9789147095582

Kulturgrammatid ISBN 978-91-47-09558-2 © 2006 Författarna och Liber AB Upplaga 2:1 Förläggare: Anders Abrahamsson Omslagsbild: Todd Davidson/Getty Images Omslag: Daniel Åberg Grafisk form: Daniel Åberg Bilder inlagan: Anette Hedberg Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Av Gillis Herlitz har tidigare utgivits: Herlitz kulturguide: England, 1997 (med Siv Herlitz) Vem är inte riktigt klok?, 1999 Socialgrammatik, 2001 Svenskar, 2003 Mors dag och eid-il-fitr, 2006

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

01 Sid 1-7.indd 4

10-03-22 15.22.30

Innehåll

Förord

........................................................ 6

1. Kultur är ett sätt att leva

......................... 9

2. Hur lär vi oss vår kultur?

........................ 38

3. Varför tycker jag att jag har rätt?

........... 45

4. Några kulturella varianter ....................... 66 5. Kommunikation

....................................116

6. Kommunikation över kulturgränserna ....... 152 7. Hur reagerar vi när saker och ting inte stämmer? ...............................177 8. Något om människosyn 9. Vad kan jag göra?

Liten litteraturlista Studieplan

01 Sid 1-7.indd 5

....................... 196

............................... 202 ................................... 207

.............................................. 209

10-03-22 15.22.30

Förord Det här är en bok som i första hand vänder sig till människor som i sitt dagliga liv träffar, arbetar och umgås med människor från andra länder. Det kan gälla dig som gör många affärsresor till andra delar av världen. Det kan gälla dig som arbetar på svensk myndighet med många invandrarkontakter.

Det kan gälla dig som ska ut på längre utlandsstationering.

Det kan gälla dig som arbetar tillsammans med kollegor från andra länder. Det kan gälla dig som enbart är intresserad av mänskliga kontakter och mänskligt samspel.

I världen sker i dag större folkförflyttningar än någonsin tidigare i historien. Flyktingströmmar löper i de flesta riktningar, liksom vanlig arbetsmigration. Tågluffande, charterresor, ökad fritid och mera pengar för privat konsumtion leder till att möten mellan representanter för olika kulturer blir vanligare än någonsin tidigare. Internet har skapat tidigare omöjliga möjligheter för människor att knyta kontakter med människor de aldrig kommer att träffa. Jag skulle säga att Internet gjort nationalitet som kulturell begränsning ännu mera tveksam.

För att berika dessa kulturkontakter och göra effekterna av dem positiva för mänskligheten är det viktigt att alla inblandade försöker förstå vad det innebär att vara en del av en kultur, och hur varje kultur påverkar sina medlemmar till att agera efter vissa mönster. Inte minst viktigt är detta i mötet.

6

02 Fo rord.indd 6

10-03-19 16.12.32

Ur ett svenskt perspektiv kan man nog säga att kulturmötesfrågorna under senare år allt oftare kommit att fokusera på europafrågor, men också på kulturmöten som inte bär på etniska förtecken. Det har blivit allt vanligare att diskutera företagskultur och då inte alls enbart vid samgående med utländska partners. Naturligtvis kan det tyckas tacksamt och glädjande för en kulturvetare att begreppet kultur på så sätt blivit en del av ett allmängods, men det finns all anledning att vara försiktig med kulturbegreppet. Jag har noterat att kulturbegreppet ibland får camouflera problem som har med makt eller genusperspektiv att göra, och då blir det lite knepigt förstås.

Jag har i den här utgåvan fört in ytterligare två avsnitt som känns angelägna. Ett berör den svårbemästrade frågan om heder och skam och i det andra försöker jag framhålla just detta att allt inte är kultur som styr människor i deras vardag.

Sedan första utgåvan av denna bok, 1989, har det kommit en hel rad böcker i ämnet, men också en hel rad böcker som beskriver oss svenskar. Jag har skrivit en av dem. Man kan fråga sig varför det plötsligt kommit så många böcker om oss själva.

En bidragande orsak är säkerligen att det är först under de senaste tjugo åren vi haft behov av att slipa fram en nationell identitet. I samband med ökad invandring, internationalisering och EU har detta behov vuxit. ”Vem är jag?” har blivit en allt vanligare fråga i en tid då identitetsfrågor över huvud taget är i blickpunkten och i viss mån är både utbytbara och förhandlingsbara.

