Page 1

Biologi MÄNNISKAN

LÄRARBOK

Biologi

GR UN DB OK

M Ä N N IS K A N

Gitten Skiöld tKer stin Wallander Ber th Belfrage tLen nar t Enwall

Berth Belfrage t Lennart Enwall

Biologi Manniskan lärarbok omslag.indd 1

2013-01-30 10.35


Innehåll PULS Biologi 4–6 Människan ............................................ 4 Att läsa och förstå faktatexter ............................................. 8 Svenska som andraspråk ................................................... 12 Prov och bedömning........................................................... 14 Tabell över centralt innehåll ................................................................ 15 Bedömningstabell Biologi Människan .............................................. 16

Att arbeta med PULS Biologi Människan ....................... 17 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Inledning – Människan, Från 0 till 100 ........................... 20 Cellerna................................................................................. 22 Huden ................................................................................... 26 Skelettet ................................................................................. 32 Musklerna ............................................................................. 38 Hjärtat och blodet................................................................ 44 Andningsvägarna ................................................................ 52 Mag-tarmsystemet............................................................... 56 Nervsystemet........................................................................ 64 Sinnena ................................................................................. 70 Droger ................................................................................... 76 Att börja bli vuxen ............................................................... 80 KOPIERINGSUNDERLAG ................................................... 87

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 3

2013-01-10 19.28


PULS Biologi 4–6 Människan PULS Biologi 4–6 Människan ingår i en serie böcker i de natur-

och samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. I PULS 4–6 är böckerna uppdelade ämnesvis med en struktur där det handlar om att skapa en systematisk undervisning som bygger förståelse från grunden och leder eleverna vidare. För skolår 4–6 finns följande grundböcker med tillhörande material:

PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

Biologi

GRU NDB OK

MÄ NN IS KA N

Grundboken Grundboken innehåller faktatexter och fördjupningssidor. Varje kapitel i grundboken inleds med en sida som introducerar innehållet i kapitlet. Den inledande sidan är tänkt som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde behandlas uppslagsvis. Sist i kapitlen finns fördjupningssidor. Här kan eleverna fördjupa sig i områden som har med kapitels innehåll att göra.

Gitten Skiöld tKers tin Wallander Berth Belfrage tLenn art Enwall

4

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 4

2013-01-10 19.28


Biologi MÄNNISKAN

LÄRARBOK

Biologi

GRUNDB OK

MÄN NISK AN

Gitten Skiöld tKerstin Wallander Berth Belfrage tLennart Enwall

Berth Belfrage t Lennart Enwall Gitten Skiöld t Kerstin Wallander

Lärarboken Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Biologi 4–6 Människan är upplagda. I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska

Arbetsbok

Biologi

Lgr 11

Arbetsboken har uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina Biologi kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna ska utveckla sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med olika ord och begrepp som finns inom biologiämnet.

M ÄN N IS KA N K ARBETSBO

nde och omväxla finns roliga är gi Naturen . Uppgifterna till PULS Biolo på egen hand I arbetsboken arbeta med eleverna eleverna kan och hjälper olika kapitel uppgifter som en. grundbokens till plan lade kurs i rivna direkt kopp som finns besk ågor förm att träna de Arbetsboken

PULS Biologi

4–6 Människ

an innehåll

Vad är biolo ...

kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVA-elever i klassen. Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i biologi. Här finns också en tabell du kan använda dig av som bedömningsunderlag. I Att arbeta med PULS Biologi Människan beskriver författarna sina tankar kring ämnet och hur man kan arbeta med bokens innehåll på ett utvecklande sätt. I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVA-begrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussionsfrågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken. Sist i lärarboken finns kopieringsunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som testar elevernas kunskaper.

er:

gi?

Lgr 11

NATURE N

roliga och omväxlande är Naturen finns Uppgifterna till PULS Biologi på egen hand. I arbetsboken arbeta med eleverna eleverna kan och hjälper olika kapitel uppgifter som till grundbokens i kursplanen. direkt kopplade finns beskrivna förmågor som att träna de Arbetsboken

PULS Biologi

4–6 Naturen

ARBETS BOK

innehåller:

Vad är biologi? planeten Den levande Staden Öppna marker

Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken med solen Allting börjar

ingår även Biologi 4–6 I serien PULS Människan PULS Biologi

boken:

GRUNDBOK

Biologi NATUREN

Roger Olssson

Berth Belfrage

t Berth

Belfrage

t Roger Olsson

ISBN 978-91-27-42132-5

För mer information

om PULS se

www.nok.se/puls

7 9 78912

421325

ingår även Biologi 4–6 I serien PULS Naturen PULS Biologi

boken:

GRUND

BOK

Biologi MÄN NISK

AN

r Wallande t Kerstin Gitten Skiöld t Berth Belfrage Enwall Lennart

-27-42132-5

ISBN 978-91

För

tion om mer informa

.nok.se/puls PULS se www

7 9 78912

all e t Lennar t Enw Ber th Belfrag lander t Kerstin Wal Gitten Skiöld

421325

5

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 5

2013-01-10 19.28


Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

Musklerna

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.

Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Du har ungefär 650 olika muskler. En del arbetar utan att du tänker på det, men de flesta kan du bestämma över själv. De största musklerna använder du när du går, springer och hoppar. De sträcker sig från ryggen och magen till benen och är flera decimeter långa. Den minsta muskeln är en millimeter. Den finns inne i örat och styr det lilla stigbygelbenet, så att det inte ska skadas. Det får nämligen inte darra för mycket, när det träffas av ett starkt ljud.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Nyckelord

Syftet med kapitlet är att eleverna ska lära sig att det finns olika slags muskler som har olika uppgifter. Eleverna ska kunna ge exempel på muskler som går att styra med viljan och muskler som inte går att styra med viljan samt kunna namnge fem skelettmuskler. Vidare ska eleverna känna till att nästan alla skelettmuskler arbetar i par, som t.ex. biceps och triceps gör när armen ska böjas och sträckas ut. Eleverna ska också ha förståelse för att musklerna behöver syre och näringsämnen (druvsocker) när de arbetar. Eleverna ska få någon förståelse för vikten av träning och vila samt att träningsvärk och kramp går över.

muskel muskelfibrer

Uppstart Varför inte börja kapitlet med någon form av fysisk ansträngning? Det kan röra sig om armbrytning med överarmen synlig (så att man ser muskelarbetet) eller en kortare språngmarsch. Att förstå hur musklerna arbetar är viktigare än att eleverna kan namnen på ett antal muskler. Hur det blir om inte musklerna används kan illustreras med vad som händer en person som varit gipsad i sex veckor. Musklerna behöver byggas upp igen med försiktig träning. Troligen har någon elev varit med om ett arm- eller benbrott och kan berätta om detta. Människans muskler är anpassade till vår upprätta gång och är därför (där det behövs) väl utvecklade hos oss.

