9789170277405

FÖRMÅNER är en praktisk uppslagsbok där du hittar

den skattemässiga behandlingen av alla förmåner. En del förmåner beskattas fullt ut. Andra beskattas enligt ett schablonvärde, medan vissa är helt skattefria. Boken ger många praktiska tips.

Förmånsbeskattningen beskrivs både ur företagets och ur den anställdes synvinkel.

UR INNEHÅLLET Arbetskläder • Avdrag i enskild firma och handelsbolag • Bilförmån • Bostadsförmån • Dispositionsrätt • Drivmedelsförmån • Förebyggande behandling • Fika och andra förfrisk ningar • Företagets avdragsrätt • Förmånliga lån • Försäkringar • Glasögon • Gåvor till anställda • Hushållstjänster • Hyresersättningar • Hälso - och sjukvård • Kostförmån • Läkemedel • Mobiltelefon • Motion och friskvård • Motorcyklar • Personalfester och intern representation • Rabatter • Rehabilitering • Resor • Skattefritt och schablonbeskattat och fullbeskattat • Tandvård • Telefon • Tidskrifter, arbetsredskap • Träningskläder • Traktamenten • Trohetsrabatter • Utbildning.

FÖRFATTARNA Karin Fyhr och Jens Nyholm arbetar med skattefrågor på Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Förmåner

KARIN FYHR & JENS NYHOLM

10:e upplagan

KARIN FYHR & JENS NYHOLM

Förmåner

Skattefritt & skattepliktigt Bilförmån Hälso- och sjukvård Hushållstjänster Motion och friskvård Bostadsförmån Gåvor

Fรถrmรฅner Skattefritt & skattepliktigt av Karin Fyhr och Jens Nyholm

Tionde upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Illustrationer av Gunvor Ekström, Mediagrafik & illustration.

Teckensnittet är New Century Schoolbook, ITC Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Tidigare upplagor av boken har tryckts i sammanlagt 14 500 exemplar.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Tionde upplagan, oktober 2011 ISBN 978-91-7027-740-5

Innehåll Om boken ......................................................................................... 7 Allmänt om förmåner ......................................................................... 9 Arbetskläder och -arbetsskor ........................................................... 26 Arbetsredskap ................................................................................ 31 Bilförmån mm ................................................................................. 36 Bonus och belöningar ...................................................................... 69 Bostadsförmån ............................................................................... 72 Böter .............................................................................................. 85 Dispositionsrätt .............................................................................. 86 Drivmedelsförmån ........................................................................... 90 Dubbel bosättning ........................................................................... 94 Förebyggande behandling och rehabilitering ...................................... 98 Förfriskningar................................................................................ 104 Försäkringar ................................................................................. 106 Garage och parkering .................................................................... 109 Glasögon ...................................................................................... 114 Grupplivförsäkring ......................................................................... 116 Gåvor ........................................................................................... 118 Hemresor ..................................................................................... 125 Husbilar........................................................................................ 128 Hushållstjänster ............................................................................ 130 Hyra ............................................................................................. 136 Hälso- och sjukvård ....................................................................... 139 Inställelse- och intervjuresor mm.................................................... 149 Interna kurser och konferenser ...................................................... 151 Kontokort och kreditkort ................................................................ 159 Kostförmån .................................................................................. 162 Kostnadsersättningar .....................................................................174 Löneväxling................................................................................... 184

5

Medlemsavgifter mm .................................................................... 192 Motion och friskvård...................................................................... 195 Motorcykel och moped .................................................................. 206 Nöjesresor mm ............................................................................. 212 Pensionsförsäkringar ..................................................................... 218 Personalfester .............................................................................. 221 Personalföreningar och personalstiftelser ....................................... 224 Personalrabatter mm..................................................................... 229 Personalvårdsförmåner.................................................................. 237 Representation ............................................................................. 241 Reseersättningar .......................................................................... 246 Ränteförmån ................................................................................. 249 Semesterbostad ........................................................................... 255 Sjukförsäkring mm ........................................................................ 258 Skadestånd .................................................................................. 262 Släpvagn ...................................................................................... 265 Telefon ......................................................................................... 266 Tidningar ...................................................................................... 270 Tillfälligt arbete ............................................................................. 272 Tjänsteresor ................................................................................. 278 Traktamenten ............................................................................... 290 Trängselskatt ................................................................................ 313 Träningsutrustning......................................................................... 317 Tävlingsvinster .............................................................................. 319 Utbildning ..................................................................................... 323 Utköp av datorer mm ..................................................................... 330 Värdepapper ................................................................................. 332 Årskort mm................................................................................... 336 Sökordsregister ............................................................................. 339

Om boken Det här är en praktisk uppslagsbok om förmåner för anställda och företagare. Detta är den tionde upplagan av boken.

Uppslagsord i bokstavsordning Det första kapitlet innehåller en allmän genomgång av hur förmånsbeskattningen fungerar i stort. För att förstå förmånsbeskattningens grunder bör du börja med att läsa detta kapitel. Övriga kapitel i boken är sorterade i bokstavsordning. Även kapitlen om bokföring av förmåner, kontrolluppgifter mm är insorterade i bokstavsordning. I de flesta kapitel finns ett avsnitt om moms där du bland annat kan läsa om företagets rätt till momslyft i olika situationer.

Sist i boken finns ett omfattande sökordsregister, som hjälper dig att hitta rätt.

Aktiebolag Ägarna till ett aktiebolag räknas som anställda och därmed gäller samma regler som för vanliga anställda. Eftersom det inte finns någon tydlig skiljelinje mellan företaget och ägaren tittar nog Skatteverket lite noggrannare på de förmåner som lämnas till delägare eller till närstående till delägare i fåmansföretag.

Handelsbolag och enskild firma För anställda i handelsbolag och enskild firma gäller samma regler vid förmånsbeskattningen som för anställda i exempelvis aktiebolag.

Men för företagarna själva gäller helt andra regler, eftersom de inte räknas som anställda i sina företag. I boken visar vi vad som gäller.

Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boken FÖRMÅNER .

| 7

Om boken Under Gratistjänster – Faktabanken på hemsidan hittar du aktuell information om arbetsgivaravgifter, prisbasbelopp, utlandstraktamente, referensränta, förmånsbelopp och mycket mer. Där kan du även räkna ut förmånsvärdet för tjänstebilar.

Tips mottages tacksamt Tips och förslag till förbättringar inför kommande upplagor mottages tacksamt.

Näsviken, oktober 2011 Karin Fyhr och Jens Nyholm

8 |

Allmänt om förmåner Annat än kontanter I samband med en anställning eller ett uppdrag är det inte ovanligt att den som utför arbetet får betalt på annat sätt än i kontanter.

Det kan vara att personen • får ta ut varor ur företaget • får något annat än varor från företaget, t ex att företaget betalar för tjänster som används privat • får använda företagets tillgångar • får rabatter på sådant som företaget säljer.

Olika motiv I de flesta fall ska en förmån beskattas på samma sätt som en kontant ersättning. Det finns dock en hel del undantag, vilket gör att man i vissa typer av företag använder förmåner som ett verktyg för skatteplanering. I de allra flesta fall har dock förmåner en helt annan funktion.

En förmån kan öka sammanhållningen i företaget. Om företaget har en lunchmatsal där de anställda får fri lunch varje dag, kan man räkna med att de anställda lär känna varandra bättre. Dessutom gör de anställda säkert ett bättre jobb om de varje dag får en riktig lunch.

