9789127409576

Religion och liv 7 Lärarhandledning

Natur & Kulturs nyhetsbrev Få information om nya läromedel, lärarträffar, erbjudanden och annat av intresse för dig som är lärare. Snabbt, lätt och helt kostnadsfritt!

Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev

Leif Berg Gunilla Rundblom Natur & Kultur

Innehåll

1. Inledning

4

Vad innehåller de olika delarna?

Vad säger Läroplanen?

Mål för religionskunskapen Några författarord

4 4 4 8

2. Hur ska jag leva mitt liv?

10

Virika – hindu i Indien Amir – muslim i Egypten Julia – kristen i Sverige Anna tror inte på gudar och änglar Erik går i föräldrarnas spår Utvandrare, invandrare – svensk …

Religion – inte bara gudar Elevblad 1 Intervju Elevblad 2 Religion eller vetenskap?

Elevblad 3 Vad gör du?

Elevblad 4 Vad skulle du göra om …?

Facit till elevblad 1–4 Facit till elevbokens uppgifter

10 11 12 13 14 16 16 18 19 20 21 22 23

3. Hos flodernas folk

24

45

Snabbspår genom antikens värld Olympiska spel Gudarna liknar människorna Vetenskap – varför i Grekland?

Grekernas gudar blir romerska

45 46 48 49 51

Religion och liv 7 Lärarhandledning

53 55 56 57 58 60

5. Boken som förändrat världen

62

Upptakt: Detta är Bibeln!

63 Snabbspår genom Gamla testamentet 63 Hur blev allt till?

64 Noa och tornet i Babel 72 Abraham får ett land 75 Hur israeliterna blir Guds eget folk 80 Israel blir en egen stat 85 Eldfängd profet!

91 Hur blev Bibeln till?

95 Elevblad 15 Gamla testamentets värld 102 Elevblad 16 Skapelseberättelser 103 Elevblad 17 Om alltings början 104 Elevblad 18 När hände vad?

105 Elevblad 19 Abraham – stamfadern 106 Elevblad 20 Rätt och fel om Mose 107 Elevblad 21 Israel blir en egen stat 108 Elevblad 22 Profeterna – Guds budbärare 109 Elevblad 23 Fångenskapen och vad den ledde till 110 Elevblad 24 Frågesport – Gamla testamentet 111 Elevblad 25 Dramatik i Bibeln 113 Facit till elevblad 15–25 115 Facit till elevbokens uppgifter 117

Snabbspår genom flodkulturerna 24 Floden drev fram samarbete och organisation 25 Sumererna – kulturens gryning 26 I babyloniernas mäktiga rike 27 Bland pyramider och klippgravar 31 Elevblad 5 Hos sumererna 34 Elevblad 6 Babylonierna 36 Elevblad 7 Sumerer eller babylonier?

37 Elevblad 8 Bland pyramider och klippgravar 38 Elevblad 9 Intervjua farao 39 Elevblad 10 Vad svarar de?

40 Facit till elevblad 5–10 41 Facit till elevbokens uppgifter 43

4. I antikens värld

Elevblad 11 Vilken Gud? Elevblad 12 Vilken grek döljer sig här?

Elevblad 13 Hur tänkte sumerer, babylonier, egyptier och greker?

Elevblad 14 Frågesport – I antikens värld Facit till elevblad 11–14 Facit till elevbokens uppgifter

3

6. Judiska folket under 2 000 år

120

Snabbspår genom Judendomen Historien är nödvändig Israel – den judiska staten Att leva som jude i dag Elevblad 26 Folket – landet – religionen Elevblad 27 Sammanfatta den judiska tron Facit till elevblad 26–27 Facit till elevbokens uppgifter

120 120 121 121 123 124 125 126

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

2

Hur ska jag leva mitt liv?

undantag finns. Men jämfört med ungdomar i de flesta länder har de unga i Sverige stor makt över sina liv och sin framtid.

Det är alltså var du råkar bli född som avgör mest om hur ditt liv ska bli. Det är en tanke som är mer eller mindre ny och främmande för de flesta elever. Det viktigaste ”valet” är alltså redan gjort. ”Livet är inte rättvist!” Så säger vi ibland och ut­trycket är sannare än vi ofta tror. Det visar de fem ung­domarnas olika möjligheter och förutsättningar.

