9789153434702

BERIT WALLIN-HÅKANSSON

HUR OFTA måste man vaccinera hundar?

KAN MAN ha både hund och katt i ett hushåll?

MÅSTE MAN verkligen ha byxor på sin tik när hon löper? ÄR DET SANT att hundar kan få träningsvärk i svansen

av att simma?

HUNDARS HÄLSA OCH SJUKDOMAR

HÄR FINNS en mängd intressanta frågor från hussar och

mattar om hundens kropp, om sjukdomar och krämpor, om parning och förlossning.

Svaren får du av Berit Wallin Håkansson, som arbetat som veterinär i 40 år och är verksam på Regiondjursjukhuset Strömsholm.

LÄR DIG hur den friska hunden fungerar, så att du också

kan känna igen det onormala och snabbt ser om något är fel. En observant hundägare är hundens bästa vän och kan vara en viktig medhjälpare åt veterinären.

www.icabokforlag.se

3470-Hundars_halsa_Omslag.indd 1

2011-07-01 11.25

Hundars h채lsa och sjukdomar Berit Wallin H책kansson

Ett varmt tack till Hill’s Pet Nutrition Inc. för tillståndet att använda bilderna ur Hill’s Atlas of Veterinary Clinical Anatomy.

www.icabokforlag.se © 2011 Berit Wallin Håkansson och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljö­certifierat enligt SS-EN ISO 14001 Redaktör: Birgitta Weigl Foto: Författaren förutom s. 4, 40 Birgitta Weigl; s. 6 Benny Sellberg; s. 13, 68, 84 Nils Wallin Håkansson; s. 18 Liselott Hansson; s. 21 Mia Löwbeer; s. 83 Harold Tvedten; s. 34, 47, 50, 93, 95 Regiondjursjukhuset, Strömsholm.

Teckningar: Hill’s Atlas of Veterinary Clinical Anatomy och Monica Schultz.

Grafisk form: Linda Andersson Repro: Done Tryck: Ednas Print d.o.o., Sloveninen 2011 ISBN: 978-91-534-3470-2

Innehåll Förord 5 Undersökning och rutiner

6

Sinnesorganen 16 Vanor och ovanor

22

Farligt att äta

26

Ut i vida världen

30

Sövning 32 Fin i munnen

36

Ögonen 38 Öronen 40 Mage och tarm

44

Bråck 52 Besvär från baken och svansen

54

Hanhunden 60 Tiken 64 Ta valpar efter tiken

68

Besvär med kisset

72

Hunden hostar

76

Hjärtat 78 Kliar och kryper

80

Tumörer 86 Skelettbesvär 88 Tassarna 96 Smittor 100 Alfabetiskt register

103 3

Undersökning och rutiner För att känna igen det onormala måste man vara väl bekant med det normala. I det här kapitlet får du veta hur man gör olika undersökningar. Du får också lära dig hur du själv kan undersöka din hund. En observant hundägare är hundens bästa vän och kan vara en viktig medhjälpare åt veterinären.

1. Är det inte svårt att veta vad det är för

fel på ett djur? En hund kan ju inte själv berätta hur den mår.

Som hundägare kan man säkert uppleva ett veterinärbesök med en sjuk hund som ett verkligt korsförhör. Allt vill veterinären veta som ställer tusen frågor om hunden och inte nöjer sig med svävande svar. Frågor, nya frågor och följdfrågor: när, var och hur? Veterinärens undersökning med egna händer och ögon och ett stetoskop i öronen står sig slätt om den inte vägleds av ägarens iakttagelser. En bra redogörelse kan snabbt lotsa in undersökaren i rätt fåra. En ägare som är observant, och dessutom skriver ner när något avviker, är veterinärens och den sjuka hundens allra bästa stöd.

Själva undersökningen har en grundplan. De flesta undersökare börjar framifrån och arbetar sig bakåt. Man skiljer mellan allmän undersökning och problemorienterad. Om hunden haltar på höger bakben fördjupar man sig inte i de små slemklickarna under ögonen, men om den krafsar över ögonen kan slemklickarna vara ett intressant symtom. Då saknar däremot de friska bakbenen intresse.

6

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

Allmäntillståndet kan graderas i fyra nivåer: normalt, lindrigt, måttligt eller kraftigt påverkat. Temperaturmätning beskrivs på s. 8.

De rosa slemhinnorna i hundens tandkött skall ha samma färgton som hundägarens. Bleka slemhinnor, blödningar, blåton eller tegelröd färg är onormala.

Man öppnar hundens mun och tittar på tänderna, gommen och tonsillerna. Är ansiktet symmetriskt, nosen normalt fuktig och ögonen blanka och friska?

Till undersökningen hör också att man tittar igenom hundens öron och även tar näsan till hjälp.

Med tiden lär man sig vad som är normal lukt från mun och öron. Många hundar luktar soptunna ur svalget utan att det är det minsta fel på dem.

Kan nacken böjas uppåt, neråt och åt sidorna som vanligt och utan motstånd? Hudens elasticitet (egentligen ”saftighet”), turgor med veterinärt språkbruk, ger besked om eventuell uttorkning vid till exempel magsjuka. Man lyfter upp och släpper ett hudveck över hundens bogar. Det skall falla ner tungt och släta ut sig snabbt. Ett undantag är huden hos vinthundar och andra tunnhudade raser.