Du har muskler i hela kroppen, ända uppifrån pannan ner till lilltån och utifrån huden in till magen. Det finns flera sorters muskler. De fungerar på olika sätt och man brukar därför dela in dem i olika grupper. Två stora grupper är muskler som du inte kan styra och muskler som du kan styra med viljan.

En del av dina muskler sköter om viktiga saker, utan att du behöver tänka på det. De finns bland annat i magen, där de ser till att maten kommer vidare. När musklerna drar ihop sig och slappnar av, skjutsas maten fram en liten bit i taget. Runt dina lungor sitter muskler, som gör att du andas in och ut. Och i blodkärlens väggar hjälper muskler till att pressa ut blod från hjärtat och tillbaka igen. Själva hjärtat är faktiskt en enda stor muskel, som pumpar ut blodet i kroppen. Hjärtmuskeln drar ihop sig och slappnar av varje sekund hela ditt liv, utan att vila. Muskler som du inte kan styra arbetar ihärdigt och mycket länge.

Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

De förstorade muskeltrådarna ser ut som randiga gummiband.

Muskler som du kan styra

22

skelettmuskel träning

hjärtmuskel vila

SVA-begrepp

Olika slags muskler Skelettmusklerna består av muskelfibrer och bindväv. I bindväven finns bl.a. blodkärl och nerver. Muskelfibrerna är uppbyggda av långsträckta muskelfibriller. Knapp hälften av en vuxen människas vikt är muskelvävnad. Hur stark en muskel är bestäms av hur många muskelfibrer den innehåller och hur grova de är. Skelettmusklerna är fästa nära lederna, så att en liten muskelsammandragning åstadkommer ett stort rörelseutslag. Hävarmarna är alltså korta. En sena förbinder en muskel med ett ben. Glatt muskulatur är inte fäst vid ben, utan finns som en viktig del i väggarna på rör som blodkärl, matspjälkningskanal, urinvägar och luftrör. Denna typ av muskulatur kontrolleras inte av viljan utan av det autonoma (självständiga) nervsystemet. Hur denna styrning går till berörs inte i grundboken.

drar ihop sig förs ut

ihärdigt anpassar

Sammansättningar blixtsnabbt

Idiomatiska uttryck varken eller

tvärs över

Homonymer pannan

Övriga staty ömma buntar

sträcker sig styra

darra senor

SVA-begrepp

Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

Att diskutera

t Varför behöver du muskle t Titta på bilden på s. 23. V senor på musklerna? t Varför finns det inte bara kropp?

Att göra U A

Ta reda på mer om andra Arbetsboken s. 10

38

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

6

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 6

lårmu

Alla muskler som du använder när du rör dig, kan du själv bestämma över. De kallas skelettmuskler, eftersom de sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna kan dra ihop sig mycket snabbt, men de blir fort trötta av att arbeta.

Partikelverb och avledningar ser till turas om låta bli

brö

Muskler som du inte kan styra

Nyckelord

Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av kost och motion. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

Syfte

Olika slags muskler

Det är dina muskler som gör att du kan röra dig. Utan dem skulle du vara stel som en staty och inte ens kunna öppna munnen. Du skulle varken kunna äta, andas eller få blodet att åka runt i kroppen.

Centralt innehåll

Centralt innehåll och förmågor Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för biologi som kapitlet innehåller och de förmågor som eleverna tränar.

Musklerna

2013-01-10 19.28


Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:

a

Musklerna

Olika slags muskler Du har muskler i hela kroppen, ända uppifrån pannan ner till lilltån och utifrån huden in till magen. Det finns flera sorters muskler. De fungerar på olika sätt och man brukar därför dela in dem i olika grupper. Två stora grupper är muskler som du inte kan styra och muskler som du kan styra med viljan.

Det är dina muskler som gör att du kan röra dig. Utan dem skulle du vara stel som en staty och inte ens kunna öppna munnen. Du skulle varken kunna äta, andas eller få blodet att åka runt i kroppen.

entralt innehåll

Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, unktion och samverkan.

Du har ungefär 650 olika muskler. En del arbetar utan att du tänker på det, men de flesta kan du bestämma över själv. De största musklerna använder du när du går, springer och hoppar. De sträcker sig från ryggen och magen till benen och är flera decimeter långa. Den minsta muskeln är en millimeter. Den finns inne i örat och styr det lilla stigbygelbenet, så att det inte ska skadas. Det får nämligen inte darra för mycket, när det träffas av ett starkt ljud.

ur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av kost och motion. ågra vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och ehandlas.

okumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och nkla skriftliga rapporter.

ansiktsmuskler

deltamuskel bröstmuskel

biceps

Muskler som du inte kan styra En del av dina muskler sköter om viktiga saker, utan att du behöver tänka på det. De finns bland annat i magen, där de ser till att maten kommer vidare. När musklerna drar ihop sig och slappnar av, skjutsas maten fram en liten bit i taget. Runt dina lungor sitter muskler, som gör att du andas in och ut. Och i blodkärlens väggar hjälper muskler till att pressa ut blod från hjärtat och tillbaka igen. Själva hjärtat är faktiskt en enda stor muskel, som pumpar ut blodet i kroppen. Hjärtmuskeln drar ihop sig och slappnar av varje sekund hela ditt liv, utan att vila. Muskler som du inte kan styra arbetar ihärdigt och mycket länge.

De förstorade muskeltrådarna ser ut som randiga gummiband.

bukmuskler

lårmuskel

vadmuskel

Muskler som du kan styra Alla muskler som du använder när du rör dig, kan du själv bestämma över. De kallas skelettmuskler, eftersom de sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna kan dra ihop sig mycket snabbt, men de blir fort trötta av att arbeta. Du har ungefär 650 muskler i kroppen.

