Page 1

(red.) Sofia Holmlund & Annika Sandén

Övriga medverkande författare: Gabriela Bjarne Larsson Martin Ericsson Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Malin Gregersen Malin Lennartsson Marianne Liliequist Marie Lindstedt Cronberg Roddy Nilsson Daniel Nilsson Ranta Erik Petersson Cecilia Riving Johanna Sköld Lotta Vikström

I femton texter presenteras en annorlunda typ av historia med ett uttalat underifrånperspektiv. Författarna är forskare som på olika sätt brottats med dessa frågor i sitt arbete. Tillsam­ mans ger de en röst åt människor som sällan kommit till tals, vare sig i de historiska källorna eller i dagens samhällsdebatt.

Usla, elända och arma

foto: José Figueroa

Sofia Holmlund och Annika Sandén är forskare i historia vid Stockholms universitet.

Tattare, tiggare, vansinniga och löskefolk – utsatta människor har funnits i alla tider. Många har fötts in i fattigdom och utanförskap, andra har drabbats av olyckor under livets gång som gjort att tillvaron kantrat. En del har lyckats resa sig, andra har dukat under. Vad vet vi egentligen om utsatta människor i svensk histo­ ria? Hur såg tillvaron ut för den som var psykiskt sjuk eller funktionshindrad, och för den som inte kunde försörja sig själv? Vad hände de unga kvinnor som blev gravida utan att vara gifta? Och hur klarade sig deras barn, de som kallades oäktingar? Här varvas skildringar av enskilda livsöden med över­ gripande historisk analys – från medeltiden till våra dagar. I fokus står den lilla människan, hennes vardag och kampen för överlevnad och värdighet.

Usla, elända och arma

En varm sommareftermiddag, det var den 20 juli 1905, fick Stockholmspolisens detektivavdelning ett brådskande telefonsamtal från kronolänsman Alfred Rosén i Frötuna och Länna skeppslags länsmansdistrikt. Rosén ville att konstaplarna i Stockholm skulle gripa hustru Asta Nygren, eftersom han misstänkte att hon hade tagit livet av fyra fosterbarn som hon haft boende hos sig ute på Gräddö. För två dagar sedan skulle hon ha tagit med sig ett av liken, ”hemligen i en trälåda” på ångbåten till Stockholm för att smuggla undan det. Ett par timmar efter telefonsamtalet anhölls Asta Nygren på Strömgatan i Stockholm och fördes till detektivstationen. Här började nu en makaber historia att rullas upp. Det visade sig att Asta Nygren hade tagit emot barn till ensamstående kvinnor för en viss summa pengar och sedan vanvårdat många av dem till döds.

Samhällets utsatta under 700 år

(red.) Sofia Holmlund & Annika Sandén ISBN 978-91-27-13456-0

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsbild: fiskarflicka av Ilja repin © bridgemanart författarfoto: José Figueroa

9 789127 134560

NOK_HOLMLUND_SANDEN_USLA_ELANDA_OCH_ARMA_skydds.indd Alla sidor

2013-06-26 13:11


9789127134560_usla, elanda och arma.indd 2

2013-06-27 11.20


Innehåll Författarpresentation 7 Förord 11 Inledning

13

– Historier från samhällets utkant

Sofia Holmlund, Annika Sandén Syndens pris

27

– Utstötta och förvisade under senmedeltid

Gabriela Bjarne Larsson I livets skuggdalar 49 – Fattigdom och överlevnad i reformationstidens Sverige

Annika Sandén Råttfångaren, rövaren och rättvisan

73

– Främlingen inför rätta i svenskt 1600-tal

Malin Lennartsson Stormaktstidens lemlästade soldater 95 – Livet efter kriget

Erik Petersson Adelsfröken, prästdottern och tjänstepigan

121

– Om ogifta mödrars utsatthet på 1700-talet

Marie Lindstedt Cronberg Fattig, husvill och sönderslagen

141

– Änka och fyrabarnsmor i 1800-talets Järfälla

Sofia Holmlund Den olyckliga änkan på Lunds hospital

165

– Psykisk sjukdom under 1800-talets andra hälft

Cecilia Riving

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 5

2013-06-27 11.20


Unga på glid 185 – Brott och straff i 1800-talets Sundsvall

Lotta Vikström På luffen

211

– Ola Träben, Eric Hermelin och den ambivalenta friheten

Malin Gregersen Vanvård till döds

233

– Om änglamakeri vid sekelskiftet 1900

Johanna Sköld Fattiglappar och renskötardrängar

255

– Samers berättelser om utanförskap och tillhörighet

Marianne Liliequist Den alltför bildade

275

– Om en tornedalsflicka på arbetsstuga

Daniel Nilsson Ranta Parasiter i folkhemmet

295

– Svartsjöanstaltens sista lösdrivare

Roddy Nilsson ”Ut med er tattare, vi ska döda er!”

