9789197788083 by Smakprov Media AB

MĂśrkrets Furstar - FrĂĽn Machiavelli till Trump

Utgiven av Visam AB Norrhagsvägen 10 A 182 47 Enebyberg ©Börje Peratt 2019 www.peratt.se info@peratt.com Omslagsdesign Kim Peratt Typsnitt. Rubrik: Geneva Brödtext: Adobe Garamond Pro Tryckt av Totem, Inowroclaw Polen 2019 ISBN 978-91-977880-8-3

Innehåll Förord 7 Minnen och reflektioner 11 Cicero – Retorikens mästare 20 Lärobok för despoter 28 Wikigate 37 Den mörka triaden - Odjuret 49 Slaveri och våldtäkt 59 Misstroende mot pressen 69 Drömmen om makt 79 Murbyggaren – Trumps monument 92 Populisten 96 Auktoritär inställsamhet 107 Auktoritärt styre 114 Den sårbara demokratin 118 Detronisera Fursten – Sju skäl till att avsätta en president 127 Noter, referenser, källor, länkar 136

MÖRKRETS FURSTAR FRÅN MACHIAVELLI TILL TRUMP Börje Peratt Fursten av Machiavelli har använts som handbok av diktatorer som Hitler och Mussolini. Här jämförs dess innehåll och rekommendationer med despoters strategier för deras väg till makten. Watergate ledde till presidents Nixons fall. Är nu Wikigate en ännu större skandal och vilken roll hade det fria ordets frälsare, Julian Assange, för att Donald Trump kom till makten?

FÖRORD Kring år 2000 föreslog en god vän mig att skriva en artikelserie om ledarskap. Han hade uppmärksammat att en överraskande stor andel i chefsställning hade ett psykopatliknande uppträdande som kunde uppfattas som ett medvetet maktmissbruk. Chefer som tog beslut till synes utan hänsyn till sina medarbetare och utan hänsyn till om det gynnade verksamheten. Han funderade även över om det kunde finnas en medveten strategi att underminera för andra i avsikt att försvaga deras motstånd och i syfte att berika sig själva. Jovisst tänkte jag, så är det väl …? Skulle jag kunna tänka mig att skriva om detta och göra jämförelser mellan olika ledarskapsstilar? Jag forskade i ämnet och det landade i fem opublicerade artiklar. Visst skulle de kunna leda till en förståelse för vad underställda drabbats av men också väcka ont blod. Jag försökte få dem publicerade men mötte inget intresse. Omständigheterna kring tillsättningen av Trump som president i USA blev startskottet på ett nytt försök. Få politiker har som han delat inte bara befolkningen i USA utan i världen. I själva verket är Trump en vattendelare mellan dem som eftersträvar demokrati, humanism och öppenhet och dem som försvarar den starkes rätt att ta för sig och som inte har särskilt mycket till övers vare sig för medmänsklighet eller rättvisa. Trump må vara unik när det gäller sin självgodhet och uppblåsthet men han är på intet sätt unik när det gäller värderingarna eller snarare brist på dem och sättet att lura de mest utsatta. Är Trumps enda motiv att berika sig själv och göra sig oförglömlig genom en mur som ska bli hans monument? Oavsett så är Trump ett extraordinärt studieobjekt. Hans förhållande till sina medarbetare är också frapperande då han sparkar den ena efter den andre på ett sätt som verkar vara hämtat direkt från Apprentice, den TVserie som han drev men själv blev avsatt från på grund av rasism och sexism. Hans hårda stil att eliminera folk kan illustreras av den arkebuseringsgest han ofta visat upp under sina offentliga tal. Som president ser han till att det är underhuggare som faller offer för hans misstag. Påfallande ofta får inte bara höga chefer bära hundhuvudet för Trumps fadäser utan även de som råkar stå i vägen. 8

