9789153431770

ledarskap som din hund förstår

ledarskap som din hund förstår

Charlotte Swanstein

När man skaffar hund tar man på sig ett stort ansvar. Man är inte bara skyldig att se till att hunden har det bra rent fysiskt, utan också att den känner sig trygg och fungerar både hemma och i samhället. För att göra det behöver hunden ledning.

Ledarskap är ett »heltidsjobb« som omfattar de flesta av de situationer som hunden och dess flock kan komma att hamna i. Men det får under inga omständigheter grundas på hot. Ett bra ledarskap ska i stället bygga på lyhördhet, mental närvaro, gemensamma aktiviteter, trygghet och vila.

Denna bok beskriver ett ledarskap som vilar på dessa fem hörnstenar. Förhoppningen är att du, genom att anamma det budskap som genomsyrar texten, ska få en större förståelse för hunden som art och bli en bra hundägare och ledare.

Charlotte Swanstein Foto: Mia Fahrenholz

Charlotte Swanstein är auktoriserad hundpsykolog och hundinstruktör. Numera är hon också lärare på Örkelljunga hundgymnasium, som hon startade 2006. Under åren har hon skrivit flera uppskattade böcker som många hundägare (och hundar) har haft glädje av.

I denna sin sjätte bok delar hon åter med sig av sin kunskap om och kärlek till hundar.

www.icabokforlag.se

3177_ledarskap.indd 1

10-04-28 15.07.06

www.icabokforlag.se © 2010 Charlotte Swanstein och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001.

Foto: Mia Fahrenholz samt Leena Ekroth (s. 28) och Charlotte Swanstein (s. 42 och 58) Teckningar: Julia Enlund Grafisk form: Tina Danielsson Ord & form Redaktör: Roger Carlson Repro: Done Tryck: Grafiche Flaminia, Italien 2010 ISBN 978-91-534-3177-0

innehåll 5 Hundfolk 6 Vad är ledarskap?

12 Hundens rättigheter 18 Valpen 26 Unghunden 30 Den vuxna hunden 38 Den äldre hunden 42 Att skaffa en hund till 48 Bollen 52 Klickermetoden 56 Hjärngymping 60 Hundarnas vovathlon 76 Vanliga hundproblem 78 Rekommenderad litteratur 94 Register 95 Förord

hundfolk

Arbetar du och din partner heltid?

Om ni gör det och inte kan ha hunden med er på jobbet är det inte lämpligt att ha hund.

Genom att samverka nära med hunden under trygga och lugna former kan vi få den intresserad av oss.

eller familj, och båda har intresse av att flocken eller ­familjen har ett tryggt och bra liv. För att det ska vara möjligt måste flocken eller familjen ha en god och fun­ gerande kommunikation.

Hundar kan aldrig lära sig vårt språk, men vi kan lära oss deras. Det innebär att vi måste anpassa vårt språk på ett sådant sätt att hunden förstår oss. I de fall som det sker uppstår sällan några problem med exempelvis lydnaden.

Att se till sig själv först och sedan välja ras, kön och eventuellt ålder på hunden är viktigt, för att få ett maxi­ malt bra hundinnehav. Vad ska man då titta efter hos sig själv? är du lämplig som hundägare?

Om man vill ha en hund som är lydig, som trivs och är frisk, gäller det att man börjar sitt hundköp hos sig själv och att man vågar vara kritisk både mot sig själv och mot människor man möter i samband med att man ­söker efter en lämplig hund.

8

Har ni barn och är de under eller över tolv år?

Barn under tolv år kräver i regel mer av föräldrarna i form av passning än barn över tolv år gör. Då kan hundägandet mer kännas som ett dubbelarbete än den glädje det bör vara. Dessutom bör inte barn ensamma ta hand om en hund, inte ens på dagtid efter skolan.

Barn över tolv år kan i viss mån hjälpa till med att ta hand om hunden beroende på vad det är för ras man har valt. Exempelvis är det inte lämpligt att låta barn gå ut ensamma med en hund som är av de större raserna som t.ex. schäfer, riesenschnauzer, rottweiler med flera.

Det beror helt enkelt på att barn inte är tillräckligt starka för att orka hålla en större hund om något lockar den till att dra, hoppa, skutta eller göra utfall. Även om den egna hunden är lugn och snäll finns risken att man ­möter en hund som inte är under kontroll. Säg att ett bråk uppstår mellan hundarna, då kan inte ett barn reda ut denna situation, speciellt inte med en större hund.

En mindre hund som cocker spaniel, foxterrier, tax med flera i denna storleksklass kan ett barn över tolv år troligen hantera på promenaden. Med en sådan hund i familjen kan barnen få gå egna turer med den, vilket både är trevligt för barnen och hunden och till stor hjälp för de vuxna. Ett barn kan dock aldrig lastas med ansvaret för en hund.

Lever ni två vuxna utan barn och planerar att kanske skaffa barn?