321

– Jönköpingskravallerna 1948 och det dubbla utanförskapet

Martin Ericsson Hemlösa och resenärer 339 – Möten på dagens järnvägsstationer

Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Epilog

359

– Sjuhundra år av utsatthet

sofia holmlund, annika sandén Noter

372

Källor och litteratur

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 6

398

2013-06-27 11.20


Författarpresentation

Gabriela Bjarne Larsson, f. 1956, är docent i medeltidshistoria och verksam vid Stockholms universitet. Hon har tidigare studerat svensk rikslagstiftning och jordmarknader under 1300- och 1400-talen. Hennes nuvarande forskning rör vård och undervisning under 1400-talet och Gustav Vasas tid. Martin Ericsson, f. 1982, är forskare i historia vid Lunds universitet. Hans forskning behandlar bland annat den politik som kommunala myndigheter bedrivit mot s.k. ”tattare” i Sverige under 1800- och 1900-talen. Ann-Charlotte Gilboa Runnvik, f. 1970, är forskare vid Tema Kultur och Samhälle vid Linköping universitet. Hennes forskning handlar om genus, transport och det offentliga rummet i ett samtida perspektiv. Malin Gregersen, f. 1978, är fil. dr i historia och verksam vid Universitetet i Bergen. Hennes forskning behandlar det tidiga 1900-talets kulturmöten och mänskliga relationer, i Sverige såväl som globalt. I fokus står framför allt skandinaviska missionärer till Indien och Kina, men också luffare, resenärer och andra människor i rörelse.   7

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 7

2013-06-27 11.20


Sofia Holmlund, f. 1972, är fil. dr i historia och verksam vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om sociala och ekonomiska förhållanden, familjerelationer och föräldrars och barns villkor på den svenska landsbygden under perioden 1750–1950. Malin Lennartsson, f. 1967, är docent i historia och verksam vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning fokuserar på normer och värderingar kring äktenskap, familj och sexualitet i svenskt 1600tal, framför allt med utgångspunkt i material från världslig och kyrklig rätt. Marianne Liliequist, f. 1959, är professor i etnologi vid institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Hennes forskning handlar för närvarande om samisk identitet. Marie Lindstedt Cronberg, f. 1957, är docent i historia och verksam vid Lunds universitet. Hennes forskning rör kulturella uppfattningar och sociala följder av utomäktenskaplig sexualitet i ett långt tidsperspektiv, samt hedersföreställningar och mäns våld mot kvinnor i 1800- och 1900-talet. Roddy Nilsson, f. 1957, är docent i historia och verksam vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Hans forskning handlar om brottslighet, kriminalpolitik och sociala problem under 1800- och 1900-talen.. Daniel Nilsson Ranta, f. 1968, är fil. dr i sociologi och verksam vid institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet i Östersund. Hans forskning berör områden som barnavård, undervisning och hälsa under 1900-talet. Erik Petersson, f. 1985, är forskare i historia vid Linköpings universitet. Hans forskning handlar om den förmoderna staten och reformationstiden, och rör framför allt frågor om politik och omsorg.  8

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 8

2013-06-27 11.20


Cecilia Riving, f. 1977, är fil. dr i historia och verksam vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen rör sig främst i området psykisk ohälsa och psykiatri, psykiskt och socialt utanförskap samt relationen mellan vetenskap och samhälle i bemötandet av psykisk sjukdom. Annika Sandén, f. 1969, är fil. dr i historia och verksam vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör sociala villkor och folkliga sedvänjor i svenskt 1500- och 1600-tal, och deras relation till den framväxande centralmakten. Johanna Sköld, f. 1976, är fil. dr i ekonomisk historia och verksam på Tema barn, Linköpings universitet. Hennes forskning fokuserar kopplingen mellan barn och ekonomi i ett historiskt perspektiv. Hon har särskilt intresserat sig för fosterbarnens historia och hur samhällsvården för barn har utformats och förändrats. Lotta Vikström, f. 1971, är professor i historia och verksam vid Centrum för befolkningsstudier och Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Hennes forskning handlar bland annat om fattigvård, brottslighet, ogifta mödrar och funktionshindrade i 1800-talets Sverige.

9

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 9

2013-06-27 11.20


9789127134560_usla, elanda och arma.indd 10

2013-06-27 11.20


Förord

Hon griper tag, tiggarflickan på Ilja Repins målning. Med huvudet böjt och blicken sänkt står hon som en ikon mot den vackra bakgrunden av blommande vallmo. Vad tänker hon på? Vi fängslas och berörs, men vi kommer henne inte nära. Hon möter inte vår blick, och hon talar inte till oss. Vem hon var vet ingen. Bilden påminner på många sätt om historikerns möte med fattiga och utsatta människor i det förflutna. Inte heller de talar direkt till oss. Istället är det oftast genom andras utsagor som vi möter dem. Ett fattigvårdsärende, ett rättsfall, en anteckning i kyrkoboken – plötsligt ser vi människorna bakom källmaterialets torra notiser. I den här antologin får några av dem en röst. Det är femton forskares berättelser om utsatthet, elände och armod, men också hopp och vilja till liv och värdighet. Ytterst handlar det om vad det innebär att vara människa. Det är många som gett oss stöd och uppmuntran. Våra förläggare, Richard Herold och Agneta Engström på Natur & Kultur, har varit med från början och deras förtroende har varit en förutsättning för att projektet alls skulle kunna bli verklighet. Ett särskilt tack vill vi rikta till Agneta som också varit redaktör. Hennes kunnande och erfarenhet har varit en stor trygghet genom hela