Motivet till min kamp för mänskliga rättigheter har säkert sin grund i uppväxten. I många år trodde eller hoppades jag på att alla människor utgick från samma moral och eftersträvade samma frihet. Så fel jag hade. Problemet är inte enbart tyrannen utan även uppbackare och följare. I det mindre sammanhanget är det de som mobbar som får påhejare. I det större sammanhanget ansluter de sig till människofientliga extremister. Nobelpristagare Elie Wiesel, rumänskfödd amerikansk författare och överlevare av Förintelsen, formulerar sig på det här viset: ”Jag svor att aldrig vara tyst närhelst och varhelst människor lider och blir förödmjukade. Vi måste alltid välja sida. Neutralitet hjälper förövaren, aldrig offret. Tystnad uppmuntrar plågaren, aldrig den plågade. ” Donald Trump skroderade inför en folkmassa i Florida (3 nov 2016) att han är ”hedrad över att ha det största temperament som någon någonsin har haft.” Scott Melker, en fastighetsmäklare boende i Miami Beach, publicerade en lång kommentar på Facebook där han skriver att – ”ett bra temperament är inte exakt vad Donald visade när jag mötte honom på college vid University of Pennsylvania.” Melker berättar att han bodde i samma studentboende som Donald Trump Jr. En dag såg han när fadern Trump skulle hämta upp sin son till en basebollmatch och hur Trump gav sonen en hård örfil som tog musten ur pojken för att han inte var rätt klädd med en blazer för tillfället. Jag kan identifiera mig med Trump Jr. Och den fruktansvärda känslan av att inte bara bli misshandlad utan även av orättvisan i det hela. Jag kan också utgående från egna erfarenheter under uppväxten förstå att det som Melker iakttagit bara var toppen på isberget. Att uppmärksamma och skriva om denna sortens auktoritära övergrepp har kommit att bli en viktig del av mitt arbete. Så fick jag plötsligt ett mail med ett ifrågasättande av att jag kritiserat Trump och Hitler: ”Den som är utan skuld må kasta den första stenen - var det nån som lär ha sagt…” Jag svarade att: ”Den situationen [där Jesus vill förhindra en vidrig avrättning] rör en kvinna som dömts till döden genom stening. Något som pågår än idag där mänskliga fri- och rättigheter som du underkänner också underkänns. Således en försvarslös människa som grävts ned i marken för att inte kunna 9

Minnen och reflektioner – Ledarskap en moralfråga

Innan jag går djupare in på 1500-talsfilosofen Niccolò Machiavelli (född 3 maj 1469 i Florens, Italien, död 21 juni 1527) kan det vara befogat med en bakgrund till mitt intresse för varför människor gör som de gör. Med stigande ålder har moralfrågorna kommit att slipas mot åsikter och vägval. Det fria valet är en intressant frågeställning. Är vi i egentlig mening fria att göra våra val? Hur fria är vi i så fall? Kampen för demokrati har genom historien kostat många människoliv och så sitter det plötsligt en nutida människa i mitt huvud, och raljerar om frihet. Du kan resa, göra vad du vill, ha vilka drömmar du vill och uttala dig kritiskt om det du finner felaktigt. I andra länder och med andra grupper skulle detta kunna bestraffas med inlåsning och våld. Humanistisk psykologi utgår från att vi är ansvariga för varje val som vi själva gör. Men kan vi ta ansvar för vad andra gör? Eller kan vi påverka att andra inte gör skada? Det är lätt att associera till terrorism men övergrepp äger rum såväl inom familjer som av stater som förtrycker sin befolkning. För att skydda människan har det vuxit fram konventioner och lagar som utmynnat i mänskliga rättigheter. Vikten av dessa kan inte nog understrykas. Har man vuxit upp i en dysfunktionell familj med en våldsam farsa som hade Mein Kampf på nattduksbordet har man nog sett och upplevt tillräckligt för att inse att det onda inte försvinner av sig självt. Har man kämpat för att överleva och hoppat på vilket jobb som helst för att kunna tjäna ihop för brödfödan så kan man också ha upplevt hur det är att drabbas av sådana som utan att skämmas drar orättmätig fördel av den som befinner sig underläge. Teoretiska resonemang hamnar lätt i ett avståndsseende där man beskriver skeenden som från ovan. För mig är det angeläget att hålla sig på jorden och se genom de ögon som kan föreställa sig de situationer som beskrivs. Fram tonar minnesbilden av åkeriägaren som stod på sin balkong uppklädd som en patron varifrån han skulle överräcka veckans betalning till oss daglönare. Jag var då knappt sjutton år och hade en het dag svimmat av utmattning och uttorkning under arbete på Årsta industriområde. 11 10