Elevboken sidorna 4–31

Syfte Intervjuerna med de fem ungdomarna är tänkta som en lättsam men engagerande inledning till religionsstudierna. Detta är förstås inga texter att plugga in, avsikten är att eleverna ska stimuleras till att försöka gå i andras ”mockasiner” ett tag.

Försöka förstå hur andra lever och tänker. Och slås av insikten om hur styrda och beroende vi är av den miljö där vi växer upp. Att vi inte är så självständiga och fritt tänkande som vi gärna vill tro. Ändå har ju den som växer upp i dagens Sverige ovanligt stort handlingsutrymme när det gäller att forma sin framtid.

Virika – hindu i Indien Elevboken sidorna 6–9

Bedömning och betyg Detta inledande tema är ju av annan art än de av­ gränsade och faktatunga teman som följer. Bedömningen blir mer inriktad på förmågan och viljan att ta till sig de olika ungdomarnas synsätt och uppväxtmiljö. Det hindrar förstås inte muntliga eller skriftliga prov.

Typisk för Indien?

Vi träffade på Virika i ett tempel i Bombay och under några timmar samtalade vi medan hon visade oss runt i delar av stan. Hon var trygg, pratglad, självständig i åsikter men öppen för andras tankar. Ganska typisk för miljoner unga i dagens Indien. Majoriteten av dem har ett fattigt och slitsamt liv, långt från Virikas verklighet. Men eleverna bör inte tro att Indien bara är fattigdom och hopplöshet. I Indien finns långt fler verkligt rika än i ­Sverige. Ungefär 300 miljoner indier lever i dag på ungefär samma ekonomiska nivå som man gör i Europa. Och den ekonomiska utvecklingen är accelererande på ett sätt som påminner om Kina.

Det är förstås omöjligt att hitta en person som är typisk indier i dag. Skillnaderna är så svindlande. I Virikas stad finns många tusen människor som lever på en lyxnivå som är sällsynt i Sverige.

Samtidigt bor nio miljoner av stans 18 miljoner i en obeskrivligt fattig slum. Virikas familj befinner sig någonstans mitt emellan ytterligheterna.

Läs och diskutera • Ditt viktigaste val är redan gjort!?

Den inledande bilden är från Hultsfredsfestivalen. Ungdomar kommer dit från hela Sverige för att lyssna på musik, träffa andra och ha kul. ”Den ljusnande framtid är vår …” Så kommer dina elever att sjunga i studentsången om några år. Hur ser de nu på sin framtid? Studier, yrke, familj, bostad, bostadsort i Sverige eller någon annanstans …

Vad, vilka är det som kommer att bestämma över deras framtid? Bara de själva? Eller familj, arbetsmarknaden, slumpen …?

I Sverige kan ungdomar i hög grad själva styra över sin framtid. Generellt är det så – många

Religion och liv 7 Lärarhandledning

10

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

HUR SKA JAG LEVA MITT LIV?

om religioner och träffat så många religiösa av olika slag att hon blivit helt övertygad om att religionerna är osanna, oriktiga och direkt skadliga.

Vad säger eleverna om den synen? Vilka är hennes argument för den åsikt hon kommit fram till?

Anna tror inte på gudar och änglar Elevboken sidorna 18–21

Skulle världen bli bättre med Annas tro?

Glad utan Gud? Anna är en glad och positiv person. Religiösa personer brukar säga att människan inte kan vara lycklig utan religiös tro. Det är bara Gud som kan ge den verkliga glädjen i tillvaron. Eller som ­Augustinus formulerade det: ”Mitt hjärta är oroligt i mig tills det finner vila i dig.”

Men Anna tycker att hon själv har ett härligt och lyckligt liv, generellt. Ingen kan förstås underkänna hennes egen upplevelse och känsla, men nog kan man få undra. Vad tror eleverna? Kan man vara lycklig utan gudstro? Kan det vara så att Anna inte förstått vad verklig glädje och livsmening är?

Annas påståenden väcker gärna stora frågor, är de för svåra för 13-åringar kanske? Man brukar säga att små barn också kan tänka stora tankar.

Om man bara får en bra samtalston i klassen så är frågorna nog inte för svåra. Inte för alla i varje fall. Men utmanande!

Anna säger att barn och unga i världen förtrycks och styrs in i livet av föräldrar och andra. Barnen blir ”som fjärrstyrda leksaker”. Ligger det något i vad hon säger? Hur skulle världen förändras om alla tyckte som Anna? Se där en gigantisk fråga att bita tag i.