Man låter händerna glida längs hundens rygg, svans, sidor och buk och känner igenom tikars juver. Man går in på dessa delar i detalj om det finns symtom därifrån. Pälsen skall vara blank och tät.

Huden skall vara felfri. Vid dålig päls, håravfall, klåda eller krustor i hårbotten undersöker man hela hudytan, viker isär pälsen och rullar ett hudveck mellan fingrarna, medan man kikar in mellan hårstråna.

Blygdens storlek hos tikar varierar med hormonell fas. Ungtikar kan ha en liten gulvit flytning fram till första löpningen. Hanhundar har normalt en gul slemklick som skydd i förhudsmynningen.

Efter hand lär man sig hur fram- och bakbenens olika leder kan böjas och sträckas till sina ytterlägen. Hundbenens grundplan är densamma som för människans armar och ben och rörligheten i lederna är jämförbar. Framtassen, motsvarande vår hand, börjar vid den lilla trampdynan ett stycke upp på frambenet. Baktassen, som motsvarar vår fot, börjar vid hasspetsen som svarar mot vårt hälben. Till skillnad från oss går hundar på tåspetsarna. De är praktiskt nog skyddade av trampdynor. Hundens rörelsemönster i skritt och trav bedöms framifrån, bakifrån och från sidan.

Man måste förstås ägna särskilt intresse åt den kroppsdel som symtomen kommer ifrån. Ju större erfarenhet man har, desto större chans har man att hitta tänkbara fel.

Många av de genomgångar som veterinären gör kan vilken djurägare som helst göra själv hemma.

En lugn hund som är van vid att händer känner och klämmer överallt och ett bord med bra belysning är grunden för en bra undersökning. Alla hundar bör få lära sig att när man ställs upp på ett bord skall man stå stilla.

2. Min hund haltar till och från. Kan

veterinären hitta felet även om hunden inte är halt den dag den blir undersökt?

heter i rörelsen, även när hunden inte hoppar på tre ben. Man undersöker en halt hund genom att först se hur den rör sig i skritt och trav, framifrån och bakifrån och om möjligt även från sidan. Av rörelsemönstret avgör man vilket ben hunden haltar på och ofta graderar man hältan. Det finns olika metoder för gradering. Det finns olika siffersystem, från exempelvis noll till fyra eller fem. Siffran noll betyder att hunden är ohalt och siffran fyra/ fem att den inte alls stöder på benet.

Oftast fortsätter man med ett böjprov för att avgöra vilken eller vilka leder som ger symtom. Vid ett böjprov håller en assistent en led åt gången stadigt böjd under någon minut och joggar sen direkt med hunden medan veterinären noga observerar om hältan förvärras. På så sätt går man igenom den ena leden efter den andra. Att böja benet ända till ytterläget utlöser ofta en smärtreaktion som påverkar rörelsemönstret.

Sen känner man igenom alla delar av det dåliga benet systematiskt. Hunden sitter, står eller ligger på ett bord medan man undersöker. Rörligheten skall vara densamma i båda frambenen och i båda bakbenen. Det skall inte göra ont när man sträcker dem och benen skall vara lika långa.

Man går igenom alla muskler och känner att de är normalstora, inte ömmar och att de har normal elasticitet. Efter mjukdelarna undersöker man varje led: ser den svullen ut, känns den svullen, är den varm, är den stel när man böjer och sträcker? Visar hunden smärta i ledens ytterlägen, alltså vid maximal sträckning eller böjning?

Förutom en noggrann genomgång av det onda benet undersöker man även de övriga benen och lederna. När smärtan lokaliserats röntgar man ofta den misstänkta delen av benet. Med röntgen kan man visa vilken förändring som finns och hur utbredd den är. Röntgen är inte aktuellt förrän man först lokaliserat problemet. Man kan inte använda röntgen för att leta igenom hela benet efter fel.

För lekmannen är det svårt att upptäcka en lindrig hälta eller en hälta som är dubbelsidig. En veterinär ortoped kan ändå märka små oregelbunden-

undersöknin g och rutiner

7

­ atten, Sippan löper, Dora skendräktig, Humlan n hostar och så vidare.

Enligt Jordbruksverkets råd skall en vuxen hund rastas minst var sjätte timme dagtid. Valpar behöver tätare rastningar. Även gamla hundar behöver rastas ofta.

10. Vad är ögonlysning? Ögonlysning är en speciell undersökning av ögonen. Syftet är att hitta eventuella symtom på ärftliga förändringar. Avsikten är att identifiera hundar som kan nedärva sjukdomar som ger synskada eller smärtsam ögonsjukdom. Undersökningen ingår i många rasklubbars genetiska hälsoprogram. Beroende på ärftligheten kan vissa hundar antingen uteslutas ur avel, användas i begränsad omfattning eller begränsas i valet av avelspartner.

