För frågor om kristen tro eller teologi, kontakta gärna Skandinavisk teologisk högskola
på 018-777 15 20 eller kansli@teol.se
För innehållet i denna bok ansvarar författaren.
Bibelcitat är hämtade ur Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15) om inget annat anges.
Pärlan Förlag
Lisasandsgatan 3
667 30 Forshaga
www.parlanforlag.se
e-mail: christin@parlanforlag.se
© EwyMaria Berglund och Pärlan Förlag
Titel: Himmelska pärlor
Författare: EwyMaria Berglund
Formgivning: Christin S. Salander
Illustration pärla: Anneli Burenfjäll
Redaktör: Malena Bergroth
Tryckt av Dardedze i Lettland 2023
ISBN: 978-91-89775-07-7
Innehåll Bakgrund 5 En besynnerlig idé 8 Det du vill ha sagt 12 Vem vill lyssna? 13 Kärleksfull Skapare 15 Spår av Skaparen 17 Aftonstund i allitteration 19 Den älskande 21 Kärleken 22 Glimten i ögat 23 Brödundret 25 Intåget i Jerusalem 26 Guds barn – min Far 27 Jag – en Judas – mötte Dig 30 Renaste rent 32 Förunderlig dans 33
Herden 34 Den gode herden 36 Kvar i Jesu famn 37 Känn ingen oro 39 Havets droppar 41 Tro är tillit 43 Pusselbitstid 44 Bön och tillbedjan 46 Hjärtats bön 49 Min drottning 51 Beundran 52 Varje 53 Nomen* 54 Mognad 56 Lucia 58 Ansikte mot ansikte 60 En gudskvinna/gudsman 61 Tron 63 Vill du vara med mig? 65 En ljus framtid 67 Ett nytt år 69 Hopp! 72 Är på väg 73 Vart? 74 Honom till mötes 75 Tveka inte! 77 Tack 80
Bakgrund
Det mörknar snabbt i världen omkring oss. Mänsklig trygghet krackelerar. Naturen skakar. Pandemier breder ut sig. Krig rasar. Ekonomin är i gungning. Det skjuts på öppen gata. Människan förlorar fotfästet. Fruktan kryper på.
Ett annat orosmoln är vår största folksjukdom ensamhet. Varför? En mycket stor orsak – och kanske den djupaste –tror jag är att Gud ofta förklaras ”död”, i media och andra sammanhang. Den Gud som vi är skapade att ha gemenskap med. Man har vänt Honom ryggen. Man har gjort Honom till en icke-fråga. Kvar blir ett gapande tomrum.
Följaktligen har Gudskunskap och Gudsrespekt alltmer deskalerat. Kristendomens särställning har successivt försvunnit från våra skolor. Kristendomen som är den värdekompass som hela vårt rättssystem och vår
5
demokrati – från början – byggde på. Hur ska den unge kunna navigera genom livet, utan denna värdekompass?
I stället har andra värderingar, med en mycket tveksam människosyn, börjat genomsyra vår kultur. Resultatet, i form av växande otrygghet, eskalerande kriminalitet, perverst beteende med mera, har inte låtit vänta på sig!
Sverige har blivit ett av världens mest sekulariserade länder. Då antar antagligen belackarna av den kristna tron, att vårt land äntligen – psykiskt sett – är det mest välmående? Stämmer den förhoppningen? Knappast!
Snarare tvärt om! Eller vad ska man säga, när man ser sig om – tittar på facit?
Finns det någon ljusning? Ja, absolut! Det är jag fullständigt övertygad om – jag liksom hundratusentals andra svenska kristna medvandrare! Längs min mycket tuffa väg genom livet har jag, gång på gång, upptäckt himmelska pärlor. Dessa pärlor har hjälpt mig att lyfta blicken. De har gett mig ny näring och kraft att kämpa en bit till. Jag säger inte att det alltid varit eller är lätt. Men jag säger att det finns en väg!