En annan fråga av format är om religionen måste vara sann för att man ska tro på den? De troende är ju övertygade om att deras tro är sann, given av Gud. Eller spelar sanningsfrågan ingen roll? Är det viktiga helt enkelt att religionen får människor att bli lyckligare i livet, att man får uppleva gemenskap med andra troende och att religionen ger en djupare mening åt människans korta liv på jorden?

Är alla ateister?

Med glimten i ögat hävdar Anna att alla männi­ skor är ateister.

• Håller hennes argument?

Väldigt få tror på Tor och Freja i dag. Ungefär fem miljarder människor tror inte heller på Vishnu. Men hinduer säger ofta att det bakom alla gudabilder och namn finns bara en gud. Alla tillber i själva verket samma gudomliga makt.

Kan det vara rimligt att tro? Fast den överväldigande majoriteten av exempelvis världens kristna och muslimer värjer sig vilt mot tanken att deras Gud är densamma som Vishnu.

I Indonesien blev det vintern 2010 stora och våldsamma demonstrationer sedan någon påstått att Bibelns Gud och Koranens Allah var samma gud. Det var muslimer som protesterade.

Men många kristna ryser också inför tanken att de skulle tillbe Allah.

Varför ingen tro?

Vad kan orsaken vara till att Anna inte är gudstroende? En enkel enkät med tolv vuxna resulterade i att tio svarade att orsaken är att Anna bor i ­Sverige där man uppmanas att tänka själv och att familjen tycks ha uppmuntrat henne att själv ta ställning till det mesta i livet.

Kan det vara rätt analys? Eller är Anna speciell, ovanligt självständig? Eller är det som en i enkätgruppen menade: ”Anna har inte fått lära sig förstå kristen tro inifrån, varken i skolan eller hemma. Hade hon det så hade hon antagligen varit övertygad kristen i dag.”

Om Anna hade vuxit upp i en vanlig familj i Saudiarabien hade hon säkert varit varmt troende muslim och med intensitet försvarat Koranen och islam. I en muslims ögon skulle detta ha varit ett lyckligt alternativ för Anna.

Anna själv menar att det är kunskap och logik som gör att hon inte tror. Hon har läst tillräckligt

Religion och liv 7 Lärarhandledning

OK att vara ett bloss i mörkret?

Anna säger att det gick riktigt bra innan hon fanns.

Lika bra går det att om så där 70 år inte finnas.

13

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

HUR SKA JAG LEVA MITT LIV?

KOPIERINGSUNDERLAG

Elevblad 1

Intervju Intervju med

Hur har ditt liv varit hittills?

Hur är en klok och bra människa?

Berätta om din familj! Är familjen viktig för dig?

Vill du själv ha barn i framtiden? Hur många önskar du dig i så fall?

Vad vill du arbeta med i framtiden?

Är pengar viktiga?

Hur tycker du att man bör leva sitt liv? Nämn något du tycker är viktigt.

Vad är meningen med livet?

Tror du på Gud? Vad tror du om Gud?

Religion och liv 7 Lärarhandledning

18

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

BOKEN SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN

huvudrubrik är i början mer handfasta. Något att direkt luta sig mot till exempel när man själv inte hunnit förbereda sig tillräckligt.

Längre fram i texten får kommentarerna mer prägeln av fördjupning, intressanta ting som man gärna kan ta upp om man hinner och är intresserad.

Som tidigare sagts: Kom gärna med kommen­ tarer med förslag på förbättringar.

Det kanske blir mest gissningar från eleverna, inte att undra på förstås. Gamla testamentet, den judiska Bibeln, kom ju till från tidigast 900-talet f.Kr. och fram till cirka 150 f.Kr. Nya testamentet skrevs med Paulus i början på 50-talet e.Kr. fram till att Johannes uppenba­ relse stod klar, troligen senast år 200. Antagligen tidigare. Hela boksamlingen kom alltså till un­ der mer än tusen år. Det är tänkvärt och viktigt.

Om Johannes skrivit sitt aningen psykedeliska epos i dag så hade den förste skribenten satt i gång under tidig vikingatid, kanske redan un­ der vendeltiden! Förläggare och redaktörer måste ha rivit sitt hår av frustration över senfär­ digheten. ”Kommer aldrig manus från dom där himlastormande typerna!?”