Veterinären undersöker ögonen med ett direkt oftalmoskop

Vid vissa symtom kan man även rekommendera en ögonlysning av avkomman och/eller föräldrarna. I en del raser går det inte att registrera valpar om en förälder har vissa sjukliga förändringar. Det förbudet bevakas av Svenska Kennelklubben.

För hunden är undersökningen enkel och helt smärtfri. Först får den en droppe i varje öga. Tjugo minuter senare har droppen vidgat pupillen så att man kan lysa upp ögats inre. Det händer nästan aldrig att en hund spjärnar emot vid ögonlysning.

Med ett oftalmoskop, en ljuskälla på ett pannband, och en handhållen lins undersöker man näthinnan och de allra innersta delarna av ögat. För att granska ögats egen lins och de främre delarna av ögat använder man i stället ett biomikroskop, i dagligt tal kallat spaltlampa. Vid behov använder man även andra instrument.

I Sverige finns ett trettiotal veterinärer med särskild kompetens att diagnosticera ärftliga ögonsjukdomar hos hund och katt. Resultatet förs in på ett särskilt protokoll. Hundägaren godkänner med namnteckning att det får bli offentligt och läggas ut av Svenska Kennelklubben på hemsidan, www.skk.se

11. Jag får kort i brevlådan av veterinären om hälsokontroll av min gamla hund.

Jag tycker hunden verkar helt frisk.

Hur viktigt är det?

Många kliniker erbjuder olika hälsokontroller.

Vanligast är en seniorkontroll, en kombination av olika undersökningar för den gamla hunden. Varje veterinär eller klinik/sjukhus bestämmer själv vad som skall ingå i en sådan genomgång. Hundens försäkring bidrar inte till några förebyggande åtgärder, utan man får själv stå för kostnaden.

En hälsokontroll av människor har inte stor chans att påvisa en dold sjukdom hos någon som själv upplever sig som frisk. Beträffande hunden måste var och en känna hur bra kontroll man själv har på hundens hälsa.

Före själva undersökningen får man ofta fylla i ett enkätblad. Hunden blir vägd, får lämna blodoch urinprov och får gå igenom en enkel klinisk un-

14

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

dersökning. Veterinärens genomgång börjar framifrån på hundens kropp och går bakåt. Man tittar och känner igenom hela hunden och petar och tittar in i alla öppningar. Den som är van vid hundar kan göra många av handgreppen på egen hand och har samma chans att upptäcka symtom som en veterinär. Skillnaden är att en veterinär vet vad man skall leta efter och har lättare att hitta olika fel efter att ha undersökt tusentals olika hundar I samband med en seniorkontroll får hunden ofta öronen rengjorda, klorna klippta och tänderna genomgångna och man hittar ibland en del små knutor och knölar. Många besök resulterar i att man rekommenderas att komma tillbaka för att ta itu med hundens tandsten och lösa tänder. Vissa hundägare erbjuds att gå med i ett program för

bantning, kanske med särskilda medicinska foder.

Man är inte alls tvungen att följa de råden och man behöver heller inte gå med på att söva hunden för att operera bort små harmlösa hudknölar. Som hundägare måste man vara medveten om att en veterinärs arbete är en kombination av affärsmässighet och omsorg om patienten. De allra flesta kliniker balanserar de intressena på ett utmärkt sätt.

En kunnig och påläst hundägare som verkligen håller sin hund i lagom hull och kondition kan avstå från seniorkontrollen. Då gäller det att man ­har­ vant hunden vid förebyggande vård i hemmet: återkommande genomgång, kloklippning och tandvård. Skulle hunden verka sjuk söker man förstås veterinär. Det gäller såväl unga som gamla hundar.

undersöknin g och rutiner

15

Vanor och ovanor Hundar är inte som ”vanligt folk”. Det är lätt att förmänskliga djuren och tro att hundar har samma motiv för sina handlingar som matte och husse. En del beteenden kan göra dig orolig för hundens hälsa, andra kan verka äckliga eller uppfattas som en sanitär olägenhet.

17. Varför hickar valpen?

Nästan alla små valpar har lätt att få hicka, särskilt efter att de ätit och druckit. Hicka är en ofrivillig och hastig sammandragning av mellangärdet som gör att luft rusar in genom strupen med sådan fart att stämbanden slår ihop med det typiska hickklick-ljudet. Valpar har inte ont av att hicka utan ser mest förvånade ut när hela kroppen hoppar till. Pröva inga mänskliga huskurer mot valpens hicka. Försök i stället att ignorera fenomenet helt.

Visar ägaren oro uppfattar valpen det och när chefen är osäker blir valpen också rädd. Efter en stund går hickan över av sig själv och med tiden växer benägenheten att hicka bort.

18. Min hund äter bajs. Är det normalt?

Din hund har så kallad pervers aptit eller pica för att använda den medicinska termen. Ordet pica härrör från det latinska namnet för skata, pica pica, en fågel som ju gjort sig känd både för att snatta olika små blanka föremål och för att äta allt möjligt och en del omöjligt.

Det är mycket vanligt att hundar äter avföring efter alla möjliga djur. De äter inte bara andras pluttar utan även sina egna. Valpar är ofta mer intresserade

22

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

av bajs än vuxna hundar som dessutom ofta fått besked om det olämpliga i sådant beteende.