11

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 11

2013-06-27 11.20


processen. Stort tack också till Annica Nordin som med stadig hand styrt det praktiska arbetet med boken. Vi vill även tacka Lars Grahn som på ett tidigt stadium hjälpte oss att hitta rätt i förlagsvärldens snåriga djungel. Stort stöd har vi också fått från vår arbetsgivare Historiska institutionen i Stockholm. Ett generöst ekonomiskt anslag från institutionens sida gjorde det också möjligt för oss att samla alla bokens författare på en gemensam konferens kring det pågående arbetet. Allt detta har haft mycket stor betydelse för projektet. Allra sist, och allra mest, vill vi förstås tacka alla våra kollegor och medförfattare i antologin: Gabriela, Malin, Erik, Marie, Cecilia, Lotta, Johanna, Malin, Marianne, Roddy, Daniel, Martin och AnnCharlotte. Tack för era fantastiska berättelser och tack för det fina samarbetet! Detta är allas vår bok.

Sofia Holmlund och Annika Sandén Stockholm i augusti 2013

12

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 12

2013-06-27 11.20


Inledning Historier från samhällets utkant Sofia Holmlund, Annika Sandén

I alla tider har det funnits människor som levt i samhällets utkant. Människor som saknat livets nödtorft, mat för dagen, någonstans att bo. Människor som inte passat in och som utsatts för omvärldens fördömande. Några har fötts in i fattigdom och utanförskap, andra har drabbats av olyckor under livets gång som gjort att tillvaron kantrat. En del har lyckats resa sig och vandra vidare, andra har dukat under. Den här boken handlar om utsatta människor i svensk historia, från medeltiden till våra dagar. Den består av femton berättelser, skrivna av forskare som på olika sätt i sitt arbete brottats med frågor om utsatthet och utanförskap. Vi möter fattigfolk och hemlösa, krigsskadade knektar, psykiskt sjuka, etniska minoriteter, ogifta mödrar och vanvårdade barn. Kapitlen är fristående, men de bildar också tillsammans en berättelse. Det är berättelsen om de ”små” människornas villkor genom tiderna. Hur har förhållandena sett ut för historiens fattiga och obemärkta och hur har de förändrats under de sjuhundra år som boken omfattar? Vilken hjälp har den som hamnat i utsatthet kunnat få? I samband med att vi presenterar författarnas bidrag ger vi här en kortfattad översikt över den historiska utvecklingen i Sverige, sedd ur ett underifrånperspektiv. I bokens avslutande epilog lyfter vi sedan fram några av de generella 13

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 13

2013-06-27 11.20


mönster som återkommit i antologins berättelser: männens, kvinnornas och barnens utsatthet, tillhörighetens betydelse och de mekanismer som gör att människor hamnar i utsatta situationer.

I begynnelsen var hushållet Genom historien och mycket långt fram i tiden utgjorde hushållet grunden för människors försörjning. Här bodde och arbetade familjer och anställda tillsammans och producerade merparten av det som behövdes för att klara tillvaron. Människor som blev sjuka eller på annat sätt inte kunde arbeta som förr togs om hand av de närstående. Men vad gjorde de som inte ingick i något hushåll, eller som saknade anförvanter eller stöttande grannar? Under medeltiden var det kyrkan som stod för samhällets vård och omsorg om dem som inte kunde ta hand om sig själva och inte hade närstående som kunde rycka in. Efter den kristna kyrkans etablering hade hospital och helgeandshus uppförts i städerna. Det var inrättningar där man tog hand om gamla, sjuka och föräldralösa, både sådana som kunde betala för sig och sådana som saknade tillgångar. På landsbygden, där en överväldigande majoritet av människorna bodde, fortsatte familj, släkt och grannar att vara de mest betydelsefulla hjälpgivarna men i anslutning till klostren som låg på landet bedrevs också sjuk- och fattigvård. En viktig del i det medeltida omsorgssystemet var uppfattningen att fattigdom hade ett andligt värde. Den behövande fattige, tiggaren, och givaren som gav allmosor, utgjorde två parter i ett ömsesidigt system. Den fattige fick ekonomisk undsättning medan allmosegivaren genom gåvan kunde förkorta sin tid i skärselden och komma närmare frälsningen. Hjälpen var alltså lika viktig för givaren som den var för mottagaren och att donera en större summa till kloster, helgeandshus eller hospital var en klok strategi för den som månade om sin själs frälsning.1 Det var också gåvorna som till största delen försörjde dessa inrättningar. På så sätt utgjorde fattigdomen egentligen inte ett samhälleligt problem, någonting som måste utrotas. Tvärtom, den var en del i den kristna 14 Sofia Holmlund, Annika Sandén

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 14

2013-06-27 11.20


världsbilden och tron på frälsningen. Så såg det i alla fall ut på ett ideologiskt plan. Men hur såg det ut i verkligheten? Hur tillvaron kunde gestalta sig i praktiken för medeltidens utsatta människor utvecklar Gabriela Bjarne Larsson i kapitlet Syndens pris: Utstötta och förvisade under senmedeltid.