22

Nyckelord

eleverna ska lära sig att det som har olika uppgifter. empel på muskler som ch muskler som inte amt kunna namnge fem a eleverna känna till att r arbetar i par, som t.ex. r armen ska böjas och också ha förståelse för re och näringsämnen tar. Eleverna ska få någon äning och vila samt att går över.

med någon form Det kan röra sig om men synlig (så att man n kortare språngmarsch. arbetar är viktigare än att ett antal muskler. usklerna används kan händer en person som Musklerna behöver byggas äning. Troligen har någon m- eller benbrott och kan

muskel muskelfibrer

skelettmuskel träning

Att diskutera Olika slags muskler

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar ser till turas om låta bli

23

hjärtmuskel vila

drar ihop sig förs ut

ihärdigt anpassar

Fakta om uppslaget

Sammansättningar

Här får du som lärare mer fakta om varken eller tvärs överbiologin som ligger bakom innehållet Homonymer pannan i grundboken, för att Övriga staty sig du skasträcker kunna hadarrasvar ömma styra senor buntar på frågor som eleverna ställer. blixtsnabbt

Idiomatiska uttryck

Skelettmusklerna består av muskelfibrer och bindväv. I bindväven finns bl.a. blodkärl och nerver. Muskelfibrerna är uppbyggda av långsträckta muskelfibriller. Knapp hälften av en vuxen människas vikt är muskelvävnad. Hur stark en muskel är bestäms av hur många muskelfibrer den innehåller och hur grova de är. Skelettmusklerna är fästa nära lederna, så att en liten muskelsammandragning åstadkommer ett stort rörelseutslag. Hävarmarna är alltså korta. En sena förbinder en muskel med ett ben. Glatt muskulatur är inte fäst vid ben, utan finns som en viktig del i väggarna på rör som blodkärl, matspjälkningskanal, urinvägar och luftrör. Denna typ av muskulatur kontrolleras inte av viljan utan av det autonoma (självständiga) nervsystemet. Hur denna styrning går till berörs inte i grundboken.

Att diskutera

Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för att få eleverna att prata biologi.

t Varför behöver du muskler? t Titta på bilden på s. 23. Varför finns det vita senor på musklerna? t Varför finns det inte bara skelettmuskler i din kropp?

Att göra U A

Ta reda på mer om andra muskler! s. 42 Arbetsboken s. 10

r anpassade till vår ör (där det behövs) väl

39

Att göra Under att göra finns aktiviteter som passar att göra i samband med respektive uppslag. U är hänvisning till uppgifterna som finns i slutet

av kapitlet i lärarboken.

A är hänvisning till arbetsboken Biologi Människan. K

är hänvisning till kopieringunderlag som finns i slutet av lärarboken.

7

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 7

2013-01-10 19.28


Prov och bedömning För att uppnå målen i LGR 11 behöver du veta vilket centralt innehåll som föreskrivs i ämnet men också vilka kunskapskraven är för den grupp du arbetar med.

För att du som lärare ska känna dig trygg med att du och dina elever arbetar med det innehåll som läroplanen föreskriver finns det tydliga översikter över hur innehållet i boken motsvarar det centrala innehållet och förslag på bedömningsunderlag.

Tabell över centralt innehåll På s. 15 i lärarboken finns en sammanställning över hur innehållet i varje kapitel förhåller sig till det centrala innehållet i Lgr 11. Dessutom inleds varje kapitel i lärarboken med en översikt som visar vilka delar i det centrala innehållet som kapitlet omfattar.

Bedömningstabell I lärarboken finns också en bedömningstabell på s. 16. Där har vi sammanställt kunskapskraven och ledorden för de olika betygsstegen. I bedömningstabellerna har vi valt att markera de kunskapskrav som vi anser hänger ihop. Tabellerna är uppdelade i förmåga att: t uttrycka sig språkligt t göra undersökningar t beskriva samband och använda begrepp.

Prov Till varje kapitel finns ett kunskapsprov. Ett prov med genomtänkta frågeställningar kan vara ett värdefullt verktyg och hjälpmedel både för undervisning och lärande. Det ger dessutom dig som lärare en möjlighet att utvärdera kunskaper och färdigheter inför bedömning och betygssättning utan att behöva ta hänsyn till, åtminstone i detta sammanhang, onödig information som personliga egenskaper, uppförande och liknande. Proven i denna bok kan sägas vara målrelaterade eller kriterierelaterade. Avsikten med dem är alltså att kontrollera kunskaper i förhållande till ett visst kunskapsstoff, i detta fall målen i form av kunskapskrav i läroplanen. Provuppgifterna i ett enskilt prov berör några utvalda kunskapskrav, med utgångspunkt från det centrala innehållet i grundboken. Tillsammans med proven i PULS Biologi Människan, berör proven alla kunskapskrav i biologi. Proven är gjorda så att de ska vara enkla att genomföra. Det finns inte skrivrader till svaren, eftersom det kan begränsa elevens svarsmöjligheter. Svaren skrivs därför på separata blanka papper som du delar ut. Elevens resultat på de olika proven tillsammans med dina observationer från arbetet i klassrummet ger dig goda möjligheter att kunna bedöma en elevs kunskaper. Proven finns längst bak i lärarboken (s. 99).

Din bedömning av kvaliteten på elevens förmåga att behärska ett kunskapskrav, ger dig vägledning till vilken betygsnivå eleven befinner sig på. Detta kan du per kapitel bokföra i bedömningstabellen. Vår förhoppning är att det ska göra det lättare att följa elevernas kunskapsutveckling samt se att de verkligen når upp till kunskapskraven.

14

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 14

2013-01-10 19.28


Tabell över centralt innehåll Biologi Kunskapsområde

Centralt innehåll

Kapitel i grundboken

Kropp och hälsa

Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion och sociala relationer.

Kapitel 2, 3, 4, 5, 6, 7

Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.

Kapitel 10

Några vanliga sjukdomar och hur de kan behandlas.

Kapitel 2, 3, 5, 6

Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Kapitel 2–9

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Kapitel 11

Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

Se uppgifter till de olika kapitlen i lärarboken.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Se uppgifter till de olika kapitlen i lärarboken.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Se uppgifter till de olika kapitlen i lärarboken.

Biologins metoder och arbetssätt

Kapitel 1 – Cellerna Kapitel 2 – Huden Kapitel 3 – Skelettet Kapitel 4 – Musklerna Kapitel 5 – Hjärtat och blodet Kapitel 6 – Andningsvägarna Kapitel 7 – Mag-tarmsystemet Kapitel 8 – Nervsystemet Kapitel 9 – Sinnena Kapitel 10 – Droger Kapitel 11 – Att börja bli vuxen

15

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 15

2013-01-10 19.28


16

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 16

Kopieringsunderlag © 2013 Berth Belfrage, Lennart Enwall och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Människan, Lärarbok ISBN 978-91-27-42130-1

2013-01-10 19.28

E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade E: med viss anpassning C: med relativt god anpassning A: med god anpassning E–A: enkla E: bidrar till C: efter någon bearbetning A: formulerar E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade E: bidrar till C: ger förslag som behöver bearbetas A: ger förslag som kan förbättra E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade E: grundläggande C: goda A: mycket goda E: ger exempel och använder till viss del C: förklarar och visar på relativt god användning A: förklarar även gemensamma drag och visar på god användning E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och relativt väl underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda E: ger exempel på C: visar på samband A: visar på mönster E–A: kan

Använder informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar.

