Råd om språk Språkkonsulternas bästa tips till dig som skriver
1
Redaktör Anki Mattson
Innehåll Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Skriva på webben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Alla dina målgrupper – så når du dem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Vilka är välkomna till er webb? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Bekräfta, besvara och lotsa vidare – användarvänliga webbsidor i tre steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Språket är en del av användbarheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Sökmotoroptimering och tillgänglighet går hand i hand . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hantera fackspråk på bästa sätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Terminologiarbete steg för steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Samla avrådda termer för att hitta de godkända . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Termer – så hanterar du dem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Knepet epitet underlättar för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Inlåningsränta eller sparränta – bankspråk ur kundernas perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Skrivregler – hjälper oss och läsarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Jobbar du med data eller datorer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Det är skönt att sätta punkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 Glöm inte att kommatera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Låt inte avstånd bli ett hinder – ta hjälp av fasta blanksteg . . . . . . . . . . . . 55 Bindestreck som förkortar – fyra tips om hur du gör rätt . . . . . . . . . . . . . . 57 Tankstreck eller bindestreck i fotbollsresultat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Så skriver du korrekta punktlistor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Isär eller ihop? Så skriver du fasta uttryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Arbeta med klarspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 5 steg för att följa språklagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Tre konkreta vinster med klarspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 11 steg till klarspråk – en checklista för begripliga texter . . . . . . . . . . . . . . 74 Så samarbetar du med en språkexpert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Mallar som du kan vara mallig över . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Fattar du? Då har du förförståelse! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 6
Så gör du skrivarbetet enklare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Skriva siffror – tre enkla knep . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Revidera mera – fem steg som förbättrar din text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Styckeindelning framhäver textens röda tråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Din text blir bra om du vet varför du skriver! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Alternativ till pronomenet man . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 För pratig? 10 saker som du kan stryka i din text. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 För stram ton? Byt ut 10 ord för en ledigare stil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Hur jämställda är dina texter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Skriva tillsammans – 6 principer för ett lyckat textsamarbete. . . . . . . 102 Grammatiska verktyg för bättre texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .104 Läsarna älskar tidiga verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Låt grammatiken göra texten lättläst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Håll koll på attributen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109 Bli en bättre skribent med grammatikens hjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Gör långa meningar kortare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Avlasta läsarna med kärnmeningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Bemästra ord som slutar på ande och ende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Källor och inspiration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Är du nyfiken på vem som har skrivit vad i Råd om språk? . . . . . . . . . . . . . . 125
7
Förord Varje månad ger Språkkonsulterna ut ett språkbrev. De handlar om ämnen som vi tror kan hjälpa våra språkbrevsläsare när de skriver och resonerar om språk och text. Den här boken är ett urval av de språkbreven sedan 2013, lätt redigerade för att passa i sin nya kostym. Ett och annat blogginlägg har också smugit sig in. Boken är uppdelad i sex teman, och varje tema innehåller en dryg handfull av de många texter som finns på Språkkonsulternas webbplats. Så om du inte får din nyfikenhet på språk och skrivande tillfredsställd här, är du välkommen att botanisera på sprakkonsulterna.se. Vi turas om att skriva språkbreven, och vi är många som är inne och petar i varje språkbrev innan det är färdigt att skickas ut till våra prenumeranter. Avsändare är därför Språkkonsulterna, rätt och slätt. Genom åren är det med andra ord många som har bidragit med kunskap och inspiration. Ingen nämnd och ingen glömd. Det gör att stil och ton kan skilja sig åt från en text till en annan. Jag hoppas att du upplever även det som inspirerande och intressant! På Språkkonsulterna jobbar vi med språk på olika sätt. Eller på alla sätt skulle jag kanske hellre beskriva det som. Det har vi gjort sedan 2004. År 2012 startade vi förlaget Prodicta för att ge ut böcker om vårt eget expertområde – språk och kommunikation. Den första boken hette Bästa språktipsen, och Råd om språk är på sätt och vis fortsättningen på den. Prodicta förlag är i dag fristående från Språkkonsulterna rent juridiskt, men våra hjärtan slår fortfarande i takt. Anki Mattson, språkkonsult
8
SKRIVA PÅ WEBBEN
Sökmotoroptimering och tillgänglighet går hand i hand Sökmotoroptimering eller tillgänglighet – vad är bäst att fokusera på när du skriver för webben? Svaret är båda! Du behöver inte välja mellan att ranka högt i sökresultaten och att anpassa texten så att den passar alla läsare. Med fem enkla knep kan du utforma din text så att både sökmotorer och besökare uppskattar den. 1 Skriv läsbara texter Först och främst – skriv tydliga och läsbara texter till din webb. Det gynnar både dig och de som besöker webbplatsen. Använd ett enkelt språk, välj vanliga ord och skriv ur dina läsares perspektiv. Dagens sökmotorer är inte lättlurade. Att proppa in en massa sökord i texten utan ett naturligt flöde ökar inte sökbarheten. Tvärtom blir sökbarheten sämre om texten och webbplatsen inte är användbar för besökarna. Skriv därför för mänskliga läsare – inte för maskiner. Det är det bästa du kan göra för att synas hos sökmotorerna.
