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rumslighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljusstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radergummi och andra hjälpmedel. . . Från mörker till ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frottage. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32 34 36 38 38 39 40 42 44 46

4. Kroppen som motiv. . . . . . . . . . . . 49 Kolet som medium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Syfta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Proportioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stödyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fånga volymerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kurvor och spännpunkter . . . . . . . . . . . . . Huvudets riktning och form. . . . . . . . . . . . Rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

50 52 54 55 56 57 58 60 62

5. Det snabba intrycket. . . . . . . . . . 65 Skissboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad fångar dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skissteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tecken – förenklingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . Karaktärer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

66 68 70 72 74

6. Tusch. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Vad är tusch? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gåspennor och stålstift. . . . . . . . . . . . . . . . Tuschteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lavera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det svartvita uttrycket. . . . . . . . . . . . . . . . . Kinesiskt tuschmåleri . . . . . . . . . . . . . . . . . Penselteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

78 79 80 82 84 86 88

7. Kritor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Olika kritor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Papprets valör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Färgade papper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Torrpastell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Vaxkritor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Oljepastell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

8. Mönster och mandalas. . . . . . 105 Vad är ett mönster? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Oändliga möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . Mönsterplatta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mandalas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skapa din egen mandala. . . . . . . . . . . . . .

106 108 109 110 112

9. Fantastiska världar. . . . . . . . . . . . 115 Klotter och ritlekar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tecken och symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . Karikatyrer och roliga figurer . . . . . . . . . . Färgläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inre landskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljus och mörker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

116 118 120 122 124 125

Referenser och litteraturtips . . . 128


En punkt och en linje En tom yta förändras totalt så fort du sätter dit en enda punkt. Då blir den som ett mystiskt spänningsfält som omger punkten. Om punkten kommer för långt åt sidan verkar den trilla ut ur bilden. Ligger den precis mitt i så blir spänningen nästan helt neutraliserad. Ett streck ger ytan en riktning. Riktning leder uppmärksamheten, men linjen delar även av pappret så att du får två ytor. En övning du kan göra är att riva papper i vykortsstora bitar, gärna minst 15–20 stycken. På varje lapp sätter du endast en punkt och drar ett streck, samtidigt som du noga överväger hur spänningsfälten på pappret påverkas av ditt val. Ta god tid på dig. Se denna övning som meditation!

20


En punkt och en linje En tom yta förändras totalt så fort du sätter dit en enda punkt. Då blir den som ett mystiskt spänningsfält som omger punkten. Om punkten kommer för långt åt sidan verkar den trilla ut ur bilden. Ligger den precis mitt i så blir spänningen nästan helt neutraliserad. Ett streck ger ytan en riktning. Riktning leder uppmärksamheten, men linjen delar även av pappret så att du får två ytor. En övning du kan göra är att riva papper i vykortsstora bitar, gärna minst 15–20 stycken. På varje lapp sätter du endast en punkt och drar ett streck, samtidigt som du noga överväger hur spänningsfälten på pappret påverkas av ditt val. Ta god tid på dig. Se denna övning som meditation!

20


Gråskalor Allt är inte bara svart och vitt. Däremellan finns ett obegränsat antal gråtoner som hälper dig att beskriva volymer, skuggor, ytstrukturer och mycket mer. Dessa valörer ger din teckning en rikare verklighetsupplevelse än vad enbart linjerna kan ge.

30

3

31


Gråskalor Allt är inte bara svart och vitt. Däremellan finns ett obegränsat antal gråtoner som hälper dig att beskriva volymer, skuggor, ytstrukturer och mycket mer. Dessa valörer ger din teckning en rikare verklighetsupplevelse än vad enbart linjerna kan ge.

30

3

31


Silverstift

Blyertspennor Innan blyertspennan uppfanns kunde man inte teckna fina linjer och samtidigt skildra allt från subtila gråheter till kraftig svärta. Konstnärer var hänvisade till tusch eller bläck, där det var svårt att på ett enkelt sätt teckna olika valörer. Det närmaste pennan man kom var silverstiftet, fästat vid en hållare. När man ritade med det skrapades lite silver av den tunna spetsen och det gav en mycket tunn ljusgrå linje. Med tiden oxiderade silvret i linjerna och mörknade så att teckningen framträdde allt tydligare. 32

Först i slutet av 1700-talet kom man på att göra stift av grafitpulver med lera som bindemedel, vilket ökade möjligheterna betydligt. Med blyertspennor kan du lätt variera svärtan. Det finns olika hårda blyertspennor, från de mycket hårda (6H) till de mycket mjuka (6B–8B). Det är svårt att få svarta valörer med de hårda, medan de mjuka lätt ger ifrån sig sin svärta men också lätt färgar av sig.

