Support
Terese Andersson Tiia Ojala
Jalla – raka vägen!
Jalla – raka vägen!
B
Jalla – raka vägen! är ett genrepedagogiskt och stöttande arbetsmaterial för svenska som andraspråkselever i åk 7–9. Genrepedagogik utgår ifrån kommunikativ undervisning där språket står i fokus. Eleverna arbetar med elevnära och autentiska texter. Jalla - raka vägen! B är en utav tre böcker som syftar till att stötta elever att utveckla både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Varje kapitel är uppbyggt utifrån genrepedagogikens cirkelmodell med sina fyra faser: 1. Förförståelse och bygga kunskap 2. Modelltext 3. Gemensam text 4. Individuell text Detta arbetssätt hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften. Med sina omväxlande uppgifter och elevnära texter skapar Jalla – raka vägen! ett kommunikativt klassrum och erbjuder en snabbare väg till språkutveckling!
Tiia Ojala är läromedelsförfattare, föreläsare, legitimerad coach samt före detta förstelärare i svenska som andraspråk. Vann läromedelsförfattarpriset Lärkungen 2014.
Genrepedagogik i svenska som andraspråksundervisningen
Terese Andersson är förstelärare i svenska som andraspråk, legitimerad coach samt föreläsare. Sedan fler år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald.
ISBN: 978-91-40-69351-8
1
JALLA – RAKA VÄGEN!
978-91-40-69351-8_omslag_.indd Alla sidor
9 789140 693518
3
JALLA – RAKA VÄGEN!
2016-06-30 16:38
Innehållsförteckning Att arbeta med att hålla tal 4
Gemensam krönika
Förförståelse
Egen krönika
Modelltext
Respons
Grammatik: modala hjälpverb
Bedöma krönika
Gemensamt tacktal
Utvärdering
Eget tacktal Respons Bedöma tacktal
Att arbeta med lyrik 72 Förförståelse
Utvärdering
Modelltexter
Att arbeta med novell 18
Gemensam dikt
Förförståelse
Egen dikt
Modelltexter
Respons
Grammatik: personliga och possessiva pronomen
Utvärdering
Gemensam novell
Att arbeta med deckarinledning 86
Egen novell
Förförståelse
Respons
Modelltexter
Bedöma novell
Grammatik: direkt och indirekt tal
Utvärdering
Gemensam deckarinledning
Att arbeta med debattartikel 40
Grammatik: nominalfras
Egen deckarinledning Respons
Förförståelse
Bedöma deckarinledning
Modelltext
Utvärdering
Grammatik: bindeord Gemensam debattartikel
Att arbeta med boksamtal 104
Egen debattartikel
Förståelse
Respons
Identifiera bok
Bedöma debattartikel
Bedöma boksamtal
Utvärdering
Grammatik: rak- och omvänd ordföljd
Att arbeta med krönika 56
Modelltext Gemensamt brev
Förförståelse
Eget brev
Modelltexter
Utvärdering
Grammatik: nominalisering
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 2
2016-07-01 13:08
Kunskapskrav svenska som andraspråk åk 9, Lgr 11 Texttyper
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Novell Deckarinledning Debattartikel Krönika Boksamtal Hålla tal Lyrik
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Lyrik Boksamtal
Eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då till viss del underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.
Novell Deckarinledning Debattartikel Krönika Boksamtal Hålla tal Lyrik
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Novell Deckarinledning
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
Debattartikel
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Hålla tal Lyrik
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Novell Deckarinledning
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Debattartikel Krönika Bokrecension Hålla tal Lyrik
Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Lyrik
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.
3
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 3
2016-07-01 13:08
Att arbeta med att hålla tal I DETTA KAPITEL FÅR DU VETA:
SAMTIDIGT TRÄNAR DU PÅ ATT:
vad retorik är
läsa texter
hur du håller ett tal
diskutera texter
talets struktur
förstå texter
vad argument är
ge och få respons
hur du pratar inför en grupp
bearbeta text
hur du använder bindeord
bedöma text utvärdera
Retorik kan betyda ”konsten att övertyga” eller ”konsten att hålla ett tal”. Det finns ingen enkel översättning av ordet. Redan de gamla grekerna skapade de regler som vi använder än idag för att skapa ett bra tal.
Att skapa förförståelse 1
Titta på bilderna och läs upp bildtexterna.
Martin Luther King Jr 1929–1968 Han är symbol för utvecklingen av medborgerliga rättigheter i USA och han krävde till exempel lika rättigheter för svarta som för vita. 1963 höll han sitt
berömda tal I have a dream. 1964 tog han emot Nobels fredspris.
4
Tips! Sök på nätet vad Fem-i-tolv-rörelsen är.
Malala Yousafzai 1997– En pakistansk skolelev som är känd för sitt arbete för flickors rättigheter att gå i skolan. 2012 utsattes hon för mordförsök av talibaner. 2014 tilldelades hon Nobels fredspris som yngsta nobelpristagare någonsin.
Jason Michael Robinson Bosak Diakité 1975– Han är känd under artistnamnet Timbuktu och är en svensk hiphopartist och programledare. Timbuktu är även känd för sitt arbete mot främlingsfientlighet och rasism, vilket han fått ett pris för av Fem-i-tolv-rörelsen.
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 4
2016-07-01 13:08
2
Diskutera. Ta hjälp av meningarna bredvid.
• • • • 3
Känner du till någon av personerna? Vad är de kända för? Vad har de gemensamt? Jämför personerna med någon du själv känner.
Jag kan förstå att de kämpade för … eftersom … Han/Hon påminner mig om … för att …
Slå upp orden och skriv en förklaring. upprepning struktur argument
4
a Läs första meningen i Timbuktus uppmärksammade tacktal som han höll när han tog emot ett pris för sitt arbete mot främlingsfientlighet. Jag tog med med mig en sak i dag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige, och det har jag inte gjort nu, för jag kom med en väldigt kort taxifärd.
b Diskutera frågorna.
• Vad är det man behöver ha med sig när man lämnar Sverige? • Vad är det som Timbuktu har tagit med sig, tror du? Varför tror du det? • Var är han, tror du? c Fortsätt tacktalet med några egna meningar. Jag tog med med mig en sak i dag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige, och det har jag inte gjort nu, för jag kom med en väldigt kort taxifärd.
d Läs upp din fortsättning på tacktalet.