Tänk då på att hunden har rätt till ett trevligt liv även då ni får barn. Tyvärr blir det inte alltid så. Allt för många hundar får ingen egen tid med matte eller husse, ingen lång promenad varje dag, ingen träning och rolig lek. För hundens del blir det oftast en lång dags väntan på att hela familjen ska komma hem, och när den väl har gjort det är det ingen som bryr sig om hunden mer än med ett »Hej, Fido!«

ledarskap som din hund förstår

Lever du ensam och har ett heltidsjobb dit hunden inte är välkommen?

Om du inte har något bra hunddagis eller lämplig hundvakt, ja då är det, med omtanke om hunden, inte lämpligt att du skaffar hund. Den kommer att få vara mycket mer ensam än vad som är lämpligt. Dessutom kommer du att få ett stressigt liv, där hunden vill ha din uppmärksamhet all din lediga tid. Och du kommer jämt att ha dåligt samvete, antingen för hunden eller för dig själv. Är ni äldre pensionärer och kanske inte helt krya?

Fundera då på vad ni ska göra med hunden om ni blir sämre så att den får ett trevligt liv med er även om ni inte orkar aktivera och promenera med den. Tänk på vilken ras ni köper. Vissa raser är stora och tunga och kan bli besvärliga att rasta, inte minst vintertid då det är halt.

Några raser kräver mycket omvårdnad flera gånger i veckan för att hunden ska må väl och pälsen vara i gott skick. Dessutom ska klorna filas eller klippas varje vecka.

Har ni ork till detta i dag och även om sju, åtta år?

Har ni råd att ha en hund?

Att ha hund kan kosta långt mycket mer än man tänkt sig. Ibland kan det bli veterinärbesök oftare än man önskar. Även om hunden är försäkrad, är det en hel del pengar som man själv får betala vid veterinärbesöket.

Foder av normalt bra kvalitet kostar en slant varje månad och ska dessutom bäras hem. Väderanpassade och tåliga egna kläder behövs för att man sommar som vinter ska kunna aktivera och promenera med sin hund utan att frysa och/eller bli genomblöt.

En del utrustning så som täcke, sele, extra koppel, halsband, klotång, borstar m.m. kan också krävas. Att köpa hunden är den billigaste delen av hundägandet.

Det är allt annat som kostar mest pengar.

Vilket humör har du?

Ett annat känsligt ämne som jag aldrig hört nämnas är vilket humör man har. Hundar läser först och främst av kroppsspråket vid kommunikation. De flesta av oss är inte direkt medvetna om vårt kroppsspråk. Och än

mind­re är vi medvetna om att kroppsspråket speglar hur vi känner oss inombords och vad vi tänker på.

•H ar du ett eländigt morgonhumör, då syns det.

• Har du lätt för att bli irriterad och orationell, då syns det.

• Blir du lätt orolig, då syns det.

• Har du tankarna någon annanstans än på händelserna omkring dig, då syns det.

• Är du inte samma lugna och trevliga hund­ ägare om det blir ett glas för mycket på fredagskvällen, då syns det.

• Är det ofta oväsen och småbråkigt hemma hos er, då syns det.

• Är det en otrevlig ton hemma, då syns det.

• Är du otrevlig mot din hund, då syns det.

Och den som definitivt ser dig är hunden. Hunden som tror att ditt kroppsspråk har med er relation, just nu, att göra och svarar dig med sitt kroppsspråk. Din hund avslöjar vem och hur du är genom sitt sätt att vara.

Delat ansvar en möjlig lösning En variant på bra hundägande kan vara att man delar på uppgifterna till vardags med mor och far, mormor och morfar, farmor och farfar eller någon annan närstående som har tid och lust. På så sätt hjälps alla åt och alla får glädjen av att umgås med hund, som slipper att vara ­ensam länge. Dessutom har man då redan vant hunden vid den perfekta hundvakten när man ska resa bort i jobbet eller åka på semester dit hunden inte kan följa med.

Vill du väldigt gärna leva med hund men vet med dig att du inte riktigt har tiden, inte har råd, inte är lämpad för att på bästa sätt ta hand om en hund tjugofyra timmar per dygn trettio dagar i månaden tolv månader om året i tio–tolv år, avstå då. Du kan bli den perfekta ­reservmatten eller -hussen som nästintill alla hund­ ägare ­behöver från gång till annan. Du får chansen att få ut allt det goda ur stunderna av hundägandet, samtidigt som hundägaren blir avlastad på bästa sätt.

ledarskap som din hund förstår

9

vad är ledarskap?

14

stress och osäkerhet hos hunden och försvårar kontakten, vilket kan leda till eventuella försök till utbrytning ur flocken. Att fostra barn och hund är mycket likt varandra och samtidigt helt olika, eftersom hunden är av en annan art och har ett mycket subtilare och mer mångfacetterat språk, som vi bör lära oss att tolka. olika raser förhåller sig olika till ledarskap

Hos vissa hundraser har man medvetet låtit intresset för att leda få ta mer plats än hos andra. Detta har till stor del skett via medveten avel, allt efter vad man önskade att hunden skulle hjälpa oss med.