Reformationstid, stormaktstid, kristid I och med reformationen och dess betoning på frälsning genom tro snarare än genom gärningar, miste gåvan något av sin centrala religiösa funktion. Fattigdomens andliga värde, som börjat ifrågasättas på sina håll redan under senmedeltiden, uppfattades inte längre som givet. I de länder som liksom Sverige anammade den nya läran lades kyrkan under staten. Kronan övertog merparten av de enorma resurser kyrkan förfogat över och därmed också ansvaret för omsorgen om sjuka och fattiga. Klostren, som stått för en avsevärd del av sjuk- och fattigvården, lades ned. Istället skulle hospital uppföras i varje stad och samla alla kyrkans tidigare omsorgsformer under ett och samma tak. Fattigvården och sjukvården på landsbygden förblev dock i huvudsak en angelägenhet för de lokala församlingarna, med präst och sockenstämma i spetsen.2 Och skarorna av fattiga tycktes bara öka, både i Sverige och runt om i Europa. Tiderna var svåra: från 1500-talets slut och framåt ser vi ett allt högre befolkningstryck som inte motsvarades av växande skördar, och det blev än värre under 1600-talet. Missväxtåren var talrika, hunger och nöd drev ut folk på vägarna där de tiggde sig fram.3 Vad skulle man göra med alla dessa tiggare och varför skulle andra hårt arbetande människor betala för deras uppehälle? Att utrota tiggeriet helt gick inte, även om det var vad statsmakten helst hade önskat. Däremot gjorde man upprepade försök att kontrollera och stävja det. I 1624 års konstitution mot tiggare skilde man skarpt mellan ”orätta” och ”rätta” tiggare varav de förra helt förbjöds att ägna sig åt tiggeri. 1642 års tiggarordning delade in de fattiga i två grupper där den ena skulle få hospitalvård medan den andra skulle placeras i småstugor vid kyrkorna. Samtidigt Inledning 15

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 15

2013-06-27 11.20


inskärptes församlingarnas ansvar att hjälpa sina egna fattiga: vissa kunde få ett särskilt så kallat tiggarpass utfärdat men fick då bara vistas inom en viss radie från hemsocknen.4 I verkligheten fick förordningarna inte så stor effekt utan tiggeriet fortsatte ungefär som förut. De fattiga, tiggande skarorna kom alltså att betraktas med alltmer skepsis och rent av som ett samhälleligt ordningsproblem, inte minst eftersom stöld och prostitution ofta följde i deras väg. Annika Sandéns kapitel I livets skuggdalar handlar om personer i reformationstidens Sverige som saknade hemhörighet och anförvanter. De hamnade ofta i dessa laglighetens utmarker, för att snart befinna sig på fel sida om gränsen för det tillåtna. Reformationens nya läror innebar dessutom att vad som under århundraden varit framkomliga vägar för utsatta människor att försörja sig nu inte var det längre. För många i dessa nödens tider återstod ingenting annat än att ge sig ut i världen och söka bättre lycka någon annanstans. Men dit man kom var man en främling – och som sådan gjorde man bäst i att inte hamna i konflikt med någon. Malin Lennartsson visar i kapitlet Råttfångaren, rövaren och rättvisan hur den som kom utifrån behandlades i domstolarna, som brottsoffer och som förövare. Här ser vi tydligt vad främlingskapet kunde innebära för den enskilda människan. Till missväxt och dåliga skördar kom under 1600-talet även bördorna som de många krigen lade på befolkningen. Sveriges stormaktsambitioner innebar skatter, pålagor och utskrivningar som ytterligare ökade fattigdomen hos den hårt prövade allmogen. En grupp som snart kom att utmärka sig bland de kringvandrande skarorna var de hemvändande soldaterna, de som skadats i kriget och i många fall saknade hem att återvända till. Vart skulle de ta vägen och hur skulle de försörja sig? Erik Peterssons kapitel Stormaktstidens lemlästade soldater berättar om dessa återvändare och deras villkor, samt de institutionella stödformer som så småningom växte fram för att möta deras behov. Hushållet fortsatte dock att vara det ekonomiska och sociala kitt som höll världen samman. I första hand var det här som människans materiella trygghet skulle finnas. Ideologiskt föreställde man 16 Sofia Holmlund, Annika Sandén