Utmana er genom att ha en arg och upprörd ton i fortsättningen av talet.
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 5
5
2016-07-01 13:08
Att läsa och förstå 5
Högläs talet.
Timbuktus tacktal – ord för ord ”Jag tog med med mig en sak i dag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige, och det har jag inte gjort nu, för jag kom med en väldigt kort taxifärd. Jag tog med mig detta här (visar upp sitt pass). Det brukar jag bara ha, som sagt, när jag ska lämna Sverige för att påminna alla ställen jag kommer till, och var jag kommer ifrån. Det här betyder väldigt mycket för mig, detta, den här samlingen papper. Det är inte alla som bor i Sverige, och som lever i Sverige, som har ett sådant. Jag tog med den i dag för att säga att detta är mitt bevis i varje fall, på att jag inte är någon främling. Så fientligheten mot mig på grund av min hudfärg kan egentligen aldrig bli främlingsfientlighet - det är och förblir rasism. Ni behöver inte vara toleranta mot mig. Jag ber inte att få bli tolererad, och eran nåd är inte någonting jag kräver. Däremot kräver jag, med all kraft jag kan uppbåda, att bli bedömd på mina handlingar och på min personlighet. Och jag kräver att den doktrin, som håller en person högre än en annan person, på grund av dennes hudfärg, religion, kön eller sexuella läggning, omedelbart och för alltid, diskrediteras, suddas ut och överges. Jag kräver att få känna mig säker i Sverige. Jag kräver att få tillgång till det arbete som mina meriter berättigar mig, till att få tillgång till den bostad som min inkomst räcker till. Jag kräver att få be till den Gud jag vill, och älska den person jag vill. Jag kräver friheten att yttra mig, även av dem som inte håller med mina yttringar. Och jag kräver att bli sedd som en del av detta samhället. Men i utbyte ger jag dig mitt liv Sverige. För dig kommer jag och mina barn alltid hjälpa till att bygga. Jag ger dig min uppfinningsrikedom. Jag ger dig min kreativa förmåga och min energi. Jag kommer att älska i Sverige, jag kommer att leva i Sverige, och jag kommer att dö i Sverige. Tack.” Timbuktu
6
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 6
2016-07-01 13:08
Att samtala och förstå 6
7
Diskutera frågorna.
• • • • •
Vad har han tagit med sig som bevis och varför?
• • • •
Leta i en ordbok efter synonymer till verbet kräver (att kräva).
Ge tre exempel på vad Timbuktu kräver i sitt tacktal. Vad erbjuder Timbuktu i utbyte? Tror du att Timbuktu älskar Sverige? Varför/Varför inte? Timbuktu inleder många meningar med Jag kräver. Vilken effekt tycker du att upprepningen har? Kan du känna igen dig i något av det han säger? Motivera. Vad vill han säga med sitt tacktal? Vilket är hans budskap? Vad tycker du om tacktalet?
a Leta efter och markera meningarna i Timbuktus tal. b Skriv om meningarna med egna ord. Meningar
Omskrivning med egna ord
Däremot kräver jag, med all kraft jag kan uppbåda, att bli bedömd på mina handlingar och på min personlighet.
Å andra sidan vill jag våga vara stark och stå för vad jag gör och vem jag är.
Ni behöver inte vara toleranta mot mig.
Jag kräver friheten att yttra mig, även av dem som inte håller med mina yttringar. Jag ger dig min uppfinningsrikedom.
Jag ger dig min kreativa förmåga och min energi.
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 7
7
2016-07-01 13:08
8
Läs talets struktur och leta efter de olika delarna i Timbuktus tacktal. Anteckna i talet. Talets struktur 1. Inledning 2. Berättelse (med bakgrund och argument)
Struktur = Den ordning som talets olika delar är i.
3. Nytt perspektiv (Lösning/Konsekvens/Motargument) 4. Avslutning
9
Läs talets typiska drag och leta efter dem i Timbuktus tacktal. Anteckna i talet. Talets typiska drag
• Fängslande inledning som fångar lyssnarnas intresse • Enkelt språk • Väcker känslor • Tydligt budskap, dvs det man vill säga med sitt tal • Upprepningar (gärna tre eller fler) • Tydlig röd tråd från början till slut • Får lyssnarna att känna igen sig, t ex skapa en inre bild hos lyssnaren • Passande argument • Innehåller personliga erfarenheter och upplevelser • Stark avslutning som får lyssnarna att minnas talet
8
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 8
2016-07-01 13:08
Att träna på tacktal 10 a Fördela Timbuktus tacktal jämt i en grupp om tre. En tar inledningen, en tar berättelsen och en tar stycket där ett nytt perspektiv kommer in. b Läs igenom din del noga och slå upp ord som du känner dig osäker på. c Träna tillsammans med din grupp. d Läs upp talet för hela gruppen.
Tlll talaren Kom ihåg att: • ha ögonkontakt! • ta pauser! • ha levande kroppsspråk! • lyssnarna är dina vänner!
11 a Välj en av tre uppgifter. 1. Tacka en familjemedlem för allt hen gjort för dig. Ge tre argument, alltså tre exempel på vad hen gjort för dig som du är tacksam för. 2. Tacka en artist för en låt som betyder mycket för dig. Ge tre argument varför den betyder så mycket för dig. 3. Tacka en lärare för all kunskap som du har. Ge tre argument varför denna kunskap är viktig för dig.
Tlll lyssnaren Kom ihåg att: • visa intresse! • visa respekt! • ha uppmuntrande kroppsspråk!
b Förbered ett kort tacktal med hjälp av talmallen. Så här kan en talmall se ut: Inledning
• Presentera vad du vill tacka för. • Väck intresse och skapa förtroende. Berättelse
• Bakgrund – Berätta varför du vill tacka just den här personen. • Argument 1 • Argument 2 • Argument 3 Avslutning
• Avsluta ditt tal med en stark mening. • Återknyt eventuellt till inledningen.
c Håll ditt tacktal för gruppen.