För att göra mina funderingar tillgängliga för alla som är intresserade har jag medvetet försökt hålla undan facktermi7

02 Fo rord.indd 7

10-03-19 16.12.32

nologi och tunga teoretiska resonemang. Den stränge vetenskaparen har säkert invändningar mot mitt uttryckssätt ibland, men, som sagt, det är inte den målgrupp jag i första hand tänkt mig.

Mitt intresse för ämnesområdet har väckts genom studier i antropologi och etnologi men kanske mera ändå genom mitt arbete utomlands under ganska många år.

Jag hoppas att boken kan vara dig både till glädje och nytta.

Uppsala våren 2007

Gillis Herlitz

8

02 Fo rord.indd 8

10-03-19 16.12.32

Kapitel 1

Kultur är ett sätt att leva Kulturminister?

I Sverige har vi en kulturminister. För en kulturvetare är detta en omöjlighet. Att ha en person som ansvarar för rikets kultur.

I dagligt tal uppfattar vi att begreppet kultur är förbehållet de så kallade sköna konsterna som dans, teater, konst, författande, musik, sång och dylikt. För en kulturvetare är de här konsterna uttryck för, och en del av, kulturen. De sköna konsterna täcker dock långt ifrån hela kulturbegreppet.

Kultur har definierats på mera än 200 olika sätt i litteraturen. De senaste, och i dag mest omhuldade definitionerna, anger kultur som en typ av gemensam livsform. Människor med gemensam kultur reflekterar ganska likartat över omvärlden. De strävar efter likartade belöningar och beter sig på i stort likartat sätt. De har med andra ord en tämligen gemensam världsbild. Det vill säga en uppfattning om hur saker och ting bör vara och hur de faktiskt är.

Kulturen griper in överallt i våra handlingar och värderingar.

Det betyder inte nödvändigtvis att samtliga individer inom kulturen tycker, tänker och gör på exakt samma sätt. Dock ska till9

03 Kap 1 kulturen ett sa tt.indd 9

10-03-19 16.17.37

räckligt mycket sammanfalla för att vi ska kunna tala om en gemensam kultur eller kulturell gemenskap. Kulturen anger också hur stora avvikelserna kan vara för att vara ”tillåtna”.

I kulturen ingår då uppfattningar om hur jag ska bete mig i en rad situationer. Hur jag ska hälsa, hur jag ska vara klädd, hur jag ser på tidspassning, hur jag ska uppföra mig på bussen, hur jag begär ordet på ett sammanträde, hur jag tar kontakt med andra människor och så vidare i nästan all oändlighet.

Det är sådant som utgör den vardagliga kulturen. Det är den som styrs av gemensamma, outtalade, överenskommelser om vad som är rätt och orätt, gott och ont och så vidare. Vi betraktar sådana överenskommelser som i det närmaste självklara. Ja nästan som överenskommelser som, i den mån de inte redan gör det, borde omfattas av alla människor på jorden.

Kulturmänniskan betraktar ofta sin kultur som, i det närmaste, ett rättesnöre för vad som är mänskligt.

Ett sådant förhållande gäller naturligtvis inte alls enbart för svenskar och svenskars syn på den svenska kulturen. Det gäller allmänt i alla kulturer i alla samhällen. Det är det som så att säga utgör kulturens väsen.

Medvetet – omedvetet Min förmåga att klä mig riktigt vid olika tillfällen är ett uttryck för en medveten handling. Jag väljer bland kläderna mycket medvetet. Klädvalet är ett bland många kulturellt betingade beteenden som speglar kulturella överenskommelser.

Det faktum, däremot, att jag som svensk vid samtal står på ungefär 60–80 cm avstånd från den jag pratar med sker ganska omedvetet, men är likafullt kulturellt betingat.

10

03 Kap 1 kulturen ett sa tt.indd 10

10-03-19 16.17.37

Kulturvetare talar ibland om det kollektiva medvetandet.

Med medvetande avser man allt från omedvetenhet till full medvetenhet. Det innebär att mycket av det kulturellt gemensamma är dolt, omedvetet. Automatiserat beteende. Det innebär i sin tur att det kan vara mycket svårt för en person att korrekt och fullständigt beskriva sin egen kultur. Det som sker omedvetet kan ju inte gärna beskrivas av den som utför det. Då är inte handlingen omedveten. Ofta är det därför så att utlänningar har lättare att sätta fingret på sådana dolda värderingar och beteenden.