Pärlorna – ofta från Guds Ord – har hjälpt mig att se omständigheter ur ett annat perspektiv – ett evighetsperspektiv. Det är där ljusningen kommer in. De har lyst upp min stig, så att jag hittat fram till den eviga klippan Jesus – som aldrig kan skaka. Även om det biologiska livet är oerhört värdefullt och mycket viktigt, är det inte det allra viktigaste. Det är i stället det eviga livet. Var och med vem ska jag tillbringa det livet?
Om jag funnit något värdefullt, tycker jag det är
6
mycket glädjefyllt att få dela det med andra människor.
Därför är jag både glad och tacksam, att få dela med mig till dig av några himmelska pärlor, så att även du kan se ljusningen och finna vägen framåt!
7
En besynnerlig idé
Jag satte mig ner vid skrivbordet. Tog fram ett kollegieblock och en penna. ”Jaha, vad ska jag skriva nu då?”
Det var fredag eftermiddag. Jag hade precis avslutat ett samtal med min yngste son Christian, ofta kallad CC. Han höll på att skriva text och musik till en skiva, som han och hans fru Viktoria skulle ge ut. Viktoria har begåvats med en underbar röst, så hon skulle vara solisten på skivan.
Skivbolaget hade önskat en lovsångsskiva med svensk text. Christian tyckte dock att det var lite problematiskt att skriva på svenska. Han var mer van att jobba på engelska. Han och Viktoria hade studerat musik på Musicians Institute (MI) i Los Angeles, dessutom hade de lett lovsång i en församling – allt följaktligen på engelska.
Efter samtalet med Christian, fick jag plötsligt en
8
besynnerlig idé: ”Gud, kan inte jag få hjälpa CC att skriva en svensk text?” hade jag bett. Det var därför jag nu satt vid skrivbordet.
Min meritlista på området var på sin höjd några julklappsrim. Imponerande, eller hur? ”Gud, nu måste Du faktiskt hjälpa mig!” Jag klottrade ner några ord. Suckade och bad om mer hjälp. Så kom någon mening. – Hoppsan, där kom visst ett rim också!
Efter en stunds mödosamt klottrande, tog jag en lunchpaus. Till min förvåning fortsatte det liksom att jobba inom mig. Jag stoppade en liten tomat i munnen, men reste mig från bordet och gick till skrivbordet igen. Där skrev jag, på stående fot, ner en fras jag just kommit att tänka på – innan den försvann ur mitt minne. Lite mat igen. – Så nya fraser.
Hela tiden jobbade tankarna inom mig. – Märklig upplevelse!
Ungefär så förflöt min helg.
På måndagen mejlade jag över ett textförslag till Christian. Senare på kvällen ringde han mig. Till min förvåning, verkade han lite tagen av texten.
”Mamma, varför skriver du inte en diktbok?” sa han plötsligt.
”Va, en diktbok? Du är ju rolig, du! En bok med bara en dikt!? Och förresten så kan jag inte skriva dikter!”
”Jag märker det.” (Ironiskt.) ”Det är bara att sätta igång!”
Det är bara att sätta igång!? Något slog ner som en bomb inom mig. Eller, något reste sig inom mig. Eller,
9
något fick ett källsprång att börja porla. Jag kan inte förklara, men något hände!
För många år sedan (kanske 25) när min pastor räckte mig nattvardskalken, yttrade han en mening som fastnade i mig. En mening som jag aldrig kunnat glömma:
”Den som tror på mig [Jesus] ... ur hennes innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram” (Johannes 7:38). Är dessa dikter exempel på ”levande vatten”?
När en pastor och även kär vän, Hanke Joneklav, hade läst några av mina dikter uttryckte han: ”Jag har vilat en stund vid dikternas friska, klara källa.” Det kändes mycket uppmuntrande. Särskilt med tanke på att Hanke inte hade en aning om vilken profetisk mening jag burit inom mig, i så många år.
