

BArunda framkanter B så uppstår ett sug vilket drar fram båten. På samma sätt strömmar luften runt mastens runda framkant A vilket även det drar fram båten. Det är detta fenomen som gör att ett flygplan kan flyga och segelbåt segla.
Om du har seglen uppe och det är stiltje kan du skota seglen i mitten av båten. Seglen ger då en ökad effekt av vickningarna.
Genom att ”vickning” av en båt är ett effektivt sätt att öka dess fart, är det i kappsegling reglerat hur mycket en jolle och segelbåt får vickas fram.
50 | så fungerar en segelbåt
5 CM 1 2 MINSKAT LYFTTRYCK NORMALT LYFTTRYCK
Håll två pappersark med ett avstånd om 5 cm från varandra. Blås hårt mellan arken. Spontant tror man att arken då skall tryckas ifrån varandra. I stället sugs arken mot varandra. Detta beror på att på jordytan råder ett mycket kraftigt lufttryck motsvarande c:a 1000 hPa. Ökar vindhastigheten (genom att blåsa på en yta) så minskar lufttrycket varför arken sugs mot varandra.
Den luft som passerar på ett segels läsida kommer att behöva gå en längre väg och måste därför öka hastigheten för att ”hinna” möta den luft som passerar på seglets lovartsida. Det är skillnaden i hastighet som gör att trycket på seglets läsida minskar och därmed uppstår ett ”sug” som drar fram seglet.
LÄSIDA
LOVART + + + +
så fungerar ett segel | 51
Ju mer profilerat (form) ett segel är desto mer kraft ger det samtidigt som ett planare segel ger mindre kraft. Förutom att det bukigare seglet ger mer kraft innebär det även ett större motstånd.
FÖRLIK
CUNNINGHAM
HALSHORN
LATTOR FALLHORN
BOMLIK
| så fungerar ett segel
AKTERLIK
GENOMGÅENDE LATTA
SNÖRPLINA
SKOTHORN
Du är ute och seglar en fin sommardag. Det blåser måttliga 5 m/s. Utan förvarning ökar vindstyrkan till 9 m/s varpå båten börjar luta mer än vad du önskar. I stället för att börja reva seglen (vilket kan upplevas som lite bökigt) så är ett bra alternativ att i stället minska seglens profildjup. Detta gör att seglens kraft och krängande effekt minskar (se TRIMMA SEGLEN nedan).
VERKLIG VIND
VIND
BÅTFART
VIND
BÅTFART
MER VIND VID MASTTOPPEN
Den vind som orsakas av hög och lågtryck bromsas upp ju närmare jordytan den är. Därför blåser det mer i ett segels topp jämfört med längre ner mot bommen. Genom att seglets fartvind är densamma vid bommen som vid masttoppen så kommer den VERKLIGA vinden att komma mer framifrån vid bommen jämfört med masttoppen där den VERKLIGA VINDEN kommer mer från sidan. Därför har ett segel en inbyggd TWIST (utvinkling mot masttoppen) enligt ovan.
Av samma orsak tillverkas moderna segel med mer s.k. ”akterliksrunda”. Man eftersträvar större segelyta där det blåser mest.
SWE 34
så fungerar ett segel | 53
FÖRLIKET
Det är i huvudsak i seglets främre del (streckande området), förliket som den framåtdrivande kraften kommer från. Därför genererar en fock nära nog lika stor framåtdrivande kraft som en genua. Det som är avgörande för ett segels framåtdrivande kraft är hur långt dess förlik är (X). Längre förlik, mer kraft.
Du kör din bil på en rak och bred väg i hög fart och utnyttjar motorns fulla effekt, framförallt när du kör om andra bilar. Efter ett tag tar du in på en krokig, mindre och väldigt gropig grusväg varvid du släpper gaspedalen och därmed endast utnyttjar en liten del av din motors kraft.
På samma sätt fungerar det med en segelbåt. När vinden är svag till måttlig med endast krusningar på vattenytan så vill du utnyttja dina segels fulla kraft. Men i takt med att vinden ökar och vågorna blir högre så vill du även här minska seglens kraft.
Tyvärr är det alltför många fritidsseglare som inte utnyttjar denna möjlighet. I stället seglar man på, trots att vinden ökar, och låter båten kränga (luta för mycket) vilket påfrestar både båten, riggen och innebär onödigt obehag och risker för dig och dina medpassagerare.
ett segel
Att ”trimma” en segelbåt kanske många förknippar med kappsegling vilket i och för sig stämmer. Men att trimma sin båt genom att ändra seglens form har inte bara med båtfart att göra. Genom att du lär dig att ändra dina segels form så blir din segling roligare. För att minska seglens profildjup (form) har de flesta båtar trimanordningar med linor som är framdragna till båtens sittbrunn. För dig som seglare bör målet vara att när vinden ökar så minskar du seglens kraft i motsvarande grad. Resultatet bör vara att din båt behåller samma lutning trots den ökande vindstyrkan.