Genomför fältstudier och andra undersökningar med hjälp av en planering.

Formulerar enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

Jämför olika resultat och för resonemang om likheter och skillnader.

Ger förslag som kan förbättra undersökningen.

Gör dokumentationer av undersökningar.

Har kunskaper om biologiska sammanhang.

Visar kunskaper och använder begrepp.

För resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet.

Berättar om livets utveckling och organismers anpassning till olika livsmiljöer.

Berättar om naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

E: för till viss del framåt C: för framåt A: för framåt, fördjupar och breddar

Samtalar om och diskuterar enkla frågor genom att ställa egna frågor och framföra och bemöta andras åsikter.

För resonemang om naturvetenskaplig information och olika källors användbarhet.

Betygssteg

Kunskapskrav

Bedömningstabell Biologi Människan

Namn: _______________________________


Huden Centralt innehåll Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Syfte

Nyckelord

Detta kapitel syftar till att eleverna ska känna till att huden bl.a. är ett skydd mot smuts och bakterier. Eleverna ska veta vilka tre lager huden består av och ha en uppfattning om vad som ryms i de olika lagren samt vad talgkörtlar, svettkörtlar och känselkroppar har för funktioner. Vidare ska de ha kännedom om hur ett hårstrå är uppbyggt, de ska veta något om naglar, förstå pigmentens betydelse samt veta något om akne och vårtor.

hud överhud hår

Uppstart Det är viktigt att förstå varför huden är så betydelsefull. ”Vad är huden bra för?” kan vara en bra inledningsfråga. Visa elevernas förförståelse genom att anteckna deras svar på frågan på tavlan. Gruppera de svar som eleverna tycker hör ihop genom att t.ex. markera svaren med olika färger. Med detta som grund kan planeringen av studierna om huden fortsätta. En annan ingångsfråga kan vara ”Hur skulle du se ut om du inte hade någon hud?” Troligen kommer eleverna på att det finns muskler under huden. För att de ska få en uppfattning om detta kan de ta en liten titt på bilden på s. 23 i grundboken. Det är alltid bra att börja med en undersökning på sig själv för att skapa intresse.

organ läderhud naglar

pigment underhud

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar bestå av ligger omlott beror på tränga ner

tillverkar ersätts täpps igen

sticker upp drar ihop sig klumpat ihop sig

Sammansättningar vattentätt

Idiomatiska uttryck undan för undan

på en gång

Homonymer händer tät

lager

reser (sig)

hindrar trängs hovar salva

flagorna klor horn risk

Övriga fodral isolerar klövar inflammerade

26

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 26

2013-01-10 19.28


Huden

Pigmentet skyddar dig I hudcellerna finns ett brunt ämne som kallas pigment. Om du har mörk hy har du mycket pigment i huden och om du har ljus hud har du mindre pigment. Pigmentet hjälper till att skydda dig mot stark sol. När solen lyser på huden bildas mer pigment. Det är därför du kan bli solbränd. Men för mycket sol kan vara farligt för hudcellerna. Då får de små brännskador och huden blir röd. Därför är det mycket viktigt att du använder solkräm, tunna skyddande kläder eller håller dig i skuggan när solljuset är starkt. Det är bra att du är ute och får lagom mycket sol på huden, för då bildas vitamin D, som bland annat behövs för skelettet.

Utanpå kroppen sitter huden, som är kroppens största organ. Huden är ungefär som ett vattentätt fodral och den har flera olika uppgifter.

Din hud skyddar många blodkärl, nerver, muskler och känsliga organ. Den hindrar smuts och bakterier att komma in i kroppen. Och den ser till att du inte blir för kall eller för varm. Allra tunnast är huden på ögonlocken. Tjockast är den på fotsulorna. Varför är det så tror du?

Här sticker mycket starkt förstorade hårstrån upp från huden. Flagorna mellan dem är hudceller.

Fräknar och födelsemärken är pigment som sitter tätt ihop.

Fingeravtryck Huden på fingertopparna är räfflad. Det gör att du kan få ett riktigt bra grepp om saker som du håller i. Alla människor har ett eget mönster på räfflorna. Det är därför vi har olika fingeravtryck.

Huden är vårt största organ.

10

Pigmentet skyddar dig Överhuden skyddar kroppen mot vissa typer av strålning, främst värmestrålning och ljus. Skyddet mot ultraviolett strålning beror till en del på ämnet melanin, som är ett pigment. Melanin bildas av vissa celler i huden. Mörkhyade personer har ständigt mycket melanin i sin hud. Hos människor med ljusare hy är det mängden ljus man blir utsatt för, som avgör hur mycket melanin som bildas. Med andra ord – man blir brun i solen. Genom tunn hud syns blodets färg, vilket ger huden en skär färg. Tjock hud är gulaktig. Fingeravtryck bildas av små åsar (upphöjningar) i läderhuden. De är olika hos varje människa och förändras inte under livet. Därför används fingeravtryck som bevis i brottmål. Genetisk information har blivit allt vanligare och mer träffsäker vid kriminaltekniska DNA-analyser. Då räcker det med några celler för att få fram en DNAprofil. DNA-profilen är unik för varje människa.

11

Att diskutera t Vad är pigment? t Varför behöver man lagom mycket sol? t Vad bör man tänka på när man solar sig?

Att göra U A K

Var är huden tunnast och tjockast? s. 30 Arbetsboken s. 6 (uppgift 1) 4 Människan förr, nu och i framtiden

27

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 27

2013-01-10 19.28


Tre olika lager hud Du har tre olika lager hud: r underhuden r läderhuden r överhuden

Underhuden

Om du fryser

Miljoner hårstrån

I hela huden finns över 2 miljoner hårstrån. Alla har en egen liten muskel, som kallas hårresarmuskeln. Om du fryser drar den ihop sig, så att hårstrået reser sig. Mellan hårstråna blir det då små, små fickor med luft, som värms av kroppen. Det fungerar ungefär på samma sätt som en väldigt tunn dunjacka. Huden runt hårstråna drar också ihop sig och blir tätare. Därför kommer inte så mycket kroppsvärme ut. Den stannar kvar inne i kroppen i stället.