Vissa förmåner kan innebära en viss glamour för de anställda.

Exempel på sådana förmåner är resebranschens fria eller rabatterade resor.

Tjänstebil kan i vissa företag fungera som en statusmarkering som av den anställde betraktas som mer värdefull än en löneförhöjning.

Arbetsgivaren kan å sin sida genom att erbjuda tjänstebil försäkra sig om att den anställde kör en säker och miljövänlig bil.

I princip skattepliktigt Grundprincipen är att förmåner som medför inbesparade levnadskostnader för den anställde eller hans familj är skattepliktiga. Det finns dock ett stort antal undantag, som vi kommer att gå igenom i den här boken. | 9

Allmänt om förmåner De skattefria förmånerna är oftast begränsade till vissa belopp eller till en viss omfattning.

Förmåner som utgått för tjänsten De flesta reglerna om förmånsbeskattning handlar om förmåner som utgått för tjänsten. Med detta menas förmåner som någon fått på grund av ett anställningsförhållande, uppdrag eller tillfälligt arbete och som ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Du som arbetar i ditt eget aktiebolag räknas som anställd och omfattas därför normalt av skattereglerna om förmåner till anställda.

Förmån från annan än den egna arbetsgivaren Om man fått en förmån från en utomlands bosatt person eller av en utländsk juridisk person och det inte finns något anställningsförhållande mellan utbetalaren och den som får förmånen ska förmånen redovisas av den ordinarie arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska alltså dra preliminärskatt och betala arbetsgivaravgifter inklusive den förmånen. Det förutsätter att den anställde informerar sin arbetsgivare om detta och att man fått förmånen som ett utflöde av tjänsten.

Uppdragstagare likställs med anställda Uppdragstagare (styrelseledamöter och styrelsesuppleanter) ska, enligt Skatteverket, kunna jämställas med anställda när det gäller möjligheten att ta emot personalvårdsförmåner samt julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor utan att någon skattepliktig förmån uppstår. Förutsättningen för att personalvårdsförmåner ska vara skattefria är att förmånerna erbjuds på samma villkor som för 10 |

Allmänt om förmåner arbetsgivarens anställda. Man är dock inte tvungen att erbjuda uppdragstagarna personalvårdsförmånerna för att de ska vara skattefria för de anställda.

Minnesgåvor ska enligt Skatteverket vara skattefria om uppdragstagaren haft sitt uppdrag varaktigt. Med varaktigt menas enligt Skatteverket att uppdraget varat i minst sex år. § Skatteverkets skrivelse 2005-02-22, Dnr 130 90548-05/111

Förmåner i enskild firma och handelsbolag Eftersom enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag beskattas för företagets resultat i inkomstslaget näringsverksamhet, pratar man normalt inte om förmåner för ägarna i dessa företagsformer (med undantag för bostads- och bilförmån). Man kan alltså i de flesta fall inte prata om skattefria eller skattepliktiga förmåner för näringsidkare. Det intressanta är istället om kostnaden är avdragsgill eller inte.

Eftersom enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag inte räknas som anställda omfattas de t ex inte av reglerna för skattefria personalvårdsförmåner och skattefria gåvor.

I samband med att vi beskriver reglerna för de olika förmånerna i respektive kapitel anger vi om speciella regler gäller för enskild firma och handelsbolag.

Indirekt förmån Den anställde kan inte slippa beskattning genom att se till att någon annan (t ex den egna maken) som inte är anställd hos arbetsgivaren får förmånen istället. Förmånen ska i ett sådant fall ändå beskattas hos den anställde.

Också om den anställde får förmånen från någon annan än arbetsgivaren, t ex från en personalstiftelse eller en vinstandelsstiftelse, ska han beskattas för förmånen. Skillnaden är att det är stiftelsen som blir ansvarig för att betala arbetsgivaravgifter och att lämna kontrolluppgift.

Läs mer i kapitlet Personalföreningar och personalstiftelser.

Förmånsliknande ersättningar I den här boken tar vi även upp några ersättningar som noga räknat inte betraktas som förmåner ur skattesynpunkt. Trots detta upplevs de ofta som förmåner av den anställde. Exempel på sådana ersättningar är • traktamente • reseersättning • vinstdelning och bonus. | 11

Allmänt om förmåner

Olika förmånliga förmåner Förmånerna kan delas upp i • • • •

helt skattefria förmåner delvis skattefria förmåner schablonbeskattade förmåner helt skattepliktiga förmåner.

Helt skattefria förmåner Huvudregeln är att alla förmåner som en arbetsgivare ger sina anställda jämställs med lön och är därmed skattepliktiga. Från denna regel finns dock ett antal undantag som innebär att vissa förmåner är helt eller delvis skattefria.

Två grupper av skattefria förmåner De skattefria förmånerna delas in i två grupper: • personalvårdsförmåner • särskilt reglerade förmåner.

Personalvårdsförmåner Syftet med personalvårdsförmåner är att öka trivseln på arbetsplatsen, stärka samhörigheten mellan de anställda och att få en bättre hälsa hos personalen.

För att en personalvårdsförmån ska vara skattefri krävs att förmånen • riktar sig till hela personalen • är av enklare slag – och av mindre värde.

Läs mer i kapitlet Personalvårdsförmåner. Vissa av personalvårdsförmånerna finns även beskrivna i egna kapitel.

Särskilt reglerade förmåner För de särskilt reglerade förmånerna behöver inte alla de ovan uppräknade kraven vara uppfyllda. Förmånerna kan vara skattefria i alla fall.

Exempel på särskilt reglerade förmåner är: • • • • • • •

gruppliv- och gruppsjukförsäkringar privat sjukvård privata sjukvårdsförsäkringar hälso- och sjukvård utomlands företagshälsovård förebyggande åtgärder och rehabilitering utbildning

12 |

Allmänt om förmåner • • • • • • • •

arbetsredskap jul-, minnes- och jubileumsgåvor personalrabatter hotellfrukost arbetskläder terminalglasögon reseförsäkringar vid tjänsteresor resor till och från anställningsintervju.

Läs mer om de olika förmånerna längre fram i boken.

Arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag Förmåner som är skattefria ska inte ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag, dvs de ska inte redovisas på skattedeklarationen.

Enskild firma och handelsbolag För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller inte reglerna om skattefria förmåner. Det viktiga blir istället frågan om kostnaden är avdragsgill eller inte. När vi beskriver de olika förmånerna går vi även igenom avdragsmöjligheterna i handelsbolag och enskild firma.

Begränsningsregler För vissa förmåner finns beloppsmässiga eller procentuella begränsningar för att de ska vara skattefria. Exempel på sådana förmåner är: • jul-, jubileums- och minnesgåvor • personalrabatter • grupplivförsäkringar.

Läs i kapitlen om de olika förmånerna vad som gäller för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

| 13

Allmänt om förmåner

Schablonbeskattade förmåner Marknadsvärdet huvudregel Om en förmån inte är skattefri enligt de särskilda undantagsreglerna är den skattepliktig. Huvudregeln för skattepliktiga förmåner är att mottagaren ska beskattas för förmånens marknadsvärde. Med marknadsvärdet menas det belopp den anställde skulle ha betalat för förmånen om han hade skaffat den själv.

Schablonvärde på vissa förmåner För vissa av de skattepliktiga förmånerna gäller dock speciella regler för värderingen. Istället för att den anställde beskattas för förmånens marknadsvärde beräknas det skattepliktiga värdet efter en schablon. Schabloner finns för följande förmåner: • • • •

bil kost ränteförmånliga lån vissa resor för anställda inom resebranschen.