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 9
9
2016-07-01 13:08
Att träna grammatik Modala hjälpverb Modala hjälpverb tillhör ordklassen verb. Ordet modal kommer från latinet modus som betyder sätt. Modala hjälpverb kan uttrycka möjlighet, tvång, tillåtelse, vilja och förbud. Det som är speciellt med modala hjälpverb är att verbet som kommer efter alltid hamnar i infinitivform. Exempel: Jag vill plugga nu.
Du måste åka hem efter skolan.
modaltverb i hjälpverb infinitivform
modalt- verb i hjälpverb infinitivform
Maria kan sjunga vackert. modalt- verb i hjälpverb infinitivform
Våra vanligaste modala hjälpverb är:
Visste du att skall är den gamla formen av ska? Nu använder nästan alla författare ska.
brukar
vill
får
behöver
kan
bör
måste
ska/skall
12 Leta efter modala hjälpverb i Timbuktus tacktal. Markera i talet. 13 Vilka modala hjälpverb uttrycker vilja, tvång och tillåtelse? Skriv i rutorna. Ta hjälp av gula rutan ovan. Vilja
10
Tvång
Tillåtelse
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 10
2016-07-01 13:08
14 Skriv meningar med de modala hjälpverben. vill Jag vill plugga nu. ska/skall kan bör får måste behöver brukar 15 a Rangordna de modala hjälpverben så att det starkaste verbet kommer först. 1 starkast 2 näst starkast 3 nästa svagast 4 svagast bör
måste
kan
ska
b Förklara betydelsen av de fyra modala hjälpverben. Hjälpverb
Förklara betydelsen
kan
Här finns en möjlighet att välja, att göra något eller inte göra något. Det är upp till personen i fråga.
måste
ska
bör
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 11
11
2016-07-01 13:08
Att skriva tillsammans 16 Vem vill ni tacka och varför? Vad vill ni tacka för och varför? Skriv stödord och stödmeningar i tankekartan.
TACK
Vem?
12
Vad?
Varför?
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 12
2016-07-01 13:08
17 a Planera ert tacktal. Skriv stödord och stödmeningar i skrivmallen. Rubrik
Tips! Se hur Timbuktu använder upprepningar i sitt tacktal.
Inledning • Fängslande • Väcka intresse • Upprepningar
Berättelse • Bakgrund och argument • Gärna personliga erfarenheter • Upprepningar • Skapa en inre bild hos lyssnaren
Nytt perspektiv • Lösning/Konsekvens/ Motargument • Upprepningar
Avslutning • Stark avslutning som får lyssnarna att minnas talet
b Skriv ert tacktal med hjälp av skrivmallen. HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 13
13
2016-07-01 13:08
Att skriva eget tacktal 18 a Vem vill du tacka och varför? Vad vill du tacka för och varför? Skriv några stödord och stödmeningar i en tankekarta.
TACK
Vem?
Vad?
Varför?
b Planera ditt tal. Skriv stödord och stödmeningar i skrivmallen. Rubrik Inledning • Fängslande • Väcka intresse • Upprepningar Berättelse • Bakgrund och argument • Gärna personliga erfarenheter • Upprepningar • Skapa en inre bild hos lyssnaren
Nytt perspektiv • Lösning/Konsekvens/Motargument • Upprepningar
Avslutning • Stark avslutning som får lyssnarna att minnas talet
c Skriv ditt tacktal med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt. 14
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 14
2016-07-01 13:08
Att ge och få respons 19 a Ge respons på varandras texter med hjälp av checklistan. Markera checklistans olika delar i texten.
Checklista:
¨ fängslande inledning som fångar lyssnarnas intresse
¨ tydlig struktur från början till slut ¨ får lyssnarna att känna igen sig, t ex skapar en inre bild
¨ berättelse (med bakgrund och argument)
¨ har passande argument
¨ nytt perspektiv (lösning/konsekvens/ motargument)
¨ innehåller personliga erfarenheter och
¨ enkelt språk
¨ tydligt budskap
¨ väcker känslor
¨ stark avslutning som får lyssnarna att
upplevelser
minnas talet
¨ upprepningar
b Sammanfatta din respons skriftligt utifrån två stjärnor och ett önskemål. Ge responsen till din responskamrat. c Bearbeta ditt tacktal med hjälp av responsen. 20 Håll ditt tacktal för gruppen. Filma eller spela in ditt tal.
Tlll talaren
Tlll lyssnaren
Kom ihåg att: • ha ögonkontakt! • ta pauser! • ha levande kroppsspråk! • lyssnarna är dina vänner!
Kom ihåg att: • visa intresse! • visa respekt! • ha uppmuntrande kroppsspråk!
Två stjärnor och ett önskemål innebär att du tar upp två bra saker om kamratens text och en sak som kan bli bättre.
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 15
15
2016-07-01 13:08
Att bedöma text 21 a Markera kryss i den ruta som du anser motsvarar din texts nivå. b Låt din lärare markera med kryss i den ruta som hen anser motsvarar din texts nivå. I detta kapitel har du arbetat med flera kunskapskrav. För att se vilka, titta på sidan 3 i boken.
Bedömningsmatris Att hålla tal svenska som andraspråk åk 9 Aspekter
E
Kommunikation
Eleven visar viss anpassning till mottagaren, t.ex. genom att titta upp, tala tydligt och visa engagemang. Eleven använder vid behov i huvudsak fungerande strategier för att göra sig förstådd
Elev
Lärare
C
Elev
Lärare
A
Eleven visar relativt god anpassning till mottagaren, t.ex. genom att titta upp, tala tydligt och förmedla tacktalet på ett intresseväckande/engagerat sätt.
Eleven visar god anpassning till mottagaren, t.ex. genom att titta upp, tala tydligt och förmedla tacktalet på ett intresseväckande och engagerat sätt.
Eleven använder vid behov relativt väl fungerande strategier för att göra sig förstådd.
Eleven använder vid behov väl fungerande strategier för att göra sig förstådd.
Språk
Eleven använder en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk.
Eleven använder en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk.
Eleven använder en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk.
Struktur
Elevens tal är i huvudsak sammanhängande och begripligt.
