› Nellie: eeh? › Linn: jag menar för pappa
> erik midander
FOTO: ATELJÉ UGGLA
› Linn: jag måste nog göra något
› Linn: prata med någon, se till att det › Nellie: med vem? › Linn: vet inte › Nellie: polisen jobbar ändå › Linn: jag vet, men det händer ju inget Erik Midander är uppvuxen i Stenungsund, bland segelbåtar, trimmade mopeder och tv-spel. Han bor sedan många år i Stockholm, där han till vardags bortser från att han har studerat litteraturvetenskap och istället ägnar dagarna åt datorer och programmering. Felkod 404 är Erik Midanders debut som författare.
OPAL_MIDANDER_FELKOD_404.indd Alla sidor
> erik midander > felkod 404 en ungdomsthriller
opal OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSFOTO: SHUTTERSTOCK
> felkod 404
blir nåt gjort
opal
opal
Linns pappa är försvunnen. Letar polisen verkligen efter honom? Det händer ju ingenting. Linn bestämmer sig för att ta saken i egna händer. När hon hackar sin pappas dator upptäcker hon en hemlighet som är farlig. Livsfarlig. Linn måste ta reda på vem hon verkligen kan lita på. Innan det är försent.
2012-11-29 13:21
www.opal.se
©Erik Midander, 2013 Omslag: Niklas Lindblad/Mystical Garden Design Omslagsfoto: Shutterstock Bokförlaget Opal AB, Bromma Tryckt hos ScandBook AB, Falun, 2013 ISBN:978-91-7299-545-1
Felkod 404.indd 2
2012-12-06 13.16
Erik Midander
felkod 404 en ungdomsthriller
OPAL
Felkod 404.indd 3
2012-12-06 13.16
<Prolog> När de två männen steg fram från skuggan bakom en pelare var han nära att le. Så lätt det var nuförtiden! Varenda människa kände ju igen situationen från tv och film: två muskulösa, svartklädda män kliver plötsligt ut ur mörkret och går med bistra miner rakt mot en ensam man i ett öde parkeringsgarage, sent på kvällen. Också utan hotfull bakgrundsmusik var det uppenbart att det nu var dags för ”trubbel”. Ha! Scenen hade varit patetisk i en film, alldeles för förutsägbar och enkel, men i verkligheten var den långt ifrån skrattretande. Kanske hade han en sista chans att fly, den sista någonsin, men istället för att springa stannade han tvärt och stod alldeles stilla, som ett rådjur på en landsväg. Han lät av någon anledning dessutom bli att vända sig om, som om det skulle vara pinsamt att se efter om han hade någon bakom sig. Det spelade förstås ingen roll. De två gorillorna (han antog att ingen egentligen använde det ordet, men han kände inte till något bättre) hade så uppenbart allting under kontroll att vad han själv gjorde måste vara oviktigt och ointressant. Att plötsligt rusa skulle inte göra någon nytta, inte för honom. Han var vetenskapsmannen som
5
Felkod 404.indd 5
2012-12-06 13.16
blev kidnappad, inte hjälten som fattade djärva beslut och klarade sig ur kniviga situationer. När bakdörren stängdes med ett dyrt mekaniskt klick tänkte han att det ändå var ganska praktiskt att Hollywood hade skapat och spridit en bild av hur en standardkidnappning går till. Nu hade de följt mallen tillsammans och det hade alla tjänat på. Ingen hade behövt vara överdrivet hotfull, ingen hade varit våldsam, ingen hade fått ont. Smidigt och lätt.