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 16

2013-06-27 11.20


sig hela samhället som ett slags hushåll, hierarkiskt uppbyggt av olika grupper som var och en fyllde sin funktion och stod i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. Kvinnor var underordnade män, männen var i sin tur underordnade män inom andra samhällsgrupper. Precis som den gode husbonden ansvarade för medlemmarna i sitt hushåll så ansvarade prästen för sin församling och kungen för sitt folk.5 Hushållets kärna var de äkta makarna, förenade genom oupplösliga äktenskapliga band och de gemensamt avlade barnen. Bara inom äktenskapet var sexuella handlingar tilllåtna, för att garantera överföringen av egendom och makt från en generation till en annan. Dessa resurser förvaltades av husbonden, det vill säga mannen, och kvinnans roll var att förmedla resurserna inom och mellan släkter.6 Äktenskapet som det enda lagliga rummet för sexualitet och fortplantning formade inte bara lagar utan även normer för vad som var ett gott och hedersamt beteende. Och i detta samhälle där människor levde så tätt och var så beroende av varandra i allt, var hedern den dyrbaraste av tillgångar. För en kvinna var något av det värsta som kunde hända att bli gravid utanför äktenskapet. Graviditeten kunde få katastrofala ekonomiska följder eftersom en ensam ogift kvinna hade mycket svårt försörja sig och sitt barn. Med den utomäktenskapliga graviditeten följde även ett moraliskt stigma. Den ogifta modern hade liten eller ingen heder i andra människors ögon. Marie Lindstedt Cronbergs berättelse Adelsfröken, prästdottern och tjänstepigan handlar om tre ogifta mödrars levnadsöden och den visar vilka konsekvenser den förbjudna sexualiteten kunde få för kvinnor ur olika samhällsskikt under 1700-talet.

Den stora omvandlingen Vid den här tiden, under 1700-talet, hade den gamla samhällsordningen delvis börjat rubbas. Med handel, sjöfart och bruksnäring hade mäktiga och resursstarka grupper vuxit fram som inte tillhörde något av de fyra politiska stånden, det vill säga adel, präster, borgare och bönder. Dessutom började bönderna stärka Inledning 17

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 17

2013-06-27 11.20


sin ställning, både i förhållande till de andra stånden och gentemot de lägre skikten på landsbygden, de som saknade jord. De senare blev allt fler. Sveriges befolkning hade nämligen börjat växa med en oanad hastighet. Mellan 1700 och 1870 ökade folkmängden från 1,4 miljoner till 4,2 miljoner och först och främst var det spädbarnsdödligheten som minskade. Vad var det som hade hänt? ”Freden, vaccinet och potäterna”, var biskopen och skalden Esaias Tegnérs (1782–1846) förklaring. Riktigt så enkelt var det inte, men ganska mycket ligger det i hans ord. Den varaktiga freden från 1809 och framåt, liksom smittkoppsvaccinet som introducerades vid samma tid, spelade säkert en viss roll. Infektionssjukdomarna, smittkoppor, tuberkulos, febrar, allt detta hade varit människans följeslagare och dödliga gissel sedan urminnes tider. De var den främsta dödsorsaken både hos barn och vuxna och de som överlevde fick ofta livslånga handikapp. När vi föreställer oss hur människor såg ut förr i tiden får vi tänka oss en med våra mått mätt småväxt befolkning, där många var koppärriga, lungsiktiga, lytta, halta och på andra sätt märkta av sjukdomar och undernäring.7 Att man fick bukt med smittkopporna, den stora barnadödaren, var en viktig början. Men lika viktig för befolkningstillväxten var jordbrukets produktionsökning, det som vi brukar kalla den agrara revolutionen. Förbättrad jordbruksteknik, nyodling, skiften, nya grödor: mer mat kunde helt enkelt produceras som innebar att den växande befolkningen kunde hållas vid liv. Den typ av hungersnöd och ren svält som så ofta drabbade stora delar av befolkningen under 1600-talet blev allt ovanligare och de svåra missväxterna i Norrland 1867–1868 kom att bli de sista riktiga nödåren i svensk historia.8 Ändå ökade paradoxalt nog de fattigas antal. De växande resurserna var nämligen mycket ojämnt fördelade mellan olika befolkningsskikt och det var framför allt de egendomslösa på landsbygden som blev fler. Det var en grupp som levde under mycket knappa förhållanden och som ofta balanserade på gränsen till undernäring. Den rena och skära nöden kunde i bästa fall hållas borta genom hårt arbete på andras jordbruk. Men när arbetstillfällena eller arbetsförmågan tröt fanns för de flesta ingenting att falla 18 Sofia Holmlund, Annika Sandén