En herdehund som t.ex. kuvasz behöver själv kunna ta initiativet till att vakta exempelvis en fårflock mot en eller flera angripare. Hos en sådan hund är alltså intresset för att vakta större än hos exempelvis jakthunden greyhound, vars huvudintresse är att »agera kula«, dvs. springa ifatt ett bytesdjur och döda det.

Dessa båda beteenderepertoarer eller önskningar vad gäller individens genetiska prägling kan bli väldigt syn-

liga i andra för hunden likartade situationer. Det kan vara situationer som för oss människor känns hur vardagliga och avspända som helst, vilket gör att vi kan bli överraskade av intresset eller beteendet från hundens sida.

En kuvasz kommer förmodligen att vakta mer än en greyhound, som i sin tur troligen skulle komma att jaga, kanske grannens katt, mer gärna än kuvaszen skulle. Tänk dock på att alla hundar eller individer kan ha helt likartad beteenderepertoar i en viss situation även om de inte är av samma ras.

Vid rasanalyser kan man ändå se att hundar av samma ras har en mer likartad beteenderepertoar i specifika situationer än hundar av olika ras. Läs om din ras ursprungliga användningsområde och lär dig rasens generella egenskaper för att bättre kunna förstå och läsa din hund.

Se litteraturrekommendationerna i slutet av boken.

Wachtel, basenji och labrador retriever har alla olika arbetsbakgrund och därmed olika förhållningssätt mot sin flock och matte eller husse. Det är bra att veta när man bygger ledarskapet i flocken.

ledarskap som din hund förstår

Till raspräglingen ska läggas många andra detaljer som påverkar individens utveckling. Det kan vara att valparna ser tikens beteende i olika situationer och andra upplevelser i det tidiga präglingsstadiet, rasens eller avelgrenens medicinska historia eller den miljö som hunden lever i. Dessa delar har alltså betydelse vid formningen av varje enskild individ. hur gör man för att bli en bra ledare?

Eftersom hundar lever i det mänskliga samhället, där det råder mänskliga regler som ofta går stick i stäv med »naturlagarna« och därmed hundens präglade instinkt, har hunden behov av ledning för att känna sig trygg och fungera i samhället. Detta är ett av huvudskälen till att ledarskap är nödvändigt för hundar. Men för att uppnå gott ledarskap är det även nödvändigt att varje individ har egenkontroll och möjlighet att påverka väsentliga delar av sitt liv, som att kunna dricka, byta liggplats eller varna flocken när han eller hon vill.

En bra ledare: • är kunnig i hundspråk och intresserad av det, • känner sin hunds rastyp, • ä r aktiv med sin hund, gärna med aktiviteter som bejakar hundens rasegenskaper, • l åter valpen och den unga hunden få en mjuk och lugn fostran, •m iljö- och socialtränar hunden försiktigt redan från unga år, • sköter om hunden omvårdnadsmässigt, •h ar ett enormt tålamod och kan behålla lugnet genom hela »tonårsperioden«,

Undvik följande: •A tt höja rösten mot hunden. Det skapar inte så sällan en flyktberedd individ som har sämre förmåga till att ta kontakt.

•A tt hotfullt närma dig hunden p.g.a. egen inre ilska. Det ger flera signaler, exempelvis genom ansiktets mimik (ansiktet blir stelt med stirrande blick), en framåtlutande kroppsställning med flera kropps­signaler som hunden tolkar. Hunden upplever dessa som hotfulla eller frånstötande.

•A tt ständigt tala med din hund. Det kan skapa ohörsamhet, vilket också kan bli resultatet om du talar väldigt lite med din hund. Att vara självmedveten är en god egenskap för matte eller husse.

•A tt rycka och slita i hunden, med eller utan koppel. Efter hand leder det bara till att ännu hårdare tag krävs. Använd i stället verbalt inlärd kommunikation eller kroppsspråket. Det är en enklare väg som hunden förstår. Lär dig att se och tyda hundens »svar« på din kommunikation.

•A ll form av våld mot hunden. Det sätter helt stopp för dina möjligheter att bli en god ledare. Ingen hund skulle nämligen självmant utse en sådan individ till ledare.

Om vi tänker efter kan vi själva lätt känna om vi är goda ledare. Då infinner sig en känsla av samhörighet och trygghet inombords när man är tillsammans med sin hund. Detta avspeglar sig i hundens ­bekymmersfria ­rörelsemönster och spontana flockintresse, vilket uppstår vid god relation. En sådan individ har alla möjligheter att leda.