Observera att schablonvärderingen kan leda till att förmånsvärdet faktiskt blir högre än vid en marknadsvärdering. I en sådan situation är det bättre att du betalar privat.

Du har ett eget aktiebolag och låter företaget ge dig förmånen av fri lunch.

Trots att bolaget bara betalar 60 kr till restaurangen blir du beskattad för schablonvärdet för fri lunch som är 76 kr (2011). I detta läge är det bättre att du höjer din lön och betalar lunchen själv.

Schablonregel för bostadsförmån Dessutom finns en schablonregel vid förmån av fri bostad. För denna förmån gäller att den anställde ska beskattas för marknadsvärdet, men att arbetsgivaren ska använda en schablon vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag. Se kapitlet Bostadsförmån.

Semesterbostad För förmån av fri semesterbostad finns också en schablonregel.

Denna får dock användas enbart om det är svårt att uppskatta marknadsvärdet. Läs mer i kapitlet Semesterbostad.

Enskild firma och handelsbolag Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som har bilförmån eller kostförmån beskattas i princip enligt samma regler som gäller för anställda. Förmånen beskattas dock i inkomstslaget näringsverksamhet istället för i tjänst.

14 |

Allmänt om förmåner Reglerna om ränteförmån gäller dock inte enskilda näringsidkare.

En enskild näringsidkare kan inte låna pengar av sig själv.

Om en delägare i ett handelsbolag lånar pengar av handelsbolaget räntefritt eller till en ränta som är lägre än marknadsräntan har ett uttag skett ur handelsbolaget. Skillnaden mellan marknadsmässig ränta och den erlagda räntan ska då uttagsbeskattas, dvs tas upp som intäkt i näringsverksamheten.

Helt skattepliktiga förmåner Huvudprincipen är att en förmån från arbetsgivaren är en skattepliktig inkomst.

Man utgår från att en förmån som arbetsgivaren lämnar är en ersättning för det arbete som den anställde har utfört. Detta gäller trots att förmånen inte betalas i pengar. Den anställde gör en inbesparing i sina personliga levnadskostnader, och huvudregeln är därför att den anställde ska beskattas för förmånens marknadsvärde.

Ansvar för värderingen Arbetsgivaren blir den som i första skedet måste avgöra om en förmån är skattepliktig eller inte. Han måste också ta reda på vilket värde som ska vara underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter.

Den anställde ska i sin deklaration alltid ta upp det värde han ska skatta för. Detta gäller även om arbetsgivaren använt ett felaktigt värde som underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter.

Caroline har tjänstebil. Arbetsgivaren uppskattade vid årets början att Caroline skulle köra minst 3 000 mil i tjänsten under året. I skattedeklarationerna sattes därför bilförmånsvärdet ned till 75%.

Vid årets slut visar det sig dock att Caroline endast kört 2 500 mil i tjänsten under året. Därmed måste Caroline ta upp fullt bilförmånsvärde i sin inkomstdeklaration, trots att preliminärskatteavdragen beräknats utifrån 75% av förmånsvärdet. Samtidigt måste arbetsgivaren redovisa fulla arbetsgivaravgifter retroaktivt för hela året.

Marknadsvärdering De flesta av de skattepliktiga förmånerna ska värderas till marknadsvärdet, dvs vad den anställde skulle ha fått betala om han själv skaffat sig förmånen. Marknadsvärdet räknas som det normala priset för varan eller tjänsten. § Inkomstskattelagen 61 kap 2 §

| 15

Allmänt om förmåner Vissa förmåner såsom bilförmån värderas enligt schablon. Läs om dessa förmåner i avsnittet Schablonbeskattade förmåner tidigare i kapitlet.

Förmåner som ska tas upp till marknadsvärdet är bland annat: • • • • • • • • • • • •

privata resor drivmedel till privat bilkörning telefon (utom arbetsredskap) bredband fri jakt och fritt fiske parkeringsplats vid arbetsplatsen (utom vid förmånsbil) tv-licens bränsle och el kläder (utom arbetskläder och liknande) livsmedel vitaminer glasögon (utom t ex terminalglasögon och skyddsglasögon).

Utgångspunkten är det pris som betalas på orten för just den förmån det handlar om. Om det inte finns något pris på orten för denna förmån ska ett uppskattat marknadsvärde användas. Samma sak gäller om förmånen är förknippad med begränsande villkor. För vissa förmåner ska dock särskilda värderingsregler användas, t ex för bilförmån och kostförmån.

Ibland kan marknadsvärdet bestämmas utifrån arbetsgivarens (företagets) kostnad för att tillhandahålla förmånen. Detta gäller när det inte finns något tydligt pris på orten för förmånen. Vilket kan vara fallet om det är frågan om en mindre ort eller om det är en ovanlig förmån.

Indirekt förmån – anställd ger bort förmån Det behöver inte alltid vara den anställde som utnyttjar en skattepliktig förmån. Om en anställd ger bort rätten till sin förmån, ska han ändå, i de flesta fall, beskattas för detta. Detta gäller i de fall man låter någon som inte är anställd i företaget utnyttja förmånen, vanligen en närstående.

Det behöver inte heller vara arbetsgivaren som ger den anställde något för att en skattepliktig förmån ska uppkomma. Om den anställde får något tack vare sin anställning hos arbetsgivaren, uppkommer en skattepliktig förmån. Det kan t ex vara att en leverantör till företaget ger den anställde gåvor för att företaget är en stor kund. Ett annat fall kan vara att den anställde privat får köpa en vara eller tjänst från en av företagets leverantörer, till ett pris som ligger under marknadsvärdet.

16 |

Allmänt om förmåner Följande rättsfall visar hur det kan bedömas när en anställd överlåter en indirekt förmån.

En leverantör till det företag där Kalle jobbar bjöd honom på en konferensresa till Västindien. Kalle kunde inte åka själv, utan skickade svärmor i sitt ställe. Svärmor var inte anställd i företaget.

Skatteverket ansåg att Kalle skulle förmånsbeskattas för värdet av konferensresan, 26 020 kr + skattetillägg, eftersom svärmodern fått resan till följd av Kalles anställning. Ärendet överklagades och hamnade hos kammarrätten i Stockholm. Kalle hävdade att det inte av lagtext, förarbeten eller rättspraxis framgick att han skulle förmånsbeskattas för svärmoderns resa. Kammarrätten ansåg dock att det i Regeringsrättens praxis har klarlagts att en anställd ska beskattas för förmåner som lämnas till närstående.

Kammarrätten ansåg att Kalles svärmor fick möjlighet att åka på konferensresan enbart tack vare Kalles anställning. Därmed ska han beskattas för värdet av konferensresan. Kalle slapp dock skattetillägg tack vare den begränsade praxis som finns rörande närståendekretsens omfattning.

Domen överklagades till Regeringsrätten som dock inte gav prövningstillstånd.

(Kammarrätten i Stockholm 9 april 2001, mål nr 5057-2000)

Det är normalt utgivaren av förmånen som ska betala arbetsgivaravgifterna och skicka kontrolluppgift på förmånen. Utgivaren måste därför ta reda på förmånens marknadsvärde. Exemplet nedan visar på en mycket vanlig situation där det uppkommer en indirekt förmån.