2 Skriv en unik sidtitel Sidtiteln syns i sökresultaten och i webbläsarens flik när besökarna öppnar din sida. Sidtiteln ska tala om för besökarna vad sidan handlar om, så att de kan avgöra om de vill öppna sidan. Dessutom särskiljer sidtiteln sidan från andra flikar som besökarna har uppe samtidigt. Sökmotorer använder i sin tur sidtiteln för att avgöra hur relevant sidan är för ett visst sökord. Se till att det ord som du vill fånga in finns med i din sidtitel. Lägg till fler ord som beskriver innehållet, men håll sidtiteln kort och konkret. Ett exempel på sidtitel för en sida om att valla skidor är Så vallar du dina skidor – 5 enkla steg.
34
SÖKMOTOROPTIMERING OCH TILLGÄNGLIGHET GÅR HAND I HAND
3 Formatera rubrikerna rätt För att en webbplats ska vara tillgänglig måste den gå att läsa med en så kallad skärmläsare. Både skärmläsare och sökmotorer behöver rubriker för att läsa av sidstrukturen och navigera mellan olika avsnitt. För att de ska hitta rubrikerna måste du använda de formatmallar för rubriker som finns i publiceringsverktyget. Det räcker inte med att markera rubriker med till exempel fetstil. Om du vill kontrollera att rubrikerna är rätt formaterade kan du gå in i webbsidans kod. En webbsida ska ha en enda huvudrubrik med rubriktaggen <h1>. Den högsta nivån av mellanrubriker ska sedan ha rubriktaggen <h2>, och nästa nivå ska ha taggen <h3>. Om det behövs djupare rubriknivåer ska de komma i ordningen <h4>, <h5> och <h6>.
4 Skriv tydliga länktexter Länktexter ska tala om vart besökarna kommer om de klickar på länken. Många besökare skumläser på webben och läser länktexter utan den omgivande brödtexten. Det gäller även besökare som får länkarna upplästa av skärmläsare. Därför måste länktexter vara tydliga och gå att förstå utanför sitt sammanhang. Länktexten Så betalar du medlemsavgiften är till exempel mer självständig än länktexten Läs mer. Även sökmotorer utgår från länktexten för att avgöra om målsidan är relevant. Använd de sökord som du vill synas på i dina länktexter.
5 Skriv beskrivande alt-texter Bilder och andra grafiska element ska ha textalternativ, så kallade alt-texter. Alt-texten blir uppläst av skärmläsare. Den visas också om bilden inte kan laddas ordentligt. Därför ska alt-texten beskriva vad som finns i bilden för besökare som inte kan se den. En bild på en skål med jordgubbar kan till exempel ha alt-texten En skål med jordgubbar. Även sökmotorer använder alt-texten för att avgöra bildens relevans för olika sökord. En beskrivande alt-text som innehåller dina sökord ökar bildens chans att dyka upp i sökningar på de orden.