Jag visste sedan inte om jag skulle få några pengar. ”Patronen” delade ut kuverten till alla andra och där stod jag som ett fån. Inte förrän hans egen son som var basen i mitt team, lutade sig fram mot balkonräcket och nickade åt mitt håll fick jag till slut ett kuvert med en reducerad slant. Jag försökte också hitta mer inspirerande jobb som lärling på tryckeri och som dekoratör men upplevde då bara hur det var att bli exploaterad i ett slavlikt förhållande där jag slutligen gjorde hela jobbet men utan någon ersättning. Dessa tunga år förde med sig insikten om nödvändigheten av arbetstagarens skydd, det som folkrörelsen och facken kämpade för. Trots detta anslöt jag mig aldrig, jag ville väl vara fortsatt fri och kunna vandra mellan olika jobb. Men jag var klar över att det fanns människor som inte drog sig för att utnyttja andra i beroendeställning och för att utnyttja sin ställning för att på ett samvetslöst sätt tjäna på andra. Beteendet kan tyckas särskilt provocerande när det rör de som redan är rika och välbärgade och som genom sin maktposition äger förutsättningarna. I Sverige har under våren 2019 flera konservativa riksdagspolitiker, varav en tidigare minister, använt möjligheten av att mantalsskriva sig på en adress som de inte bor på och därigenom tillägnat sig icke oansenliga belopp från skattemedel. Dessa människor har redan högre löner än flertalet som jobbar i Sverige men de kan bara inte låta bli möjligheten att kapa åt sig mer. Det är naturligtvis ett moraliskt svek mot den befolkning som de är satta att tjäna. Det kan också ses som ett tjuvbeteende och en likgiltighet för dem som har det så mycket sämre. I sina inre bortförklaringar kan det formuleras som att de andra inte är lika mycket värda. Den republikanske politikern Ronald Reagan ansåg att mexikaner var ett folk byggt för slaveri och han gav stöd till sina finansiärer som utnyttjade migranter från Mexiko i slavliknande förhållanden. Donald Trump har genom sin modellverksamhet utnyttjat försvarslösa unga kvinnor i något som liknar trafficking. Många unga kvinnor kommer från andra länder och är illegalt invandrade vilket gör dem extra sårbara. Trump har anklagats för att ha förgripit sig på flickor som ifall de gör anmälningar om våldtäkt riskerar att gripas och kastas ut. Trump kallar dem hyndor och degraderar dem till djur som han anser sig ha rätt att behandla hur han vill. Det har blivit allt tydligare att det hos Trump brister allvarligt i respekten för att ”alla människor har rätt till sina liv utan att tyngas ned 11 12

av omöjliga krav eller tvingas ned av andras önskan om att utnyttja dem.” Mina egna upplevelser kommer inte i närheten av det som drabbat dessa kvinnor men mina erfarenheter ger en bakgrund till en förståelse för de drömmar som drivit dem. En människa som ännu inte förlorat allt hopp har åtminstone en möjlighet att drömma. Så kommer framför mig åsynen av unga flickor i ett shariastyrt muslimskt land som när de tillfrågades om de hade några drömmar med tom blick bakom täckta ansikten svarade att de inte förstod frågan. David Sheppard, engelsk landslagsman i kricket och sedermera biskop i Liverpool var kolumnist under 17 år i Womans Own, ett brittiskt kvinnomagasin och han har skrivit ett antal uppmärksammade böcker om livsval och moral: ”Om det finns något att skämmas för så är det att säga att man tillhör den tysta majoriteten. Det innebär att man bekymrar sig så föga om förhållandena att man inte ids resa sig upp och säga något.” I vardagen, i familjer och i organisationer likväl som inom politiken och religionen finns ett sådant beteende som tar sig rätten att kliva över andra och utnyttja dem för sin egen lust eller vinning. Den tysta åskådaren vänder bort huvudet och följaren hoppas möjligen på belöning eller i varje fall smulor från tyrannens bord. Hannah Arendt var en tysk-amerikansk filosof och politisk teoretiker med judiskt ursprung. Hon flydde till Paris 1933 efter nazisternas maktövertagande i Tyskland och till USA 1941. Arendt skrev bland annat ”Den banala ondskan” (Eichmann in Jerusalem) som handlade om en av Förintelsens arkitekter, SS-officeren Adolf Eichmann. Boken blev kontroversiell, eftersom den hävdar att Eichmann varken var en särskilt övertygad nazist eller en psykiskt sjuk mördare utan snarare en byråkrat som handlade plikttroget mot sina överordnade, då han lät deportera människor till Nazitysklands förintelseläger: ”Det är mycket lättare att handla under tyranniets villkor än det är att tänka.” (Arendt) Despoter skulle inte klara av att driva diktatur utan sådana lydiga ”byråkrater” som handlar under tvång och plikt utan att låta sig rubbas av konsekvenserna för andra. 13 12