En hund kan mycket väl stå och vänta vid kattlådan medan katten gör sina behov för att genast nappa åt sig resultatet. Att låta hunden rota runt vid en rastplats för bilförare eller vid en naturhamn i skärgården kan vara rena skattjakten för hunden och rejält olustigt för ägaren. Hundar kan också vräka i sig häst- och kodynga, och de letar gärna harlortar i skog och mark.

Risken att en hund skall bli sjuk av avföring från växtätare är obetydlig. Däremot kan den få spolmask av avföring från katter och hundar. Hakmask kan också smitta via avföring men den parasiten är mycket ovanlig i Sverige.

Pica är inte tecken på något onormalt behov eller på att hunden försöker kompensera för någon slags brist på mineraler, spårämnen eller näring.

Möjligen kan den moderna smaksättningen av hundfoder vara så kraftig och aptitlig att aromerna överlever hela passagen genom hundens tarm så att även avföringen smakar ”mat”.

Små valpar har lätt att få hicka. Teckning Monica Schultz.

De flesta hundägare vill inte låta sina hundar äta avföring. Det är ganska lätt att förklara för hunden att det inte är tillåtet. Men hundar brukar vara skenheliga och passar gärna på att plocka i sig ändå – när de tror att man inte ser.

19. Min unga hane ”rider” på allt. Bör jag säga ifrån?

Det är framför allt hanar som rider på både levande och döda ting. Hunden greppar med frambenen om sitt objekt, trycker det mot underlivet och vickar med bakkroppen. Gesten kan inte missförstås. Ägarens armar och ben, soffans armstöd, en kudde eller – värre – husets katt eller egna och gästande barn kan bli föremål för intresset som nästan ingen uppskattar. Handlingen är en blandning av könslig uppvaktning och sexuell dominans. Tikar kan också rida men då oftast för att underordna en annan tik.

Små hanar av alla arter börjar öva parningsrörelser långt innan de är könsmogna. Det är inte ovanligt att unga valpar som just har upptäckt sitt könsorgan provar hur det kan användas i alla vanliga och en del ovanliga situationer. Redan före åtta veckors ålder kan små hanar rida på sina syskon. Har man minsta fundering på att använda sin hane i avel är det oklokt att klandra sådana övningar. Men de kan bli så intensiva att de är socialt påfrestande. Avledning är den enda framkomliga vägen. Se till att valpen får annat att tänka på.

Små valpar kan bli så upptagna av att putsa på sitt könsorgan att de faller i trance medan de slickar sig. Det kan leda till att den rosa toppen på penisspetsen svullnar och fastnar utanför förhuden.

Av gammalt säger man att söner skall uppfostras, medan man kan lyfta dem med ena handen.

Den regeln kan även gälla för hundar. Om en hane i trotsåldern redan väger fyrtio kilo när den börjar utmana omgivningen genom att rida på ägarens

vanor och ovanor

23

Sövning Vissa veterinära behandlingar kräver att din hund får en lugnande spruta eller sövs helt.

Risken att en frisk hund skall skadas av en sövning är nästan, men inte helt, obefintlig. Efter sövning behöver hunden vila ett par dagar.

34. Hur går det till att söva en hund?

För vissa undersökningar och ingrepp hos veterinär får hunden lugnande medel eller också sövs den helt. Vanlig röntgen och små ingrepp kan göras efter att hunden fått en lugnande spruta. I vissa fall kompletteras den med lokalbedövning. Facktermen för ”riktig” sövning är narkos (av grekiskans narkoo, döva/bedöva) och när man ger lugnande medel talar man om sedering (av latinets sedatio, lugna).

Narkos är nödvändig för vissa undersökningar och för större kirurgiska ingrepp. Narkos innebär att hunden är helt medvetslös. Den andas själv, men den har ingen känsel och den har inte heller kontroll över viktiga reflexer. Som förberedelse för sövning ger man först en milt lugnande premedicinering. Sen inleds själva narkosen med att ett ultrakortverkande narkosmedel sprutas direkt in i hundens blodbana. Det finns tumregler för hur mycket som skall ges till olika hundar. Medlet doseras helt och hållet efter behov och effekt tills hunden är medvetslös. Då intuberas den, ansluts via ett andningsrör, till en narkosapparat som tillför sövande gas blandad med syrgas.

En sövd hund måste passas av utbildad personal så länge den sover. För kontroll av narkosdju-

32

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

pet använder man en pulsoximeter som fästs vid hundens tunga med en nypa. Den registrerar dels pulsen och dels syremängden i hundens utandningsluft och larmar om någon av dem blir för låg.

Allt oftare registreras även hundens inre temperatur, andningsfrekvens och ett fortlöpande EKG. Det senare avbildar, slag för slag, hjärtats elektriska aktivitet på en monitor. Mängden narkosgas doseras individuellt och hunden håller sig själv sövd genom att andas in gasen i varje andetag. När man slutar tillföra gas vaknar hunden.

35. Är det farligt att söva en hund?