Elevboken för åk 7 tar bara upp Gamla testa­ mentet som sedan följs av judendomen fram till i dag. Den ordningen har Religion och liv aldrig haft tidigare, men vi tycker att den är logisk.

Upptakt: Detta är Bibeln!

Förhoppningsvis har ni en klassuppsättning bi­ blar med den nya översättningen. Ta in biblarna redan till första tillfället.

Visa upp en Bibel. Berätta att detta är rena bomben i historien. Den har en sprängkraft som ingen annan bok har haft. Det visar de två tusen år som den har funnits. I dag läses boken av fler än någonsin tidigare.

Du och jag, ja varenda människa på jorden, har påverkats av den. Särskilt vi som lever i den kristna världen. Vi hade ju faktiskt varit annor­ lunda i många stycken om Bibeln inte hade blivit till. Vi skulle ha tänkt och levt på andra sätt.

Läs sidorna 80–81 i elevboken. Säkert är vi alla långt mer påverkade av Bibeln än eleverna tror.

Hur många kan tänkas ha bibliska namn? Också åtskilliga muslimska namn är ursprungligen bib­ liska, exempelvis både Josef och Maria.

Merparten av jordens människor har sönda­ gen som vilodag, och indelar året i månader och veckor (indirekt från Babylonien).

Jul, påsk och en del andra högtider hör sam­ man med Bibeln.

Att judendomen, kristendomen och islam har sitt ursprung eller har samband med Bibeln bety­ der att mer än hälften av alla människor har en religion som direkt eller indirekt bygger på Bibeln.

En så viktig bok är värd att lära sig mer om.

Och ta ställning till.

Kanske kan detta vara en rimlig början också i den klass du ska arbeta med.

• Vet eleverna vilka Bibelns två delar är och något om vad som karakteriserar dem?

Snabbspår genom Gamla testamentet Du och din klass har kanske endast kort tid till förfogande för att arbeta med kapitlet ”Boken som förändrat världen”, i praktiken avses judiska Bibeln, Gamla testamentet. Här följer ett förslag till starkt förkortad kurs.

1. Varför studera Bibeln? Betydelse i historien och i dag? Utgå från sidorna 80–81 i elevboken.

2. Hur blev allt till? Samtala kring bilderna på sidorna 82–84.

3. Berättelsen om hur Gud dränkte människor och djur. Varför skedde det? Se sidorna 84–85.

4. Varför misslyckades tornbygget? Se sidan 86.

5. Vad tror eleverna om berättelserna? De får först läsa sidan 87, sedan diskutera.

6. Vad är Abraham känd för? Eleverna finner mo­ tiveringar på sidorna 92–94.

Vilka skrev Bibeln? När? Var? • När ungefär kom Bibeln till och vilka skrev den?

Religion och liv 7 Lärarhandledning

63

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

BOKEN SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN

7. Hur blev israeliterna Guds folk? Svaren finns på sidorna 98–102.

förstår man ju av regnet och av att det är blått.

Vissa folk har tänkt sig att himmelskupan var gjord av metall, till exempel koppar.

Fortfarande kan man träffa på människor i olika länder som är övertygade om att jorden är platt. Författaren till detta arbetade som sjutton­ åring en sommar på ett sågverk och en medel­ ålders arbetskamrat visade sig vara absolut ­säker på att jorden var platt. Han skrattade hejdlöst över påståendet att jorden är ett klot och argu­ menterade frejdigt emot.

• Vad trodde man förr att solen och andra himla­ kroppar var för någonting?

Många folk trodde att solen, månen och an­ dra planeter och stjärnor var gudar. Så var det ju exempelvis i Mesopotamien. Bibelns författare menade att Gud hade satt ljusen på himlafästet och där gick de i sina bestämda banor. Vad lju­ sen var för något säger Bibeln ingenting om.

Men de var inga gudar enligt Bibelns folk. Ast­ rologi var en styggelse.

• Varför regnade det ibland?

Bibelförfattarna tänkte sig att Gud öppnade luckor i kupan och då strömmade regnet ner. Och regnet kom förstås från himmelsoceanen där uppe.

• Var finns Gud och vad är han?