överhud läderhud

underhud

Underhuden är förstås det understa hudlagret. Det består mest av fett, som isolerar mot kyla.

Vi människor har ungefär lika många hårsäckar i huden som aporna har.

Läderhuden Läderhuden är mellanlagret. Där händer det mycket hela tiden, utan att du märker det. Dina hårstrån bildas i pyttesmå ”säckar” och växer uppåt. Intill hårsäckarna sitter talgkörtlar. De tillverkar ett slags tunt fett, som kallas talg. Talgen gör att hudens yta blir tät och smidig. I läderhuden finns dessutom mängder av svettkörtlar, blodkärl och nerver. En del nerver har känselkroppar längst ut. De känner av om det till exempel är kallt, varmt eller gör ont någonstans i huden.

På bilden ser du hur huden ser ut inuti. Egentligen är den bara några mm tjock. På en enda cm² trängs bland annat: 100 svettporer 100 talgkörtlar 1000 känselkroppar

svettpor

Överhuden Överhuden är den del av huden som du ser. Där sticker hårstråna upp och där finns också öppningar för talg och svett. Öppningarna kallas porer. Om du blir riktigt varm kommer svetten ut genom porerna, så att svettdroppar kan kyla av huden. Längst ut i överhuden samlas många miljoner döda hudceller. Eftersom de ligger lite omlott, ungefär som tegelpannor på ett tak, är det svårt för smuts och bakterier att tränga igenom dem och komma in i kroppen. Hudcellerna lossnar undan för undan. De ersätts av nya celler, som bildas längre ner i huden och flyttas uppåt.

hårstrå

talgkörtel

nerv

blodkärl hårsäck

svettkörtel

hårresarmuskel

När du svettas mycket behöver du också dricka mycket.

känselkropp fettcell

12

Tre olika lager hud Huden skyddar underliggande vävnader, har betydelse för värmeregleringen, utgör en blodreserv, är ett utsöndringsorgan och innehåller sinnesorgan. Dessutom kan D-vitamin bildas i huden. Den yttersta delen av överhuden bildar ett skyddande lager av döda hornceller. Överhuden är inte tjockare än ett vanligt papper, men hornlagret blir extra tjockt om det utsätts för slitage. Man kan t.ex. få valkar i händerna av visst arbete. Hornlagret är täckt av fett från talgkörtlarna. Huden förnyas hela tiden. Mellan överhud och läderhud ligger det ett tillväxtlager som hela tiden bildar nya celler. De nya cellerna flyttas uppåt för att ersätta de celler som slitits ut. Läderhuden består främst av bindväv med olika slags trådar. Läderhuden är rik på blodkärl, vilket märks när man får ett sår. Det cirkulerar 5–10 gånger mera blod i huden än vad dess försörjning kräver. Huden är därmed både en blodreserv och en värmeregulator. Nervsystemet och flera hormoner reglerar blodets flöde genom huden. Vid chock flyttas blod från huden till hjärtat, hjärnan och andra inre organ. Blek hud är därför ett viktigt tecken på chock.

13

I läderhuden finns det gott om känselkroppar. De är vanligast i ansiktet och på insidan av händerna och fotsulorna. Underhuden är 2–10 mm tjock hos en mager person, men hos en som är fet kan den vara 10 cm tjock eller mer. Underhuden är både en näringsreserv och en värmeisolator.

Att diskutera Under rubriken Uppstart finns två frågor att diskutera. Här är några till: t Hur har människorna klarat sig genom tiderna utan tjock päls? Börja långt, långt tillbaka i tiden. t Hur ofta behöver man duscha och varför?

Att göra U U A

Kan man se var svettkörtlarna mynnar på huden? s. 30 Hur många hårstrån finns det på underarmen? s. 30 Arbetsboken s. 6 (uppgift 2) och 7

28

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 28

2013-01-10 19.28


MERA OM HUDEN

Hår och naglar I huden, håret och naglarna finns ett hårt ämne, som heter keratin. Det finns också i klor, klövar och hovar, fåglarnas näbbar och fjädrar och i noshörningarnas horn.

finne

Hår Din hårfärg bestäms av hur mycket pigment du har i håret. Om du har mycket pigment blir håret svart, om du har lite blir det ljust. Mörka hårstrån är kraftigast och ljusa tunnast. Har du lockigt, vågigt eller rakt hår? Det beror på hur dina hårsäckar ser ut.

Lockigt hår

talgkörtel

Naglar Dina hårda naglar skyddar fingertopparna och tårna. Naglarna på fingrarna hjälper dig också att plocka upp små saker.

Akne Vågigt hår

I tonåren kan alla få finnar, akne. Det beror på att det bildas mer talg i huden då. Ibland täpps talgkörtlarna igen och blir inflammerade och då blir det finnar. Är finnarna mycket besvärliga kan man behöva en särskild salva eller medicin. Akne försvinner ofta efter puberteten.

Rakt hår

Vårtor Vårtor består av döda hudceller som har klumpat ihop sig. Det är virus som ger vårtor. En del av oss får aldrig några vårtor, andra blir lätt smittade. Fotvårtor kan till exempel smitta på golven i omklädningsrum och simhallar. Vårtorna kan sitta kvar i ett helt år eller mer, innan de försvinner.

Fingrarnas naglar växer ungefär 0,1 mm per dag. Det tar alltså 10 dagar för en fingernagel att bli 1 mm längre. Naglarna på tårna växer ännu långsammare.

Om du bränner dig Om du har bränt dig till exempel på hett vatten, finns det en risk att hudcellerna förstörs eller dör. Kyl det skadade området med kallt vatten på en gång och länge. Kylan behöver tränga ner i huden en bit, för att du inte ska få en brännskada.

14

Hår och naglar Håret växer ungefär 0,4 mm varje dygn. Detta kan utgöra en beräkningsgrund för hur långt håret blir efter en viss tid. Ett nyfött barn har tunt och kort hår över hela kroppen. Även under barndomen är håret tunt och ganska mjukt förutom håret på huvudet, ögonbrynen och ögonfransarna. I samband med puberteten bildas det grövre och strävare hår, bl.a. kring könsorganen, samt skägg hos pojkar. Varför håret är lockigt, vågigt eller rakt beror troligen på det sätt som proteiner inlagras i håret. När man permanentar håret påverkas dess proteiner på kemisk väg. Nageln växer ut från sitt tillväxtområde inne i huden. Detta område syns tydligast på tumnageln som en ljusare halvmåne. En förlorad nagel på fingrarna växer ut igen på 5–6 månader.

