Vikingsen Meningsskapande analys i förskolan
Katinka
Innehåll
Inledning 8
Del I Analysens vad och varför 13
Kapitel 1. Vad är en analys? 15
Kvalitetshjulet som analysens röda tråd 16
Vad är det för skillnad mellan en analys och en reflektion? 20
Varför är det viktigt att analysera? 21
Syften med att analysera 22
Analysen som ett del i en långsiktig och strategisk process 22
Analysen som ett verktyg för ökad förståelse i stunden 25
Analysarbetet steg för steg – i vilken ordning gör vi vad? 26
Hur ofta ska vi analysera? 28
Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetet 30
Kejsarens nya kläder-syndromet 30
Ansvarsförskjutning 32
Positiva illusioner 35
Tid och förutsättningar för att tänka långa tankar 38
Bristande självkänsla 40
Prestationskulturen 42
Vårt mindset påverkar analysarbetet 44
Brist på data och luckor i systematiken 48
Funktionell dumhet – profession utan tänkande 51
Andra vanliga utmaningar 52
Kapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse
för kvalitetsarbetet 53
Vad ska vi analysera? 53
Det mätbara och det omätbara i förskolan 55
Att göra det omätbara märkbart 57
Nuets didaktik – att leda lärande i rörelse 59
Handlingskompetens, pedagogiskt och professionellt omdöme 61
Barns rätt som utgångspunkt 62
Kapitel 4. Att tänka på i analysarbete 66
Analysera med trovärdighet 66
Kan vi påverka den identifierade utmaningen? 67
Kontrollcirkeln 67
Skillnaden mellan kartläggning och analys 70
Skillnaden mellan beskrivning och analys 71
Att spegla praktiken i forskning 72
Att analysera med hjälp av artificiell intelligens 74
Del II Verktygslådan
– kartläggnings- och analysmetoder 77
Mindmapping – att skapa underlag för analys 79
Perspektivanalys genom mindmapping 80
Observationer – kartlägga med ögon och öron 82
Enkäter 85
Självskattningar 88
Vem är du och vem är jag – vilka blir vi?
Kompetenskartläggning utifrån läroplanen 88
Fånga barns perspektiv och upplevelser 91
Fem varför 92
Plus – Minus – Frågetecken 96
Ordfrekvensanalys 98
Bubbelkarta 100
Målpyramiden 103
Vad vi ska, bör, vill och önskar 103
Fyrfältare 110
SWOT-analys 110
Eisenhower-matrisen – vad är brådskande och viktigt och tvärtom? 112
Empatikartan 113
Pick Chart-matrisen 115
Situationsanpassat ledarskap – analys av ledarskapsstil 116
Samarbetsmatris – arbetslagets lärande och praktikgemenskap 117
Kvalitetshuset 119
Processkartläggningar 125
Simbanediagram – kartlägg ansvar och roller 129
Femfrågemodellen – Vad? Varför? När? Var? Hur? 130
Spagettidiagram 132
Tidslinjen 133
Tillbudsplatskartläggning 140
Retrospektiv analys och återblickande reflektion 141
Reflektionsmodellen AAR 141
Fiskbensdiagram 143
Personas – analys av barnperspektiv med fiktiva karaktärer 145
Upplevelsebaserad analys 149
Den tolkande spiralen – iterativt undersökande 151
Narrativ analys – berättandets många nyanser 154
Kreativ narrativ analys – öppna upp för icke-vetandet 156
Synliggör barns perspektiv med deras berättande 157
Kvalitetsdialogen – analys utifrån samtal 158
Värderingsövningar som metod för kartläggning 162
Fotobaserad analys - visuell förändringsanalys 164
Videobaserad analys – återgivning av tyst kunskap 166
Fördelar med att analysera videoinspelningar 166
Diamantmodellen 172
Strategier för effektfull konflikthantering 172
Relationsbarometern 174
Lotusdiagram 176
Photovoice – kartlägga barns upplevelse av verksamheten 181
Uppdragsstatus – Hur går det för oss? 182
Lesson study som motor i ett långsiktigt och strategiskt lärande 184
Kortfattat om lesson study 184