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 18

2013-06-27 11.20


tillbaka på. Vad skulle man återigen göra med alla dessa fattiga som bara blev fler och fler? Inte så mycket hade hänt i organisationen av den offentliga vården och omsorgen sedan reformationens och 1600-talets dagar. Hospitalen i städerna fortsatte att fungera som uppsamlingsplatser för åldringar, fysiskt och psykiskt sjuka, och på landet kvarstod den traditionella fattigvården i församlingarnas regi. Men detta blev alltmer otillräckligt. Sofia Holmlunds berättelse Fattig, husvill och sönderslagen illustrerar hur illa en fattig änka och hennes barn kunde fara i 1800-talets Sverige, trots att det materiella välståndet ökade. Sedan mitten av 1700-talet hade statsmakten emellertid mer och mer börjat inse värdet av en stor befolkning. Friska och arbetsdugliga människor var en ekonomisk tillgång för riket. Men då gällde det förstås att se till att folk överlevde, höll sig någorlunda friska och inte dukade under av sjukdomar och undernäring. År 1749 hade Tabellverket inrättats vilket innebar att staten för första gången började föra en samlad statistik över befolkningen. Intresset för folkhälsan växte och redskapen för att förbättra den fann man i de medicinska vetenskaperna som var på frammarsch och som nu fick en allt högre status. Barnmorskor och provinsialläkare utbildades och i städerna började så småningom större institutioner för fattigvård, sjukvård, fostran och omsorg att växa fram. Serafimerlasarettet i Stockholm öppnade 1752 som det första större sjukhuset i Sverige och det skulle snart följas av fler.9 Manillaskolan, eller ”Allmänna institutet för döfstumma och blinda barn å Manila” som den hette från början, grundades 1809 och fick så småningom också den en rad efterföljare runtom i landet. En grupp som länge blev kvar på städernas traditionella hospital var de psykiskt sjuka. Men med de medicinska vetenskapernas landvinningar började också synen på psykisk sjukdom att förändras. Uppfattningen att sjukdomar och funktionshinder var Guds vilja och eventuellt också ett straff för begångna synder övergavs alltmer och man började se dem som möjliga för människan att kurera. Det dröjde inte länge innan också psykiatrin etablerades som en del av den medicinska vetenskapen. Viljan att behandla och bota var stor, liksom tilltron till de vetenskapliga metoderna. Inledning 19

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 19

2013-06-27 11.20


Hur psykiskt sjuka människor själva upplevde vården vet vi dock inte så mycket om. Cecilia Riving berättar i kapitlet Den olyckliga änkan på Lunds hospital om patienternas tillvaro på några svenska hospital under 1800-talets andra hälft och om hur man såg på psykiskt sjuka vid denna tid. Kring 1870 började så industrialiseringen ta fart på allvar i Sverige. Landsbygdens många egendomslösa sökte sig till de framväxande städerna där nya lönearbetsmarknader erbjöd försörjning. Den urgamla organisationen av samhället i hushåll där produktion, konsumtion och sociala relationer samlades, var på väg att brytas sönder. Men förhållandena var inte alltid bättre i städerna än på landsbygden och för många människor kom stadslivet att innebära lika mycket fattigdom och nöd som den tillvaro man lämnat. Särskilt illa tycks många kvinnor ha farit – de var inte lika efterfrågade som arbetskraft inom industrin och deras löner var betydligt lägre än männens. I kapitlet Unga på glid undersöker Lotta Vikström brottsligheten i sågverksdistrikten kring Sundsvall. Hon visar hur utsatta de unga kvinnor som häktades var, och hur deras livsvillkor skilde sig från de manliga brottslingarnas. För de många ogifta kvinnorna i städerna som drabbades av olyckan att bli gravida var stigmat fortfarande stort, och till detta kom de akuta försörjningssvårigheter som tillvaron långt från hembygd och släkt innebar för en ensam mor. Många födde i hemlighet och lämnade bort sina barn till fostermödrar som de betalade en summa för att ta hand om barnet. Barn i fosterhem for ofta illa och kring sekelskiftet 1900 upprördes samhället av en serie avslöjanden av så kallade ”änglamakerskor” som satte i system att ta emot och vanvårda spädbarn tills de dog. I kapitlet Vanvård till döds berättar Johanna Sköld om några av de kvinnor som anklagades för änglamakeri och om deras offer, de utsatta barnen. Hon lyfter fram de ohyggliga konsekvenser som fattigdom, desperation och stigmatiseringen av ogifta mödrar fortfarande kunde få under denna tid.

20 Sofia Holmlund, Annika Sandén

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 20

2013-06-27 11.20


Arbetarnas och folkhemmets tid Orättvisor, fattigdom och nöd hade varit vardagen för en stor del av befolkningen i århundraden och så fortsatte det att vara även för arbetarna i de växande städerna. Många valde att emigrera: mellan 1850 och 1930 lämnade inte mindre än en och en halv miljon svenskar landet för att söka lyckan på andra sidan Atlanten. I Sverige blev de sociala problemen en allt viktigare fråga på den politiska dagordningen. De uppmärksammades både från statligt håll och inom den framväxande borgarklassen där en filantropirörelse växte fram som drevs som ett i huvudsak kvinnligt borgerligt projekt.10 Men framför allt började arbetarklassen själv att bli en politisk faktor att räkna med. Arbetarna var många, och under 1800-talets sista decennier började de organisera sig. Nykterhetsföreningar, loger, bildningscirklar och diskussionsklubbar, alla dessa organisationer blev fora där arbetarrörelsen bildade sig och tillägnade sig överhetens och maktens språk. Den skötsamme arbetaren, nykter, ordningsam och politiskt medveten, var idealet som kom att bära upp den framväxande arbetarrörelsens identitet.11 Samtidigt började kvinnor i allt högre utsträckning kräva rättigheter på samma villkor som män: ekonomiska, juridiska och inte minst politiska. De första fria valen där både män och kvinnor ur alla samhällsskikt fick rösta genomfördes år 1921. Efter det skulle ingenting bli sig likt i Sverige. Socialdemokratins segertåg under 1900-talets första decennier blev startpunkten för en lång rad genomgripande reformer. Borta var ståndssamhället, borta hushållsideologin, borta husbondeväldet. Nu var det staten som skulle stå för folkets välfärd och välfärden skulle komma alla till del: man som kvinna, hög som låg. I det svenska folkhemmet skulle hela befolkningen vara med. Men alla passade inte in i det nya samhället. Alla var inte skötsamma, nyktra och arbetsamma. Luffare, lösdrivare, vägarnas vagabonder – det finns många benämningar på män som drog land och rike runt och försörjde sig på tillfälliga påhugg, tiggeri, och stölder, istället för att bosätta sig och ta ett hederligt arbete som rekorderliga karlar. Kringvandrande och rotlösa existenser har alltid funnits. Ofta har de haft sin bakgrund i underklassen, men Inledning 21