Elevens tal är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar med delar som t.ex. inledning och avslutning.
Elevens tal är sammanhängande och välstrukturerat t.ex. genom effektiv inledning och avslutning.
Textbindningen är enkel.
16
Textbindningen är utvecklad.
Elev
Lärare
Textbindningen är välutvecklad.
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 16
2016-07-01 13:08
Att utvärdera 22 Avsluta meningarna. Om talet visste jag redan att
Nu har jag lärt mig att
Att samarbeta och diskutera texterna har gett mig
Kamratresponsen jag fick gjorde så att
Genom att läsa någon annans text och sedan ge kamratrespons lärde jag mig att
Till sist vill jag säga att detta arbetsområde har
HÅLLA TAL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 17
17
2016-07-01 13:08
Att arbeta med novell SAMTIDIGT TRÄNAR DU PÅ ATT:
I DETTA KAPITEL FÅR DU VETA:
läsa texter
vad en novell är
diskutera texter
hur du skriver en novell
förstå texter
hur du skriver gestaltande
göra textkopplingar
vad stegring och berättarperspektiv är
jämföra texter
vad en tillbakablick och inre monolog är
ge och få respons
vad pronomen är
bearbeta text bedöma text utvärdera
Novellen är en kort och koncentrerad skönlitterär text på 1–50 sidor. Ordet kommer från italienskans novella, som betyder ”nyhet”. Visste du att det engelska ordet novel betyder roman och inte novell? Det svenska ordet novell motsvaras på engelska av short story. Om du vill läsa en novell kan du hitta dem i bokform, i tidningar, på webben eller som e-böcker.
Att skapa förförståelse 1
Diskutera.
• Vad kan bilderna tänkas föreställa? • Vilken känsla förmedlar bilderna?
18
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 18
2016-07-01 13:09
2
Skriv en mening. en student
besvärad
(en) nervositet
… med ett av orden i rutan.
… med två av orden i rutan.
… med alla tre orden i rutan.
3
a Läs första meningen i novellen. JAG KOMMER FORTFARANDE IHÅG när vi träffades första gången, Jonas och jag. b Diskutera frågorna.
• • • • • • 4
Vem är jag? Vilket berättarperspektiv har texten? Vem är Jonas? Vad är det jag kommer ihåg?
Berättarperspektiv: Är berättaren i novellen skriven i första person (jag-form) eller i tredje person (han/hon-form)?
När träffades de för första gången? Hur gamla är Jonas och jag?
a Fortsätt novellen med några egna meningar. JAG KOMMER FORTFARANDE IHÅG när vi träffades första gången, Jonas och jag.
b Högläs era fortsättningar på novellen. NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 19
19
2016-07-01 13:09
Att läsa och förstå 5
Högläs novellen.
Jag kommer fortfarande ihåg … JAG KOMMER FORTFARANDE IHÅG när vi träffades första gången, Jonas och jag. EN NY KILLE i klassen – fan, vad spännande! Nya ansikten är ju alltid kul så här sista året. Ja, Herre Gud - bara ett år kvar till studenten! Äntligen … NÄR JONAS KLEV IN genom dörren blev det alldeles tyst i klassrummet. Jag för min del blev alldeles stum. Det var den vackraste kille, eller rättare sagt man, jag någonsin hade sett. Han presenterade sig och tittade ut över klassen. När hans bruna ögon mötte mina, såg jag en längtan i dem. De sökte intensivt efter något, och när dom tittade in i mina, kändes det som om han kunde läsa mina tankar. Jag vände bort blicken, men det var för sent. KICKI, PIA OCH DE ANDRA tjejerna i ”inne-gänget” flockades runt Jonas på rasten och ville veta ”aaaallt” om honom. Jonas såg blyg och besvärad ut men lovade att försöka komma på Pias fest på fredag. Jag höll mig mest i skymundan. HELA VECKAN GICK utan att ett ord byttes mellan mig och Jonas. Våra blickar sade dock mer än tusen ord, som det så romantiskt brukar sägas. En känsla började växa inom mig; en blandning av nyfikenhet, intresse och till och med kärlek. Men hur skulle jag få honom att förstå mina känslor? Hur skulle jag få veta vad han kände? Oron började också växa; en oro att förlora något som jag inte ens hade. (Människan är bra konstigt ibland!) FREDAGEN KOM, men jag kände inte alls för att gå till Pias fest (hela klassen var bjuden). Då ringde telefonen. Det var Jonas! Han sade att han inte hittade till Pia och undrade om vi kunde göra sällskap. Han skulle komma förbi vid niotiden. NERVOSITETEN VÄXTE allt eftersom timmarna gick. Jag var nästan genomsvettig, trots att jag nyss hade duschat. Så ringde det på dörren. Jag öppnade och tittade in i ett par varma, vackra, bruna ögon. Inga ord behövdes. JONAS STÄNGDE DÖRREN bakom sig, tog av sig jackan och skorna och kramade om mig. Han höll mig så varligt som ingen hade hållt mig förut, böjde sig ned och viskade i mitt öra: ”Det kommer alltid att vara du och jag, Anders.” ” Sofia Heine
20
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 20
2016-07-01 13:09
Att samtala och förstå 6
Diskutera frågorna.
• • • • • • • • •
Vem är jag? Hur gamla är de? Var befinner sig jag? Hur många personer handlar texten om? När utspelar den sig? Under hur lång tid utspelar den sig? I vilket tempus (= tidsform) är novellen skriven? Överraskade någonting dig? Har du några frågor till novellen?
Att göra textkopplingar 7
Fortsätt meningarna i varje ruta.
Text–till–mig själv
Att göra textkopplingar innebär att du jämför det lästa med dig själv, annan text eller en annan världshändelse. Det är ett sätt för dig att visa att du förstår texten.
Du kopplar ihop den lästa texten till dina erfarenheter, upplevelser och känslor.
Detta påminner mig om
Jag förstår personerna i texten eftersom
Miljön får mig att tänka på en annan plats
Jag har upplevt samma sak
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 21
21
2016-07-01 13:09
Text–till–text Du kopplar ihop personerna, miljön och handlingen i texten till en annan läst text.