Det ar att " lattare " vassa mjuka blyertspennor " med en liten kniv an " med pennvassare. " 33


Silverstift

Blyertspennor Innan blyertspennan uppfanns kunde man inte teckna fina linjer och samtidigt skildra allt från subtila gråheter till kraftig svärta. Konstnärer var hänvisade till tusch eller bläck, där det var svårt att på ett enkelt sätt teckna olika valörer. Det närmaste pennan man kom var silverstiftet, fästat vid en hållare. När man ritade med det skrapades lite silver av den tunna spetsen och det gav en mycket tunn ljusgrå linje. Med tiden oxiderade silvret i linjerna och mörknade så att teckningen framträdde allt tydligare. 32

Först i slutet av 1700-talet kom man på att göra stift av grafitpulver med lera som bindemedel, vilket ökade möjligheterna betydligt. Med blyertspennor kan du lätt variera svärtan. Det finns olika hårda blyertspennor, från de mycket hårda (6H) till de mycket mjuka (6B–8B). Det är svårt att få svarta valörer med de hårda, medan de mjuka lätt ger ifrån sig sin svärta men också lätt färgar av sig.

Det ar att " lattare " vassa mjuka blyertspennor " med en liten kniv an " med pennvassare. " 33


Ju tatare man for '' '' pennan fram och tillbaka, desto mer bildar strecken en yta.

0 Tryck forst hart och latta sedan '' '' 0 pa pennan allteftersom du skuggar. Prova sedan det motsatta.

Teknik Med blyertspennor kan du lätt variera svärtan i strecken. I synnerhet med de mjuka pennorna kan du få ett rikt valör­ omfång bara genom att lätta eller öka på trycket. Om du provar att föra pennan fram och tillbaka snabbt så skapar du enkelt en jämngrå yta. Genom att först trycka hårt och sedan gradvis lätta på trycket skapar du en ton­övergång, vilken kan ge känslan av rundhet och volym. 34

Det finns flera olika metoder att skapa volymer och skuggningar med blyerts. Du kan tona på samma vis som jag nämnde nyss. Du kan också låta linjerna följa formen och med hjälp av dem beskriva rundningen. Ett annat sätt är att med diagonala skuggningar över både för- och bakgrund framhäva ljuset snarare än volymen. Det går även att ringla i allt finare slingor och bygga på skuggan lager för lager, vilket ger känslan av struktur och skrovlighet. 35


Ju tatare man for '' '' pennan fram och tillbaka, desto mer bildar strecken en yta.

0 Tryck forst hart och latta sedan '' '' 0 pa pennan allteftersom du skuggar. Prova sedan det motsatta.

Teknik Med blyertspennor kan du lätt variera svärtan i strecken. I synnerhet med de mjuka pennorna kan du få ett rikt valör­ omfång bara genom att lätta eller öka på trycket. Om du provar att föra pennan fram och tillbaka snabbt så skapar du enkelt en jämngrå yta. Genom att först trycka hårt och sedan gradvis lätta på trycket skapar du en ton­övergång, vilken kan ge känslan av rundhet och volym. 34

Det finns flera olika metoder att skapa volymer och skuggningar med blyerts. Du kan tona på samma vis som jag nämnde nyss. Du kan också låta linjerna följa formen och med hjälp av dem beskriva rundningen. Ett annat sätt är att med diagonala skuggningar över både för- och bakgrund framhäva ljuset snarare än volymen. Det går även att ringla i allt finare slingor och bygga på skuggan lager för lager, vilket ger känslan av struktur och skrovlighet. 35


Ljus Om du har flera belysta objekt i samma motiv bör du ha en konsekvent belysning. Den riktning ljuset har i förhållande till objekten avgör vad du ser av föremålen. Medljus, motljus eller sidoljus ger exempelvis en människogestalt med helt olika utseenden.

Ljuskallans hojd horisonten '' '' over '' 0 avgor '' hur lang skuggan blir.

