Marie Eriksson i förskolan kompetens Digital
Lärarförlaget
Lärarfortbildning AB
Box 17023
104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se
Kopieringsförbud
Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
© 2024 Marie Eriksson & Lärarförlaget
Textredaktör: Annika Claesdotter
Grafisk form och produktion: Anna Bylund
Bildrättigheter: Bildförteckning i slutet av boken
Foto omslag: Malin Nilsson
Författarporträtt: Emelie Asplund
Tryck: Tryckt inom EU via Printpool, 2024
ISBN 978-91-988576-6-5
Innehåll Inledning 5 Kompetens i fokus 6 1. Digital kompetens i en föränderlig tid 7 Adekvat digital kompetens 8 Det demokratiska uppdraget 10 Barns rätt till likvärdig utbildning 11 Förskolans kompensatoriska uppdrag 12 Farhågor, risker och möjligheter 13 2. Skapa mervärde med digitala verktyg 17 Få fatt i hur vi skapar mervärde 19 Ställningstaganden för likvärdighet 21 3. Miljöer för lek och utforskande 25 Medvetna val 25 Material för att skapa digitala miljöer 31 Upptäcka med alla sinnen och hela kroppen 33 Tillgängliga miljöer som anpassas för alla barn 37 Barnens påverkan på miljöerna 38 4. Skapa och kommunicera 41 Digitala tillägg i utforskande och skapande 42 Kreativa producenter och medvetna konsumenter 46 Analogt och digitalt berättande 51 Utforska naturen i stort och smått 53 5. Kritiskt förhållningssätt 57 Laborera med bilder och filmer 57 Skapa sammanhang och utforska vidare 61 Källkritik med hjälp av sagor 62 Erfarenhet skapar nätsäkerhet 64 6. Världens alla kulturer och språk 67 Läsning och berättelser som engagerar 68 Flerspråkighet – framtidens kompetens 73 Ta in världen i förskolan 77 Barnens egna kulturer – populärkultur 80
7. Lekfull och kreativ programmering 83 Introducera programmering 84 Kreativ programmering med robotar 89 Tillgänglighet och sammanhang 94 8. Dokumentation som gör skillnad 97 Tid till dokumentation och reflektion 98 Barnens delaktighet i dokumentationen 100 Dokumentation som mötesplats 105 Fånga hur vi gör skillnad 108 Dokumentera resan vi gör tillsammans 109 9. Etik och integritet i dokumentationen 111 Dokumentationskultur 111 Barnen som producenter 117 Juridik möter etik 118 10. Involvera vårdnadshavare 121 Kommunikation i vardagen 121 Engagerande möte för vårdnadshavare 122 Upplevelsepromenad på förskolan 125 Olika sätt att mötas 127 11. Lära tillsammans som vuxna 129 Kompetensutveckling 129 Lära tillsammans i nätverk 134 App-träsk eller möjliggörande mjukvara 136 Lättillgänglighet kräver medvetenhet 138 Mervärde på vetenskaplig grund 140 Barnen är en del av kompetensutvecklingen 141 12. Framtiden är nu 143 Kreativitet – framtidens kompetens 144 Barnen är framtiden och framtiden är nu 148 Lära av barnen 151 Tack 153 Referenser 154 Fotograflista 159
Inledning
Stefania, Loke och Embla har gjort lerfigurer som de skapat en hel berättelse runt. De leker fram en saga som de med stor iver vill dela med sig av. Stefania hämtar lärplattan och föreslår att de ska göra en film av sin berättelse. Tillsammans börjar de skissa på ett manus om hur den kan gestaltas och Embla ger sig i kast med att måla en bakgrund. Barnen har skapat film förut och klarar många av momenten själva, men får lite vuxenstöd när de stöter på utmaningar. När filmen är klar visar de stolt upp sin skapelse för alla som vill titta och de vill också dela den digitalt så att deras familjer kan se hemma.
Det finns många exempel, likt det här, på vad digital kompetens i förskolan kan innebära. Den innefattar ofta kreativt skapande, rörelse, kommunikation, problemlösning och samarbete. Genom att ge barn tillgång till många olika uttrycksformer skapar vi grunden för demokrati och med hjälp av de digitala tilläggen ges de ytterligare ett sätt att kommunicera på. Jag har arbetat som förskollärare i tjugo år och åtta år som verksamhetsutvecklare för Mölndals förskolor. Att stödja och utveckla arbetet med digital kompetens är en integrerad del av mitt arbete med förskoleutveckling som helhet. Oavsett om vi arbetar med vuxna eller barn handlar det om att lyfta de digitala resurserna som ett verktyg bland många andra. Arbetet med digital kompetens i förskolan är inte en isolerad företeelse, utan något ständigt pågående som växelverkar med alla delar av utbildningen.
I barnens vardag är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar. De behöver därför få leka, skapa och reflektera kring digitaliseringen på sätt som är meningsfulla för dem. Malin Nilsen och Susanne Kjällander (2023) framhåller komplexiteten i att samtidigt som digital teknik erbjuder nya möjligheter för lek, lärande och interaktion, finns det också utmaningar att överväga om vi ska kunna integrera tekniken på ett meningsfullt och funktionellt sätt i vardagen. De menar att förskolan spelar en central roll när det gäller att förbereda barn för en digital värld och att det är avgörande att pedagoger är utrustade med kunskap och resurser för att navigera i det nya landskapet.