• f örstår att man måste försaka ett och annat för att ge hunden grundtrygghet.

ledarskap som din hund förstår

15

unghunden Bästa sättet att tala till hunden är att viska. Viskningen upplevs av hunden som spännande och gör att den behöver fokusera mera.

säg ifrån på rätt sätt

Det händer oss alla att vår unga hund morrar någon gång för att testa gränserna eller kanske för att den anser att den behöver det. När en hund morrar be­ tyder det på ren svenska: »Jag litar inte på dig, jag känner mig rädd/osäker nu!« Att hunden morrar vid lek har i regel inte samma innebörd, utan betyder oftast att hunden vill prova och se om detta »inlägg« får den att vinna kampen eller föremålet.

Hundar har ett mycket rikt och nyanserat språk, speciellt om de får chansen att socialisera sig med många olika individer, under förutsättning att dessa är

34

kloka och kunniga nog att besvara tilltalet på ett för sändaren korrekt och förståeligt sätt. Att som hund, och framför allt som ung hund, bli bemött med hårda tag när man morrar ger ingen bra grundförståelse för vad morrandet och dess innebörd leder till. Genom att morra visar ju hunden att den är osäker, och svarar vi då med ett otrevligt beteende blir hunden ännu mer osäker. Eventuellt kan den i stället komma att morra oftare. Det finns också en ökad risk för att den kanske kommer att bita, och då utan att ens ha varnat först genom att morra. Eller att man får en helt kuvad hund, som inte vågar ta för sig av livet alls och saknar förmåga till egenkontroll – avsaknad av egenkontroll är bl.a. grogrund för sjukdomar. Trots detta finns det fortfarande de som tycker att det är helt i sin ordning att tillrätta­ visa hunden genom att gapa och skrika åt den, kasta omkull och trycka ner den, rycka i kopplet, slå eller stänga ute den med fler hemskheter.

Tänk på att det är med hundar som med oss männi­ skor, vi vill, och då främst i tonåren, gärna prova och se vad som sker om vi använder olika »ord och uttryck«.

Ger det ingen effekt, avklingar beteendet oftast. Ignorans och avståndstagande brukar därför vara den bästa medicinen mot en morrande unghund. Vänd på klacken och gå därifrån, t.ex. in i ett annat rum, en liten stund.

När vi ignorerar och lämnar hunden, säger vi på hundspråk: »Jag är inte intresserad av din mat/din boll/din liggplats!« Genom att visa hunden ointresse vid dessa ungdomliga tester, t.ex. att morra, minskar vi hundens vilja att upprepa beteendet, eftersom det inte gav den ­någon fördel, utan snarare en nackdel. Den blev utan »flockens« närhet och uppmärksamhet. Samhörig­ heten är nämligen en primärt viktig del för hunden.

Det är vår sak att lära oss förstå hundens språk, inte hundens att lära sig vårt. Det klarar den inte. Se litteraturrekommendationerna för böcker om hundspråk. barn och hund

Då det gäller små barn och hundar är det viktigt att barnen får lära sig att aldrig gå fram till en hund som äter eller ligger. Visar hunden ointresse och går undan

ledarskap som din hund förstår

för barn, ska föräldrarna se till att hunden får vara ifred.

Barn och hundar brukar ha mycket roligt och gemensamt ihop i leken. Men tänk på att denna sker bäst utomhus med hunden fri och lössläppt. Hunden kan där hålla sig undan genom att den är kvickare och inga väggar eller möbler hindrar dess framfart. Då känner den sällan något hot av barnens oftast hastiga, framfusiga och ljudliga lekar. jämngamla hundar

I unghundsåldern händer det ibland att hundar som har varit bekanta och kompisar sedan valptiden, helt plötsligt kan tyckas sky varandra som pesten från en dag till en annan. Vad är det som har hänt, undrar hundägarna, som kanske har träffats flera gånger i veckan med sina valpar och allt har varit så trevligt och lekfullt.

Valpar som är i ungefär samma ålder och träffas ofta, tycks uppfatta varandra som syskon. När de blir unghundar blir de som tonåringar och vill helst slippa att

umgås med föräldrar och syskon. I hundarnas fall är det troligen ett arv från naturens kloka lag, att inte uppskatta könsmogna syskon, eftersom det skulle kunna leda till parning dem emellan och därmed inavel.

Jämngamla, samkönade och könsmogna individer har en inneboende vilja att tävla om vem som ska kunna para sig först eller mest, varför andra individer av samma kön och ålder är ett hot. Det kan då lätt uppstå allt från skärmytslingar till rejäla slagsmål mellan hundar i unghundsåldern. Detta är ett av skälen till att man inte ska köpa två eller flera kullsyskon när man köper valp, vilket tyvärr vissa uppfödare tillåter.

Ett annat viktigt skäl till att man inte ska köpa flera jämngamla valpar eller kullsyskon är att hundar har lättast för att knyta an till en artfrände än till en ­annan

Leken är inget annat än ett sätt att lära känna sig själv.