Lesson study i fyra steg 185
Efterord 191
Och till sist … 192
Bilagor 193
Bilaga 1. Ordlista 195
Bilaga 2. Frågebank – metakognitiva frågor 199
Bilaga 3. Exempel på nyfikenhetsområden att undersöka 201
Bilaga 4. Användbara universalfrågor i arbetet med analys 202
Bilaga 5. Frågebank – reflekterande frågor 203
Bilaga 6. Kompetenskartläggning av nuläge 204
Bilaga 7. Ansvar och roller i inskolning – ifyllt simbanediagram 208
Bilaga 8. Exekutiva förmågor som exempel på underlag för kvalitetsdialog 212
Referenser 214
Del II Verktygslådan – kartläggnings- och analysmetoder
Varje pedagog och varje förskola behöver ha en uppsättning analysmetoder i verksamheten eftersom olika analysmetoder passar för olika syften. Denna del innehåller konkreta verktyg som jag hoppas kan ge dig inspiration. Många kan användas fristående och många kan kombineras, och med en liten gnutta kreativitet kan du utveckla nya. Listan över verktyg som följer gör inte anspråk på att vara en heltäckande bank, men tanken är att de ska vara tillräckligt många för att ge dig stöd i din verksamhet.
Mindmapping – att skapa underlag för analys
Mindmapping är en utmärkt metod för förarbetet i analyser, framför allt i kollegiala samtalsprocesser där det kan bli ett universalverktyg för att frigöra kollektiv intelligens och många perspektiv. Mindmappar kan i många fall användas som ingång i en djupare analys och passar de flesta ämnen. Att arbeta visuellt med mindmappar uppmuntrar kreativitet genom att en mångfald av tankar och idéer synliggörs. Ofta frigörs flera olika perspektiv när idéer visualiseras på en gemensam överblickbar yta. Det främjar analytiskt tänkande och problemlösning genom att skapa en plattform där olika synvinklar och lösningar kan utforskas. Brainstorming, som är en tankeprocess och dialogmetod, övergår ofta i en visuell mindmap.
Att göra överblickbara mindmappar är ett sätt att organisera idéer och information som sedan möjliggör strukturering och analys. Ett vanligt sätt kan vara att ett huvudämne placeras i mitten på en yta med förgreningar som fungerar som ett slags underkategorier. I vissa fall kan det uppstå flera underkategorier.
I arbetet med mindmappar kan man rangordna centrala begrepp, idéer och teman, synliggöra relationer, hur delar och helhet hänger samman, hierarkier, mönster och samband.
Detta kan ge insikt i och förståelse för relationer, möjligheter och problem. Mindmapping är ett dynamiskt, snabbt och effektivt verktyg för brainstorming och snabba noteringar. Det går snabbt att fånga och analysera idéer och tankar som kan dyka upp under en session. Det är en demokratisk och interaktiv arbetsform som ofta har en förlösande funktion på samtal och dialog i grupper. Metoden fungerar lika bra i analoga som digitala former.
Exempel på analys av innehållet i en mindmap:
• Vilka nyckelord blev synliga?
• Vilka teman kan urskiljas?
• Vilka kopplingar, mönster, röda trådar framträder?
• Finns delar som är mer prioriterade än andra?
Perspektivanalys genom mindmapping
När vi står inför utmaningar eller intresserar oss för särskilda händelser eller aktiviteter kan det vara givande att bredda perspektiven. Vi handlar ofta utifrån det vi redan vet, våra erfarenheter ger vår inre röst och våra tankar bränsle. Det kan då vara en god idé att stanna upp och synliggöra fler perspektiv innan man väljer väg. Vi ser kanske ett vägskäl med två alternativa lösningar, men det finns sannolikt fler än två vägar att välja mellan. Här gäller det att vidga perspektiven.