Är det någon av nedanstående trimfunktioner som din båt saknar är en stark rekommendation att komplettera med detta och se till att de fungerar på ett bra sätt. De medel som du har för att trimma dina segel är följande:
1) BOMUTHAL
2) AKTERSTAG – KRUMMA MASTEN
3) CUNNINGHAM
4) SPÄNN FÖRSTAGET
5) FLYTTA FOCKENS SKOTPUNKT
6) SPÄNN KICKEN
7) TWISTA SEGLEN
Genom att spänna bomuthalet hårt så sträcker du ut profilen (formen) på seglets undre del. Ett fel som många seglare gör är att bomuthalet är för löst. När en segelbåt kryssar (går mellan 30–40 grader från vinden) så bör storens bom skotas till att vara nära parallell med båten mittlinje. På lite långsammare och tyngre båtar kan bommen tillåtas att skotas in till 10–15 grader från båtens mittlinje.
så fungerar ett segel | 55
När bommen är i läge A kommer vinden mot focken enligt A. Skotas bommen in till B så kommer vinden att vinklas av enligt B och därmed kan båten seglas högre (brantare kryssvinkel) mot vinden.
Det är inte så att båtens för- och storsegel fungerar var och en för sig. Tvärsom finns ett samspel mellan de två seglen. Enkelt kan man säga att ju längre mot lovart som storseglet skotas desto högre mot vinden kan båten seglas. Dock är det så att seglens framåtdrivande kraft minskar ju längre upp mot lovart som bommen skotas. Här gäller det att hitta en optimal kompromiss mellan dessa förhållanden.
Den kraft som vinden ger ett segel verkar alltid 90 grader mot segelytan. Därför är det så att om bommuthalet är för löst och därmed seglet är för bukigt så kommer en del av vindens kraft att verka bakåt (X) vilket bromsar båtens fart och dessutom innebär ökad krängning. Därför bör bomuthalet även i lättare vindar vara så mycket hemtaget att seglets underdel närmast bommen är näst intill sträckt, d.v.s. har minimalt profildjup.
UNDERVANT
Båten (A) har en inbyggt profil/form i seglen. Genom att enligt (B) spänna båtens akterstag hårt (måste spännas mycket) så kan du böja masten (likt en pilbåge). Genom mastens böjning trycks dess mittdel framåt vilket planar (drar) ut seglets profildjup (minskar formen). I stället för att reva storen får du ungefär samma effekt genom att ”krumma” masten och det är enklare och snabbare att göra. Genom att även skota seglet lite hårdare kommer seglet att planas ut.
SLÄPP PÅ UNDERVANTEN
Är båtens undervant för hårt spända förhindrar detta masten att kunna böjas (krummas). Därför kan det vara bra att se över undervantens spänning. Beroende lite hur undervanten är placerade så skall de vara väsentligt mindre spända jämfört med toppvanten (se INSTÄLLNING AV RIGGEN).
BENDRYNKOR
När du tar hem hårt i akterstaget (och krummar masten) så uppstår s.k. bendrynkor (X, se ovan) mellan seglets skothorn och vantspridarna.
så fungerar ett segel
Genom att ta hem hårt även i båtens cunningham (X) så försvinner ”bendrynkorna”. En annan effekt av cunningham är att seglets ”form” flyttas fram från A till B och seglets aktre del C ”öppnas upp” dvs blir planare vilket ytterligare minskar seglets krängande kraft.
Mastens förstag (som förseglet sitter mot) har en viss spänning som hänger ihop med toppvantens spänning. Genom fockens och skotets dragkraft ”saggar” (A) förstaget på alla segelbåtar. Att förstaget saggar betyder att det böjs både bakåt och åt lä. Därför är försegel (oavsett fock eller genua) sydda med beaktande av detta ”sagg”.
Men ökar vinden och du vill minska seglens kraft och krängande moment så kan man genom att spänna båtens akterstag (eller backstag) (X) hårt och därmed spänna bort en stor del av sagget vilket planar ut förseglet enligt (B) ovan. A B C X A A A B B X B
I likhet med storen kan man påverka förseglets (fock/genua) bukighet (form). Är ditt försegel skotat till en skotskena så kan du minska seglets form/bukighet genom att dra skotblocket bakåt (A). Förutom att seglet då blir planare kommer det att ”twista utåt” i seglets övre del.
Detta gör att seglet får en mindre vinkel, i dess övre del, mot vinden vilket gör det mer verkningslöst, vilket minskar båtens krängning. Drar du i stället fram seglets skotpunkt så ökar seglets form och bukighet (B).
Har ditt försegel en skena, enligt bilden, så kommer seglets form att öka (lättvind) då du fäster skotet i den bakre delen av skenan och minska (hårdvind) då skotet fästes längre fram på skotskenan.
På framför allt lite äldre segel börjar akterliket att slå/fladdra när vinden ökar. Förutom att fladdrandet sliter på seglet minskar det dess effektivitet. Därför finns en ”snörplina” på både för- och storseglets akterlik som man kan dra åt tills det slutar att fladdra. Var noga med att inte ta hem onödigt mycket i snörplinan då även det förstör seglets effektivitet. A B
LÄTTVIND
SKOTSKENA