Tecknaren har inte ritat in Gud. Bibeln ger ing­ en tydlig föreställning om var Gud höll till där uppe i himlen. Någonstans där uppe var det och särskilt långt borta kunde det inte vara. Kanske en mil eller så. Kanske fanns Guds boning just ovan­ för himmelskupan? Från början tänkte man sig tydligen att Gud såg ut som en människa. Han hade också medhjälpare, bland andra änglar. Gud kunde själv stiga ner på jorden ibland. Långt se­ nare kom man fram till att Gud inte såg ut som en människa. Man kunde inte ens tänka sig hur Guds väsen var beskaffat. Men Gud fanns fortfarande ”där uppe i himlen”.

• Vad är det för rum nere i jorden, under mark­ ytan? Vilka är de som finns där?

Det är dödsriket, det trista och glädjelösa ställe som väntar efter döden. Trosbekännelsen säger fortfarande ”nederstigen till dödsriket” och ”upp­ stigen till himlen”. Hos nästan alla folk i det gamla Mellanöstern tycks man ha haft denna föreställ­ ning om dödsriket. Först omkring Jesu tid började det bli vanligare att man tänkte sig uppståndelse efter döden och en dom som leder till paradis eller helvete. Helvetet förlades ”där nere, hos djävulen” medan paradiset, himlen var ”där uppe, hos Gud”.

8. Vad är rätt, vad är orätt? Diskussion kring uppgifterna på sidorna 103–105.

9. Israel som egen stat. När var det, enligt Bibeln?

Kända israelitiska ledare? Se sidorna 109–111.

10. Vad betydde templet i Jerusalem? Se sidorna 112–113.

11. Vad var en profet? Se sidan 119.

12. Hur blev Bibeln till? Hur blev israeliterna ­judar? Se sidorna 123–124.

Hur blev allt till?

Elevboken sidorna 82–84

Under himmelskupan i Mellanöstern Bilden av världen på sidan 82 är viktig för elev­ erna att leva sig in i. Det var i denna lilla värld som Bibeln långsamt växte fram, men författarna trodde att detta var hela universum. I fantasin kan man se de lärda judarna sitta vid floden i Babylo­ nien och sammanställa Moseböckerna, Josuabo­ ken och så vidare.

Den här bilden förklarade mycket. Varifrån kom regnet? Varför var himlen blå? Vad var stjär­ norna och hur kunde de röra sig i bestämda ba­ nor? Var hamnar de döda?

Men Gud och hans himmel syns inte i bilden.

Den naturliga världsbilden?

• Man brukar säga att detta är ”den naturliga” världsbilden. Varför det?

Ja, överallt har man tänkt sig att världen ser ut ungefär så här. Att jorden, marken är platt säger ju ögat helt tydligt. Och att det finns en kupa ovanför oss låter också som den enda ”för­ nuftiga” förklaringen. Hur skulle annars vattnet hållas kvar där uppe? Att det är vatten där

Religion och liv 7 Lärarhandledning

64

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

BOKEN SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN

• Vad finns under dödsriket och världen?

Där finns också väldiga vatten. Ibland kunde Gud öppna luckor där nere så att vatten från ”djupets källor” vällde fram. Så skedde till ex­ empel när syndafloden översvämmade världen.

beroende av dessa övernaturliga krafter. Det gällde att lyda dem, att be och offra så att man fick hälsa och framgång och skydd mot olycka och fara.

Tolkning utifrån vår tid

Men med vetenskapens utveckling har troll och an­ dar försvunnit ur vår dagliga tillvaro. Älvan, vätten, tomten, skogsrået, maran och spöket skrämmer oss inte längre. Nu tillhör de sagans värld, bortskräm­ da av elektriskt ljus och andra moderna påfund.

Och vår tids flygplan och ballonger har sedan länge utforskat det luftrum ovanför jorden där Gud och hans änglar skulle ha haft sitt tillhåll.

Med dunder och brak har rymdraketerna sprängt igenom det kraftiga himlavalvet och försvunnit bort genom himmelsoceanen.

Det är klart att vi då får lite problem med läs­ ningen av skapelseberättelsen. Det gäller att se med bibelförfattarnas ögon och förstå hur de tänkte.

Sedan kan vi försöka tolka deras text efter vår tids sätt att förstå världen.

Elevblad 15: Gamla testamentets värld (sidan 102)

Med det här enkla elevbladet kan eleverna enskilt beskriva den gammaltestamentliga världsbilden.

Mer om ”den naturliga” världsbilden Kanske fungerar det bra om klassen får resonera lite mer kring den konkreta bilden av världen.