Därför är det viktigt att hundarna är jämnstora så att inte fysiska skador uppstår så lätt.

ledarskap som din hund förstår

35

att skaffa en hund till 50

I många familjer kan det fungera utmärkt att ha flera hundar. Jag vill bara poängtera att ett sådant liv inte bara är den dans på rosor som det kan te sig för en betraktare utifrån om man ska kunna ge var och en av sina hundar ett bra liv.

Som hundägare är man dels skyldig att se till att ens hund har det bra, dels ansvarig för att hunden formas till en god hundmedborgare som inte stör andra i samhället. Har man flera hundar kostar det mer kraft att leva upp till dessa krav än om man bara har en hund.

En viktig del av hundägandet är att se till att hunden är trygg vid möten med andra. Hundar minns sina ­möten, speciellt de från de unga åren, och positiva ­möten föder positiva möten och tvärtom. De positiva eller negativa effekterna förs även över på den mötande, som i sin tur överför dessa effekter till andra hundar vid sina möten. Trygghet och vänlighet föder just trygghet

och vänlighet. Att vara ute och gå med flera hundar, som alla kan ha olika »åsikter« om de individer man ­möter, gör arbetet med att skapa goda hundmedborgare lite svårare än om man bara har en hund.

Fler hundar kräver mera plats såväl inom- och utomhus som i bilen. De kostar också mer pengar för försäkringar, veterinärvård, pälsskötsel och foder. Dessutom är man troligen mindre välkommen på kalas eller ­besök, till hotell och andra platser för allmänheten om man har flera hundar, vilket kan resultera i att hundarna får ett mer ensamt och inskränkt liv.

Dessa tre raser har olika temperament, kräver olika mycket pälsvård, tål kyla och fysiska lekar olika bra och fungerar därför inte särskilt bra att leva tillsammans i en flock.

ledarskap som din hund förstår

Råd för dig som skaffar fler hundar

Ska man ha flera hundar kan följande råd göra det lite bekvämare för samtliga i flocken.

•Å ldersskillnaden bör inte vara för liten och inte för stor. Köp inte två valpar. Låt det vara minst tre år och max sju år mellan hundarna.

•H undarna bör vara av samma kön och gärna också ha samma lekmönster och hårlag.

Köp exempelvis inte en boxer och en schäfer.

Dessa två raser har helt olika lekmönster, framfart och intressen. De har dessutom olika päls; boxern kan frysa medan schäfern kanske tycker att temperaturen är lagom och vice versa.

•S e på hundarna som individer och ge var och en egentid varje dag. Tänk på att den hund som fanns först i familjen inte får skuffas undan för den nya söta valpen. Den äldre av dem ska ges möjlighet att kunna lämna valpen när den så önskar. Exempelvis kan man valpsäkra ett utrymme med kom­postgaller eller liknande så att den äldre hunden kan ta sig upp i en fåtölj, in i ett annat rum osv. utan att valpen kan hänga med överallt.

•S e till att den äldre hunden får äta sin mat ifred, vilket givetvis gäller även för valpen.

Låt hundarna äta en och en och tänk på att ha mer än en vattenskål i hemmet. När ni serverar tuggben eller hundgodis, gör då det när ni ska vara hemma, och låt hundarna få sitt ben eller godis på var sin plats. Där kan de ligga och gnaga på benet eller hundgodiset i lugn och ro, utan att behöva skydda det från den andra.

• F ortsätt att ge den äldre hunden sina långa promenader och sin aktivering trots att ni har en valp. Ni behöver alltså hjälp i början så att valpen får sällskap den del av tiden då ni är ute med er vuxna hund. När valpen är i unghundsstadiet kan den ofta hänga med den äldre hunden, men fortsätt ändå att ge hundarna egna promenader och, framför allt, egen aktiveringstid både hemma och på promenaden eller hundklubben.

•T a aldrig för givet att era hundar alltid kommer att tycka om varandra. Se dem som de individer de är, under ständig utveckling, och lär er att se om någon av dem inte längre mår så väl eller om någon av dem inte uppskattar den andres sällskap mer än vid speciella tillfällen. Var en bra ledare och se till att separera hundarna när ni inte är närvarande eller har full kontroll över vad som sker i bilen, i trädgården, i hundgården, i hemmet osv.

Att ha flera hundar på en gång är som sagt ett mycket större jobb än man kan tänka sig. Men det tillför också en ny dimension om vad hundliv verkligen är. Genom att vara noga med rasvalet när ni köper en hund till, kan ni skapa goda förutsättningar för att uppnå en bra flockgemenskap.