Skuggor Med hjälp av skuggan som föremålet kastar kan du räkna ut var ljuskällan är. Längden på skuggorna berättar hur högt ljuskällan befinner sig. Om solen står ovanför en allé så kommer trädens skuggor att sprida sig som en solfjäder. Utgångspunkten för alla skuggor, om man drar ut linjerna, är den punkt på horisontlinjen som ligger rakt under ljuskällan. För att se vilken riktning skuggorna har drar du ut linjerna från den punkt på horisontlinjen som ligger rakt under ljuskällan. Genom att dra en linje från ljuskällan som snuddar objektets översta del ser du hur lång en skugga blir. Skuggan slutar där de båda linjerna möts. 38

Rumslighet Skuggorna berättar inte bara om ljuskällans läge. De berättar också om rummet som finns runtomkring. Slagskuggan visar ytan som objektet står på och markerar även vilka föremål som står längre fram och längre bak.

Slagskugga

39


Ljus Om du har flera belysta objekt i samma motiv bör du ha en konsekvent belysning. Den riktning ljuset har i förhållande till objekten avgör vad du ser av föremålen. Medljus, motljus eller sidoljus ger exempelvis en människogestalt med helt olika utseenden.

Ljuskallans hojd horisonten '' '' over '' 0 avgor '' hur lang skuggan blir.

Skuggor Med hjälp av skuggan som föremålet kastar kan du räkna ut var ljuskällan är. Längden på skuggorna berättar hur högt ljuskällan befinner sig. Om solen står ovanför en allé så kommer trädens skuggor att sprida sig som en solfjäder. Utgångspunkten för alla skuggor, om man drar ut linjerna, är den punkt på horisontlinjen som ligger rakt under ljuskällan. För att se vilken riktning skuggorna har drar du ut linjerna från den punkt på horisontlinjen som ligger rakt under ljuskällan. Genom att dra en linje från ljuskällan som snuddar objektets översta del ser du hur lång en skugga blir. Skuggan slutar där de båda linjerna möts. 38

Rumslighet Skuggorna berättar inte bara om ljuskällans läge. De berättar också om rummet som finns runtomkring. Slagskuggan visar ytan som objektet står på och markerar även vilka föremål som står längre fram och längre bak.

Slagskugga

39


Tittar rakt fram

Tittar upp Ljus ovanifran gor '' ofta overlappen mork '' '' '' och underlappen ljus '' 0

Tittar ner

Tittar at sidan 0

Ansiktsskuggor

Huvudets riktning och form Med en rund volym som huvudet kan det vara svårt att visa vilken håll det tittar åt. Om du förenklat det så mycket att det bara är en oval behöver du någon markering som visar vilken riktning huvudet har. Om du tänker dig ett ansikte som tittar rakt fram kan du med en lodrät linje på en oval visa ansiktets mittlinje. Med en horisontell linje markerar du ögonens position. Om du sedan föreställer dig att du vrider huvudet åt olika håll så kommer de raka linjerna att bli krökta i enlighet med perspektivlagarna. Prova att rita med en spritpenna på en boll eller ballong och vrid den sedan åt olika håll. Då kan du se hur linjerna böjer sig. 60

Nu är huvudet inte enbart en rund boll. Dess form skiftar från person till person – oval, kantig eller rund. Tänker du göra något mer porträttlikt bör du börja med huvudformen. Nästa steg är att genom skuggningar markera formerna i ansiktet. Skuggorna beror på ljusets riktning. Med enkla linjer och punkter kan du sedan berätta om ögon, näsa och mun. Det gäller att inte teckna för mycket. Det är ofta mycket bättre att reducera anletsdragen så mycket som möjligt och hitta fungerande förenklingar.

Relationen ogon mun '' - nasa'' ar '' varje individ '' unik for

'' Ogon och ogonbryn kan '' uttrycka kanslor ''

Ofta ar '' iris och pupill delvis dolda under ogonlocket ''


Tittar rakt fram

Tittar upp Ljus ovanifran gor '' ofta overlappen mork '' '' '' och underlappen ljus '' 0

Tittar ner

Tittar at sidan 0

Ansiktsskuggor

Huvudets riktning och form Med en rund volym som huvudet kan det vara svårt att visa vilken håll det tittar åt. Om du förenklat det så mycket att det bara är en oval behöver du någon markering som visar vilken riktning huvudet har. Om du tänker dig ett ansikte som tittar rakt fram kan du med en lodrät linje på en oval visa ansiktets mittlinje. Med en horisontell linje markerar du ögonens position. Om du sedan föreställer dig att du vrider huvudet åt olika håll så kommer de raka linjerna att bli krökta i enlighet med perspektivlagarna. Prova att rita med en spritpenna på en boll eller ballong och vrid den sedan åt olika håll. Då kan du se hur linjerna böjer sig. 60