Donald Trump utger sig ofta som en arbetarklassens frälsare som ”skyddar ditt jobb”. Men en USA TODAY NETWORK-analys har visat att han har varit involverad i fler än 3500 rättstvister om att ersätta utförda jobb under de senaste tre decennierna - och ett stort antal av dem involverar vanliga amerikaner som råkat ut för att Trump eller hans företag har vägrat att betala dem. 60 då aktuella rättsfall, som granskades av USA TODAY NETWORK, dokumenterade arbetare som anklagade Trump och hans företag för att inte ha betalat dem. Bland dem en vitavarutillverkare i Florida, en glasmästare i New Jersey, en mattläggare, en rörmokare, målare, fyrtioåtta servitörer, dussintals bartendrar och andra timarbetare över hela USA. Fastighetsmäklare som sålde hans fastigheter fick inte betalt. Och ironiskt nog flera advokatbyråer som representerade Trump i dessa åtal rörande utebliven betalning fick inte heller betalt. Trump pratar ofta om att han kommer att föra jobb tillbaka till Amerika; ”Oavsett vem du är, vi ska skydda ditt jobb.” Med tanke på Trumps historik är detta en provokation. När Trump installerades hade världen redan gått in i ett osannolikt ekonomiskt högtryck. Det blev nästan omöjligt att sabotera detta trots att Trumps politik i mångt och mycket varit destruktiv för ekonomin. USAs enorma handelsunderskott har varit i skottgluggen sedan president Donald Trump tog makten. Två år senare när siffrorna för 2018 släpptes visade de det största underskottet i Amerikas historia. Underskottet i varuhandeln har vuxit till 880 miljarder dollar och det är Trumps politik som ligger bakom ökningen. Jovisst han har lånat sig till framgången och vilka kommer att få betala det? Allt pekar nu i augusti 2019 på att en recession kan stå för dörren. Trump är visserligen huvudpersonen i denna bok men ibland vidgas bilden för att komplettera med andra historiska händelser och göra jämförelser med några av 1900-talets mest kända tyranner. Många av dem har lämnat efter sig ett land i ruiner och ett skövlat folk. Naturligtvis kan man hitta förklaringar till egna tillkortakommanden i omgivningen men har man valt att tillstå sitt ansvar för sitt liv är det inte så fruktbart att skylla motgångar på någon annan. Hitler skyllde på judarna och Trump på immigranter, mexikaner och muslimer. En svår motståndare är förnekelsen. ”För en tyrann är alla ursäkter goda” (danskt ordspråk). 14 13

Lärobok för despoter – hota, ljug, slå ner

Cicero blev känd för sitt mod och sin vältalighet och sin förmåga att reda ut förutsättningar för att skipa rättvisa. Cicero är fortfarande aktuell för sitt rättsmedvetande och sin retorik, vilket innebär en förmåga att framföra sitt budskap trovärdigt, sakligt och underhållande. På detta sätt blev Cicero en förebild också för etik och god moral. ”Folkets väl skall var den högsta lagen.” Så kom Niccolò Machiavelli, med sin bok ”Fursten” (The Prince, 1513) som skulle lägga grunden till förakt för moral och bli en veritabel lärobok för despoter. ”Löftet som gavs var nödvändigt i det förgångna: det brutna löftet är en nödvändighet just nu.” (Machiavelli) Vissa hävdar visserligen att det är en satir, och det är möjligt, men det är svårt att se något förmildrande över konsekvensen av analysen. Är det politiskt viktigt att avdemonisera Machiavelli? När Carl Rudbeck skriver en artikel för Svenska Dagbladet med rubriken - ”Machiavelli stod ofta på folkets sida mot fursten” blir den provokativ. Rudbeck tillstår att - ”Våld, lögn och svek fanns förvisso i Machiavellis politiska verktygslåda…”, ja och förutom det visade han vördnad och uppskattning för några av den antika historiens mest framgångsrika härförare och imperialister. Cicero var emot krig och våld medan Machiavelli uttryckte att det var nödvändigt med krig och våld. Machiavelli beskriver i boken ”Fursten” hur en sann furste bör hantera medborgarnas missnöje och pekar på olika metoder för att hålla folket i schack. Historiskt sett finns det en lång rad diktatorer som använt sig av dessa tips. I modern tid har både Mussolini och Hitler utsett Fursten till sin bibel med en naturlig plats på nattduksbordet. Amerikas president Donald Trump har av sina kritiker också beskrivits som machiavellisk. Lagarnas stora betydelse för republiken leder Machiavelli till slutsatsen att fursten måste bemäktiga sig lagstiftningen och kontrollen av statens 1420