Lasse jobbar som inköpare på ett företag. En av företagens leverantörer säljer kontorselektronik. Till företaget har de bland annat levererat datorer, faxar, kopiatorer och armaturer. När Lasse privat ska köpa en ny dator hem känns det naturligt för honom att kontakta Kurt som han alltid har kontakt med när det gäller inköpen till företaget. När Kurt hör att det är Lasse som ska ha datorn privat, säger han spontant: – Lasse, du ska få ett otroligt bra pris av mig. Du får köpa den här datorn av mig för bara 5 000 kr.

Marknadsvärdet på datorn är 25 000 kr, så givetvis köper Lasse datorn.

När Skatteverket gör en kontroll hos leverantören finner man i räkenskaperna denna försäljning av datorn, som företaget vanligtvis säljer för 25 000 kr, men som man i detta fall sålt för 5 000 kr.

Detta bedöms då som en indirekt förmån till Lasse. Han har fått köpa datorn till detta mycket låga pris, tack vare att han i egenskap av inköpare handlat så mycket för företagets räkning. Han blir förmånsbeskattad för 20 000 kr (25 000 – 5 000) och företaget (säljande företag) måste betala arbetsgivaravgifter på beloppet 20 000 kr.

(RÅ 1987 ref 81)

| 17

Allmänt om förmåner Om Lasse vill göra rätt i den här situationen, ska han först kontakta sin arbetsgivare för ett godkännande så att han inte blir anklagad av arbetsgivaren för att han låter sig mutas av leverantören. Sedan, när det blir dags att deklarera, tar han upp värdet av denna förmån som en inkomst av tjänst.

Nedsättning Betalning till arbetsgivaren Om den anställde betalar ett belopp för att få en viss förmån ska förmånsvärdet minskas med det belopp som den anställde betalar.

En arbetsgivare erbjuder en anställd en bil som får kosta högst 175 000 kr. Om den anställde vill ha en bil som kostar 200 000 kr måste han betala 1 000 kr i månaden till arbetsgivaren. Förmånsbeloppet, som är 3 283 kr i månaden, minskas då med 1 000 kr. Den anställde beskattas i det här fallet för 3 283 – 1 000 = 2 283 kr i månaden.

Avdrag från nettolön För att förmånsvärdet ska sättas ned, måste den anställde betala genom ett avdrag på nettolönen. Ett bruttolöneavdrag gör inte att den anställde slipper skatt på förmånen. Förmånen måste betalas med beskattade pengar.

Karlssons måleri har som belöning för ett framgångsrikt år subventionerat en teaterresa för hela personalen. Resan kostar 1 200 kr per person varav de anställda själva får betala 600 kr av sin nettolön.

Arne som har 15 000 kr i månadslön betalar 30% i skatt och får normalt ut en nettomånadslön på 10 500 kr.

Eftersom teaterresan ska förmånsbeskattas ska resans värde minus nedsättning läggas till Arnes beskattningsbara inkomst som blir 15 000 + 600 = 15 600 kr. Arnes skatt blir 15 600 x 30% = 4 680 kr, och efter skatteavdrag och avdrag för betalning av teaterresan har Arne 15 000 – 4 680 – 600 = 9 720 kr kvar av sin lön. I praktiken har Arne alltså betalat 10 500 – 9 720 = 780 kr för teaterresan (600 kr i direkt betalning och 180 kr i skatt på arbetsgivarens subvention).

Skulle det ha varit tillåtet att göra bruttolöneavdrag skulle arbetsgivaren ha dragit de 600 kronorna från Arnes bruttolön. Därefter skulle han ha haft 14 400 kr kvar att skatta för plus förmånsvärdet på 600 kr.

Han skulle då ha beskattats för 14 400 + 600 = 15 000 kr. Skatten skulle ha blivit 15 000 x 30% = 4 500 kr och Arne skulle ha haft 14 400 – 4 500 = 9 900 kr kvar. Det skulle innebära att Arne i praktiken hade betalat 10 500 – 9 900 = 600 kr för teaterresan. Han skulle alltså inte ha beskattats alls för den del som arbetsgivaren betalade – och det är ju inte meningen.

18 |

Allmänt om förmåner

Skatt och arbetsgivaravgifter Det belopp som förmånen satts ned med minskar förmånsvärdet och därmed • inkomstskatten • underlaget för arbetsgivaravgifter • underlaget för preliminärskatteavdrag.

Pensionsgrundande – men inte sjukpenninggrundande Förmåner som är skattepliktiga för den anställde och som arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter på är pensionsgrundande inkomst – de är däremot inte sjukpenning- eller föräldrapenninggrundande.

Jämkning Om det finns speciella skäl kan förmånsvärdet i vissa fall jämkas (justeras) uppåt eller nedåt.

Arbetsgivarens ansökan För att arbetsgivaren ska få justera underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag i skattedeklarationen, måste han ansöka om att få ett beslut på detta hos Skatteverket. Av beslutet framgår med vilket belopp förmånsvärdet ska justeras. Genom ett sådant beslut ändras underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt.

Den anställdes ansökan Om den anställde inte är nöjd med det jämkningsbeslut som arbetsgivaren har fått, kan han i sin deklaration yrka att bli beskattad för ett lägre värde. Om Skatteverket godtar detta, blir den anställde beskattad för ett belopp som är lägre än det arbetsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter på.

Om den anställde bedömer att han kommer att betala för mycket i preliminärskatt under inkomståret, kan han hos Skatteverket ansöka om jämkning av den preliminära A-skatten.

Observera att arbetsgivaren aldrig kan använda ett jämkningsbeslut som den anställde fått för sin preliminära skatt, för att beräkna underlaget för arbetsgivaravgifter.

Olika situationer med jämkning Det kan bli aktuellt att använda ett jämkat värde i följande fall: • Ett lägre värde som underlag för arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag efter ansökan av arbetsgivaren. | 19

Allmänt om förmåner • Ett lägre värde som underlag för preliminärskatteavdrag efter ansökan av den anställde.

• Ett lägre värde som underlag för beskattning av den anställde efter yrkande i den anställdes deklaration.

• Ett högre värde som underlag för arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag efter beslut av Skatteverket.

• Ett högre värde som underlag för slutlig beskattning av den anställde efter beslut av Skatteverket.

Observera att ett beslut om jämkning av underlaget för arbetsgivaravgifter inte är bindande för den anställdes slutliga beskattning.

I de allra flesta fall godtar dock Skatteverket samma värde i den anställdes deklaration.

Speciella fall För en del förmåner finns vissa normer för när förmånsvärdet kan jämkas. Det gäller • bilförmån vid omfattande tjänstekörning • bostadsförmån om bostaden är större än nödvändigt på grund av att den anställde använder bostaden vid representation.

För andra förmåner och tillfällen görs en prövning från fall till fall.

Beskattningstidpunkt Huvudregeln är att den anställde ska förmånsbeskattas när han har disponerat förmånen.

Vissa reseförmåner (exempelvis årskort på tåg och flyg) ska redovisas i skattedeklarationen redan när den anställde får tillgång till förmånen, även om den utnyttjas först vid ett senare tillfälle. Läs mer i kapitlet Årskort mm.

Dispositionsrätt kan beskattas Frågan har tidigare varit om begreppet disponerat, förutom betydelsen faktiskt nyttjande, även kan betyda att en dispositionsrätt – dvs en möjlighet att nyttja – ska beskattas?