6
Felkod 404.indd 6
2012-12-06 13.16
<1> Linn och Nellie gick snabbt och målmedvetet ut ur Linns rum, genom hallen och stannade vid den andra dörren till höger. Linn öppnade den snabbt och stängde den tyst när de var inne. Rummet luktade som om det inte hade använts på några dagar. Hon tände inte i taket utan gick istället fram till skrivbordet vid fönstret och tände lampan där. Hon gjorde en nervös min och rörde tafatt vid locket till den bärbara datorn som låg stängd mitt på bordet, innan hon drog ut skrivbordsstolen och satte sig. Nellie satte sig på en pall bredvid. ”Var är din pappa då?” sa hon. ”Någon sorts jobbresa”, svarade Linn. Hon lät ena handen vila på datorn, som om den var en katt som hon övervägde att börja klappa. ”Varför tog han inte med sig datorn då?” ”Han har flera. Den här tar han aldrig med sig, den står bara här. Han använder den inte ens i något annat rum i huset. Bara här.” ”Knäppt.” ”Exakt.” Linn gjorde den där minen igen, Nellie misstänkte att det var ett sorts leende, och öppnade sedan resolut locket 7
Felkod 404.indd 7
2012-12-06 13.16
till sin pappas dator. Nellie skrattade dämpat och kände sig av någon anledning tvungen att se sig omkring i rummet. Där fanns inte mycket att se. Möblerna var trista och från de stora bokhyllorna stirrade pärmar, böcker och prydligt märkta pappkartonger tillbaka på henne. Någon, sannolikt Linns mamma, tycktes ha färgkodat pärmarna och kartongerna. Nellie rös. ”Är du säker på det här?” sa hon. ”Klart jag är”, sa Linn. Hon lät fingrarna sväva över power-knappen en sekund innan hon slutligen bestämde sig och tryckte ner den. Datorn startade med ett tyst surrande. ”Snyggt att dom kör Linux på din pappas jobb”, sa Nellie. ”Jag vet. Dom är äckligt seriösa. Någon sorts specialsäker variant av Red Hat dessutom.” ”Så hur fick du tag på lösenordet då?” Utan att släppa datorn med blicken nickade Linn åt höger. ”Jag gömde webbkameran där upp i hyllan. Han skriver inte så fort så det var lätt.” Nellie sneglade åt bokhyllan. Hon skakade på huvudet. ”Dom skulle verkligen behöva någon sorts biometrisk skit.” ”Jag vet.” Båda två tittade på skärmen. Efter några sekunder blinkade den till en gång. Den förblev huvudsakligen svart, men två rader text syntes nu uppe i vänstra hörnet. GvOS 12.06 lt204192 tty1 lt204192 login:
8
Felkod 404.indd 8
2012-12-06 13.16
Linn och Nellie såg på varandra. Linn såg ut som om hon var på väg att börja fnissa innan hon knep ihop läpparna och snabbt skrev in sin pappas användarnamn och lösenord. Datorn svarade omedelbart. Last login: Thu Jun 13 22:56:24 CEST on tty1 LEGAL NOTICE -----------This is a PRIVATE computer system. All unauthorized use or unauthorized access is prohibited according to Swedish law and may lead to prosecution. Your operations are logged. ~$
”Shit”, sa Nellie. ”Vi hackar verkligen din farsas dator.” ”Det gör vi inte alls. Vi har ju hans login.” ”Men ändå.” ”Jo.” De satt en stund tysta och tittade på skärmen, där textmarkören blinkade taktfast i väntan på nästa tangenttryckning. Till slut bestämde sig Linn. ~$ history 123 ssh 134.12.95.114 124 ssh 134.12.95.114 125 ssh 134.12.95.114
”Är det där allt han gör?” sa Nellie. ”Ansluter till den där servern?” 9
Felkod 404.indd 9
2012-12-06 13.16
”Det verkar så.” ”Ska vi …” ”Ja.” ~$ ssh 134.12.95.114 Aitia: Hej!
Linn ryckte till. ”Fan, det är någon där!” utbrast Nellie dämpat. ”Stäng av, koppla ner!” ”Men hallå, det är inte misstänkt eller?” De stirrade på varandra. Linn drog sakta in luft genom munnen. ”Så skriv något då”, sa Nellie. ”Men vad?” ”Inte fan vet jag! Alltså …” Hon såg sig omkring och fastnade med blicken på den blöta fönsterrutan. Det hade regnat hela dagen. ”Vädret! Skriv något om vädret!” ”Vädret?” ”Ja, du vet, vädret! Småprata!” Linn tog ett djupt andetag.
: trist väd
”Skärp dig. Skriv vuxet.” ”Ja, ja.”
: Vilket tråkigt väder vi har haft på sistone. Aitia: Ja.
”Svarar sjukt snabbt”, sa Nellie. 10
Felkod 404.indd 10
2012-12-06 13.16
Linn ignorerade henne och skrev en mening till.
: Det finns förstås alltid någon som gillar alla väder!
”Tönt”, sa Nellie. ”Ha.” Aitia: Det har jag aldrig tänkt på.
Linn suckade och skakade på huvudet. Hon var tvungen att fundera lite innan hon kom på något nytt att skriva. : Aitia: : Aitia:
Vad har hänt sedan sist då? Sedan sist? Ja. Det mesta har varit som vanligt, antar jag. : Okej. Aitia: Det är en intressant fråga.