Personerna i denna historia påminner mig om
Miljön i denna historia påminner om miljön i
Denna händelse är som den i
Textens handling liknar den i
Text–till–världen Du kopplar ihop personerna, miljön och handlingen i texten till händelser i världen
Detta har hänt när
Detta såg jag på/i
Detta hände när
Textens handling liknar den i
22
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 22
2016-07-01 13:09
8
a Leta efter och markera meningarna i novellen, Jag kommer fortfarande ihåg … b Skriv om meningarna med egna ord. Meningar
Omskrivning med egna ord
Jag höll mig mest i skymundan.
Jag var mest i bakgrunden.
Jag vände bort blicken.
Våra blickar sa dock mer än tusen ord, som det så romantiskt brukar sägas. Oron började också växa.
Människan är bra konstig ibland!
FREDAGEN KOM, men jag kände inte alls för att gå till Pias fest (hela klassen var bjuden). … och undrade om vi kunde göra sällskap. … komma förbi vid niotiden.
Inga ord behövdes.
Jag för min del blev alldeles stum.
Jag var nästan genomsvettig, trots att jag nyss hade duschat. Han höll mig så varligt, som ingen hållit mig förut, … De sökte intensivt efter något, och när dom tittade in i mina, kändes det som om han kunde läsa mina tankar.
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 23
23
2016-07-01 13:09
Novellens struktur
En roman = hel tårta
En roman är en längre skönlitterär berättelse. Den kan beskrivas som en helhet, ungefär som en hel tårta. Varje lager i tårtan är en del av romanens ingredienser. En novell däremot är som en tårtbit. Alla lager är med men i mindre mängd.
9
En novell = en tårtbit
Läs novellens typiska drag och leta efter dem i novellen Jag kommer fortfarande ihåg … Anteckna i novellen. Gestaltande:
Novellens typiska drag
• In media res = rakt in i handlingen • Perspektiv: 1:a eller 3:e person • Få personer • Få beskrivningar • Gestaltande (läsaren får en känsla av att uppleva, måla upp en bild i huvudet och känna med i berättelsen)
• Utspelar sig under en kort tid • Tillbakablick • Inre monologer (Läsaren kan följa en persons tankar)
• Stegring (Berättelsen trappas upp, det blir mer och mer spännande)
För att skriva mer levande behöver du använda dig av gestaltningar. För att lyckas med att skriva gestaltningar behöver du använda dina sinnen. Du kan gestalta miljöer, känslor och personer. Tänk på att gestalta vad du kan se, lukta, höra och känna. Se upp med att använda för många adjektiv och adverb!
Exempel: Underbar vårmorgon (ogestaltande) Luften var lika klar och frisk. Marken var så gott som fri från tjäle. Ute kvittrade fåglarna och blommorna sökte sig fram från sitt överflödiga vintertäcke. (gestaltande) Jag är glad. (ogestaltande) Lisas ögon glittrade, fötterna dansade fram över golvet och hon nynnade på sin favoritlåt. (gestaltande) Han är ledsen. (ogestaltande) Hans axlar sjönk ihop och han tittade ner mot golvet medan hans ögon vattnades. (gestaltande)
• Oväntat slut
10 a Dramatisera följande känslor. lycklig arg
ledsen kär
trött hungrig
nervös irriterad
b Skriv gestaltande meningar om känslorna. Skriv på ett separat papper eller digitalt. 24
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 24
2016-07-01 13:09
Att läsa och förstå 11 Högläs novellen.
Måndag Veras säng är 90 centimeter bred. Golvet är i plast och kallt mot sömnvarma fötter. Vera har lagt en matta precis vid sängen. Rummet som Vera hyr är ganska litet, men hon har inga egna möbler så hon får plats. Det finns ett fönster, och en dörr som går till lägenhetens vardagsrum. Vardagsrummet är större än hennes rum. I hörnet står en soffa, ett soffbord och en teve vänd mot väggen. På dagarna drar dom fram bordet och soffan och ställer teven mitt i rummet. På nätterna sover en barnfamilj där. Vera känner dom inte så väl, men ibland brukar hon läsa för barnen i familjen. Nu är klockan 05:00 och Vera kryssar försiktigt mellan madrasserna. Hon vill inte väcka någon. Vera smyger in i köket för att äta frukost. Hon sätter på vattenkokaren. På kylskåpsdörren sitter en barnteckning som föreställer en glad bläckfisk. Den sitter fast med en magnet som det står ”Vårdguiden 08-320100” på. Ingen av dom som bor i lägenheten har någonsin ringt det numret, och om dom gjorde det så skulle dom inte komma långt. När Vera har ätit frukost borstar hon tänderna, tar på sig ytterkläderna och går ut. Hon kontrollerar att plastkortet till tunnelbanan ligger i fickan. Hon låser sjutillhållarlåset när hon lämnar lägenheten. Hon tycker alltid att det känns lite obehagligt att låsa in familjen, men för några dagar sedan hade deras femåriga son Alex gått ut ensam. Dom andra låg och sov och hörde inte att han gick. Barnens mamma var helt säker på
att polisen hade tagit honom. Men i så fall borde dom ha kommit hit och hämtat oss alla, tänkte Vera. Efter två timmar hittade dom Alex. Han satt i lekparken och lekte med några andra barn. Han sa att det var tråkigt att sitta hemma. Förut gick barnen i skola och på dagis. Men nu vågar deras mamma inte låta dom göra det. Hon säger att det finns poliser som kommer till skolan och tar barn. Om dom vill utvisa så kan inte skola och dagis skydda. Dessutom, säger barnens mamma, finns det rasister som inte vill att vi ska vara här. Och dom kan finnas bland personalen i skolan eller på dagis, eller på andra ställen. Kanske sjukhus eller vårdcentralen. Om dom får veta att vi inte har uppehållstillstånd så ringer dom polisen direkt. Vera tycker att hon överdriver. Vera är ganska säker på att personalen i skolan och på dagis vill ta hand om barn och lära ut saker, oavsett var barnen kommer ifrån. Men barnens mamma säger att man inte kan lita på någon. Det tar bara några minuter att gå till tunnelbanan och Vera träffar inte många personer på vägen. Det är måndag, klockan är 05:35 och dom flesta sover än. Hon möter en äldre man som är ute och går med sin hund. Han hälsar. Vera hälsar tillbaka. Hon brukar möta den där mannen när hon är på väg till jobbet. Hon tycker om att han hälsar på henne. En yngre kvinna cyklar om. Vera hoppar till. Hon håller hårt i plastkortet. Hon får inte tappa det. När hon kommer fram till spärrvakten lägger hon plastkortet mot den blå läsaren. NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 25