35
TERMER – SÅ HANTERAR DU DEM
Termer – så hanterar du dem Skriver du texter som innehåller termer – fackuttryck? Kom ihåg att du kan behöva förklara termerna för att dina läsare ska förstå budskapet. Här får du fem användbara tekniker för det. Som språkkonsulter pratar vi mycket om vikten av att använda enklare ord. Men ibland är det nödvändigt att använda termer eller juridiska uttryck för att en text ska bli korrekt. Om dina läsare känner till termerna eller uttrycken är det inga problem – annars behöver du förklara dem.
Fem tekniker för att förklara termer Det smidigaste för läsarna är om du berättar vad termen betyder direkt i texten. Här är fem tekniker du kan använda.
1 Signalera att ordet kan vara nytt för läsarna Vi tar också hänsyn till dina så kallade levnadsvanor.
Här visar du att levnadsvanor betyder något specifikt, vilket kanske inte är självklart för läsarna eftersom ordet också används i allmänspråket. I det här sammanhanget är levnadsvanor inte vanor i största allmänhet, utan något alldeles särskilt, och läsarna behöver känna till det för att kunna tolka texten rätt. Tekniken signalerar också att det är rimligt att läsarna inte känner till termen.
2 Lägg in epitet som förklarar Använd it-systemen Soft och Boomerang.
Epitet fungerar som etiketter – de beskriver orden och hjälper därmed läsarna att tolka dem. Bara genom att tala om att Soft och Boomerang är it-system vägleder du läsarna. Det passar särskilt bra om det inte spelar så stor roll för läsförståelsen vad de går ut på. Poängen kanske är en helt
41
HANTERA FACKSPRÅK PÅ BÄSTA SÄTT
annan, och då räcker det om läsarna känner till att de här orden förekommer. Annars kan du även här komplettera med en förklaring direkt i texten. Läs mer om epitet i språkbrevet Knepet epitet underlättar för alla på sidan 44.
3 Ge exempel Läkarna diskuterar riskerna med joniserande strålning, till exempel röntgenstrålning. I sin första barnbok skrev han om åska, orkaner och andra väderfenomen.
Använd ett eller flera konkreta exempel på vad termen står för, helst sådana som dina läsare är väl bekanta med. Det räcker ofta för att läsarna ska förstå det övergripande budskapet i texten.
4 Förtydliga termen kortfattat Ett föreläggande, det vill säga en skriftlig order från myndigheten, måste du följa inom tre veckor.
Här förklarar du helt kort en term för läsarna, som nu förstår att ett föreläggande är ett skriftligt meddelande med krav på att de ska göra något särskilt. Det här sättet – med inskott – fungerar när förklaringen är kort. Inled gärna med det vill säga eller alltså för att framhäva förklaringen.
5 Förklara termen i en egen mening Om vi betalar ersättning till dig för en skada är det bara vi som har rätt att kräva ersättning av den som har orsakat skadan. Det kallas att vi övertar din rätt till återkrav.
När förklaringen är lite längre passar det bra att lägga den i en egen mening. I exemplet här ovanför står förklaringen före termen, men du kan lika gärna introducera termen först och sedan förklara den.
42
TERMER – SÅ HANTERAR DU DEM
Ibland övertar vi din rätt till återkrav. Det innebär att …
Det finns alltså flera sätt att signalera och förklara termer för att vägleda läsarna. Men ifrågasätt alltid om en viss term behövs, eller om det finns ett mer allmänspråkligt ord som du kan använda i stället. Tänk på läsarna och anpassa ordvalet efter deras behov, så kommer du långt.
43
JOBBAR DU MED DATA ELLER DATORER?
Jobbar du med data eller datorer? Om du är statistiker eller historiker, ja då jobbar du säkerligen med data. Men om du jobbar med it-support eller systemutveckling jobbar du förmodligen mer med datorer. Nu handlar det om substantiv som är svåra att böja, i första hand data.
m
Låt oss gå till källorna och kolla vad de säger om data. Svensk ordbok från 2021: Data: (digitalt lagrade) uppgifter (om något) av förhållandevis exakt slag – gärna resultat av mätningar eller dylikt, ofta i sifferform. Språkrådets Frågelådan: Ordet ”data” används om den information som behandlas av datorer.