Nu är huvudet inte enbart en rund boll. Dess form skiftar från person till person – oval, kantig eller rund. Tänker du göra något mer porträttlikt bör du börja med huvudformen. Nästa steg är att genom skuggningar markera formerna i ansiktet. Skuggorna beror på ljusets riktning. Med enkla linjer och punkter kan du sedan berätta om ögon, näsa och mun. Det gäller att inte teckna för mycket. Det är ofta mycket bättre att reducera anletsdragen så mycket som möjligt och hitta fungerande förenklingar.

Relationen ogon mun '' - nasa'' ar '' varje individ '' unik for

'' Ogon och ogonbryn kan '' uttrycka kanslor ''

Ofta ar '' iris och pupill delvis dolda under ogonlocket ''


Skugga Skugga med pennan i korta diagonala streck och skapa därmed en yta som du kan ge form. Du kan också lätt öka eller minska svärtan. Därför är denna teknik bäst för att snabbt skildra siluetter eller en ljusupplevelse.

Skissteknik Det är ofta en fråga om tid. Vissa motiv är stilla, medan andra är i ständig rörelse. Här kommer din övning i modellteckning väl till pass. Det skadar inte att träna din snabbhet. Välj gärna svårare och svårare motiv. Först någon som sitter, sedan någon som står och slutligen någon som kommer gående. Du kommer att märka att det går fortast om du inte lyfter pennan från pappret. Det finns flera sätt att skissa, på nästa sida visar jag två varianter. 70

Ringla Ringla med pennan kors och tvärs. Låt öglorna forma figuren. Med nya ringlor kan du precisera formerna. Tekniken gör det lätt att fånga detaljer i exempelvis figurer och kläder. 71


Skugga Skugga med pennan i korta diagonala streck och skapa därmed en yta som du kan ge form. Du kan också lätt öka eller minska svärtan. Därför är denna teknik bäst för att snabbt skildra siluetter eller en ljusupplevelse.

Skissteknik Det är ofta en fråga om tid. Vissa motiv är stilla, medan andra är i ständig rörelse. Här kommer din övning i modellteckning väl till pass. Det skadar inte att träna din snabbhet. Välj gärna svårare och svårare motiv. Först någon som sitter, sedan någon som står och slutligen någon som kommer gående. Du kommer att märka att det går fortast om du inte lyfter pennan från pappret. Det finns flera sätt att skissa, på nästa sida visar jag två varianter. 70

Ringla Ringla med pennan kors och tvärs. Låt öglorna forma figuren. Med nya ringlor kan du precisera formerna. Tekniken gör det lätt att fånga detaljer i exempelvis figurer och kläder. 71


Lavera En annan teknik är att lavera din tuschteckning. Ordet lavera betyder ”ta vatten på”. Förr i tiden tecknade man ofta först med stålstift eller gåsfjäder. Sedan målade man skuggor och schatteringar med pensel. Man kunde använda utspädd tusch eller bara vatten som då löste upp lite av färgen. 82

Sepialavering av Christinehofs slott


Lavera En annan teknik är att lavera din tuschteckning. Ordet lavera betyder ”ta vatten på”. Förr i tiden tecknade man ofta först med stålstift eller gåsfjäder. Sedan målade man skuggor och schatteringar med pensel. Man kunde använda utspädd tusch eller bara vatten som då löste upp lite av färgen. 82

Sepialavering av Christinehofs slott


Vaxkritor ger en mer expressiv karaktär åt din illustration. Strukturen på pappret avgör hur expressivt det blir. Det är näst intill omöjligt att få en helt jämn yta, vilket är en del av charmen. Själva teckningen bör inte vara för liten till formatet eftersom kritorna är lite klumpiga för alltför små detaljer.