Linn himlade med ögonen. ”Välkommen till pinsamheten”, sa Nellie. ”Verkligen.” Det dröjde en liten stund innan rösten på andra sidan, Aitia, bröt den virtuella tystnaden. Aitia: Hur har du själv haft det sedan sist? : Bra. Jag har jobbat, mest. Aitia: Jag förstår. : Mycket att göra på jobbet nu. Aitia: Som vanligt! 11
Felkod 404.indd 11
2012-12-06 13.16
: Exakt.
Återigen uppstod en paus. Två gånger började Linn skriva något som hon inte blev nöjd med och raderade istället för att skicka iväg, innan ett nytt meddelande från andra sidan dök upp. Aitia: Du är inte Sören.
”Shit!” utbrast Nellie. Exakt samtidigt ropade Linns mamma från nedervåningen. De hörde hennes höga röst klart och tydligt genom golvet och väggarna. Hon lät bestämd och andra gången hon ropade lät det som om hon redan var lite närmare. Antagligen var hon på väg upp för trappan. Linn stängde abrupt av datorn och slog igen locket. ”Kom”, sa hon och drog med sig Nellie bort till den enda bokhyllan som innehöll vanliga böcker. ”Vi ställer oss här.” Nästa gång Linns mamma ropade svarade de henne i kör. Inte långt senare öppnade hon dörren till arbetsrummet och tittade förvånat på dem. ”Vad gör ni flickor?” ”Vi letar efter synålar och bläck”, sa Linn. ”Vi tänkte tatuera varandra.” ”Så gulligt. Nellie, det är dags för dig att gå hem nu. Det är faktiskt skoldag i morgon.” ”Okej”, sa Nellie. Linn suckade. ”Syns i morgon då.” ”Ja.”
12
Felkod 404.indd 12
2012-12-06 13.16
<2> Linn kom ner till köket i sin pyjamas och möttes av en kall vind som fick huden på hennes bara ben att knottra sig. Dörren till uteplatsen stod öppen, mer för att det var sommar än för att det var sommarväder, och släppte in kylig luft och en doft av regn och blöt jord. Linn gick barfota över de kalla klinkersplattorna, stannade vid skåpet till höger om kylen, sträckte sig upp och plockade ner en djup, vit skål. Ett paket yoghurt stod framme på köksön, så hon gick dit och fyllde sin tallrik. ”God morgon”, sa hennes mamma utan att vända sig om. Hon stod vid vasken och plockade döda blad från en krukväxt i ett vattenbad. ”Morrn.” Linn tog med sig skålen och ett flingpaket till köksbordet. Hon gäspade stort när hon satte sig ner. ”När kommer pappa hem?” ”I morgon, hoppas jag. För hans skull.” ”Vadå, vad har han gjort?” ”Han skulle ringa igår, men det gjorde han inte.” Linn stoppade en sked i munnen. ”Han kanske hade problem med mobilen.” ”Han är i Strasbourg, det är inte precis världens ände. 13
Felkod 404.indd 13
2012-12-06 13.16
Om telefonen inte fungerade kunde han lånat en telefon av någon annan och åtminstone skickat ett meddelande.” Linn ryckte på axlarna och vände på flingpaketet för att läsa på baksidan. ”Det kanske bara är skitdålig täckning på porrklubbarna i Strasbourg.” ”Jätteroligt.” ”Pappa hade tyckt det var roligt.” ”Synd då att han har övergivit sin familj, eller hur? Ät upp nu. Du måste till skolan.”
14
Felkod 404.indd 14
2012-12-06 13.16
› Nellie: eeh? › Linn: jag menar för pappa
> erik midander
FOTO: ATELJÉ UGGLA
› Linn: jag måste nog göra något
› Linn: prata med någon, se till att det › Nellie: med vem? › Linn: vet inte › Nellie: polisen jobbar ändå › Linn: jag vet, men det händer ju inget Erik Midander är uppvuxen i Stenungsund, bland segelbåtar, trimmade mopeder och tv-spel. Han bor sedan många år i Stockholm, där han till vardags bortser från att han har studerat litteraturvetenskap och istället ägnar dagarna åt datorer och programmering. Felkod 404 är Erik Midanders debut som författare.
OPAL_MIDANDER_FELKOD_404.indd Alla sidor
> erik midander > felkod 404 en ungdomsthriller
opal OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSFOTO: SHUTTERSTOCK
> felkod 404
blir nåt gjort
opal
opal
Linns pappa är försvunnen. Letar polisen verkligen efter honom? Det händer ju ingenting. Linn bestämmer sig för att ta saken i egna händer. När hon hackar sin pappas dator upptäcker hon en hemlighet som är farlig. Livsfarlig. Linn måste ta reda på vem hon verkligen kan lita på. Innan det är försent.
2012-11-29 13:21