Dator eller data som förled i sammansättningar?
å
När du syftar på något som har med den fysiska apparaten att göra ska du skriva dator-, till exempel datornät, datordrift och datorspel. Även när du skriver om tillbehör till datorn eller aktiviteter som utförs med hjälp av datorn ska det vara dator-: datorprogram, datormus, datoranimation och datorgrafik. När ska det vara data- då? Förledet data- ska du använda när du menar den information som finns i datorerna: dataöverföring, dataregister och datakommunikation. Detsamma gäller när du skriver om mer övergripande fenomen som datakonsult, dataavdelning och datatermer. Men, visst känns det helt naturligt att både skriva och säga dataspel? Och den känslan stämmer ju – det finns flera svårbedömda ord där både dator- och data- används. Dataprogram är ett annat sådant. Men du förstår säkert principen.
49
SKRIVREGLER – HJÄLPER OSS OCH LÄSARNA
Hur böjs ordet data? Data i betydelsen information eller uppgifter är plural. Alltid. Om du har en bestämmelse till ordet så ska den alltså också vara i plural. Så här: Skriv så här
Skriv inte så här
öppna data
öppen data
fördjupade data
fördjupad data
alla data
all data
Det handlar alltså om flera data, inte en eller ett data. Ordet har inte ens en singular form. Historiskt kommer det från latinet och hade då en singular form, nämligen datum. Men det ordet har ju utvecklat en helt annan betydelse och har fått en ny pluralform: ett datum, flera datum och, i bestämd form plural, datumen. Data har inte heller någon böjningsform i bestämd form. Det innebär att du kan behöva formulera om meningen om du har behov av att skriva om data i singular eller i bestämd form. Ett sätt att göra det är att använda en synonym, till exempel uppgift, som förstås kan böjas till uppgifter och uppgifterna. Ett annat kan vara att skriva dessa data i stället för att använda bestämd form. I praktiken förekommer det ofta både att data används som om det vore singular och att det böjs i bestämd form. Vi ser då formuleringar som det här datat eller den där datan. Det är dock inte former som språkvården rekommenderar i skriftspråket.
Andra ord som oftast används i plural Det finns fler ord som vi ibland ser felaktigt skrivna i singular fast det ska vara plural. Ett sådant ord är fakta. Även bestämmelser till det ska skrivas i plural. Alltså kalla fakta, alla fakta och så vidare. Ett annat ord som kan vara svårt att hantera är föreskrifter. Myndigheters föreskrifter är alltid plural: Socialstyrelsens föreskrifter, Folkhälsomyndighetens föreskrifter, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och så vidare. Om du vill nämna en enskild regel i en myndighets föreskriftssamling är det bättre att skriva regeln om … och ange paragrafens nummer. 50
SÅ SAMARBETAR DU MED EN SPRÅKEXPERT
Så samarbetar du med en språkexpert Behöver du ibland samarbeta med språkexperter i jobbet? Här tipsar vi om hur du utnyttjar språkexpertens expertis – och okunskap – och får glada läsare på köpet. Hamnar du ibland i samma text som en språkexpert? Det kan vara en kommunikatör, en redaktör eller kanske en språkkonsult. Uppdraget kan vara att skriva en text om ditt expertområde som har ett stort allmänintresse, och tanken är att ni ska samarbeta om texten. Du ansvarar för expertkunskapen i det specifika ämnet – det som står ska vara korrekt i sak. Språkexpertens ansvar är att texten blir tydlig och begriplig för en bredare publik. Ibland kan det säkert kännas som att era expertområden krockar, men det ena behöver inte utesluta det andra.
Formulera gemensamma mål – varför skriver ni? Ni tycker säkert olika ibland. Du sitter på viktig ämneskunskap, medan språkexperten vill förenkla, lägga till förklaringar och korta ner eller ta bort sådant som du tycker är viktigt. Se till att ni formulerar ett gemensamt mål med texten: varför ni skriver och för vem. Utgå från det när ni diskuterar, så blir det lättare att hamna rätt. Om ni ser varandra som en resurs för att uppnå det gemensamma målet kan samarbetet bli riktigt bra.