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 21

2013-06-27 11.20


inte alltid. Malin Gregersens bidrag På luffen skildrar två olika livsöden: fattighushjonet och före detta drängen Ola Träbens, och friherren Eric Hermelins. Båda var födda kring 1800-talets mitt och båda kom att tillbringa stora delar av sina liv ute på vägarna. Ingen av dem passade in i den tillvaro som annars bestods dem. Gregersens bidrag reser frågan om det självvalda och det ofrivilliga utanförskapet. Kanske är dessa bara två sidor av samma mynt? Att vandra omkring sysslolös var dock inte bara ett brott mot samhällsnormen utan även ett brott i juridisk bemärkelse, åtminstone för den som till skillnad från friherre Hermelin saknade andra medel för sin försörjning. Lösdriverilagen, som avskaffades formellt så sent som år 1965, medgav internering av dessa misshagliga samhällselement som störde samhällsordningen genom att stjäla, tigga och supa sig fram genom tillvaron. En del av dem hamnade på Svartsjö tvångsarbetsanstalt utanför Stockholm. Roddy Nilssons kapitel Parasiter i folkhemmet handlar om männen som satt internerade där under mellankrigstiden. Det fanns också andra grupper som inte passade in. Etniska minoriteter, med egna livsmönster och ibland egna språk, har ofta ansetts som lägre stående av det omgivande ”svenska” samhället. Det har gällt judar, finländare, romer och många andra. Samerna, som har levt i Sverige sedan urminnes tider, har historien igenom varit utsatta för diskriminering. Med sin nomadiserande kultur baserad på renskötsel har de betraktats som primitiva och ”vilda”, ett slags antites till den trygge, rotfaste bonden. Men i själva verket var det långtifrån alla samer som hade några renar. Många var fattiga och ägde ingenting. Marianne Liliequists kapitel Fattiglappar och renskötardrängar berättar om dessa män som saknade ställning både inom sin egen grupp och i förhållande till det omgivande samhället. Hur hanterade de sin tillvaro och vilka strategier hade de för att behålla sin självkänsla och identitet? 1900-talets första hälft var inte bara folkhemmets tid utan också nationalismens och de rasbiologiska tankarnas tid. Med folkhemstanken följde att så många som möjligt skulle inlemmas i det svenska samhället. Men inte alla. Vad man gjorde med dem som man inte ansåg önskvärda och möjliga att integrera har vi läst 22 Sofia Holmlund, Annika Sandén

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 22

2013-06-27 11.20


otaliga rapporter om under de senare åren. Mellan 1935 och 1975, särskilt under åren fram till 1950-talets mitt, genomfördes tiotusentals tvångssteriliseringar av kvinnor i Sverige. Tankar om arvshygien spelade här en stor roll – genom fortplantningskontroll av ”undermåliga” individer skulle man förhindra ”degeneration” av den svenska folkstammen. Särskilt utsatta var kvinnor från de lägre samhällsskikten, inte minst de som läkarna uppfattade som ”tattare”.12 Samtiden hade bestämda åsikter om tattarna: hur lågt stående de var och vilket samhällsproblem de utgjorde. Men vilka var de egentligen? Skilde de sig överhuvudtaget från andra grupper som man lika tvärsäkert betecknade som etniska svenskar? Det är i själva verket oklart.13 I kapitlet Ut med er tattare, vi ska döda er! beskriver Martin Ericsson hur media i samband med Jönköpingskravallerna 1948 bidrog till att skapa och underblåsa föreställningar om tattare som en särskild och synnerligen samhällsfarlig grupp. Som okultiverade och primitiva, men mindre ”vilda” än samerna och kanske mer bildbara än ”tattarna”, betraktades de finskspråkiga tornedalingarna i norra Norrland. I alla fall var detta en grupp som man gjorde stora ansträngningar för att assimilera och inlemma i det nya Folkhemssverige. Men, det förutsatte förstås att de lät sig uppfostras till goda svenskar. Gudfruktiga, flitiga och framför allt svenskspråkiga skulle de vara. Daniel Nilsson Ranta berättar i sitt kapitel Den alltför bildade om tornedalska barn som växte upp på så kallade arbetsstugor i Norrbotten under 1900-talets första hälft, långt borta från hem och familj. I fokus står flickan Lydia, som tog sig för att protestera mot sättet hon blev behandlad på. Hur gick det för den som tog upp kampen mot överheten på det här sättet?