Jag ber dig nu att försöka besvara följande gåta: Vad är det jag sitter på på kvällen, ligger i om natten och tänder pipan med på morgonen?

Jag har använt mig av den här gåtan på många kurser och de allra, allra flesta kursdeltagarna funderar i en alldeles bestämd riktning. De söker ett objekt som kan användas för alla tre aktiviteterna. Svaren har omfattat sådant som trä, kroppen, halm, själen och dylikt. Mitt svar på gåtan har kommit som en total överraskning: En stol, en säng och en tändsticka!

I min instruktion finns det ingenting sagt om att jag söker ett objekt. Ändå utgår alla från att svaret ska vara just ett objekt. Alla svenskar uppfattar det som om jag faktiskt givit en sådan instruktion genom att jag bett dem besvara en gåta och sedan strukturerat gåtan på ett visst sätt. Ordet gåta tänder ett moln av associationer hos dem som hör det. Man förutsätter att det finns en gemensam överenskommelse om vad en gåta är, hur den ska formuleras och besvaras. En överenskommelse som är så självklar att den inte behöver uttryckas. Skulle den uttryckas skulle de tillfrågade bli i det närmaste generade och 11

03 Kap 1 kulturen ett sa tt.indd 11

10-03-19 16.17.37

skruva på sig. Så självklar känns överenskommelsen. Den tyr man sig till omedvetet och automatiskt.

En kvinnlig kursdeltagare från ett land i Sydamerika såg utomordentligt förvånad ut när jag framställde det som jag kallat gåta. Hon svarade rappt: Är det inte en stol, en säng och en tändare? I hennes kulturella bakgrund fanns inte samma överenskommelse om vad en gåta var, hur den skulle se ut och besvaras.

Edward de Bono har använt sig av följande exempel: Du ser nedan nio punkter. Du ska med fyra raka streck, utan att lyfta pennan, förbinda alla dessa punkter med varandra. När övningen är slutförd ska alltså samtliga nio punkter ha en linje genom sig. Observera att om du går tillbaka i en redan dragen linje räknas detta som ett nytt streck.

De flesta av oss kan inte lösa uppgiften. En av flera möjliga lösningar är den nedan till höger.

• • • • • • • • •

• • • • • • • • •

Vi misslyckas med övningen helt enkelt därför att vi inte vill gå utanför figurens ramar. I instruktionen sägs inte någonting om att det skulle vara förbjudet. Automatiskt tolkar vi det ändå så.

Dessa två exempel kan användas för att belysa att mycket av det vi tänker och gör, gör vi på en mycket låg medvetandenivå. Det gäller naturligtvis för alla människor i alla kul12

03 Kap 1 kulturen ett sa tt.indd 12

10-03-19 16.17.37

turer i alla samhällen. Det är bland annat denna automatik som ibland gör kommunikation över kulturgränserna svår och frustrerande. De ”tysta” överenskommelserna ser inte likadana ut i alla kulturer.

Kulturens grammatik I det talade och skrivna språket använder vi ord och uttryck som är inordnade efter varandra efter vissa mönster för att ge språket den mening vi avser med det. Ett sådant mönster kan kallas språkets grammatik.

Ingen av oss tänker medvetet på att sätta in en supinumform här och en predikatsfyllnad där när vi talar vårt eget språk.

Grammatiken är självklar för den som lärt sig språket sedan barnsben. I lyckliga fall kan detta också inträffa när vi talar ett främmande språk väl. Grammatiken är nödvändig för meningskonstruktionen och alldeles oavsett hur vi lärt oss den använder vi oss av den.

På samma sätt kan vi tala om en kulturell grammatik. För beteenden, värderingar, symboler, regler och annat. En grammatik som är lika självklar, naturlig och styrande som den språkliga grammatiken. Om du inte har ett grepp om den kulturella grammatik som en person använder är det svårt för dig att rätt tolka den personens meddelanden. Ungefär som om du inte förstod språket. Ofta uppfattar vi helt enkelt det kommunicerade efter vår egen grammatik, och tolkar efter den, medan den grammatik som använts kanske inte alls är densamma som vår egen. En god grund för missuppfattningar.

Grammatiken gör att det vi tänker, värderar och gör bildar en något så när homogen helhet. Det är inte troligt att en kul13

03 Kap 1 kulturen ett sa tt.indd 13

10-03-19 16.17.37