15

Att diskutera t Varför ser ditt hår ut som det gör? t Vad gör du om du bränt dig? t Är det farligt med vårtor, fräknar och finnar?

Att göra U U

Om håret får växa … s. 30 Om naglarna får växa … s. 30

29

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 29

2013-01-10 19.28


Uppgifter – Huden Var är huden tunnast och tjockast? Be eleverna undersöka huden på huvud, underarmar och händer. Var är den tunnast respektive tjockast? Varför är det så? Be eleverna skriva ner sina svar i en kort sammanställning. Kan man se var svettkörtlarna mynnar på huden? Låt eleverna gnugga händernas insidor mot varandra så att de blir varma. De får sedan titta noga med stereolupp eller vanlig lupp efter svettkörtlarnas öppningar. Tips! De sitter ofta i rader. Redovisa genom att rita en liten bit av huden med öppningar, i förstoring. Hur många hårstrån finns det på underarmen? Eleverna får rita en 2 x 2 cm stor ruta på underarmens översida där det växer hår. Be dem med hjälp av en lupp räkna hur många hårstrån som finns i rutan. Sedan får de jämföra med vad andra fått fram och redovisa i en enkel tabell. Om håret får växa … Låt eleverna tänka sig att de inte klipper sitt hår på ett tag. De får rita en enkel bild av sig själv när håret har vuxit i 2 månader och en annan bild när det vuxit ett halvår. Lite fantasi är tillåtet! Om naglarna får växa … Eleverna får tänka sig att de inte klipper naglarna förrän efter 2 månader respektive efter ett halvår. Hur ser nageln på pekfingret ut då? Eleverna får rita som de tror att det blir.

30

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 30

2013-01-10 19.28


Skelettet Centralt innehåll Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Syfte

Nyckelord

Syftet med kapitlet är att eleverna ska förstå att det är skelettet som gör att vi kan stå upp och röra oss. De ska känna till tio olika ben i kroppen, att hjärnan skyddas av kraniet och att hjärtat och lungorna skyddas av revbenen. Eleverna ska ha kännedom om att blodkroppar bildas i benmärgen samt känna till att ryggraden består av kotor och mjukare broskskivor. Eleverna ska också känna till hur en led är uppbyggd samt något om skador på skelettet.

skelett kotor

Uppstart Skelett drar alltid till sig nyfikenhet och intresse. Låt gärna eleverna berätta om vad de känner till sedan tidigare. Det kan bli allt från spökhistorier och benbrott till funderingar kring det egna skelettet.

skelettben benmärg

brosk leder

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar hålla upp läka ihop

ömtåliga går till

tillverkas omvandlas

Sammansättningar hopkopplade ledvätska

gångjärnsleder

stötdämpare

ben (ben)brott

massa

kalk gnisslar kedjor stål elastiskt cement

gelé finurligt smörjer stukar kryckor

Homonymer rör linda

Övriga dessutom skaver stadiga lagras svullnar rubbas

32

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 32

2013-01-10 19.28


hjässben

Skelettet

Människans skelett I din kropp finns olika slags skelettben, bland annat rörben, platta ben och korta ben. Rörbenen är byggda ungefär som rör. Inne i dem finns ett nät av ben. Det gör att benen blir både starka och lätta. Du har rörben i armarna och benen. De platta benen skyddar viktiga delar inuti kroppen. Revbenen är platta ben som sitter runt hjärtat och lungorna, och skallbenen är som en tunn hjälm runt hjärnan. De korta benen är små ben, som ligger mycket nära varandra. De har inte plats att röra sig så mycket och därför blir de stadiga tillsammans. Korta ben finns i händerna och fötterna. Kotorna i ryggen är också korta ben.

Benen i ditt skelett är hårda och starka. Därför klarar de att hålla upp din kropp. En del skelettben skyddar dessutom ömtåliga kroppsdelar, till exempel hjärtat och lungorna.

Skelettet är starkt, eftersom benen innehåller mycket kalk och är byggda på ett finurligt sätt. Det längsta och allra starkaste benet i kroppen är lårbenet. Det minsta benet är stigbygeln inne i örat. Det är bara några millimeter stort. Du har ungefär 200 skelettben. Mer än hälften av dem finns i händerna och fötterna. Varför tror du att det behövs så många små ben just där?

pannben

överkäksbenet underkäksbenet nyckelben

bröstbenet revben överarmsben

armbågsben ryggkotor strålben bäckenben

handlovsben

Här ser du bennätet inne i ett mycket förstorat skelettben.

Vad finns inne i benen?

Och utanpå? Längst ut på benändarna sitter blankt brosk. Det är lite mjukare än ben. Brosket gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra. Det är därför det inte gnisslar när du rör dig.

Skelettet utgör nästan en femtedel av vår kroppsvikt. Det ger kroppen stöd, bildar fästpunkter och hävstänger för musklerna och skyddar ömtåliga organ som t.ex. hjärnan och de inre organen i bröstkorgen, thorax. Två ben kan hänga ihop med varandra, antingen genom fogar eller leder. Fogarna har obetydlig rörlighet (t.ex. kraniets ben). Det som avgör rörligheten hos en led är ledytornas form, ledbanden och omgivande muskler. Ledytorna täcks av ledbrosk. Kraniet bildas av 29 ben. Hjärnskålen är nästan som ett slutet rum och rymmer ca 1,5 liter, 1 500 cm3, hos en vuxen människa. Utvecklingen av skelettet hos ett foster påminner om skelettets utveckling från de lägsta till de högst stående ryggradsdjuren. Från en sträng av bindväv som sträcker sig genom hela fostret utvecklas ett broskskelett. Detta börjar ersättas av benskelett under slutet av fosterperioden. När benen växer till på längden blir de även tjockare.

fingrarnas ben

lårben

benmärg

knäskål

vadben skenben

mellanfotsben tårnas ben

Alla ben har två namn. Ett på latin och ett på svenska. Här ser du vad några av benen heter på svenska.

16

Människans skelett

mellanhandsben

brosk

Skelettbenen är inte helt tomma. I många av dem finns en mjuk massa, som liknar gelé. Den kallas benmärg. I benmärgen bildas både röda och vita blodkroppar och blodplättar. De släpps ut till blodet genom pyttesmå hål i skelettbenens väggar.

tinningben

näsben

17

Att diskutera t Varför behöver vi människor ett skelett? t Vilket är det största respektive det minsta benet i skelettet? t Vad finns inuti och utanpå ett stort ben som lårbenet?