Det var inte bara israeliterna, Bibelns folk, som tänkte sig att världen såg ut så här. Babylonier och många andra folk hade ungefär samma världs­ bild. Det är en ”naturlig” och logisk bild. ”Sunda förnuftet” säger att det måste se ut ungefär som bilden visar.

Det finns alltid skäl att betona att människorna som hade den här bilden av världen inte var obe­ gåvade. De var lika intelligenta som vi. Antagligen var bibelförfattarna smartare än de flesta av oss.

Mensagubbar hela bunten. Det är ju inte vår för­ tjänst att vi har en vetenskaplig bild av världen.

Det är forskare och tänkare i det förgångna som vi lärt av. Om vi växte upp utan några kunskaper från dem som levt tidigare så skulle vi antagligen också ha denna världsbild!

Forntidens människor kunde se hur månen, so­ len och stjärnorna följde i sina bestämda banor eller hade sin bestämda plats på himlen. De var tydligen fästa på en stark himmelskupa. På den kupan är ock­ så sol, måne och andra himlakroppar fästa. Him­ melskupan kallas ju också i Bibeln för fästet, himla­ fästet. Den benämningen reflekteras i barnpsalmen ”Tryggare kan … Stjärnan ej på himlafästet …”.

Människorna var ju också övertygade om att det fanns stora vatten under jorden, ”djupets källor”.

Det är inte konstigt. Vi ser ju att vatten kan välla fram ur marken och om vi gräver tillräckligt djupt så når vi till sist vatten, som aldrig verkar ta slut.

Under årtusenden trodde de flesta folk att värl­ den såg ut ungefär så. De var också övertygade om att denna lilla värld var befolkad av andar, demo­ ner, gudar, änglar och andra hemlighetsfulla väsen och makter. Människorna kände att de var helt

Religion och liv 7 Lärarhandledning

Bibelns skapelseberättelse Så till frågan om hur vår värld har kommit till.

Eller rättare sagt Bibelns lilla värld.

• Hur blev allt till enligt Bibeln? Eleverna hittar snabbt svaren i texten.

• Hur såg det ut innan Gud började skapa?

Vattnet fanns alltså redan, märkligt nog. Un­ der vattnet fanns dessutom också jord och berg.

Gud lät ju jorden stiga fram ur vattnet. Han skapade alltså inte ur intet, fast man ibland sä­ ger så. Frågan är hur vattnet och kanske också marken kommit till? Det säger Bibeln ingenting om. På samma sätt är det också med den baby­ loniska skapelseberättelsen, som påminner om Bibelns. Där fanns salt och sött vatten från bör­ jan i form av väldiga monster.

Läs hela berättelsen i Bibeln

Texten på sidorna 82–83 är en kort sammanfatt­ ning av skapelseberättelsen. Låt eleverna slå upp första sidan i Bibeln och läsa den fullständiga ver­ sionen. I Bibel 2000 är det äntligen ganska lätt för eleverna att ge sig på bibeltexten – Första Mose­ bok, första kapitlet. Lämpligen också de fyra för­ sta verserna i kapitel 2.

Kanske är det bäst att någon eller några läser texten högt. Många uppfattar lättare innehållet om de får höra texten uppläst.

65

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

BOKEN SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN

KOPIERINGSUNDERLAG

Elevblad 16

Skapelseberättelser Välj en annan skapelsemyt än den judisk/kristna, till exempel i fornnordisk tro, grekernas tro, hinduernas tro, samernas tro, ­indiansk tro. Sök i biblioteket eller på Internet. Besvara de av ­följande frågor som du kan hitta svar på: Vilken skapelsemyt har du valt?

Vem/vilka har skapat världen?

Hur gick det till?

Var finns gud/gudarna?

Hur ser gudarna ut?

Vad säger myten om jordens undergång?

Vad händer med oss när vi dör?

Din egen kommentar:

Religion och liv 7 Lärarhandledning

103

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6

Religion och liv 7 Lärarhandledning

105

3. Varför är det rimligt att tänka sig att babylonier, egyptier och andra folk har påverkat det som står i Bibeln?

2. Många tror att Bibeln är en mycket gammal bok. Men hur lång tid har gått mellan sume­ rernas uppfinning kilskriften och Gamla testamentets tillkomst?

1. Somliga tror att israeliterna byggde pyramiderna under Mose tid. Hur stämmer det?

BOKEN SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN KOPIERINGSUNDERLAG

Elevblad 18

När hände vad?

© 2011 Leif Berg, Gunilla Rundblom och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-40957-6