När det gäller bilförmån är det klart att dispositionsrätten kan beskattas och att det är företagaren som ska visa att bilen inte har nyttjats privat (läs mer i kapitlet Bilförmån mm). Men även när det gäller annan egendom finns numera ett starkt stöd i rättspraxis för uppfattningen att dispositionsrätten kan beskattas. Detta gäller i vart fall dyrbarare egendom som exempelvis fjällstugor och båtar (när det gäller egendom av lägre värde kan hela anskaffningsvärdet 20 |

Allmänt om förmåner beskattas direkt). Det ligger också i sakens natur att en förmånspliktig dispositionsrätt oftare uppstår för företagsledare i små företag än för vanliga anställda.

Läs mer i kapitlet Dispositionsrätt

Krävs inflytande eller bestämmanderätt För att dispositionsrätten ska kunna beskattas krävs att den anställde på något sätt får inflytande eller bestämmanderätt över förmånens användning eller utnyttjande. Så är exempelvis fallet när en anställd har accepterat ett erbjudande om personlig parkeringsplats vid arbetet. Parkeringsplatsen kan då disponeras från den dag den anställde accepterar erbjudandet. Den anställde ska då beskattas för förmån av fri parkeringsplats oavsett hur mycket eller lite han använder parkeringsplatsen. För bilar gäller särskilda regler (se kapitlet Bilförmån mm).

Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag Vem ska betala arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter ska betalas av den som betalar ut ersättning (lön eller förmåner) för arbete. Om mottagaren av ersättningen är formellt anställd av utbetalaren eller inte har ingen betydelse. Från denna regel finns dock undantag.

Förutom att arbetsgivaren normalt ska betala arbetsgivaravgifter på ersättningar och förmåner som han själv ger till den anställde, kan han i vissa fall även vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningar och förmåner som ges av andra. Det gäller exempelvis om en anställd utnyttjar en kundtrohetsrabatt hos en leverantör.

Mer om sådana rabatter längre fram.

Normalt utgivaren av förmånen Om den anställde på grund av sin anställning får en ersättning eller förmån av någon annan än sin arbetsgivare, är det normalt den som betalar ut ersättningen eller tillhandahåller förmånen som ska betala arbetsgivaravgifterna. Det finns i dessa fall en intressegemenskap mellan den som betalar ut ersättningen (tillhandahåller förmånen) och mottagarens arbetsgivare.

Nils arbetar åt Kentas Rör som är dotterföretag till Rörbolaget. Nils får lön från Kentas Rör men bilförmånen tillhandahåller Rörbolaget. Trots att Kentas Rör är Nils arbetsgivare ska Rörbolaget betala arbetsgivaravgifter på bilförmånen.

| 21

Allmänt om förmåner Detta gäller t ex när en leverantör anordnar en tävling för anställda i kundföretag. Att de anställda får delta i tävlingen beror på anställningen i kundföretaget och vinsten ses då som ett utflöde ur tjänsten. Vinsten ska därmed beläggas med arbetsgivaravgifter som leverantören (utgivaren av förmånen) ska betala. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter gäller dock bara om ersättning eller förmåner för 1 000 kr eller mer ges till en och samma person under ett kalenderår.

Om ett utländskt företag betalar ut en ersättning eller lämnar en förmån till den anställde kan den svenske arbetsgivaren i vissa fall bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Det gäller om den anställde får en förmån/ersättning från en utländsk juridisk person eller en fysisk person som är bosatt utomlands och • det inte finns något arbetsgivar-/arbetstagarförhållande mellan dem och • ersättningen har sin grund i anställningen i Sverige.

Den anställde är under dessa omständigheter skyldig att senast månaden efter det att han har fått förmånen/ersättningen tala om detta för sin arbetsgivare.

Underlag för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt Värdet av alla skattepliktiga förmåner ska ingå i arbetsgivarens underlag för arbetsgivaravgifter. I regel används samma värde vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag som i den anställdes inkomstdeklaration. Ett undantag är hushållstjänster som ger rätt till skattereduktion som inte ska ingå i underlaget för preliminärskatteavdrag. Ett annat undantag är drivmedelsförmån när den anställde har bilförmån, läs mer i kapitlet Drivmedelsförmån.

Om den anställde har förmån av fri bostad får arbetsgivaren använda en schablon för att beräkna arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag, medan den anställde ska beskattas för förmånens marknadsvärde.

Som vi tidigare nämnt kan underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag sättas ned och jämkas.

Skatteavdrag vid förmån och ingen eller låg kontant lön Arbetsgivaren kan endast dra preliminärskatt om den anställde förutom förmåner även får kontant ersättning. Får den anställde under en period ingen kontant ersättning utan endast en förmån, t ex bostadsförmån, kan arbetsgivaren alltså inte göra något skatteavdrag.

22 |

Allmänt om förmåner Om den anställde exempelvis är sjukskriven eller föräldraledig under en längre period kan det inträffa att den anställdes kontanta lön inte räcker till det skatteavdrag som ska göras på det sammanlagda värdet av lön och förmåner. Om lönen inte räcker till för skatteavdraget får arbetsgivaren inte dra den resterande skatten vid en senare löneutbetalning. Den anställde kan dock själv begära att arbetsgivaren ska göra ett förhöjt skatteavdrag i förväg, alternativt vid ett senare tillfälle.

Kontrolluppgift och deklaration Kontrolluppgifter Precis som löner och andra ersättningar ska skattepliktiga förmåner redovisas på de anställdas kontrolluppgifter. De värden som använts vid beräkning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag, ska även redovisas på kontrolluppgifterna. Om Skatteverket har beslutat om jämkning ska det framgå av kontrolluppgiften att värdet har justerats.

Om den anställde är företagsledare, närstående till företagsledaren eller delägare i ett fåmansföretag måste även det framgå av kontrolluppgiften.

Deklaration Den anställde ska ta upp det skattepliktiga värdet av alla förmåner i sin deklaration. Normalt (men inte alltid) är det samma värde som står på kontrolluppgiften.

Anställda tar upp förmånerna i inkomstslaget tjänst. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag tar upp förmånsvärdet i inkomstslaget näringsverksamhet.

Enskild firma och handelsbolag Privata levnadskostnader, t ex kostnader för kost och motion i näringsverksamhet, är inte avdragsgilla.

Vissa skattepliktiga förmåner tas upp som intäkt (t ex för bil, bostad och nyttjande av andra företagstillgångar) i den enskilde näringsidkarens respektive handelsbolagdelägarens deklaration samtidigt som kostnaderna för att tillhandahålla förmånen dras av i deklarationen.

Jämknings- och nedsättningsreglerna gäller i de flesta fall även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. | 23

Allmänt om förmåner I kapitlen om de olika förmånerna kan du läsa mer om hur olika förmåner hanteras för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

Deklaration Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ska inte redovisa socialavgifter och preliminärskatt på sina egna förmåner i skattedeklarationen. Förmånsvärdet tas inte upp förrän i inkomstdeklarationen där näringsidkaren också gör avdrag för kostnader.

Eftersom enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag inte beskattas i inkomstslaget tjänst ska företaget inte heller lämna kontrolluppgifter på näringsidkarens uttag. Detta görs enbart för företagets anställda.

Moms Rätten att lyfta ingående moms Alla företag har rätt att lyfta ingående moms på utgifter i momspliktiga verksamheter. Förutsättningen är att utgifterna är ett led i den normala verksamheten. Från denna huvudregel finns dock ett antal undantag. Vid t ex representation gäller en begränsad rätt till momslyft.