Det är ytterst sällsynt att en hund får skador av sövning eller rent av dör. De få gånger man tappar kontrollen över en narkos har hunden nästan alltid ett latent fel. I vissa fall talar man om risknarkos, till exempel om hunden är gammal, är i dåligt skick av sjukdom eller skada eller om den har någon defekt. En hund med sviktande lever, dåligt hjärta, trånga andningsvägar, epilepsi eller en hysterisk läggning kan kräva särskilda åtgärder vid sövning. En hund på tiotusen är överkänslig för narkosmedel och kollapsar när man söver den. Det är lika stor risk som när en människa blir sövd.

Sövd hund. Narkosgasen kommer in genom slangen (grön pil). Andningsslangen fixeras i luftstrupen med en luftkudde som fylls via en slang (lila pil). Orange pil visar hur slangen är knuten runt nosen. Pulsen avläses av tungklämman (gul pil).

Sedering är fullt tillräcklig för många ingrepp i öppenvården. Den ges som injektion(er) i en muskel eller under huden. Dosen beräknas efter hundens kroppsvikt och kan räknas upp eller ner med hänsyn till ålder, ras och allmän kondition. Sedering räcker ofta för en enkel röntgen medan man ofta ger narkos för skiktröntgen som tar mycket längre tid.

En sederad hund är inte helt medvetslös. Vissa reflexer är bibehållna men långsamma och avtrubbade. Hunden kan oftast inte resa sig men den kan

försöka försvara sig. En sederad hund kan ha rejält dåligt ölsinne och bör ha munkorg. Det finns motgift mot moderna sedativa. Det ges som injektion när man vill väcka hunden. En stund efter att den fått sin uppvakningsspruta vaknar den som efter en vanlig tupplur och kan snart gå hem på egna ben.

En hund som varit sövd eller sederad efter­ sover ofta hemma och behöver hållas i vila i några dagar tills effekten av de olika medlen har lämnat kroppen.

sövnin g

33

Ögonen Gamla hundar får inte synfel som åldrande personer. De har bibehållen syn hela livet.

Hundar klarar sig hyfsat med nedsatt syn men att vara helt blind är ett handikapp. Smärta från ögonen måste behandlas omedelbart.

39. På sin hemsida annonserar en veterinär att tryckmätning på ögonen ingår i en hälsokontroll. Är det viktigt att göra en sådan undersökning på hundar?

Ögonsjukdomen glaukom, grön starr, ger ökat tryck i ögonen. Glaukom förekommer både familjevis och slumpmässigt hos hundar, men sjukdomen kan inte upptäckas i förtid genom tryckmätning på symtomfria ögon. Så svaret på frågan är nej. Att göra en undersökning i förebyggande syfte på friska hundar är helt meningslöst. Det finns bara ett par hundraser som kan drabbas av en särskild sorts glaukom där trycket smyger upp lika sakta som vid de ärftliga glaukomen hos människor.

Med glaukom eller grön starr menar man i dagligt tal en ögonsjukdom där ögat skadas för alltid av att det inre trycket stiger. Oftast börjar symtomen plötsligt på ett öga. Ögat tåras och det blir stort med en disig yta. När man drar upp det övre ögonlocket ser man att ögonvitan är så täckt av svullna, röda blodkärl att den ser polkagrisrandig ut. Blinkhinnan, som är en rosa vävnad i inre ögonvrån, glider fram och täcker halva ögat. Ögat känns hårt och beröringen är smärtsam. Pupillen drar inte ihop sig ens när man lyser direkt på den. Alla symtomen beror på högt tryck i ögat. Vid dessa symtom är det

38

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

viktigt att mäta trycket för att följa förloppet när man medicinerar. Normalt skall trycket vara mellan tio och tjugofem och lika i båda ögonen.

Glaukom måste behandlas av veterinär omedelbart och med tät och noggrann veterinär uppföljning av effekten. Behandlingen varierar beroende på om ögat är seende eller redan har fått så allvarliga skador att det är blint för alltid. För att rädda ett seende öga ges akut dropp i blodbanorna och olika ögondroppar. När trycket sjunkit kan medicinsk behandling räcka i vissa fall. I andra fall kan olika operationer komma ifråga. Varje hund behöver gå igenom vissa undersökningar och sen anpassas den långsiktiga behandlingen individuellt.

Nya mediciner och nya operationsmetoder gör att hundar med glaukom har större chans att få behålla synen idag än för bara fem år sedan.

40. Min gamla hund är grumlig i ögonen

men verkar inte se dåligt. Har den grå starr?

Med grå starr eller katarakt menar man en grumling i ögats lins. De flesta äldre personer får förr eller senare katarakt som påverkar synen men det är inte alls lika vanligt hos hundar.

Tryckmätning av ögat.

Gonioskopi kan avslöja risk för glaukom.

Hos hundar dyker katarakt snarare upp i unga år och ger nedsatt syn tidigt. Men både medelålders och gamla hundar kan få grå starr. Den syns som en kritvit fläck mitt i ögat. Total starr gör ögat blint. Ännu mer vanligt är det att riktigt gamla hundar får en gråblå skiftning i pupillen, så kallad nukleär skleros. Ordet skleros härleds ur ett grekiskt ord som betyder hård(het). Nukleär syftar på nukleus som är linsens kärna.