5 INLEDNING
Kompetens i fokus
I de digitala världarna är det många gånger barnen som visar vägen och finner på nya sätt att pröva och utforska. Utgångspunkten i förskolans uppdrag är att använda digitala verktyg när de tillför något, och även om barnen är med och sätter riktningen i arbetet så har pedagogerna alltid en viktig roll. Om vi ger barnen möjlighet att utveckla digital kompetens under hela uppväxten, har vi chans att ge dem det stöd och de kunskaper de behöver för att få ut så mycket som möjligt av allt positivt digitaliseringen för med sig, samtidigt som de undviker det negativa. Rent tekniskt lär sig våra barn och unga ofta fort och många gånger vågar de trycka på knappen när vi vuxna tvekar. Det vi kan tillföra genom förskolans pedagogiska verksamhet är värdegrunden och helhetstänkandet. I förskolan finns en unik möjlighet att hjälpa barn att utveckla en djupare förståelse för teknikens roll i deras liv. Det innefattar att ge stöd för ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik här och nu, men också att bygga en grund för att de ska kunna fatta kloka beslut i framtiden.
Min avsikt med boken är att ge en tydlig vetenskaplig förankring och väcka resonemang runt när och hur digitala verktyg kan skapa pedagogiskt mervärde, men också i vilka sammanhang de kanske inte gör det. Jag hoppas kunna kroka i den nyfikenhet du redan har och locka till att pröva ett nytt verktyg, eller att använda ett välkänt verktyg på nya sätt. Framför allt vill jag ge nycklar till hur det digitala arbetet kan sättas i ett sammanhang och vara en naturlig del av de processer som redan pågår i barngruppen. Det blir ytterligare en dimension som kan få både barn och vuxna att undersöka, interagera, upptäcka, leka och lära på nya sätt.
Dagens förskolebarn kommer med största sannolikhet att vara medskapare av produkter och teknik som vi inte ens kan föreställa oss. Därför blir främjandet av kreativitet tillsammans med ett kritiskt, etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt viktigare än någonsin. Vi vet att våra barn kommer att spela en viktig roll i framtiden och vi behöver rusta dem med kommunikativa kompetenser så att de kan bidra med sina röster i samhället och få en chans att påverka i världen.
Marie Eriksson Landvetter, januari 2024Digital kompetens i en
föränderlig tid
Den digitala utvecklingen kräver mycket av oss som arbetar med barn och unga. Vi behöver möjliggöra kunskaper och erfarenheter för att kunna möta den, både i dag och i en framtid som vi inte kan förutsäga. Begreppet digitalisering används generellt för att beskriva en digital transformation där det sker en verksamhetsomvandling i samband med en ökad användning av informationsteknologi. Syftet kan vara att effektivisera, rationalisera och automatisera för att förenkla olika rutiner och kommunikationsformer. Inom förskolan har det till exempel utvecklats olika system för scheman, tidsrapportering och annat som under senare år har kunnat underlätta arbetet. Men vad har digitalisering med förskolans pedagogiska uppdrag att göra?
I förskolans utbildning innebär digitalisering att möjliggöra för barnen att få en digital kompetens och att göra det på meningsfulla sätt som leder till utveckling och lärande. Om vi arbetar medvetet och utifrån ett helhetstänkande kan de få en blandning av fysiska, virtuella, teoretiska, fantasirika och lekfulla erfarenheter. Exemplen runt om i våra förskolor är många och de flesta bygger på ett kollaborativt lärande, där barn leker och lär tillsammans – med vägledning av medvetna vuxna. Det kan handla om att:
• Kliva in i en boks handling genom att den projiceras upp på väggen.
• Undersöka naturens detaljer med hjälp av digitala mikroskop.
• Söka kunskap med hjälp av internet och mötas kring källkritiska dilemman.
• Lära känna programmeringsspråk och laborera med programmering på olika sätt.
• Föra etiska samtal för att kunna dokumentera på ett ansvarsfullt sätt.
• Producera film och musik.
• Få stöd i det egna modersmålet och få chans att bli nyfiken på nya språk.
• Kliva in i olika världar och ta del av olika kulturer med hjälp av projicerade bilder eller filmer.
7 DIGITAL KOMPETENS I EN FÖRÄNDERLIG TID KAPITEL 1
När barn ges tillgång till olika uttrycksformer, verktyg och medier får de möjlighet att förstå världen och kommunicera sina tankar
Arbetet med digital kompetens i förskolan hänger samman med förskolans demokratiuppdrag och barns rätt att få uttrycka sig på många olika sätt. Pedagogernas kompetens och medvetenhet är central för att analogt och digitalt ska kunna växelverka och berika barnens lek, kommunikation, rörelse, problemlösning och kreativa skapande.
Digitala verktyg kan också bidra till en större tillgänglighet, där alla barn får chans att utmanas och förstå utifrån sina förutsättningar. I den här boken får du ta del av praktiska exempel att inspireras av, men även resonemang kring när och hur digitala tillägg kan tillföra något – och när de kanske inte gör det.
För hur kan vi vara säkra på att de sammanhang vi iscensätter skapar ett pedagogiskt mervärde? Den här boken ger en vetenskaplig förankring till hur digitala tillägg kan tillföra ytterligare en dimension i de processer som redan pågår bland barnen, samtidigt som de rustas för den digitala tillvaro vi lever i.
Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad och har lång erfarenhet som förskollärare. Hon är också författare till flera böcker utgivna på Lärarförlaget.
ISBN 978-91-988576-6-5 9 789198 857665