Du får lyfta moms på: • Skattefri personalvård (fika, motion osv).

• Skattefria gåvor (t ex julgåvor till anställda).

Du får inte lyfta moms på: • Skattepliktiga förmåner (t ex dyra gåvor).

Uttagsmoms Om den anställde utan ersättning får varor eller tjänster av företaget som företaget en gång har lyft moms på, ska företaget redovisa utgående moms på varans inköpsvärde respektive tjänstens produktionsvärde.

Detta gäller även när en näringsidkare gör uttag ur företaget för egen räkning.

Om den anställde betalar ett pris som understiger marknadsvärdet för en vara eller tjänst ska momsen redovisas på varans/tjänstens marknadsvärde.

24 |

Allmänt om förmåner

Uttagsbeskattning Tas en tillgång eller tjänst ut ur företaget för att användas privat av en anställd, ska företaget beskattas för detta uttag. Uttagsbeskattningen ska göras oavsett om uttaget görs för den anställdes egen, någon närståendes eller någon annans räkning.

Motsvarande regler gäller för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

Marknadsvärdet Uttagsbeskattningen ska göras till marknadsvärdet. Detta innebär att företaget som intäkt ska ta upp ett belopp som motsvarar vad företaget skulle ha fått för varan eller tjänsten vid en försäljning.

Har den anställde betalat något för varan eller tjänsten ska skillnaden mellan marknadsvärdet och betalningen tas upp som intäkt.

Normala personalrabatter accepteras dock vid utköp av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie sortiment.

| 25

Arbetskläder och -arbetsskor

A

Arbetskläder och -arbetsskor Kläder som är anpassade för yrket och inte lämpligen kan användas privat är skattefria för den anställde.

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får dra av kostnader för kläder som behövs i näringsverksamheten. Detta innebär att kläder som är skattefria för anställda normalt är avdragsgilla i näringsverksamhet.

Skyddskläder och överdragskläder Skyddskläder och överdragskläder som används i tjänsten är skattefria förmåner för den anställde. Även tvätt av sådana kläder är en skattefri förmån.

Med skyddskläder menas kläder som behövs i tjänsten för att skydda mot t ex frätande ämnen och väta, samt mot värme och kyla som i huvudsak har andra orsaker än klimatförhållanden. Skyddskläder är alltså kläder som i princip kan jämställas med arbetsredskap.

Uniformer Även uniformer är skattefria eftersom det är kläder som man inte skulle kunna tänkas använda privat. I många fall får man inte heller helt fritt använda uniformen privat. Det gäller t ex militärer och poliser.

Med uniform menar man en sådan dräkt som arbetsgivaren fastställt för att utmärka en viss titel, befattning eller befogenhet.

Stort slitage För att övriga kläder förutom uniformer och skyddskläder ska vara skattefria krävs det normalt att kläderna används i ett jobb där de slits och nedsmutsas hårt. Denna skattefrihet gäller därmed främst olika grupper av hantverkare, t ex svetsare och murare.

Knappast tänkbara privat Även kläder som inte slits eller smutsas ned mycket är skattefria om de är sådana att de inte passar för privat bruk. Exempel på sådana kläder är kläder som används i livsmedelsbutiker, inom sjukvården och i charterresebranschen.

Kläder kan vara skattefria Om arbetsgivare ska kunna tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg, t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och 26 |

Arbetskläder och -arbetsskor byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör • tillhandahållas för att användas i tjänsten, • vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställde, • vara avpassade för tjänsten, dvs plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och • vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg.

För att uppnå skattefrihet räcker det alltså inte att kläderna är försedda med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan alla förutsättningarna bör vara uppfyllda. § Skatteverkets ställningstagande 2009-06-15, Dnr 131 525668-09/111

Ett företag köpte 3 kostymer, 3 blazrar och 15 par strumpor till de tre företagsledarna. Företagets namn var broderat på kavajernas och blazrarnas ficklock i samma färg som plaggen. Strumporna hade märkts på skaften. Kammarrätten (och tidigare instanser) konstaterade att detta inte var en märkning som gjorde kläderna olämpliga för privat användning och därför skulle företagsledarna förmånsbeskattas.

Samma företag yrkade också avdrag för inköp av 14 st jackor för 15 681 kr som reklamkläder. Jackorna hade företagets firmanamn tryckt på ryggen.

Meningen var att personalen skulle bära jackorna väl synligt och på så sätt exponera firmanamnet. Kammarrätten (och tidigare instanser) ansåg att dessa jackor inte var arbetskläder. Möjligen handlade det om en reklamkostnad för företaget. Men skulle kostnaden för jackorna vara en avdragsgill reklamkostnad, innebär det att de anställda skulle utföra en arbetsprestation åt sin arbetsgivare.

Detta innebar att oavsett hur man betraktade dessa jackor, så skulle de anses vara skattepliktiga för de anställda och en lönekostnad för företaget.

(Kammarrätten i Sundsvall mål nr 3249-3250-1999, 2001-09-20)

Ett sportföretag yrkade avdrag för inköp av träningskläder och träningsskor som var försedda med företagets logotyp. De användes när de anställda demonstrerade företagets produkter på bl a mässor och utställningar.

Enligt kammarrätten hade kläderna karaktär av arbetsredskap.

(Kammarrätten i Stockholm mål nr 6195-6204-09)

Reklamgåvor Enklare reklamgåvor såsom T-tröjor, kepsar mm med företagslogga bör vara skattefria för de anställda. Gåvans värde bör dock enligt rättspraxis ligga på högst 350 kr inklusive moms.

| 27

A

Arbetskläder och -arbetsskor

A

Dräkt eller kostym Kläder som är enhetliga och som av tradition bärs av en viss yrkesgrupp är oftast skattepliktiga. Skattefriheten gäller bara om det är kläder som man inte kan tänkas använda privat.

I vissa branscher är det vanligt att man kräver att de anställda ska arbeta i dräkt respektive kostym. Det är kläder som man med fördel skulle kunna använda privat. Därför är dessa kläder nästan alltid skattepliktiga när arbetsgivaren betalar. Endast om arbetsgivarens logotyp eller namn är tydligt och varaktigt placerat på kostymen eller dräkten kan kläderna vara skattefria.

Representationskläder För representationsändamål behövs ibland lite finare klädsel. Det är ju vanligt att affärsförhandlingar och möten följs av måltidsrepresentation av det litet finare slaget. För en del människor, t ex vissa företagsledare och heltidsförhandlare, är sådana representationsuppdrag ett inslag i vardagen. I dessa fall kan kläderna närmast ses som ett nödvändigt arbetsredskap.

Trots detta är kläderna inte skattefria om arbetsgivaren betalar dem. Det är beror på att det är i princip omöjligt för den anställde att bevisa att kläderna inte använts för privat bruk. En möjlig lösning för att skattefritt kunna bära en kostym som arbetsgivaren betalat är att den i så fall hyrts för det speciella representationstillfället. Inte ens detta är dock helt säkert. Se rättsfallet längre fram i detta kapitel.

Som vanligt finns det dock undantag som bekräftar regeln: Rättsfallet RÅ 85 1:89 gällde ett antal svenska fotbollsledare och fotbollsspelare som inför VM-turneringen i Argentina 1978, fick kläder och väskor betalda av Svenska Fotbollförbundet. Det totala värdet uppgick till 2 200 kr/person. Skatteverket ville förmånsbeskatta kläderna och accessoarerna. Regeringsrätten menade dock att förmånen inte skulle beskattas på grund av de speciella omständigheterna i fallet.