Utnyttja språkexpertens okunskap om ämnet Det är ganska sällan som vi har tillgång till en försöksperson när vi skriver om svåra ämnen. Men en språkexpert är ofta faktiskt precis just det. Så grattis! Lyssna på hens alla frågor om innehållet och se det som en chans att testa och vässa till formuleringarna. För när du förklarar ditt expertämne för en människa som du har framför dig hamnar du ofta mitt i prick när det gäller både innehåll och språk. Frågor som Vad tillför den här informationen egentligen? kan naturligtvis vara väldigt frustrerande att få. Du har ju tagit med det för att du tycker att det är både relevant och intressant – och kanske ibland för
77
ARBETA MED KLARSPRÅK
att inte få kritik från andra som kan lika mycket som du. Tänk då på att det kanske inte är andra ämnesexperter som är just den här textens målgrupp. Det som är glasklart för dig som expert är sällan lika glasklart för mer oinsatta läsare. Språkexperten kan lättare upptäcka sådant som är svårt eller överflödigt i texten, just tack vare sin okunskap i ämnet. Då får ni chansen att åtgärda det och tillsammans ge läsarna en bättre upplevelse, med precis rätt mängd information på rätt nivå.
78
ALTERNATIV TILL PRONOMENET MAN
Alternativ till pronomenet man Pronomenet man är vanligt i svenskan, och det är lätt att överanvända. När vi pratar är det sällan ett problem, men i skrift kan ordet bli otydligt och göra språket vagt. Hur kan du uttrycka dig i stället? Här får du olika alternativ. Visa helst vem som gör vad – när du kan Ett problem med man är att pronomenet kan dölja vem som gör vad i meningen. Det gäller särskilt i meningar där du hänvisar till olika aktörer: På kundtjänst har man problem med att man ställer otydliga frågor.
Den här typen av meningar blir extra otydliga för läsarna, eftersom det går att byta ut man till i stort sett vilket pronomen eller substantiv som helst. På kundtjänst har de problem med att du ställer otydliga frågor. På kundtjänst har ingen problem med att alla ställer otydliga frågor.
Därför är det bättre att skriva ut aktörerna som det faktiskt gäller: På kundtjänst har vi problem med att kunderna ställer otydliga frågor.
En bra tumregel är att alltid skriva ut vem som gör vad. Då slipper läsarna fundera på vem du syftar på. Och om du kan tilltala läsarna direkt med du är det oftast det allra tydligaste.
93
SÅ GÖR DU SKRIVARBETET ENKLARE
Man är inte enda sättet att uttrycka sig generellt Man är ett sätt att visa att ett påstående är allmängiltigt eller generellt, till exempel Man bör inte ljuga. Men det finns andra sätt att uttrycka sig som också är generella: Ingen får ljuga. Det är fel att ljuga. Ljug inte!
Man fungerar också om du vill hänvisa till vem som helst inom en grupp eller ett område: I Sverige fikar man mycket. Även här finns det gott om alternativ: I Sverige fikar vi mycket. I Sverige är det vanligt att fika. Det är en svensk tradition att fika mycket.
Utgå främst från vad du tror blir tydligast för den du riktar dig till – det är alltid ett säkert kort.
94
LÅT GRAMMATIKEN GÖRA TEXTEN LÄTTLÄST
Låt grammatiken göra texten lättläst Myndigheten för tillgängliga medier uppskattar att ungefär tretton procent av Sveriges vuxna befolkning har behov av lättlästa texter. Vi på Språkkonsulterna märker att intresset för lättlästa texter ökar för varje år som går. När vi skriver lättläst anpassar vi språket efter mottagarnas behov. Ibland är det svårt, eftersom olika grupper som behöver lättläst information har olika problem och behöver olika hjälp. Några saker hjälper dock i stort sett alla att enklare ta sig igenom texterna. I det här språkbrevet får du tips på hur du kan ta hjälp av grundläggande grammatik för att skriva texter som så många som möjligt kan förstå.