institutioner. I en korrumperad stat märks två brister, tillsättningen av domare och skapandet av lagar, vilka beror på att de mäktiga, inte de kloka, bemäktigar sig den allmänna friheten. Machiavelli konstaterar att det ”blir nödvändigt att införa ett statsskick som snarare liknar furstemakt än demokrati, för att de människor som på grund av sin fräckhet inte låter sig tyglas med lagarna på något sätt skall tyglas av en härskare med nästan kunglig makt.” Av liknande skäl var det viktigt för Trump att få den ärkekonservativa juristen Brett Kavanaugh invald i Högsta Domstolen. Hans tidigare uppdrag visar på lojalitet mot det republikanska partiet. Detta försökte Trump tona ned. – ”Det viktiga är inte en domares politiska åsikter, utan om de kan sätta sina åsikter åt sidan för att göra vad lagen och konstitutionen kräver”, kommenterade Trump valet. Att Kavanaugh anklagades för våldtäkt orsakade lite trassel i maskineriet med till slut valdes han ändå in i HD med den majoritet som republikanerna då hade både i kongressen och senaten. Jag fördjupar mig här inte i juridiken utan vill istället synliggöra maktmissbrukets öppna och dolda spelsätt. Det är alldeles uppenbart att despoter agerar med dolda avsikter och ibland med en chockerande grymhet. Despoten utnyttjar varje kryphål i lagboken för att komma undan sina brott. Räcker inte det sätter man in torpeder som ska eliminera motståndare alternativt ge dem ett erbjudande som de inte kan tacka nej till. Under presidentvalskampanjen i USA skrev Tim Mak, reporter för The Daily Beast, en artikel i maj 2015 som tog upp några av de sexuella övergrepp och våldtäkter som Trump stod anklagad för bland annat på sin exfru Ivana Trump. Donald Trumps advokat och talesman Michael Cohen gick dagen efter till frän attack mot Tim Mak, en attack som bandades och som spelades upp i CNN. Not 3 Skriver du en artikel som har Mr. Trump i den, med ordet ”våldtäkt”, så kommer jag att sabba ditt liv, så länge du är kvar på denna jävla planet. Jag varnar dig, trampa väldigt försiktigt, för vad jag kommer att göra med dig kommer att bli väldigt jävla äckligt. Förstår du mig? Du snackar om republikanernas frontman, en presidentkandidat så väl som en privat individ som aldrig våldtagit någon. Och, givetvis, fatta att man per definition inte kan våldta sin fru.