Syftet med kläderna var nämligen att truppen skulle vara enhetligt klädd.

De medföljande personerna hade ingen möjlighet att påverka valet av klädsel och var dessutom skyldiga att använda den. Regeringsrätten menade dessutom att förmånen inte kunde anses som en direkt ersättning för utfört arbete och att den var av mindre värde för mottagarna.

Därför beskattades inte denna förmån.

28 |

Arbetskläder och -arbetsskor

Klädbidrag Om arbetsgivaren betalar kontanta bidrag till den anställde för att denne ska köpa uniform eller andra arbetskläder ska den anställde skatta för bidraget. Den anställde får då göra avdrag för klädköpet i sin deklaration som ett övrigt avdrag. Detta gäller givetvis enbart kostnader för skyddskläder, uniformer och liknande. Det är dock enbart den del av de sammanlagda övriga avdragen som överstiger 1 000 kr som är avdragsgill.

Högtidskläder Om en arbetsgivare tillfälligt hyr in en frack, kostym, dräkt etc till en anställd som bjudits in som gäst till en högtidligare fest eller liknande är detta en skattepliktig förmån för den anställde. Detta gäller även om inbjudan beror på anställningen eller ett förtroendeuppdrag.

Det är också en skattepliktig förmån om en arbetsgivare i ett klädföretag eller klädbutik lånar ut kläder ur den ordinarie kollektionen till en anställd i mer än ringa omfattning. Det spelar ingen roll om kläderna inte får tas hem eller om klädlånen sker på uppmaning av arbetsgivaren för exempelvis reklamsyfte. § Skatteverkets ställningstagande 2009-06-15, Dnr 131 525668-09/111

Scenkläder Vissa tillfälliga lån av vanliga kläder medför ingen skatteplikt, även om de inte har någon logotyp. Detta kan vara fallet där kläderna ägs och förvaras av arbetsgivaren på arbetsplatsen och som av tradition bärs av de anställda vid en viss typ av arbetsuppgift.

Det kan t ex vara frack för tillfälligt engagerade orkestermedlemmar vid scenframträdanden eller kavaj eller dräkt som tillfälligt lånas ut vid TV-framträdanden. Om arbetsgivaren däremot stadigvarande tillhandahåller de anställda plaggen är detta en skattepliktig förmån. § Skatteverkets ställningstagande 2009-06-15, Dnr 131 525668-09/111

Värdering Om anställda förmånsbeskattas för fria kläder värderas förmånen till marknadsvärdet, alltså priset på kläderna. Om den anställde betalar för sin förmån genom nettolöneavdrag ska förmånsvärdet sättas ned.

| 29

A

Arbetskläder och -arbetsskor

A

Moms Företaget får lyfta moms på arbetskläder som är skattefria för den anställde.

Företaget får däremot inte lyfta moms på kostnader för kläder som är en skattepliktig förmån för den anställde. Det beror på att dessa ur momssynpunkt räknas som personalens privata levnadskostnader och inte som förvärv för verksamheten.

30 |

Arbetsredskap

Arbetsredskap

A

Arbetsredskap är skattefria Arbetsredskap är naturligtvis skattefria för den anställde. Egentligen är det fel att kalla detta en skattefri förmån eftersom det ju handlar om något som den anställde använder i tjänsten.

Exempel på skattefria arbetsredskap är • • • • •

facktidskrifter (se även kapitlet Tidningar) terminalglasögon (se även kapitlet Glasögon) datorer telefoner (se även kapitlet Telefon) verktyg.

Förmåner av begränsat värde Om en vara eller tjänst som arbetsgivaren betalar egentligen ska räknas som en förmån för den anställde, men den är av väsentlig betydelse för hans arbete, behöver den anställde inte skatta för förmånen. En förutsättning är dock att förmånen av det privata nyttjandet är av begränsat värde och att det är svårt att skilja från tjänsteanvändningen.

Väsentlig betydelse En vara eller tjänst som arbetsgivaren betalar, och som det ligger nära till hands att betrakta som en förmån för den anställde, kan alltså vara skattefri om varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, även om den inte behöver vara absolut nödvändig.

Företaget förser sin säljare med en bärbar dator som han ska använda för att snabbt kunna skicka order och hämta information om vad som finns på lager. Säljaren skulle naturligtvis kunna skriva orderna för hand och ringa till lagret, men det skulle inte vara lika effektivt. Datorn är alltså inte absolut nödvändig, men helt klart av väsentlig betydelse för den anställde.

Begränsat värde En förutsättning för skattefrihet är dessutom att förmånen av det privata nyttjandet är av begränsat värde för den anställde. Flera faktorer bör vägas in i bedömningen, som t ex om förmånen innebär en inbesparing av den anställdes normala levnadskostnader. | 31

Arbetsredskap

A

Det är inte säkert att säljaren skulle ha köpt en egen dator om han inte hade den bärbara tjänstedatorn. Han gör alltså ingen inbesparing av sina privata levnadskostnader. Den privata nyttan av datorn bör därför anses vara begränsad.

Därmed är en dagstidning som är mottagarens enda dagstidning normalt skattepliktig. En av våra största dagstidningar gjorde för ett antal år sedan en omdiskuterad reklamkampanj som gick ut på att arbetsgivaren skattefritt kunde hålla de anställda med en prenumeration. Förklaringen var att tidningen skulle ses som ett arbetsredskap för att ”bevaka omvärlden”. Sannolikt hade tidningen gjort en alldeles för vid tolkning av reglerna. Enligt Skatteverket var nämligen erbjudandet alldeles för allmänt formulerat. Prövningen om en tidning kan anses som arbetsredskap måste nämligen göras individuellt.

Om det däremot är fråga om en facktidning som visserligen är kul att läsa, men som den anställde annars aldrig skulle ha prenumererat på privat, är förmånen skattefri.

En sjuksköterska begärde ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) om hon kunde få en tidningsprenumeration (Dagens Medicin) av arbetsgivaren utan att förmånsbeskattas. Dessutom ville hon veta om hon kunde få avdrag för kostnaden om hon skulle betala för prenumerationen med egna pengar.

SRN kom fram till att sjuksköterskan inte skulle förmånsbeskattas för prenumerationen om arbetsgivaren betalade för den, men att hon inte skulle ha rätt till avdrag om hon betalade den själv.

Sjuksköterskan överklagade frågan om att hon inte skulle ha rätt till avdrag för egna utgifter för prenumerationen. Regeringsrätten fastställde dock SRN:s förhandsbesked. Sköterskan skulle alltså inte få dra av kostnaden om hon själv skulle betala för tidningen.

(RÅ 1998 not 144)

Svårt att särskilja den privata nyttan Den privata nyttan av varan eller tjänsten ska vara svår att skilja från tjänsteanvändningen. För att skattefrihet ska gälla, måste den privata nyttan vara närmast ofrånkomlig.

Det skulle vara mycket svårt att bevisa hur mycket säljaren använder den bärbara datorn för att t ex spela dataspel på fritiden.

32 |

Arbetsredskap

Enskild firma och handelsbolag Reglerna om förmåner av begränsat värde gäller enbart anställda.

Vi anser dock att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag bör kunna dra av hela kostnaden för arbetsredskap som är av begränsad privat nytta för näringsidkaren. Samma villkor som gäller för anställda bör dock vara uppfyllda.