25
2016-07-01 13:09
Dörrarna öppnas. Vera går igenom. Hon åker ner för rulltrappan och stoppar samtidigt ner plastkortet i innerfickan på sin jacka. Hon ser på sin handflata. Kortet har lämnat röda märken. Tunnelbaneperrongen är öde. Vera sätter sig på en bänk och väntar. Det ska komma ett tåg om tre minuter. På en annan bäck lite längre bort sitter en äldre kvinna. Hon ser trött ut. Vera gissar att hon också ska till jobbet. En yngre kvinna går fram och tillbaka längst perrongen. Hon pratar i sin mobiltelefon. Hon skrattar mycket. Vera
26
försöker lyssna på vad hon säger. Det är ett bra sätt att öva språket. Men kvinnan talar för fort. När tunnelbanan kommer kliver den äldre kvinnan på samma vagn som Vera. Dom sitter snett mittemot varandra. Vera försöker att inte titta för mycket på henne. Tåget stannar på flera stationer innan det kommer till innerstaden. Vera kan namnen på stationerna utantill, men hon uttalar dom inte likadant som på det automatiska utropet. Vera står framför huset där hon arbetar. Det är en stor, gammal byggnad i sten. På framsidan går en bred trappa upp till en vacker entré. Två statyer står på varsin sida om trappans fot. Vera går inte upp för trapporna. Hon går runt byggnaden till baksidan och fram till en grön plåtdörr med ett handfat i metall och en dörrklocka. Hon ringer på. Veras chef heter Niklas. Han jobbar egentligen inte i det stora huset, utan är inhyrd för att sköta städningen. Niklas i sin tur hyr in Vera och hennes arbetskamrater och betalar ut en del av det han får i arvode. Idag har han ringt in fyra personer som ska städa. När Niklas släpper in Vera och hennes arbetskamrater så ser han sig omkring på gatan innan han stänger dörren. Han vill inte att någon ska se dom. Vera går till köket och hänger av sig sin jacka. Elina är redan där och har börjat arbeta. Hon städar ur alla köksmaskiner. Dom kramas och säger hej. Elina är lite äldre än Vera och dom talar samma språk. Vera skojar med Elina och frågar vad som står på menyn idag. Elina plockar fram en av menyerna som ligger i köket och tillsammans ljudar dom sig igenom maträtterna. Dom brukar skoja om att hon inte behöver någonstans att bo. Om hon skulle använda sin lön till att äta på restaurangen så kan
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 26
2016-07-01 13:09
hon sitta där efter jobbet för att sedan gå till köket och sova några timmar där innan det är dags att arbeta igen. Vera skrattar. Niklas kommer in och säger åt Vera att gå in i matsalen och torka bord. Matsalen är stor och har ungefär 150 bord. Borden är inte så smutsiga, det har varit dukar på dom, men dom måste ändå torkas innan dom får nya dukar. Vera håller på med sitt sjätte bord när hon hör ett skrik. Det är Elina. Vera springer till köket. Elina skriker och stirrar på sin hand. Det sprutar blod. Vera blöter en handduk och virar den snabbt runt Elinas hand. Det ser ut som att den övre delen av långfingret har lossnat. Handduken blir genomblodig på bara några sekunder. Vera tar en ny. Fler personer kommer in i rummet. Niklas också. Han ser rädd ut. Elina skriker att apparaten startade när hon höll på att torka ur den. Vera försöker lugna henne. Hon blöter nya handdukar och virar runt Elinas hand. Vera säger att dom måste till en doktor. Men både Niklas och Elina säger nej. Niklas hämtar ett plåster. Det är alldeles för litet. Vera visar Niklas hur den övre delen av Elinas finger liksom hänger lite löst. Niklas blir blek. Blodet fortsätter att rinna. Återigen säger Vera att dom måste till en doktor. Elina vill inte. Hon är rädd att doktorn ska ringa till polisen. Men Vera insisterar. Hon säger att dom ska ringa ambulans. Niklas säger nej. Han säger att han kan köra Elina till sjukhuset istället. Men hon måste säga att olyckan hände hemma. Hon får inte säga att hon arbetar här. Elina håller hårt i Vera. Hon vill att Vera ska följa med till sjukhuset. Vera vill jobba. Hon behöver pengarna. Men Elina är livrädd. Vera måste följa med. Vera minns vad Elina berättat om livet innan hon kom till Sverige. Hon förstår att Elina inte har något
förtroende för myndigheter. Niklas tar en hög med handdukar. Han säger åt Elina att hon ska vara försiktig så att det inte kommer blod i hans bil. Vera tittar på Niklas. Han är nervös. Han säger att Vera ska följa med, men att dom absolut inte får säga att det hände på arbetsplatsen. Vera lovar. Innan dom kliver in i bilen breder Niklas ut handdukarna i baksätet. Sedan säger han att dom inte kan få betalt för den här arbetsdagen eftersom dom inte hann jobba mer än en timme. När Niklas kör håller han hastighetsbegränsningarna. Han kan inte riskera att åka fast i en kontroll. Han parkerar utanför sjukhusets akutmottagning. Niklas öppnar bakdörren och släpper ut Vera och Elina. Sedan hoppar han snabbt in i bilen och kör iväg. Elina har nu svårt att stå ut. Hon stöder sig på Vera. Dom går fram till glasdörrarna. Dörrarna öppnas. Vera har Elinas arm runt sina axlar och sin egen arm runt Elinas midja. Elina känns tung mot hennes kropp. I receptionen sitter en sjuksköterska. Vera visar Elinas finger för henne. Sköterskan säger att Elina måste opereras på en gång. Elina protesterar svagt när sjukhuspersonalen lägger henne på en bår. Hon ropar efter Vera, men Vera får inte följa med in i operationssalen. Sköterskan i receptionen frågar om Vera är närmast anhörig. Vera svarar nej. Sköterskan frågar om Elinas personnummer. Vera tvekar. Hon tänker på mamman som hon delar lägenhet med. Vera tittar på sköterskan. Hon har vänliga ögon, men hennes mun ler inte. Vera säger att hon bara ska ringa ett samtal och att hon alldeles strax är tillbaka. Sedan svänger Vera runt hörnet och börjar springa. Farnaz Arbabi NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 27
27
2016-07-01 13:09
Att samtala och förstå 12 Diskutera frågorna.