Att göra U K A

Jämför skelettbenen i arm och ben! s. 36 5 Varför cykelhjälm? Arbetsboken s. 8

33

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 33

2013-01-10 19.28


Lederna Nästan alla skelettben sitter ihop med andra ben. Det är som korta och långa kedjor av små och stora ben som är hopkopplade med varandra. Om du börjar längst ut på lillfingret kan du följa en sådan kedja ända ner till lilltån. Kopplingarna mellan skelettbenen kallas leder. I en led möts två benändar, som är klädda med brosk. Runt ändarna finns ett fodral, en ledkapsel. Där inne tillverkas en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt. Mellan benen i leden går ledband. De sitter utanför kapseln och hjälper till att hålla benen på plats. Ett annat ord för ledband är ligament.

Det är bra för hela dig att du rör dig ofta.

skelettben

ledband

brosk

ledvätska ledkapsel

skelettben

En led i genomskärning.

Olika leder

Vad behöver dina skelettben?

Det finns flera olika typer av leder. Du har till exempel:

Om du ofta rör dig ordentligt, blir skelettbenen starka. Då tillverkas också mer ledvätska, som ser till att brosket blir ordentligt halt. När du växer måste skelettbenen ha extra mycket kalk. Det får du genom mat som till exempel mjölk, fil, yoghurt, ost och spenat. För att kalken ska lagras i skelettet behöver du dessutom D-vitamin. D-vitamin bildas i din hud, när du är ute i solen.

Kulleder i axlarna och höfterna. De gör att du kan röra

armarna och benen åt nästan alla håll. Gångjärnsleder i fingrarna, tårna och knäna. De liknar gångjärnen i en dörr och kan bara röra sig fram och tillbaka.

I ryggraden fungerar kotorna som ett slags leder. Mellan dem sitter ganska tjocka skivor av brosk som stötdämpare. De kallas för diskar. I knäna finns också broskskivor. Där kallas de menisker.

kulled

halskotor bröstkotor

disk ländkotor

Pröva hur du kan röra axlarna och fingrarna. Vad tror du skulle hända om du i stället hade en gångjärnsled i axeln och kulleder i fingrarna?

svanskota

Svanskota Längst ner i ryggraden sitter några hopväxta svanskotor. Det är allt som är kvar av svansen, som vi människor hade för miljoner år sedan. Svansen var bra att ha när man klättrade i träd.

gångjärnsled

menisk

Kotor och menisker är också leder.

18

Lederna Hur rörlig en led är beror på hur ledytorna ser ut, de omgivande ledbanden och spänningen i musklerna. De rörligaste lederna är axelleden och höftleden. Ledytorna täcks av ett glatt ledbrosk. Hela leden omsluts av en ledkapsel och i dess små hålrum finns ledvätska som minskar friktionen inne i leden. Vanligtvis är friktionen mindre än mellan isen och en skridsko. Via ledvätskan får ledbrosken de näringsämnen som de behöver – brosken har nämligen inga egna blodkärl. Kroppens största led är knäleden som ligger mellan lårbenet och skenbenet. När knäet böjs blir leden ostadigare. De två c-liknande meniskerna av trådbrosk fyller ut leden så att den blir stadigare. Knäskålen (av ben) ligger inuti lårmuskelns sena.

19

Att diskutera t Varför kan vi inte bara ha en sorts leder? t Hur många leder har du i ett finger?

Att göra U A

Hur många leder finns det i en arm? s. 36 Arbetsboken s. 9

34

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 34

2013-01-10 19.28


MERA OM SKELETTET

Benbrott

Inuti eller utanpå?

Har du brutit ett skelettben någon gång? I så fall vet du säkert att ben kan läka ihop och bli lika starkt som förut.

Vi människor och alla andra däggdjur har skelettet inuti kroppen. Men det finns faktiskt djur som i stället har skelettet som stöd och skydd utanpå kroppen, till exempel skalbaggar och kräftdjur.

Så här går det till, när ett benbrott läker: Tänk dig att du ramlar så tokigt att du bryter benet. Du får förstås hjälp att komma till sjukhuset på en gång. Där röntgas ditt ben, så doktorn kan se precis hur brottet ser ut. Du kanske måste opereras, för att benbitarna ska passas ihop med varandra igen. De kan behöva sättas fast med skruvar eller spikar. Men oftast räcker det med att bara gipsa. Gipset håller benet stilla. Därför kan du hoppa på kryckor och röra på dig, utan att benändarna rubbas. Undan för undan bildas det ny benvävnad runt om de trasiga benändarna.

När kräftan växer måste den byta sitt skelett, eftersom det sitter som ett skal utanpå kroppen.

Tungt Om ditt skelett vore av stål, skulle det väga minst fyra gånger så mycket som det gör nu.

Lätt Fåglar har bara ihåliga ben i sina skelett. Varför är det så, tror du?

Om du stukar foten Om du stukar foten, tänjs ledbanden runt fotleden ut. De kan till och med gå sönder på vissa ställen. Blodet som rinner ut, gör att foten svullnar och blir blå.

Röntgenbild av ett brutet underben.

Efter någon vecka kontrollerar doktorn att allt läker som det ska. Och när det har gått ungefär sex veckor sedan du ramlade, behöver du inte gipset längre. Nu kan du börja använda benet igen, men du behöver nog träna en del, innan det fungerar lika bra som förut.

Ny benvävnad

Linda gärna ett stadigt elastiskt förband runt skadan, så att det blöder mindre i ledbandet och foten inte blir så svullen.

När man bryter ett ben blöder det från de trasiga benändarna. En del av blodet ligger kvar intill benbrottet och omvandlas undan för undan till nytt ben. Den nya benvävnaden fungerar ungefär som ett slags lätt cement, som läker ihop skelettbenet igen.

Så snart du kan, ska du börja gå på foten, men var försiktig så att du inte stukar den igen. Det tar några veckor innan ledbanden har läkt.

20

Mera om skelettet Alla däggdjur har ett skelett som påminner om människans. Inte så konstigt, eftersom ju även människan är ett däggdjur. Sedan finns det anpassningar åt olika håll, men principen är densamma. Kräftdjuren har ett yttre skelett som ger dem stadga och rörlighet. Amöban består av bara en enda cell, där allt finns för dess liv och fortlevnad. Skelett i enklare former behövs först hos flercelliga organismer. Fåglar har ett skelett med ihåliga ben för att de inte ska väga så mycket och ha lättare att flyga. Kraniets ben är tunna.

21

Att diskutera t Vad har t.ex. en kräfta för slags skelett? Hur kan den röra sig? t Varför behöver inte en amöba något skelett? t Varför har fåglar ihåliga skelettben?