Läs gärna min bok »Välj rätt hund«, den beskriver rasernas mentala likheter och olikheter.

ledarskap som din hund förstår

51

Klickermetoden

K

lickern är en plastdosa med en spänd metalldel i sig. Denna trycker man på och får då fram ett specifikt ljud, ett klick. Klickern finns i dag i flera utföranden, exempelvis med en knapp att trycka på, men originalet, se den lilla bilden, är att föredra ­eftersom risken för att man trycker fel minimeras med den. Att trycka fel eller för tidigt är tämligen enkelt med de nyare typerna av klicker. Om man råkar klicka då man inte har tänkt sig, minskar möjligheten

att få den hjälp som klickern faktiskt ger när man behärskar metoden och redskapet.

Att frambringa klickljudet med klickern går snabbare än att belöna hunden med någon annan form av belöning, t.ex. genom att säga »Bra!«, ge en godisbit, erbjuda en lek eller ge en klapp.

Genom att belöna hunden vid exakt rätt tillfälle, då den utför en tänkt handling rätt, ökar man hundens möjlighet att förstå, och därmed går inlärning lättare

Klickern finns i flera utföranden.

Den utan knapp (ovan) är lättare att hantera.

56

ledarskap som din hund förstår

och snabbare. Men för att ha nytta av klickern måste man vara mentalt närvarande med sin hund under hela inlärningsförloppet och behärska klickermetoden.

Tänk på: Precis när du klickar ska du hålla klickern intill dig vid din sida. Sträck inte fram den mot hunden. För hundar som man vet är lite känsliga för nya typer av ljud, kan man dämpa klickerljudet genom att klicka med klickern bakom sin rygg eller i sin ficka.

De allra första gångerna du klickar, gör det utanför hemmet eller så att hunden inte kan höra det så att du behärskar klickern innan du ska börja lära hunden ­detta ljud. viktigt att klicka för rätt handling

Det svåraste med klickerinlärning är kanske att själv förstå och ha fokus på vad man klickar för. Det som man klickar för i just den sekvensen eller sekunden är den handling som hunden noterar som rätt. Det blir då en handling som hunden troligen gärna utför igen.

Därmed är inlärningen igång.

Så fort man har klickat upphör hunden med sin handling för att få sin belöning, vilket är korrekt. För att med klickerns hjälp kunna lära hunden ett moment som varar under längre tid, exempelvis »Sitt, stanna kvar!« måste vi därför förstå dels hur man lär in ett delmoment, dels hur man jobbar sig framåt i en längre inlärningskedja.

Ordet »Sitt!« lärs enkelt in eftersom själva handlingen »Sitt!« är just den sekvens då hunden sätter rumpan i backen. De allra flesta av oss kan hinna med att se exakt när det sker och därmed kunna klicka i exakt rätt tid.

Först när hunden utför den handling som man vill lära in och man har klickat tre till fem gånger för den, lägger man ord på handlingen, precis innan man klickar. Du kan t.ex. göra så här: Säg »Sitt!« Klicka exakt då hunden sätter sig. Belöna med godis, en stunds lek eller något annat som hunden gillar.

När hunden har »svarat« på exempelvis ordet »Sitt!« genom att sätta sig varje gång de senaste fyra, fem gångerna, är klickerljudet överflödigt vid fortsatt inlärning av »Sitt!« Då har hunden lärt sig vad ordet

Lär in klickerljudet så här •G e hunden dess absoluta favoritgodis i små, små bitar. Varje gång som hunden har godiset i munnen eller tuggar på det ska du klicka.

• Klicka alltid bara en gång!

• Ge hunden fem, sex bitar i rad och klicka varje gång hunden äter på eller får godis­ biten.

• Ta en paus på ett par timmar, gör sedan om klickerinlärningen genom att ge hunden godis vid fem, sex tillfällen igen och klicka då den äter på eller får godiset.

• Ta en paus igen.

• »Klicka in« godis igen enligt ovan.

• Gör dessa övningar två till fem gånger per dag i en till tre dagar.

Testa sedan om hunden har lärt sig klicker­ ljudets innebörd genom att se om den slickar sig om munnen eller söker din kontakt då du bara klickar en gång. Om den gör detta tolkar din hund nu klickljudet som vägvisare för rätt utförd handling och förväntar sig att få sin belöning efter att den har hört ljudet. Belöningen ska hunden alltid få för att man ska kunna upprätthålla inlärningen hos hunden så att den förstår att klick­ljudet betyder »Rätt!« Klicka aldrig utanför träning!

Om hunden inte söker din kontakt eller slickar sig om munnen när du klickar en gång, har in­lärningen inte satt sig ännu. Börja då om från början, och var noga med att klicka medan hunden har godiset i munnen. Och se till att det är ett godis som din hund uppskattar. Det kan vara hundgodis, en bit köttbulle, en bit korv, en bit kyckling eller något annat som hunden uppskattar mycket. Det är alltså aldrig fråga om godis avsett för oss männi­skor.

57

hjärngymping

Gå mellan mattes/husses ben När hunden har lärt sig övningen ska den kunna sicksacka mellan dina ben då du går.