• • • • •
Vad heter huvudpersonen?
• • • •
Hur börjar novellen?
Hur vet man att det är huvudpersonen? Vilket berättarperspektiv är novellen skriven i? Var utspelar sig handlingen? I vilket tempus är novellen skriven? Är novellen skriven i nutid eller dåtid? Hur slutar novellen? Vilka frågor har ni till texten? Sammanfatta textens handling.
13 Leta efter de typiska novelldragen. Anteckna i novellen, Måndag.
Att göra textkopplingar 14 Fortsätt meningarna i rutan.
Text–till–mig själv Du kopplar ihop den lästa texten till dina erfarenheter, upplevelser och känslor.
Detta påminner mig om
Jag förstår personerna i texten eftersom
Miljön får mig att tänka på en annan plats
Jag har upplevt samma sak
28
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 28
2016-07-01 13:09
Text–till–text Du kopplar ihop personerna, miljön och handlingen i texten till en annan läst text.
Personerna i denna historia påminner mig om
Miljön i denna historia påminner om miljön i
Denna händelse är som den i
Textens handling liknar den i
Text–till–världen Du kopplar ihop personerna, miljön och handlingen i texten till händelser i världen
Detta har hänt när
Detta såg jag på/i
Detta hände när
Textens handling liknar den i
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 29
29
2016-07-01 13:09
Att träna grammatik Personliga pronomen Pronomen är en ordklass som betyder ”i stället för namn”. Personliga pronomen ersätter substantiv (t ex djur, saker, växter) eller egennamn. Personliga pronomen används för att undvika upprepningar. T ex kan ordet tjejen ersättas med pronomenet hon. Personliga pronomen singular
jag du hon han hen den/det
plural
vi ni de
15 Ändra det understrukna till ett personligt pronomen. han När Jonas klev in genom dörren blev det alldeles tyst i klassrummet. När läraren öppnade dörren blev hon förvånad. Kicki och Pia flockades runt Jonas på rasten. Jag och Jonas gick till festen tillsammans. Det kommer alltid att vara du och jag. Då ringde telefonen. Tjejerna tittade nyfiket på Jonas. Du och Pia gick fram till Jonas.
30
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 30
2016-07-01 13:09
Possessiva pronomen Possessiva pronomen är ord som man använder i stället för substantiv för att beskriva ägande eller tillhörighet. Personliga pronomen
Possessiva pronomen
1:a person singular
min/mitt/mina en hund min hund ett skrivhäfte mitt skrivhäfte
flera hundar mina hundar flera skrivhäften mina skrivhäften
din/ditt/dina en bänk din bänk ett fönster ditt fönster
flera bänkar dina bänkar flera fönster dina fönster
jag 2:a person singular du 3:e person singular hon
3:e person singular han
1:a person plural vi 2:a person plural ni 3:e person plural de
hennes, sin/sitt/sina en penna Kicki tar sin penna. (sin egen penna) Kicki tar hennes penna. (någon annans penna) ett sudd Pia använder sitt sudd. (sitt eget sudd) Pia använder hennes sudd. (någon annans sudd) flera pennor Pia tar sina pennor. (sina egna pennor) Pia tar hennes pennor. (någon annans pennor) hans, sin/sitt/sina en stol Jonas tittar på sin stol. (sin egen stol) Jonas tittar på hans stol. (någon annans stol) ett äpple Anders tar sitt äpple. (sitt eget äpple) Anders tar hans äpple. (någon annans äpple) flera stolar Jonas tittar på sina stolar. (sina egna stolar) Jonas tittar på hans stolar. (någon annans stolar)
vår/vårt/våra en boll vår boll ett golv vårt golv
flera bollar våra bollar flera golv våra golv
er/ert/era en dator er dator ett hopprep ert hopprep
flera datorer era datorer flera hopprep era hopprep
deras, sin/sitt/sina en skolbok De tar med sig sin skolbok. (sin egen skolbok) De tar med sig deras skolbok (någon annans/några andras skolbok) ett klassrum De studerar i sitt klassrum. (sitt eget klassrum) De studerar i deras klassrum. (någon annans/några andras klassrum) flera skolböcker De tar med sig sina skolböcker. (sina egna skolböcker)
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 31
31
2016-07-01 13:09
16 a Formulera regler till hur man använder personliga och possessiva pronomen. Personliga pronomen är indelade i
Personliga pronomen används i stället för
Dessutom används personliga pronomen
Possessiva pronomen används för att
Possessiva pronomen är indelade i
Possessiva pronomen ändras beroende på om de är en-ord, ett-ord och/eller plural, till exempel
För att kunna skilja på hans/hennes/deras/sin/sitt/sina kan man tänka på
b 32
Diskutera och jämför era svar.
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 32
2016-07-01 13:09
17 a Fyll i de pronomen som saknas. Ta hjälp av orden i rutan. sin hans
sitt hennes
sina deras
han hon
1 Samsam möter en äldre man som är ute och går med 2 Mormor pratar i
barn.
mobiltelefon.
3 Yonas ser på
sår.
4 Niklas i
tur hyr in Vera och
och betalar ut en del av det
arbetskamrater får i arvode.
5 När Niklas släpper in Vera och
arbetskamrater så ser
sig omkring på gatan innan han stänger dörren. 6 Vera går till köket och hänger av sig
jacka.
7 En maträtt kostar lika mycket som
dagslön.
8 Vera har Elinas arm runt
axlar och
egen
arm runt Elinas midja. 9 Maria har vänliga ögon, men 10 Flickan ramlar men
mun ler inte. gråter inte.