Pupillen är en öppning mitt i ögats iris. Det är iris vi syftar på när vi talar om att en individ är blåögd eller brunögd. Bakom pupillen ligger ögats egen lins som bryter infallande ljus mot näthinnans synceller. I hundens hjärna bildas en bild av omvärlden när impulser från näthinnan når syncentrum.

Linsens celler är inneslutna i en kapsel. Innerst finns en kärna och utanpå den ligger alla de celler som bildats under hela livet. De läggs på i lager efter lager ungefär som när man rullar en snöboll.

Den innersta kärnan pressas ihop med tiden och blir tät och hård. Det är den processen som leder till nukleär skleros.

Nukleär skleros ger pupillen gråblå ton för den som tittar på hundens öga men när hunden själv tittar ut genom linsen skyms inte sikten. Jämför med de speglar som polisen använder när ett vittne skall identifiera en person som inte får se vittnet. Från ena sidan ser man en spegel men i andra riktningen ett fönster.

För lekmannen kan det vara svårt att skilja mellan katarakt och nukleär skleros. Många hundägare är oroliga i onödan för att deras gamla hund håller på att bli blind. Ett enkelt, men grovt, sätt att bedöma det hemma är att se om hundens ögon speglar ljus (”lyser”) i mörker. Blänkande ögon är ett tecken på att hunden inte har katarakt.

En veterinär med ögonutbildning kan lätt och snabbt göra en helt smärtfri undersökning av ögonen och kan ge klart besked till den som äger en gammal hund. De flesta hundar har nukleär skleros men även grå starr förekommer. Grå starr hos hundar kan opereras.

ö g onen

39

42. Skall man tvätta hundens öron så att den inte får inflammation?

Varför tvätta något om det inte är smutsigt? Om hunden inte visar några besvär från öronen finns det ingen anledning att rota i dem rutinmässigt.

Däremot är det en god vana att då och då titta ner i örongången och kontrollera att huden är slät och rosa och att örongången är ren och luktar friskt. I så fall behöver inget mer göras.

Hängande öron och/eller öron med kraftig vaxproduktion behöver extra tillsyn och luftning. För att göra miljön mindre instängd kan man klippa hela insidan av öronlappen. Man snaggar pälsen ända från yttre kanten till hörselgångens mynning.

Man är försiktig så att inte hår ramlar ner i örongången. Hos vissa hundar växer hår långt ner i örongångarna. Ibland kan man ta bort det håret genom att greppa några strån åt gången med nypan och segdra tills håren lossnar. Men hos vissa hundar går inte det. Det gör ont om man drar i hårstråna. Då kan man klippa kort med en liten sax. Om man smörjer skänklarna med litet vaselin fångar det upp det avklippta håret så att det inte ramlar ner i örongången.

Hängande öron behöver extra tillsyn.

Klipp insidan av öronlappen.

42

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

Som nybörjare bör man söka veterinär hjälp så fort hunden visar minsta besvär från öronen. Det kanske inte behövs starka mediciner men man får en demonstration av hur just den egna hundens öron bör skötas och en kontroll av att den utförda behandlingen haft effekt.

43. Min valp verkar höra dåligt. Hur kan man undersöka hörseln?

Om en valp sover medan de övriga kullsyskonen leker, inte fattar att den skall komma när uppfödaren ger matsignal eller går åt fel håll när man ropar kan man misstänka att det är tecken på nedsatt hörsel. Medfödd dövhet förekommer hos många olika raser och är vanligen ärftlig. Den förknippas främst med gener som påverkar pälsfärger, särskilt de för omfattande vita tecken i den genserie som ger vit bläs, vita sockor, vit krage och vit buk. Små sådana tecken ger ingen ökad risk, men om de vita tecknen överstiger en tredjedel ökar risken. Även gener för färgerna merle och harlekin ger ökad risk för hörselskador. Valparna har först normalt utvecklad hörsel upp till en månads ålder men sedan försvinner hörseln under den följande månaden. Ärftlig dövhet kan också förekomma hos hundar med färgad päls.

Enkelsidig dövhet kan vara svår att påvisa i hemmiljö medan total dövhet är enklare att upptäcka. Ofta misstänker uppfödaren att det är fel på valpen när den inte reagerar på ljud som väcker de andra valparna. Valpens reaktion när man knäpper med fingrarna nära öronbasen på först det ena och sen det andra örat kan ge en grov uppfattning om huruvida valpen hör eller inte. Får man ingen reaktion alls på knäppningarna kan man, utom synhåll, släppa ett skramlande föremål på golvet med buller och bång.

Enkelsidigt döva individer har svårt att lokalisera ljud. Om en hund ofta söker fram och tillbaka med blicken vid inkallning och inte kommer springande förrän den får syn på föraren kan man misstänka att den bara hör på ett öra.

Hemma kan man själv göra följande enkla prov: en medhjälpare står med hunden framför ett små-

Ljudgivare och elektroder för BAER-test.

hus. Föraren försvinner ur synfältet runt exempelvis högra husknuten och går nästan ett helt varv runt huset. Vid den vänstra knuten stannar föraren utom synhåll och kallar på hunden. Om hun-

Normal kurva vid BAER-test.

den inte kan lokalisera ljudet springer den åt det håll där den såg föraren försvinna.