Vidga perspektivet – en berättelse om vuxna som vill ha ordning
Fyra barn leker en lek vid en mötesplats för bygg och konstruktion. En av de vuxna har förberett barnen för att det snart, om 10 minuter, är dags att städa. Barnen nickar bekräftande och leker vidare. Efter 10 minuter meddelas barnen att det är dags att städa undan. Barnen visar missnöje och säger emot. Hur ska den vuxna agera?
Gör så här:
• Synliggör olika perspektiv i en mindmap genom en brainstormingövning i grupp. Ställ en fråga om vad berättelsen skulle kunna handla om. Här krävs lite tålamod och envishet. Syftet måste inte vara att hitta rätt svar eller att komma överens. Försök att tillsammans hitta så många möjliga perspektiv som möjligt.
• Titta på mindmappen tillsammans och analysera: Vilka perspektiv har blivit synliga? Hur tänker vi om liknande situationer? Har vi fått insikter som kommer påverka hur vi agerar i liknande situationer framöver? Vad skulle kunna vara intressant, viktigt, givande att fortsätta undersöka och diskutera tillsammans? Med kollegor? Med barnen?
Tänkbara perspektiv som kan framträda i exemplet: maktperspektiv, lekperspektiv, bygga och konstrueraperspektiv, glädje, nyfikenhet, regler, konflikt, barns rättigheter, vuxnas idéer om ordning, tid etcetera. Vilka fler perspektiv kan du komma på?
TIPS!
Pröva att undersöka de olika aktörernas perspektiv i berättelsen för att synliggöra deras motiv, förståelse, behov, intressen och drivkraft.
Utforskande av barns progression med hjälp av en mindmap
Progression kan uppfattas som ett undanglidande begrepp. Genom att brainstorma och göra en mindmap kan vi expandera tanken tillsammans för att vidga vår förståelse för hur progression kan gå till. Här är ett exempel på hur en mindmap skulle kunna växa fram med fokus på barns progression:
Självreglering
Självständighet
Fantasi
Grovmotorik
Finmotorik
Turtagning
Uppmärksamhet
Förmågor
Kognitiva, sociala, emotionella, motoriska
Samarbete
Kunskaper
Barns progression
Förutsättningar och behov
Psykiskt välbefinnande
Naturvetenskapliga fakta
Matematiska begrepp
Värden
Rättvisa Ansvar som moralisk princip
Trygghet
Språk och kommunikation
PRÖVA!
Titta närmare på mindmappen om barns progression. Vilka tankar väcks i dig? Vad vill du lägga till? Ändra? Byta plats på? Vad innebär progression i barns utveckling för dig och för ditt arbetslag?
Mindmapping – att skapa underlag för analys
Observationer
– kartlägga med ögon och öron
Att observera handlar om att noggrant titta på och lyssna till vad som händer i en situation för att samla information till någon form av underlag, vanligtvis ett formulär. Observationer som metod har använts mycket länge i förskolan, men avsikterna har varit olika genom historien. Liksom i allt analysarbete är filtret, det vi använder som utgångspunkt för hur vi läser och tolkar analyser, avgörande. Det är en god idé att ställa in filtret inför observationsarbetet, det vill säga besvara frågan om vad man ska undersöka och leta efter, samt vad observationen ska syfta till. Utifrån syftet utformas sedan ett formulär.
Man kan till exempel observera vilka strategier i inskolningen som verkar fungera bra för olika barn, vilken slags litteratur som verkar skapa intresse och koncentration hos barnen vid högläsning, eller hur olika undervisningsmetoder bidrar till nyfikenhet och lärande. Andra exempel kan vara mer probleminriktade, som exempelvis varför det blir så rörigt i övergången från lek till mellanmål.
Genom att titta och lyssna noga utan att störa skeenden i stunden kan man få en bättre förståelse för hur barn beter sig och för hur de reagerar i olika slags situationer. Med hjälp av observationer kan vi dra slutsatser eller hitta lösningar på problem.