11 Eleverna sitter och väntar i klassrummet. 12 Isak och
lärare verkar vara sen.
kompisar går till bussen.
b Diskutera och jämför era svar.
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 33
33
2016-07-01 13:09
Att skriva tillsammans
Tips!
18 a Planera er novell. Skriv stödord och stödmeningar i skrivmallen. STRUKTUR Rubrik
DIN TEXT
Låna handling och struktur från novellen Jag kommer fortfarande ihåg … Gör den till er alldeles egen text med hjälp av ert eget språk.
Inledning • Rakt in i handlingen • Intresseväckande inledning • Vem/vilka, var, vad och när? Huvudhandling Händelse 1 (gestaltande beskrivningar, läsaren får veta mer om plats och personer) Händelse 2 (stegring, händelse som bygger upp spänning)
Händelse 3 (Förslag: Använd inre monolog för att läsaren ska lära känna huvudpersonen mer) Händelse 4 (Ännu mer stegring. Förslag: Använd en dialog)
Händelse 5 (novellens höjdpunkt, vändpunkt)
Avslutning Oväntat slut som överraskar läsaren
b Skriv er novell med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt. 34
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 34
2016-07-01 13:09
Att skriva egen novell 19 Vad tänker du kring ordet kärlek? Skriv stödord i tankekartan.
Kärlek
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 35
35
2016-07-01 13:09
20 a Planera din egen novell med temat kärlek. Skriv nyckelord, nyckelmeningar och viktiga händelser i skrivmallen. STRUKTUR
DIN TEXT
Rubrik Inledning • Rakt in i handlingen • Intresseväckande inledning • Vem/vilka, var, vad och när? Huvudhandling Händelse 1 (gestaltande beskrivningar, läsaren får veta mer om plats och personer) Händelse 2 (stegring, händelse som bygger upp spänning)
Händelse 3 (Förslag: Använd inre monolog för att läsaren ska lära känna huvudpersonen mer) Händelse 4 (Ännu mer stegring. Förslag: Använd en dialog)
Händelse 5 (novellens höjdpunkt, vändpunkt)
Avslutning Oväntat slut som överraskar läsaren
b Skriv en egen novell med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper. 36
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 36
2016-07-01 13:09
Att jämföra text 21 a Jämför din novell med novellen Jag kommer fortfarande ihåg … av Sofia Heine. b Berätta för varandra om texternas likheter och olikheter. Använd gärna bindeorden från rutan. till skillnad från i stället för
medan i motsats till
tvärtom på samma sätt
liksom en likartad
på så sätt precis som
Att ge och få respons 22 a Ge respons på varandras texter med hjälp av checklistan. Markera checklistans olika delar i texten.
Checklista:
¨ rubrik
¨ stegring
¨ få miljöer
¨ en intresseväckande
¨ utspelar sig under kort
¨ få personer
¨ en tydlig huvudhandling med röd tråd
¨ inre monologer eller
¨ gestaltande
¨ slutet: oväntat, öppet
inledning, ”in medias res”
beskrivningar
tid
återblickar
eller har en poäng
¨ varierat språk ¨ styckeindelning ¨ tempus ¨ stavning
b Sammanfatta din respons skriftligt utifrån två stjärnor och ett önskemål. Ge responsen till din responskamrat. c Bearbeta din novell med hjälp av responsen.
Att bedöma text
Två stjärnor och ett önskemål innebär att du tar upp två bra saker om kamratens text och en sak som kan bli bättre.
23 a Markera kryss, i bedömningsmatrisen på sidan 38, i den ruta som du anser motsvarar din texts nivå. b Låt din lärare markera med kryss i den ruta som hen anser motsvarar din texts nivå.
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 37
37
2016-07-01 13:09
I detta kapitel har du arbetat med flera kunskapskrav. För att se vilka, titta på sidan 3 i boken.
Bedömningsmatris Att skriva novell svenska som andraspråk åk 9 Aspekter
E
Innehåll och textanvändning
Texten fungerar i huvudsak som en novell. Eleven skriver en novell med enkla gestaltande beskrivningar av t.ex. miljö och personer, samt enkla berättargrepp.
Texten fungerar relativt väl som en novell. Eleven skriver en novell med utvecklade gestaltande beskrivningar av t.ex. miljö och personer, samt utvecklade berättargrepp.
Texten fungerar väl som en novell.
Novellens dramaturgi är enkel. Novellen är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.
Novellens dramaturgi är relativt komplex. Novellen är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckesindelning, inledning, avslutning och rubrik. Textbindningen är utvecklad.
Novellens dramaturgi är komplex. Novellen är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom en konsekvent genomförd styckesindelning samt effektiv inledning, avslutning och rubrik. Textbindningen är välutvecklad.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Tempusbruket stör inte förståelsen av novellen.
Ordvalet är varierat och passar innehållet i novellen. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av novellen.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt, och passar innehållet i novellen väl. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Kamratrespons
Eleven kan ge enkla omdömen om novellens innehåll och uppbyggnad.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om novellens innehåll och uppbyggnad.
Eleven kan ge välutvecklade och nyanserade omdömen om novellens innehåll och uppbyggnad.
Bearbetning av text
Eleven kan, utifrån respons, bearbeta novellen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan, utifrån respons, bearbeta novellen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt.
Eleven kan, utifrån respons, bearbeta novellen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Struktur dramaturgi = novellens uppbyggnad
38
Elev
Lärare
C
Elev
Lärare
A
Elev
Lärare
Eleven skriver en novell med välutvecklade gestaltande beskrivningar av t.ex. miljö och personer, samt välutvecklade berättargrepp.
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 38
2016-07-01 13:09
Att utvärdera 24 Avsluta meningarna. Om noveller visste jag redan att
Nu har jag lärt mig att
Dessutom har samarbetet gett mig
Att diskutera texterna med varandra har hjälpt mig att
Kamratresponsen jag fick gjorde att
Genom att läsa någon annans text och sedan ge kamratrespons lärde jag mig att
Till sist vill jag säga att detta arbetsområde har
NOVELL
987-91-40-69351-8_inlaga.indd 39
39
2016-07-01 13:09