Börja inomhus, ha godis att locka med, ha hunden på din vänstra sida och ta ett steg framåt med höger ben. Ta godiset i din högra hand, håll det i utrymmet mellan dina ben och locka liksom hunden mellan dessa genom att visa den rätta vägen med godiset. Ge godis­ biten då hunden nästan kommit igenom.

Gör samma sak från den högra sidan när du har hunden där. Börja med att ta ett steg fram med vänster ben, ha godiset i vänster hand och locka hunden igenom med godiset. Gör detta växelvis ett par gånger och ta sedan paus.

Gör om proceduren vid så många olika träningspass att du märker att hunden börjar förstå vad som förväntas av den. Lägg då in ordet »Mellan!« just när hunden börjar gå in mellan dina ben och förstärk handlingen med ett »Braa!« Ge godiset precis när hunden kommer ut på andra sidan. Träna detta flera gånger med ­ordet »Mellan!« som start för hunden. Ta en paus emellanåt.

När du ska lära hunden att gå mellan benen, börja alltid träningen med hunden på din vänstra sida. Likhet och konsekvens hjälper hunden att lära snabbare.

68

ledarskap som din hund förstår

Fortsätt att träna genom att öka ditt gångtempo lite, men låt det fortfarande vara ganska långsamt. Var snabb med att ge godisbelöningen och säga ordet »Mellan!« varje gång som hunden börjar gå in mellan dina ben.

När hunden kan gå mellan dina ben i fem, sex steg ska du inte behöva säga »Mellan!« varje gång den ska gå in mellan benen. Inte heller ska hunden belönas med godis vid varje steg, utan då räcker ordet »Braa!« som belöning för rätt utförd handling. Efter att hunden har klarat att gå mellan dina ben i fem till sex steg belönas den där­emot med godiset. Gör om denna process flera gånger, ta en paus och gör om igen.

När din hund kan gå sicksack mellan dina ben en sträcka, kan du börja träna utomhus för att successivt kunna öka tempot och längden. Se till att du är entu­ siasmerande och rikt belönande så att hunden tycker att det roligt och att du därmed får ett flyt i hela rörelsen.

Tvätta dig En hund som »tvättar sig« slickar sig om munnen. För att hunden ska kunna lära sig att göra detta på begäran måste den vara väldigt van vid hjärngymping, dvs. kunna ta egna initiativ för att prova vilka handlingar som uppmärksammas och belönas av oss.

Vi för vår del måste vara mycket uppmärksamma och belöna i precis rätt sekund för att få hunden att förstå vad den gjorde då vi sa »Tvätta dig!« Att slicka sig om munnen är ju en reflexrörelse, och det krävs alltså knivskarp lyhördhet från både lärare och elev för att förstå. Trots detta känner jag till många hundar som kan tvätta sig på begäran, så inlärningen är inte omöjlig. Är du van vid att använda klickern som förstärkare blir inlärningen lättare, men övningen kan även läras in på traditionellt sätt med korrekt förstärkning, dvs. uppmuntran och belöning för rätt utförande.

För att lyckas bör du jobba med för hunden extra goda matbitar eller locka med extra gott godis, eftersom det ökar chansen för att hunden ska slicka sig om munnen. Salivavsöndringen sätter igång hos hunden då goda dofter smyger sig in i nosen, vilket troligen får hunden att reflexmässigt slicka sig om munnen.

»Tvätta dig!« är en rent praktisk inlärning när man är så här hårig om nosen

När hunden har lyckats tvätta sig på begäran några gånger och verkar förstå vad den ska göra när den hör »Tvätta dig!«, kan du börja jobba med att förbättra precisionen. Ett korrekt handlande innebär att hundens slickar sig noga om hela munnen.

Räkna med att inlärning av denna övning, från start till färdigt resultat, tar lång tid, vilket också gör den till en extra bra energitjuv. Tänk på att inte tjata i början, utan försök att passa på då det händer.

ledarskap som din hund förstår

69

Vanliga hundproblem

M

ånga hundägare hör av sig till mig om olika problem som de har med sin hund och har så gjort under alla de år jag har varit verksam som hundpsykolog, vilket är sedan 1993. Det innebär att jag har samtalat med och hjälpt hundratals hundägare ­under årens lopp, vilket ger en bred och djup insikt i hur man som hundägare ser på hundproblem.

Oftast beror inte problemen på hunden, utan på mattes eller husses sätt att agera i olika situationer, och inte så sällan har problemen förvärrats eller etablerats som vardagligheter. Anledningen till detta kan bl.a. vara att man har lyssnat på alla möjliga råd och tips och därigenom provat flera olika modeller för att stävja problemet. Genom att inte vara konsekvent och följa en plan löser man inga problem.