15 21

Wikigate

– Vann Julian Assange valet åt Trump? Är Wikigate en upprepning av Watergate som var Nixonadministrationens hemliga och olagliga intrång i Demokraterna högkvarter 1972? Två år senare då den republikanske presidenten Nixon på grund av Watergateskandalen, stod inför ett säkert riksrättsåtal i representanthuset och ett lika säkert åtal av senaten, avgick han som president. Vicepresident Gerald Ford, som efterträdde Nixon, benådade honom vilket anses vara en orsak till att Ford sedan förlorade presidentvalet 1976. Några av dem som på Nixons uppmaning genomförde de brottsliga aktiviteterna fick dock långa fängelsestraff. Skandalen resulterade i ett omfattande åtal där 48 personer befanns skyldiga och dömdes till fängelse, av vilka många var Nixons högsta förvaltningstjänstemän. I Trumps fall rör det som kallas Wikigate en motsvarande aktion mot Demokraternas högkvarter men i modernare tappning. 1972 fanns inte möjligheter att hacka datorer och komma åt hemlig information via ett nät. Tekniken fanns helt enkelt inte på Nixons tid. 44 år senare gav Internet helt andra möjligheter. Det skulle visa sig att Wikileaks portalfigur Julian Assange var pådrivande och även i viss mån idégivare till hur hackningen av Demokraternas datorer skulle utnyttjas och i samarbete med Trumps inre krets genomfördes sedan nätattackerna mot särskilt Hillary Clinton men också mot andra centrala personer inom Demokraterna. Mike Pompeo, republikansk politiker utsågs till CIA-chef. Han benämnde 2017 ”WikiLeaks som en … icke-statlig fientlig underrättelsetjänst … som behövde utrotas.” Detta uttalande kan knappast ha givit poäng i Trumpadministrationen. Tvärtom Assange är mer eller mindre en hjälte för Trump vilket flera uttalande visar på. ”I love Wikileaks”, utbrast Trump på ett valmöte någon vecka innan det stod klart att han hade vunnit. Assange eftersöktes för att ställas inför rätta dels för brott i USA och dels för våldtäktsanklagelser i Sverige. Men han lyckades fly till London och fick skydd på den ecuadorianska ambassaden där han satt i nästan sju år i självvald husarrest. Han mer eller mindre tvingades ut ur ambassaden och sattes i Storbritanniens säkerhetsfängelse Belmarsh, i avvaktan på att eventuellt bli utlämnad till USA. 16 37

Tjänstefel - Rysslandsutredningen Amerikansk underrättelsetjänst hänvisade till omfattande dokumentation för Rysslands intrång i Demokraternas webbserver och sambandet med Assange och Wikileaks. Det blev uppenbart att Assange agerat i medveten maskopi med Ryssland för att undergräva Demokraternas kandidat Hillary Clinton. Med upprepade påståenden från Assange och Trump om att ”de stulna e-postmeddelandena från demokraterna innebar en svår skandal för Clinton” uppmuntrade WikiLeaks Trump-anhängare och svansen av troll att sprida dessa men samtidigt att tvätta dokumenten från avsändare för att undvika bevis på tjänstefel eller ämbetsbrott. En slutsats av det är att anonyma spridare ingick i eller var associerade till Trumpadministrationen och möjligen andra ämbeten, nationella och internationella och där ryska trollgrupperingar har nämnts. Uppgifter om detta bör ha ingått i Muellers sekretessbelagda Rysslandsutredning. Men Mueller hävdar att han inte funnit något så allvarligt att det är åtalbart. En viktig och kanske avgörande fråga har rört eventuella motiv för att Ryssland skulle blanda sig i presidentvalet 2016. Analytikernas slutsatser kan sammanfattas i att det stod mellan demokrati och en form av autokrati, det vill säga envåldshärskare. Clinton och Barack Obama värnade mänskliga fri- och rättigheter, yttrande- och pressfrihet, demokrati och ett opolitiskt rättssystem. Detta kunde ses som ett hot mot Putin och hans diktaturliknande styre. Trump å andra sidan har många likheter med Putins härskarteknik och man ansåg att detta skulle innebära att man lättare kunde läsa och förstå och därmed styra Trumps agerande. Ryssland agerade därför med stöd till dataintrång och trollverksamhet för att påverka valet och orsaka kaos och problem för Clinton och om möjligt få Trump vald. En annan faktor som diskuterats var att Rysslands underrättelsetjänst hade sådana uppgifter om Trump att han som president skulle vara tvungen att anpassa sig till Putins villkor. Det är också klarlagt att Edward Snowden, en av visselblåsarna, som utnyttjades av Assange, gick i landsflykt i Ryssland och som gammal CIA agent kunde han medverka till hur man skulle komma åt Clinton. Sommaren 2016 var också Trumps dåvarande advokat Michael Cohen i Prag för att träffa företrädare för Ryssland, bevis för detta är rapporterat av Reuters och The Guardian med flera. Cohen fick order av Trump att ljuga om dessa kontakter vilka kan ses som landsförräderi och enligt Cohen har 17 38