Hjälp arbetsminnet med bra grammatik Ett problem som många har är att arbetsminnet blir hårt belastat när de läser. Det är inte så konstigt – det händer väldigt mycket i arbetsminnet när vi läser. Varje ord ska tolkas för sig och fogas samman med de andra. Varje verb ska knytas till vem eller vad som utför det, och varje pronomen ska knytas till en person eller ett ting. Med bra och tydlig grammatik kan vi skona arbetsminnet från de värsta meningarna. Tips 1: Undvik frågeformade konditionalbisatser Ett vanligt sätt att inleda meningar är att formulera dem som en fråga, även när de inte är det. Det är ett skrivsätt som många gillar, men som vilseleder läsarna lite. Använd ordet om i stället, så leder du läsarnas hjärna rätt på en gång. Frågeformad konditionalbisats
Bisats med om
Är du under 18 år är tjänsten kostnadsfri.
Om du är under 18 år är tjänsten kostnadsfri.
Problemet med dessa meningar är att vi börjar läsa dem som om de vore frågor, och måste sedan göra en ny tolkning när vi märker att de inte är det. För många av oss är det enkelt att tolka om – vi tänker inte ens på att vi gör det. Men för den som måste anstränga sig hårt för att ta in orden, tolka dem och foga dem samman är det väldigt svårt. 107
GRAMMATISKA VERK TYG FÖR BÄTTRE TEXTER
Tips 2: Skriv med rak ordföljd Det är också troligt att meningar med rak ordföljd är lättare att tolka för de flesta. Rak ordföljd innebär att meningens subjekt kommer före meningens predikat (det finita verbet). Det blir en svensk basmening. Titta här: Omvänd ordföljd
Rak ordföljd
På Grammatikdagen firar (predikat) Språkkonsulterna (subjekt) med ordklasser och grammatikbakelse.
Språkkonsulterna (subjekt) firar (predikat) med ordklasser och grammatikbakelse på Grammatikdagen.
Ordföljden är förstås beroende av vad du vill lyfta fram i en mening, men ibland kan du behöva ta till den raka ordföljden för att presentera något som annars blir svårläst. Ett bra verktyg att ta hjälp av, alltså.
Tips 3: Låt verben vara verb Verb är nästan alltid lätta att hantera i läsningen. Det är verben som gör att det händer något och det är på verbet som vi hänger upp hela vår förståelse. När du väljer mellan två ordklasser ska du alltså välja verb om du vill skriva lättläst. Med substantiv
Med verb
Rekommendationen (substantiv) är att göra en insättning (substantiv) varje månad.
Banken rekommenderar (verb) att du sätter in (verb) pengar varje månad.
Bra för personer med läshinder – bra för alla Det finns många saker i vår vardag som är utvecklade för att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. Engreppsblandaren, kaffebryggaren och tajmern är några exempel som har blivit självklara hjälpmedel för alla i dag. Och du kan tänka på samma sätt när det gäller text. Om du skriver lite enklare och tillämpar grepp för att göra det lättläst för personer med läshinder så blir texten lättare – inte bara för vissa, utan för alla. En riktig ömsevinst. 108
Råd om språk är boken för dig som vill fördjupa dig i skrivande och kommunikation, privat eller på jobbet. Den tar upp stora och små språkliga dilemman, och erbjuder smarta och praktiska lösningar på de flesta. Boken är indelad i sex kapitel där du till exempel får råd om hur din arbetsplats kan arbeta med termer eller bedriva ett klarspråksarbete. Men där finns också tips om hur du skriver bra texter för webben och hur du underlättar för läsarna med hjälp av grammatik. En språkbok för alla som skriver helt enkelt. Råd om språk innehåller ett urval av företaget Språkkonsulternas språkbrev som de publicerar på sin webbplats varje månad. Språkkonsulterna är en byrå med examinerade språkkonsulter i svenska, det vill säga experter inom begriplig kommunikation. Språkbreven skriver medarbetarna tillsammans. Bokens redaktör Anki Mattson är examinerad språkkonsult i svenska och har varit verksam sedan 1999.
ISBN 978-91-981250-6-1
ISBN 978-91-981250-6-1
I
9 789198 125061