På några platser i landet har veterinärer tillgång till utrustning för att göra en objektiv mätning av hörseln, en så kallad BAER-undersökning. BAER står för de engelska orden Brain stem Auditory Evoked Response, ett hörselsvar från hjärnstammen som kan registreras utan medvetandets medverkan. Hundar kan undersökas från cirka åtta veckors ålder. Hunden får en lugnande spruta för att ligga still. Själva undersökningen är helt smärtfri. Elektroder fästs på skallen och en särskild ljudgivare sticks ner i örongången. När ljudgivaren ger ifrån sig ett klickande ljud reagerar hjärnstammen med aktivitet. Svaret från hjärnstammen skrivs ut på en datorskärm i form av en kurva. Normalt skall kurvan ha två toppar, som bokstaven M.

öronen

43

Exotiska smittor Det ökande resandet med hundar ger en ökad risk för att nya infektioner kommer in i landet. Det är viktigt att varenda hundägare följer de regler som skall skydda mot smitta.

Köp under inga omständigheter en hund som smugglats in i Sverige.

86. Jag måste vaccinera min hund mot

rabies före resan till Tyskland. Hur stor är risken att vi träffar på rabies?

Sverige hör till de få länder som är friförklarade från rabies. I många andra europeiska länder förekommer fall av rabies hos både djur och människor. I hela världen dör över femtiotusen personer av rabies varje år enligt World Health Organization, WHO. Över hälften är barn. Människor smittas när saliv från ett smittat djur kommer in i blodbanan, antingen genom bett eller genom att ett smittat djur, vanligen en hund, slickar i ett sår. På samma sätt smittas hundar. I Mellaneuropa har förekomsten av rabies minskat radikalt under senare år genom vaccinering av vilt med betat kött som släpps från flygplan. Smittan trängs allt längre österut. Baltikum, Balkan och Ryssland är fortfarande riskländer med smittspridare bland rödräv, mårdhund och varg.

Lagstiftningen är entydig vid resa i Europa. För att resa mellan länderna skall hundar vara vaccinerade mot rabies. För inresa i Sverige krävs dessutom ett blodprov som bekräftar att hunden bildat

antikroppar mot vaccinet. De speciella svenska reglerna finns på Statens Jordbruksverks hemsida, www.jordbruksverket.se.

Bortsett från veterinärer och djurvårdare är få svenska personer vaccinerade. Alla resande som tänker leva i vildmarken i rabiesregioner bör dock överväga vaccination. Eventuella bett, antingen det är en människa eller en hund som blivit biten, skall ändå behandlas med tvål, vatten och jod. I båda fallen skall man söka vård både lokalt och efter hemkomst. En person som utvecklar symtom på rabies har liten chans att överleva.

Rabies är dödlig för den som smittas men risken att en människa eller hund skall sprida sjukdomen i Sverige är inte stor, såvida inte den smittade hinner bita eller bli biten av en vild räv eller varg. Hotet kommer numera inte från Mellan- och Sydeuropa utan snarare vid smuggling av hundar från Polen, Baltikum, Asien eller forna Sovjet.

Djur som helt kan kringgå kontroll vid gränsen är mårdhund, räv eller varg som vandrar in från Ryssland eller Baltikum över vår nordliga gräns mot Finland.

Hundens pass innehåller bland annat vaccinationsdata.

80

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

dynan går långsamt eftersom hunden belastar såret i varje steg. Minsta åverkan på såret, särskilt om den kommer åt att slicka eller om tassen blir våt på annat sätt, fördröjer läkningen.

Om man låter bli att sy ett sår i trampdynan eller om det sydda såret spricker upp bildas det en särskild typ av förhårdnader i sårkanterna. Sådana hårda kanter läker mycket dåligt. De kliar så att hunden hela tiden vill fnatta eller slicka. Lyckas den med det så läker det ännu långsammare.

En bit upp på frambenets baksida finns en liten trampdyna som sällan har kontakt med marken utom möjligen när hunden kasar nerför en sluttning eller tvärbromsar i djup sand. När den dynan skadas läker även den sakta men läkningen gynnas av att trampdynan inte bär någon vikt.

107. Hur korta kan man klippa hundens klor?

Om det klickar när hunden går på ett hårt underlag är klorna för långa. Hundar som går på kala klippor eller asfalt nöter sina klor men många hundar går mest på mjuk mark och det sliter inte tillräckligt på klorna. Bäst är att börja klippa klorna redan när valpen är liten. Då kan man också passa på att vänja den vid att ligga på sidan när man gör alla olika behandlingar. Det knyter an till den att den lilla valpen vant sig vid att den skall ligga stilla i sidoläge då den blir ompysslad av mamman.

Det är viktigt att inte klippa klorna så långt att man skadar pulpan. Klon är byggd som en sko.

Det finns en sula av horn och det finns en övre kloskålla som kan liknas vid skons ovanläder. Från sidan kan man se hur den övre skållan har en näbb som sticker ut framför sulan. Den näbben kan man alltid klippa bort. Sen kan man klippa sig djupare någon millimeter år gången. När man skymtar en blank halvmånformig kontur mitt i snittytan är det dags att sluta. Då är man snart framme vid pulpan. En klotång måste vara rejält skarp, annars gör man illa hunden när man klämmer ihop tången runt klon.