Mueller fått all information som då hemligstämplades av Trump. Paul Manafort som i flera år var rådgivare för den ryssvänliga ukrainska politikern Viktor Janukovytj hade naturligtvis också etablerat kontakter med företrädare för Ryssland. Han blev sedan en nyckelfigur i Donald Trumps presidentvalskampanj. Källor till brittiska The Guardian har vittnat om att Paul Manafort hade överläggningar med Julian Assange. Om detta kunde beläggas ansågs det ha varit ett svårt slag mot trovärdigheten inte bara för Assange utan för Trumpkampanjens möjligheter att utnyttja Wikileaks. Men Manafort nekade till att ha träffat Assange. En trovärdig källa uppger dock att Manafort och Assange träffades i mars 2016. Under valrörelsen publicerade Wikileaks sedan dokument som stulits från Demokraternas servrar med ett sammanhang som avsiktligt förvandlades till att bli komprometterande mot Demokraterna. Alldeles oavsett kontakter mellan Manafort och Assange så är det bekräftat att det förekom en intim utväxling av meddelanden från Assange till Trump Jr. Och därmed vidare till Donald Trump. Detta är enligt Wikileaks avhoppade medarbetare den verkliga tragedin, avslöjandet om det offentliga och privata samarbetet mellan WikiLeaks och Trump. En organisation [WikiLeaks] med ett rykte om att ge allmänheten tillgång till korrekt information ”användes för påhittade konspirationsteorier som hjälpte till att välja en rasistisk, sexistisk rovdjurpresident i USA.” ”Det kan vara ett utmärkt resultat för människor som Julian Assange, som ser ett dysfunktionellt Vita hus som ett sätt att undergräva vad de anser vara det riktiga onda imperiet. För amerikaner som dömdes till att leva under Trump, särskilt de mest marginaliserade, är det ett mycket mer oroande resultat.” Tre veckor efter det att WikiLeaks begärde Trumps skatteinformation skickade en anonym källa tre sidor från Trumps 1995-deklaration till The New York Times, med en analys som påstår att Trump hade använt helt lagliga medel för att undvika att betala federala skatter. Källan till detta utskick anses vara Trump själv.

18 28

Pizzagate Washington Post orsakade en svår kris för Trumps valkampanj genom att släppa ett inspelat ljud och videoband där presidentkandidaten Donald Trump, skröt om sina sexuella övergrepp. Dessa kommentarer hade bandats under ett ”Access Hollywood” -avsnitt 2005. Under inspelningen framhävde Trump sig själv som stjärna och skröt med att ”när du är en stjärna kan du göra vad som helst med kvinnor, till och med grabba dem på fittan”. Mindre än en timme efter det att banden om Trumps uttalanden om sexövergrepp publicerats, släppte WikiLeaks sin första serie e-postmeddelanden hackade från Clintons kampanjordförande, John Podesta, där det påstods att Clinton var inblandad i en pedofilring. E-postmeddelanden som handlade om att beställa mat från en restaurang, förvandlades av Assange till absurda konspirationsteorier, som kom att kallas Pizzagate, men som FBI har avslöjat som ett rent falsarium och där det även finns trådar till Steve Bannon och vitmaktrörelsen. Not 8 Sammantaget visar detta att Assange inte bara samverkade med Trump själv utan också med den inre cirkeln kring Trump för att fabricera Pizzagateskandalen. Det enda sättet att komma undan sexanklagelserna mot Trump var att hitta på något mycket värre om Clinton. Påhittet om barn i grottor eller i källaren under en pizzeria hämtades sannolikt från Trumps egen förvaring av unga flickor i källaren till hans ”modellbyrå”. Assange deltog således i gänget kring ”kungamakarna” i en sammansvärjning som hans före detta medarbetare betraktat som ”vedervärdig, äcklig och vidrig.” Än i denna dag finns det Trumpföljare som tror på detta Pizzagate. Det visar hur stark ryktesspridning är och hur lättlurade de är som vill tro på ”den stora lögnen”. Not 9 Förtalet av Hillary Clinton Granskar man kritiken mot Hillary Clinton blir den tunn. – ”Hon körde inte bil under sin mandatperiod!” (Wikileaks) Vilket gäller ett stort antal av Amerikas ministrar och presidenter. När Assange twittrar detta så blir det egentligen en banal information men användes av Trump som något man ansåg sig kunna kritisera. Bland Trumps supportrar finns en omfattande trollverksamhet och den 19