Det som den Helige Ande och jag skrivit – för jag fick hela tiden ropa till Honom om hjälp när jag körde fast – önskar jag ska beröra ditt hjärtas djup i din (öken) vandring. Eller lägga en stark längtan i dig, att få komma allt närmare din Skapare. Få lära känna Honom djupare och bli mer lik Honom. Eller att ”levande vatten” får flyta fram, även från dig!
Nu undrar du antagligen hur det gick med texten jag skickade till Christian? Nja, det blev ingen sångtext. Den var inte tillräckligt ”sjungbar”.
Men den blev en dikt – Pusselbitstid – som jag hoppas du tycker är ”läsbar” (sidan 44).
Pusselbitstid blev hur som helst startpunkten på en lång process – den Helige Andes och mitt gemensamma författarskap. Ett glädjefyllt men samtidigt (för min del)
10
också mödosamt projekt. Nu har det dock till slut blivit – just en diktbok!
Jag är så tacksam att Christian förmedlade den Helige Andes uppmaning: ”Det är bara att sätta igång”, trots att oddsen inte var de bästa – mänskligt sett. Men, den Helige Ande ber oss aldrig utföra något för Honom, utan att Han också ger oss förutsättningar och utrustning att klara av uppdraget. Det är då Han – Hjälparen –kommer med sin nåd, det vill säga ger – helt gratis – av sin skicklighet och inspiration till oss.
Ibland lägger Han tydligt sina tankar direkt i våra tankar. Ibland hjälper Han oss genom att sända människor som budbärare av sin skicklighet. Människor som oftast inte ens vet om hur ”rätt” i situationen de kom.
Självklart är Bibeln min största inspirationskälla, men även andra böcker, predikningar med mera har varit betydelsefulla.
Hanke Joneklav sa även: ”Jag uppskattar dikter där man inte behöver gissa och spekulera alltför mycket, angående vad de handlar om.”
Huvudet på spiken! Det är precis så jag vill att det ska vara. Jag önskar att du ska höra Guds röst bakom dikterna.
Ingenting är omöjligt för Gud! Hur skulle det kunna vara det? Han har ju skapat och så underbart designat, inte bara vår sköna jord, utan också hela vårt hisnande universum.
Håll till godo med ”våra” dikter!
11
Det du vill ha sagt
Gud, Du måste hålla i min penna! Du måste fylla alla mina tankar!
Dina ord, som alltid är perenna, vill jag förmedla med stor respekt och ödmjuk vördnad för Din person!
Ge min dikt en sådan dräkt, som bär en äkta, himmelsk ton!
Så Du får klart, tydligt förklara vad Din Storhet vill uppenbara.
Till det behöver jag Din nåd. På lärjungasätt vill jag lyssna, till Dina, ytterst värdefulla råd.
Låt orden från Dig, djupt där inne, röra vid djupet i mig, i oss!
Ljuda längre – till vart lystrande, längtande, öppna sinne!
Där få bli Dina flammande bloss!
Tack Gud, Du håller i min penna.
12
Vem vill lyssna?
Gud talar ett ord – Världen blir till.
Ännu ett ord – till jungfruns sköte.
Det Levande Ordet föds i ett stall.
Himmel och jord – stämmer möte.
När Levande Ordet sen talar, tror man, att hela världen då, ödmjukt och ivrigt aktar på tilltal från Tronhimlens salar.
Men egot har fullt i egen agenda!
Orerar självt – vill inte lyssna.
Längre fram blir tid, måhända.
Nu finns mång ”viktigare” syssla.
Ordet – Han söker dock alla dem som vill ta tid – begrunda det Han sagt.
Men kan inte nå den som jäktar, gör sig bekymmer – ständigt på jakt.
Vår stillhet – bereder Ordet mark.
Ger oss förunderlig mottaglighet.
Gör atmosfären djup och stark.
Mäktiga ting – föds i mållöshet.
Hans Ord blir till flammande lågor.
13