Det är enkelt att klippa ljusa klor för på dem kan man se pulpan från sidan som en röd kontur. Vissa hundar med mörka klor har långa pulpor och dess-

102

hUNDA RS hälsa och sjukdomar

utom dåligt markerad sula. I stället ser hela klon ut som ett böjt svart rör. Man får pröva sig fram när man klipper. Ofta kan framtassarnas klor klippas mer än baktassarnas. De långa tårna i mitten har ofta längre klor än de korta på sidorna. Sporren måste också klippas eftersom den inte slits alls.

108. Varför kommer det så mycket blod när en hund skadar en klo?

Hundens tåspets motsvarar vår fingertopp. Båda har samma grundkonstruktion men med helt olika proportioner. Medan naglarna på våra fingrar bara utgör en skyddande skålla av horn på fingrets översida är hundens hela yttersta fingerled inslagen i ett tjockt och skyddande hornlager, klokapseln. Inuti den hårda kapseln döljer sig pulpan, en mjuk vävnad med riklig blodförsörjning. Allra innerst i pulpan ligger det som motsvarar vår fingertopp med skelett och allt. När klon skadas blöder det ofta rejält från pulpan.

Korta klor blir sällan skadade, medan långa är betydligt mer utsatta för brott och fläkskador.

Klassiskt fastnar hunden i en springa i trappan eller i fotskrapan eller någon liknande konstruktion.

Hornet fläks upp. Kapseln lossnar helt eller delvis från den köttiga pulpan. Att det gör rejält ont förstår alla som rivit upp en nagel. En kloskada behöver behandlas av veterinär. Oftast behöver hunden sövas för behandling. Vid små skador kan delar av klokapseln lämnas kvar efter nedklippning. Men ibland måste hela kapseln tas bort helt så att en ny får växa ut. Läkningstiden är då cirka sex veckor.

109. Min hund har både fram- och bakspor-

rar. Är det stor risk att det blir skador?

Måste man ta bort dem?

De allra flesta hundar har arton klor, fem på varje framtass och fyra på varje baktass. Den inre klon på framtassen kallas för sporre och sitter en bit upp på benet. På samma sätt sitter vår egen tumme närmre handleden än de övriga fingrarna. Hundens tassar har samma grundkonstruktion som våra hän-

der och fötter. Men vi kan röra vår tumme åt alla håll och med stor precision. Hundens motsvarighet, sporren, kan spärras ut en aning när hunden håller tassen i grävställning men i övrigt är den orörlig. Det finns udda raser som kan greppa litet med sporren. Det finns även raser som skall ha flera fungerande framsporrar enligt rasstandarden, till exempel den norska lundehunden.

Sporrar på bakbenen är betydligt mindre vanliga men förekommer i vissa raser, ibland enligt rasens standard. De kan till och med finnas i dubbel upplaga i vissa raser. Deras rasklubbar lägger stor vikt vid de extra sporrarnas utseende.

Det ärftliga anlaget för enkla bakre sporrar anses vara dominant. Det innebär att om en förälder har sporrar på bakbenen så nedärvs anlaget till hälften av valparna och då får de också baksporrar.

Ett annat ärftligt anlag förekommer sällsynt, polydaktyli, som ger övertaliga tår och trampdynor.

Numera är det förbjudet men tidigare fick en lekman kupera, klippa bort, sporrarna på mycket små valpar. Det gjordes ganska ofta, särskilt i raser som friseras med maskin och på hundar med kort hårrem. I det första fallet ville man undvika skador när klippskäret glider in under sporren.

För de korthåriga hundarna var motivet delvis kosmetiskt och delvis praktiskt. Man ansåg att sporren riskerade att skadas när hunden sprang i skog och mark. Det är dock inte särskilt vanligt med skador på sporrar. De övriga tårna skadas betydligt oftare.

Polydaktyli. Två övertaliga tår och en extra trampdyna (markerade med gula pilar).

tassarna

103

BERIT WALLIN-HÅKANSSON

HUR OFTA måste man vaccinera hundar?

KAN MAN ha både hund och katt i ett hushåll?

MÅSTE MAN verkligen ha byxor på sin tik när hon löper? ÄR DET SANT att hundar kan få träningsvärk i svansen

av att simma?

HUNDARS HÄLSA OCH SJUKDOMAR

HÄR FINNS en mängd intressanta frågor från hussar och

mattar om hundens kropp, om sjukdomar och krämpor, om parning och förlossning.

Svaren får du av Berit Wallin Håkansson, som arbetat som veterinär i 40 år och är verksam på Regiondjursjukhuset Strömsholm.

LÄR DIG hur den friska hunden fungerar, så att du också

kan känna igen det onormala och snabbt ser om något är fel. En observant hundägare är hundens bästa vän och kan vara en viktig medhjälpare åt veterinären.

www.icabokforlag.se

3470-Hundars_halsa_Omslag.indd 1

2011-07-01 11.25