Välfärdslandet Sverige Sverige idag är ett land av välstånd. Välfärdsstaten har fallit, brukar man påstå, men mot bakgrund av historiens många sekler av nöd, fattigdom och förtryck framstår vårt samhälle som ett materiellt paradis. Det gör det också för alla de människor som söker sig Inledning 23

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 23

2013-06-27 11.20


hit från andra delar av världen, bort från krig, övergrepp och fattigdom. Ändå far många människor fortfarande illa – också här. Det finns människor som saknar livets nödtorft och till och med det mest basala: ett hem. Vi ser dem på gatorna och inte minst på järnvägsstationerna där de tillbringar dagarna för att få värme och skydd undan väder och vind. Vi skyndar kanske förbi, stressade på väg till arbetet eller till ett möte, men vi ser. En del upplever det som svårt att konfronteras med den misär som andra människor tvingas leva i. Åter andra upplever deras närvaro som något farligt, ett hot. Ann-Charlotte Gilboa Runnviks bidrag Hemlösa och resenärer bygger på observationer och intervjuer med tågresenärer om hemlösa män och kvinnor de stött på under sina dagliga resor. Här är det betraktarens upplevelser av hemlöshet och utsatthet som står i fokus. Det är ett perspektiv som får oss att reflektera över vilka vi är och vilka vi vill vara. Hur ser det samhälle ut som vi vill leva i tillsammans?

24 Sofia Holmlund, Annika Sandén

9789127134560_usla, elanda och arma.indd 24

2013-06-27 11.20


9789127134560_usla, elanda och arma.indd 27

2013-06-27 11.20


(red.) Sofia Holmlund & Annika Sandén

Övriga medverkande författare: Gabriela Bjarne Larsson Martin Ericsson Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Malin Gregersen Malin Lennartsson Marianne Liliequist Marie Lindstedt Cronberg Roddy Nilsson Daniel Nilsson Ranta Erik Petersson Cecilia Riving Johanna Sköld Lotta Vikström

I femton texter presenteras en annorlunda typ av historia med ett uttalat underifrånperspektiv. Författarna är forskare som på olika sätt brottats med dessa frågor i sitt arbete. Tillsam­ mans ger de en röst åt människor som sällan kommit till tals, vare sig i de historiska källorna eller i dagens samhällsdebatt.

Usla, elända och arma

foto: José Figueroa

Sofia Holmlund och Annika Sandén är forskare i historia vid Stockholms universitet.

Tattare, tiggare, vansinniga och löskefolk – utsatta människor har funnits i alla tider. Många har fötts in i fattigdom och utanförskap, andra har drabbats av olyckor under livets gång som gjort att tillvaron kantrat. En del har lyckats resa sig, andra har dukat under. Vad vet vi egentligen om utsatta människor i svensk histo­ ria? Hur såg tillvaron ut för den som var psykiskt sjuk eller funktionshindrad, och för den som inte kunde försörja sig själv? Vad hände de unga kvinnor som blev gravida utan att vara gifta? Och hur klarade sig deras barn, de som kallades oäktingar? Här varvas skildringar av enskilda livsöden med över­ gripande historisk analys – från medeltiden till våra dagar. I fokus står den lilla människan, hennes vardag och kampen för överlevnad och värdighet.

Usla, elända och arma

En varm sommareftermiddag, det var den 20 juli 1905, fick Stockholmspolisens detektivavdelning ett brådskande telefonsamtal från kronolänsman Alfred Rosén i Frötuna och Länna skeppslags länsmansdistrikt. Rosén ville att konstaplarna i Stockholm skulle gripa hustru Asta Nygren, eftersom han misstänkte att hon hade tagit livet av fyra fosterbarn som hon haft boende hos sig ute på Gräddö. För två dagar sedan skulle hon ha tagit med sig ett av liken, ”hemligen i en trälåda” på ångbåten till Stockholm för att smuggla undan det. Ett par timmar efter telefonsamtalet anhölls Asta Nygren på Strömgatan i Stockholm och fördes till detektivstationen. Här började nu en makaber historia att rullas upp. Det visade sig att Asta Nygren hade tagit emot barn till ensamstående kvinnor för en viss summa pengar och sedan vanvårdat många av dem till döds.

Samhällets utsatta under 700 år

(red.) Sofia Holmlund & Annika Sandén ISBN 978-91-27-13456-0

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsbild: fiskarflicka av Ilja repin © bridgemanart författarfoto: José Figueroa

9 789127 134560

NOK_HOLMLUND_SANDEN_USLA_ELANDA_OCH_ARMA_skydds.indd Alla sidor

2013-06-26 13:11

9789127134560  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you