Att göra U U K

Brutet ben! s. 36 Vad händer om man stukar foten? s. 36 6 Jolly Roger!

35

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 35

2013-01-10 19.28


Uppgifter – Skelettet Jämför skelettbenen i arm och ben! Be eleverna göra en tabell med två spalter. I den vänstra skriver de vad skelettbenen i armen heter. I den högra skriver de vad motsvarande skelettben i ett ben kallas. De kan gärna rita en enkel bild av en arm och ett ben, så att det lätt går att jämföra skelettbenen. Hur många leder finns det i en arm? Låt eleverna undersöka hur många leder det finns i en arm. De får börja med att undersöka sin egen arm. Sedan får de jämföra med bilden på s. 17 i grundboken. Handleden får de förenklat räkna som en gångjärnsled. Hur många leder räknade de till? Det finns tre sorters leder (kulled, gångjärnsled och vridled) i kroppen. Hur många av varje sort träffade eleverna på i sin arm? Eleverna ska redovisa med en enkel tabell. Brutet ben! Be eleverna skriva en berättelse om hur de bröt ett ben (det kan även vara ett ben i armen), hur ont det gjorde och vad som hände sedan. Om de aldrig brutit ett ben får de ha lite fantasi i stället. Hjälp finns på s. 21 i grundboken. Vad händer om man stukar foten? Att stuka foten gör ont. Vad händer med foten och hur kan man göra så att den blir bra igen? Eleverna får svara skriftligt på frågan.

36

Biologi_Manniskan_LHL_121221.indd 36

2013-01-10 19.28


7

Namn

Tänk dig att du är ett litet dammkorn!

Tänk dig att du är ett litet dammkorn, som någon andas in genom näsan. Beskriv de andningsvägar som du passerar på vägen ner till lungblåsorna. Skriv också något om de hinder som du träffar på under vägen. På slutet får du tänka dig att personen nyser och att du åker ut med en väldig fart!

Kopieringsunderlag © 2013 Berth Belfrage, Lennart Enwall och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Människan, Lärarbok ISBN 978-91-27-42130-1

PULS_Biologi_4-6_Manniskan_Lararbok_Kop.indd 95

95

2013-01-10 19.20


Namn

8

Favoritmat? 1 Vilka två maträtter gillar du bäst?

2 Gör en tio-i-topp-lista över favoriträtterna i klassen. Maträtt

F, K, P

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

3 Skriv ett F vid de rätter som innehåller mycket fett, ett K vid de rätter som

innehåller mycket kolhydrater och ett P vid dem som innehåller mycket proteiner. Lite hjälp finns på sidan 45 i grundboken. Mer kunskap kan du få av matpaketens innehållsdeklarationer, i faktaböcker och på internet.

4 Vad bör du tänka på när du väljer mat, förutom att det ska smaka gott, förstås?

5 Vilken maträtt i tio-i-topp-listan stämmer bäst med din beskrivning i föregående uppgift?

96

Kopieringsunderlag © 2013 Berth Belfrage, Lennart Enwall och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Människan, Lärarbok ISBN 978-91-27-42130-1

PULS_Biologi_4-6_Manniskan_Lararbok_Kop.indd 96

2013-01-10 19.20


Huden

PROV

Namn

Huden 1 Vilka uppgifter har huden? 2 Varför har alla människor olika fingeravtryck? 3 Vilka tre lager består huden av? 4 Varför ligger döda celler om lott på överhuden? 5 Varför svettas människor när de blir varma? 6 Vilken uppgift har naglarna? 7 Vad är akne? 8 Vad är det som gör att människor har olika hårfärg? 9 Beskriv och förklara a) Vad händer i huden när du fryser? b) Vad vet du om hudens tre olika lager? c) Hur skyddar dig hudens pigment?

100

Kopieringsunderlag © 2013 Berth Belfrage, Lennart Enwall och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Människan, Lärarbok ISBN 978-91-27-42130-1

PULS_Biologi_4-6_Manniskan_Lararbok_Kop.indd 100

2013-01-10 19.20


PROV

Skelettet

Namn

Skelettet 1 Hur många skelettben har en människa? 2 Vad gör skelettben hårda och starka? 3 Nämn tre olika slags skelettben. 4 Vad finns inne i benen? 5 Varför finns det brosk längst ute på benändarna? 6 Hur fungerar a) kulleder? b) gångjärnsleder?

7 Varför finns det diskar mellan kotorna i ryggraden? 8 Beskriv och förklara a) Vad vet du om de olika skelettbenen  

t rörbenen?





t de platta benen?





t de korta benen?

b) Varför är det bra att ha ett skelett? c) Varför är det bra för barn och ungdomar att dricka mjölk och äta ost? d) Vad händer med skelettet om du rör dig ofta?

Kopieringsunderlag © 2013 Berth Belfrage, Lennart Enwall och Natur & Kultur PULS Biologi 4–6 Människan, Lärarbok ISBN 978-91-27-42130-1

PULS_Biologi_4-6_Manniskan_Lararbok_Kop.indd 101

101

2013-01-10 19.20


Lgr 11

I lärarboken till PULS Biologi Människan finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Biologi 4–6 Människan är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

t t t t t t

PULS Biologi 4–6 Människan består av förljande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK

Biologi

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Människan innehåller:

Lgr 11

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

Biologi

Vad är biologi? ...

Biologi

Biologi

MÄNNISKAN

MÄNNISKAN

ARBETSBOK

LÄRARBOK

NATUREN

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

ARBETSBOK

Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:

MÄNNISKAN Vad är biologi? Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Människan

Biologi

GRUNDBOK

GRUNDBOK

Biologi NATUREN

MÄNNISK AN

Belfrage t Roger Olssson Berth

ISBN 978-91-27-42132-5

Berth Belfrage t Roger Olsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421325

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Naturen

GRUNDBOK

Biologi

Gitten Skiöld tKerstin Wallander Berth Belfrage tLennart Enwall

MÄNNISKAN

Wallander Gitten Skiöld t Kerstin Belfrage t Lennart Enwall Berth

Gitten Skiöld t Kerstin Wallander Berth Belfrage t Lennart Enwall

ISBN 978-91-27-42132-5

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421325

Berth Belfrage t Lennart Enwall Gitten Skiöld t Kerstin Wallander

Berth Belfrage t Lennart Enwall Gitten Skiöld t Kerstin Wallander

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag. Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42130-1

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421301

Biologi Manniskan lärarbok omslag.indd 2

2013-01-30 10.35

9789127421301  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you