Färgläggning Vissa illustrationer kan behöva något mer än den svartvita teckningen. Då kanske du vill färglägga den. Med färgen ökar dina möjligheter att skapa stämning. Färgen kan komp­lettera teckningen och fördjupa budskapet i den. För illustratören kan färgläggningen vara lika viktig som själva teckningen. Valet av teknik är av stor betydelse för den känsla som illustrationen förmedlar. Här har jag provat tre olika tekniker. 122

Akvarell har den fördelen att den är transparent. Tuschlinjerna syns då tydligt genom färgen. Om du målade med gouache eller akryl – som är mer täckande färger – skulle du vara tvungen att använda en omvänd teknik, det vill säga att färglägga först och sedan teckna ovanpå. Du bör dock tänka på underlaget om du ska färglägga med akvarell. Kanske borde du då använda någon form av akvarellpapper som bättre tål en våt teknik.

Filtspetspennor är praktiska, för de är varken våta som akvarell eller klumpiga som kritor. Färgen är dock svår att lägga på jämnt. Den går heller inte att blanda till nya nyanser så du måste köpa en penna för varje färg. En stor nackdel är att färgen i dessa filtpennor oftast inte är särskilt ljusäkta. Efter ett tag kan en bild nästan helt tappa färgen och därför bör du fotografera av eller scanna in dina illustrationer. Det finns ett fåtal märken filtspetspennor som har ljusäkta pigment. Fråga din handlare. Han kan även ge dig tips om andra färgläggningsmedier som kan vara användbara för dig. 123


Vaxkritor ger en mer expressiv karaktär åt din illustration. Strukturen på pappret avgör hur expressivt det blir. Det är näst intill omöjligt att få en helt jämn yta, vilket är en del av charmen. Själva teckningen bör inte vara för liten till formatet eftersom kritorna är lite klumpiga för alltför små detaljer.

Färgläggning Vissa illustrationer kan behöva något mer än den svartvita teckningen. Då kanske du vill färglägga den. Med färgen ökar dina möjligheter att skapa stämning. Färgen kan komp­lettera teckningen och fördjupa budskapet i den. För illustratören kan färgläggningen vara lika viktig som själva teckningen. Valet av teknik är av stor betydelse för den känsla som illustrationen förmedlar. Här har jag provat tre olika tekniker. 122

Akvarell har den fördelen att den är transparent. Tuschlinjerna syns då tydligt genom färgen. Om du målade med gouache eller akryl – som är mer täckande färger – skulle du vara tvungen att använda en omvänd teknik, det vill säga att färglägga först och sedan teckna ovanpå. Du bör dock tänka på underlaget om du ska färglägga med akvarell. Kanske borde du då använda någon form av akvarellpapper som bättre tål en våt teknik.

Filtspetspennor är praktiska, för de är varken våta som akvarell eller klumpiga som kritor. Färgen är dock svår att lägga på jämnt. Den går heller inte att blanda till nya nyanser så du måste köpa en penna för varje färg. En stor nackdel är att färgen i dessa filtpennor oftast inte är särskilt ljusäkta. Efter ett tag kan en bild nästan helt tappa färgen och därför bör du fotografera av eller scanna in dina illustrationer. Det finns ett fåtal märken filtspetspennor som har ljusäkta pigment. Fråga din handlare. Han kan även ge dig tips om andra färgläggningsmedier som kan vara användbara för dig. 123


Klassiska tekniker och nya idéer Teckning är en bok för dig som vill återupptäcka glädjen i att leka med linjer och ytor, få hjälp med att utveckla ditt tecknande och öva upp ditt seende. Det går att hitta tillbaka till den fantasi och kreativitet vi hade som barn, då vi tecknade med liv och lust och helt utan självkritik.

TECKNING

Teckning

Teckning Klassiska tekniker och nya idéer

Olika redskap och tekniker ger oändliga möjligheter till uttryck och du får stifta bekantskap med såväl blyerts och tusch som kol och kritor. Boken tar dig från den rena linjens skönhet till gråskalans enorma rikedom och på vägen får du värdefulla kunskaper om perspektiv, skissteknik, figurteckning, mönster och mycket, mycket mera.

www.icabokforlag.se

Teckningsboken_Omslag.indd 1

Johan Ramberg

Johan Ramberg är verksam som konstnär och pedagog i Skåne, och har genom åren undervisat hundratals elever. Han har tidigare gett ut boken Akvarell: Lekfulla övningar och kreativa insikter.

Johan Ramberg

2011-05-18 14.04


9789153436546  

Klassiska tekniker och nya idéer Johan Ramberg 1 Klassiska tekniker och nya idéer – Johan Ramberg – 1 Forma Books AB är ett dotterbolag till...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you