Arbetsredskap i den anställdes bostad Många arbetar från hemmet på hel- eller deltid. Det vanligaste exemplet torde vara tjänstemän som arbetar en eller ett par dagar i veckan från sitt kontor i den egna bostaden.

De vanligaste arbetsredskapen i hemmakontoren är: • • • • • •

datorer kringutrustning till datorerna telefon mobiltelefoner internetanslutning/bredband larm i bostaden.

Förutsatt att utrustningen behövs för den anställdes arbete anses den som arbetsredskap. Någon förmånsbeskattning blir då inte aktuell. Det svåra är att avgöra om utrustningen behövs eller inte.

I normalfallet torde det inte kunna ifrågasättas om datorer och kringutrustning behövs eller inte. Den bedömningen ska göras av arbetsgivaren.

Däremot kan det vara svårare med abonnemang för internet och telefon. För att undvika förmånsbeskattning bör arbetsgivaren och den anställde i dessa fall skriva avtal om att abonnemangen inte får användas för privat bruk. Det är också en fördel om den anställde kan visa att han har motsvarande abonnemang privat. Abonnemangen bör ge en möjlighet till specificerade räkningar så att användningen, åtminstone teoretiskt, kan följas upp i efterhand.

Observera dock att den anställde ska förmånsbeskattas om han använder arbetsredskapen för privat bruk i mer än ringa omfattning.

Pål arbetar som redaktör på ett bokförlag. Han har 7 mil att köra till och från arbetet varje dag. Enligt överenskommelsen med förlaget ska Pål arbeta två dagar per vecka från sitt kontor i bostaden.

I hemmakontoret finns en dator och skrivare, ett telefonabonnemang, samt en enklare kontorsmöbel. I datorn finns alla nödvändiga program installerade. Dessutom finns ett internetabonnemang. Allt detta har förlaget betalat.

| 33

A

Arbetsredskap

A

När Pål arbetar på sitt ordinarie tjänsteställe, passar hans fru och barn på att surfa på internet. Tillsammans surfar de ca 80 timmar per månad. I sitt arbete använder Pål uppkopplingen ca 5 timmar per månad. Allt detta går att avläsa på fakturorna från operatören.

Pål ska förmånsbeskattas för familjens surfande. I detta fall torde förmånsvärdet bli den månatliga abonnemangsavgiften plus de löpande samtalskostnaderna.

Privatsamtal på tjänstemobil kan vara förmånsskattefria Anställda som ringer privata samtal på sina tjänstemobiler (arbetsredskap) slipper förmånsbeskattning – under förutsättning att det är fråga om ett abonnemang med fast avgift (utan särskild samtalsdebitering).

Enligt Skatteverket ska förmånen dock vara en närmast ofrånkomlig biförmån för att vara skattefri. Det krävs dessutom att arbetsgivaren själv direkt betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten.

Om telefonen används privat för tjänster som inte ingår i den fasta avgiften utan som debiteras särskilt, ska dessa tjänster förmånsbeskattas. § Skatteverkets ställningstagande 2009-02-11, Dnr 131 126210-09/111

Datorer De datorer som arbetsgivaren köper in i syfte att de anställda ska kunna arbeta i bostaden omfattas av ovanstående regler för arbetsredskap.

TV-avgift och TV-kanaler Om arbetsgivaren betalar den anställdes TV-avgift är det normalt en skattepliktig förmån. I speciella fall kan dock abonnemang på speciella kanaler som arbetsgivaren betalar utöver TV-avgiften anses vara skattefritt arbetsredskap. T ex kan abonnemang på utländska nyhetskanaler vara ett skattefritt arbetsredskap för journalister har i uppdrag att bevaka andra länder. § Skatteverkets ställningstagande 2006-01-24, Dnr 131 48639-06/111

GPS och handsfreeutrustning Att GPS och handsfreeutrustning som moteras i den anställdes privata bil kan vara ett skattefritt arbetsredskap framgår av en dom från kammarrätten i Jönköping.

34 |

Arbetsredskap

Tore var ägare och företagsledare för ett företag som drev en vinagentur på den svenska och norska marknaden. Tore körde mycket bil i tjänsten med sin privata bil. För att snabbare kunna hitta till sina kunder och för att ständigt vara nåbar på ett trafiksäkert sätt köpte företaget ett inmonterat navigationssystem (GPS) till Tores privata bil samt bekostade en installation av en handsfreeutrustning till mobiltelefonen.

Skatteverket beslutade dock att kostnaderna för inköpen inte var avdragsgilla utan istället skulle betraktas som lön och förmånsbeskattas. Enligt Skatteverkets uppfattning spelade det ingen roll för vilket ändamål som utrustningen hade anskaffats. Det avgörande var om kostnaderna var hänförliga till Tores privata bil.

Skatteverket ansåg att både navigationssystemet och handsfreeutrustningen var egendom av personlig art och att äganderätten hade tillfallit Tore när utrustningen hade monterats in i hans bil.

Beslutet överklagades till länsrätten som dock höll med Skatteverket.

Domen överklagades vidare till kammarrätten som ändrade beslutet.

Enligt kammarrättens bedömning fanns det ingen anledning att ifrågasätta att utrustningen hade anskaffats för det syfte som man uppgett. Det fanns heller inte anledning att tvivla på att utrustningen var till nytta för företaget.

Det faktum att man hade installerat utrustningen i Tores privata bil ändrade inte bedömningen. Navigationssystemet och handsfreeutrustningen var arbetsredskap som bolaget hade rätt att dra av som kostnad i verksamheten och därmed skulle Tore heller inte förmånsbeskattas. Företaget fick också lyfta moms på utgifterna.

(Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1608-07, 1609-1612-07)

Moms Företaget får lyfta moms på arbetsredskap som används i tjänsten och som är skattefria för den anställde. Det gäller t ex terminalglasögon, mobiltelefoner och datorer.

| 35

A

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

FÖRMÅNER är en praktisk uppslagsbok där du hittar

den skattemässiga behandlingen av alla förmåner. En del förmåner beskattas fullt ut. Andra beskattas enligt ett schablonvärde, medan vissa är helt skattefria. Boken ger många praktiska tips.

Förmånsbeskattningen beskrivs både ur företagets och ur den anställdes synvinkel.

UR INNEHÅLLET Arbetskläder • Avdrag i enskild firma och handelsbolag • Bilförmån • Bostadsförmån • Dispositionsrätt • Drivmedelsförmån • Förebyggande behandling • Fika och andra förfrisk ningar • Företagets avdragsrätt • Förmånliga lån • Försäkringar • Glasögon • Gåvor till anställda • Hushållstjänster • Hyresersättningar • Hälso - och sjukvård • Kostförmån • Läkemedel • Mobiltelefon • Motion och friskvård • Motorcyklar • Personalfester och intern representation • Rabatter • Rehabilitering • Resor • Skattefritt och schablonbeskattat och fullbeskattat • Tandvård • Telefon • Tidskrifter, arbetsredskap • Träningskläder • Traktamenten • Trohetsrabatter • Utbildning.

FÖRFATTARNA Karin Fyhr och Jens Nyholm arbetar med skattefrågor på Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Förmåner

KARIN FYHR & JENS NYHOLM

10:e upplagan

KARIN FYHR & JENS NYHOLM

Förmåner

Skattefritt & skattepliktigt Bilförmån Hälso- och sjukvård Hushållstjänster Motion och friskvård Bostadsförmån Gåvor