Observation av tecken på engagemang hos barn utifrån perspektivet barns psykiska välbefinnande
I skriften Hälsa för lärande och lärande för hälsa (Skolverket, 2019) lyfts barns engagemang fram som en avgörande faktor för deras psykiska välbefinnande. I detta exempel tittar vi närmare på hur observation kan vara en metod för att studera hur barn uppvisar tecken på engagemang. Några tänkbara exempel på tecken på engagerade barn att leta efter kan vara att barnen verkar fokuserade i olika slags sammanhang, att de försöker lösa problem, som att bygga ett högt torn eller lägga färdigt ett pussel, att de imiterar andra barn och vuxna, att de tar egna initiativ till aktiviteter och tar initiativ till kommunikation med andra barn och vuxna
samt att de är fysiskt aktiva och närvarande. Andra tecken skulle kunna vara hur närvarande de är i undervisningen och vid andra lärtillfällen. Observationerna kan utgå från en spaning efter dessa tecken. Är barnet aktivt/passivt, fokuserat och målinriktat/mer planlöst, verkar tillfreds/ oroligt, håller sig barnet nära/på distans? Observationerna förs in i ett observationsprotokoll.
Analysera därefter de olika tecknen och fundera över hur det pedagogiska utbud som erbjuds barnen verkar påverka deras engagemang och därmed deras välbefinnande. Analysen kan med fördel kompletteras med en tidslinje (mer om tidslinjer på s. 133). När under dagen visar barnen mest/minst tecken på engagemang? Skillnader mellan utomhus och inomhus? Vilka förbättringsåtgärder kan behövas? Vilka fler frågor kan vara aktuella att ställa i analysen?
Om eventuella varningssignaler för psykisk ohälsa identifieras följs verksamhetens interna policy.
Observation av tecken på barns emotionella, sociala och kognitiva utveckling
Ett annat exempel på utgångspunkt för ett observationsprotokoll är baserat på de tre kategorierna emotionell, social och kognitiv utveckling som samtliga ryms inom pedagogiska relationer, något som professor Sven Perssson beskriver i bland annat Skolverkets lärportal 2021 (Skolverket, 2021). Dessa tecken kan till exempel uppmärksammas vid analys av filmat material.
• Tecken på kognitivt engagemang: Barnet visar nyfikenhet genom att ställa frågor och utforska miljö och material, visar förståelse för enkla instruktioner och uppgifter, testar olika strategier och lösningar i utmaningar som exempelvis pusslande, skapande eller byggande och konstruerande, använder sitt språk för att resonera, beskriva, berätta och argumentera, visar tecken på intresse och koncentration i undervisning och aktiviteter.
• Tecken på emotionellt engagemang: Barnet söker tröst och trygghet hos vuxna vid behov, visar känslomässiga uttryck som entusiasm, glädje och frustration i interaktioner och aktiviteter. Uttrycker och identifierar egna känslor med ord eller kroppsspråk. Barnet reglerar
känslor bättre över tid, som exempelvis frustration, utan att bli helt överväldigad.
• Tecken på socialt engagemang: Barnet tar initiativ till samspel med andra barn, som att till exempel bjuda in till lek. Barnet kan vänta på sin tur och följa gemensamma regler i gruppaktiviteter, barnet visar empati, exempelvis genom att trösta ett annat barn eller reagera på andras känsloyttringar, barnet samarbetar och löser konflikter genom dialog snarare än genom fysiska eller impulsiva reaktioner.
PRÖVA!
Fundera över vilka frågor som skulle kunna vara aktuella att ställa i kartläggning och i analysen.
Analys i praktiken – begripligt, konkret och meningsskapande
Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum – inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet.
Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.
Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning.
Du behöver inte vara expert på analys – din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.
Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt – men kan göra stor skillnad.
Katinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor. Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning.