Hundproblem är sällan så svåra att de inte går att åtgärda, men chansen att man har en granne som vet hur problemet ska lösas är liten. Som hundägare gäller det att inte vara för godtrogen och lyssna på folk som vill men inte vet och kan. Bäst är att söka rätt profession för rätt hjälp, veterinärer för medicinska och fysiska åkommor och hundpsykologer för beteende- och inlärningsproblem eller andra funderingar. Båda grupperna är skolade inom sina områden och är därmed troligen de mest korrekta hjälparna.

78

Kommunikation, konsekvens och tålamod är tre viktiga ingredienser både när man ska lösa problem och lära hunden nya saker.

ledarskap som din hund förstår

En påläst, engagerad och kunnig hundägare drabbas mer sällan av några större hundproblem. Alltså kan du som hundägare »säkra« ditt hundinnehav genom att vara väl informerad och ha ett kritiskt öga och öra för allt som skrivs och sägs om hundar.

Tänk också på att ingen relation kan vara helt felfri.

I en relation är alltid minst två individer involverade, var och en med sina erfarenheter och intressen. Är den ena individen en hund, ökar behovet av att den andra, människan, verkligen försöker vara ­öppen och inse och

?

min irländska varghunds-hane blir tre år i februari och har på senare tid blivit helt vettskrämd för större grupper barn som väsnas. Jag tror det hänger ihop med att han blev skrämd av en mopedist som gasade på samtidigt som min mamma var ute med honom vid en skola där barnen hade rast.

Han vägrar nämligen att gå till skolan igen.

Nu är han nästan helt okontaktbar när större grupper väsnas och ska bara hem. Han blir hysterisk när man närmar sig en barngrupp och drar för att komma bort. Han älskar barn annars – mamma är dagmamma och alla barnen i hennes grupp är han galen i. Jag blir så ledsen över att han är så osäker och lider med honom, samtidigt som jag själv har väldigt svårt att hålla i honom då han med sina sjuttio kg börjar streta och dra för att komma bort från det läskiga. Jag är också orolig för att hans rädsla ska gå över i aggressivitet.

Han har alltid varit lite småharig, men sedan händelsen vid skolan för cirka en och en halv månad sedan har han bara blivit värre. Vad ska jag göra för att få honom att inse att det inte är farligt?

förstå vari problemet kan ligga. Hunden är en annan art än vi och har en helt annan uppfattning om tingen och livets ordning. Det är en grundläggande insikt för att undvika relationsproblem med sin hund. Om du får problem, kontakta en utbildad hundpsykolog. På så sätt löser du din och hundens relationsproblem bäst.

Jag presenterar här femton konkreta frågor med svar som förhoppningsvis kan hjälpa hundägare med liknande problem.

!

Trevligt och kunnigt ställd fråga. Jag tycker att du ska läsa Memea Mohlins bok »Innan det smäller«. Den handlar just om att lära hundar att skott, fyrverkerier och annat tillfälligt oväsen är okej när du är där. Hos hundar som har utsatts för chocker, som din irländska varghund, jobbar man bort denna obehagskänsla, eller åtminstone flykteffekten av den, på samma sätt som med skotträdsla.

Man börjar så långt bort med det obehagliga ljudet att hunden inte bryr sig, exempelvis med skolbarn på trehundra meters håll. Där är man positivt aktiv och så flyttar man positionerna närmare och närmare till den punkt som hunden behöver tåla. Detta kan ta lång tid, men å andra sidan så arbetar du med din hund under positiva former, varje dag. Det är nämligen samarbetet i sig som skapar den bästa kommunikationen och därmed kontakt. Denna är nödvändig för att man ska kunna lära hunden att lyssna och försöka.

ledarskap som din hund förstår

79

ledarskap som din hund förstår

ledarskap som din hund förstår

Charlotte Swanstein

När man skaffar hund tar man på sig ett stort ansvar. Man är inte bara skyldig att se till att hunden har det bra rent fysiskt, utan också att den känner sig trygg och fungerar både hemma och i samhället. För att göra det behöver hunden ledning.

Ledarskap är ett »heltidsjobb« som omfattar de flesta av de situationer som hunden och dess flock kan komma att hamna i. Men det får under inga omständigheter grundas på hot. Ett bra ledarskap ska i stället bygga på lyhördhet, mental närvaro, gemensamma aktiviteter, trygghet och vila.

Denna bok beskriver ett ledarskap som vilar på dessa fem hörnstenar. Förhoppningen är att du, genom att anamma det budskap som genomsyrar texten, ska få en större förståelse för hunden som art och bli en bra hundägare och ledare.

Charlotte Swanstein Foto: Mia Fahrenholz

Charlotte Swanstein är auktoriserad hundpsykolog och hundinstruktör. Numera är hon också lärare på Örkelljunga hundgymnasium, som hon startade 2006. Under åren har hon skrivit flera uppskattade böcker som många hundägare (och hundar) har haft glädje av.

I denna sin sjätte bok delar hon åter med sig av sin kunskap om och kärlek till hundar.

www.icabokforlag.se

3177_ledarskap.indd 1

10-04-28 15.07.06