9789189021495

ETHEL HALVARSSON TEXTILKONSTNÄR

ELSA HALLBÄCK

VOTUM

INNEHÅLL Förord................................................................................................................. 6 Familjebakgrund och utbildning..................................................................... 9 Att välja väg efter realexamen................................................................ 10 I Stockholm............................................................................................. 11 Första yrkesverksamma åren.......................................................................... 23 Jönköpingsåren....................................................................................... 23 Ekonomiska begränsningar................................................................... 26 Kriget medför förändringar.................................................................... 27 Saknad i Jönköping................................................................................. 28 Arbetslivet vid Värmlands hemslöjd..................................................... 29 Mönster för damast................................................................................. 31 Hemslöjdens syn på textilkonstnärer.................................................... 31 Textil berättarkonst som livsstil..................................................................... 33 I allt jag gör finns berättande.................................................................. 33 Att vara kvinna, konstnär och entreprenör........................................... 35 Värmlandsgåvan till Amerika................................................................. 39 Utställningar i Sverige och USA............................................................. 44 Amerikaresan.................................................................................................. 49 Spännande rundresa med Greyhound-bussar...................................... 51 Tillbaka i Sverige..................................................................................... 54 Länshemslöjdens arkiv........................................................................... 56 Ethels egen familj.................................................................................... 56 Allhems Konstnärslexikon..................................................................... 58 Egen ateljé........................................................................................................ 61 Ethels firma............................................................................................. 64 Ethel som arbetsgivare........................................................................... 64 Betydelsen av samarbete med arkitektkontor...................................... 64 Säffle stadshus......................................................................................... 66 Flickskolan i Karlstad............................................................................. 69

Odd Fellows lokal i Karlstad.................................................................. 69 Uppskattad av samtida konstkritiker..................................................... 72 1950-talet – en tid då man uppskattade kvalitet................................... 75 Stipendier och studieresor..................................................................... 77 Fri konstnär...................................................................................................... 79 Min farmor – Pannkaksgumman........................................................... 80 Målarkurser i Frankrike.......................................................................... 83 Ethels skaparkraft i ett ständigt flöde.................................................... 83 Trädgårdsmotiv i skisser och verk......................................................... 84 Uppdrag under tiden i Sjöändsfallet...................................................... 87 Den sista stora beställningen.................................................................. 87 Garnkartor............................................................................................... 89 Ethels väverska Kerstin Gustavsson...................................................... 91 Stor retrospektiv utställning................................................................... 92 Över en kopp kaffe…............................................................................... 95 Nordic Cool: Hot Women Designers 2004........................................... 97 Sacred Beauty 2007................................................................................. 98 Donation till Värmlands Museum......................................................... 99 Ethels stora vita allmogesoffa............................................................... 100 När synen sviker men inspirationen inte sinar................................... 101 Kopiatorn – en ny dimension.............................................................. 102 Värdering av Ethel som textilkonstnär i sin samtid............................ 102 Ethel väljer sin egen väg....................................................................... 103 Mitt möte med Ethels konst................................................................. 103 Skisser och verk............................................................................................. 107 Kormattor och bildvävar...................................................................... 113 Textila altartavlor.................................................................................. 128 Mindre kyrkotextilier............................................................................ 133 Fåglar och blommor.............................................................................. 137 Tulpaner................................................................................................ 139 Skisser och ryor..................................................................................... 141 Mattor och bildvävar............................................................................. 151 Utställningar................................................................................................... 162 Förteckning över offentliga kända kyrkliga uppdrag................................. 164 Förklaringar till några olika benämningar på kyrkliga textilier................. 166 Muntliga, skriftliga och digitala källor......................................................... 167

FÖRORD Det är verkligen en ära att få skriva förordet till en så här viktig bok. Ethel Halvar Andersson, med signaturen EHA, tillhör en av våra mest fantastiska konstnärinnor/ formgivare. Hon var med och skapade en, för världen, unik textilskatt.

Under 1900-talets första hälft fanns flertalet vävateljéer i Sverige. Mattor med moderna mönster och många gånger vågade färgkombinationer vävdes av skickliga väverskor i varje hörn i vårt avlånga land. Och det i röllakan-, flossa-, reliefflossa-, ryaoch gobelängteknik som inte användes på några andra platser i världen vid denna tid.

Många av dessa mattor fungerar lika bra i en modern inredning som i en äldre miljö vilket gör dem lättplacerade. Våra svenska mattjuveler är både tidlösa och stilsäkra och kommer att hålla i många generationer framöver. Vi måste bara ta väl hand om dem och förstå vilken enorm skatt vi har i dessa mattor och textilier. Tyvärr tenderar vi att inte uppskatta det som tillhör vårt textila arv och därför är böcker som denna extra viktig.

Vi behöver förstå, vad resten av världen redan ser och vet, hur unika och värdefulla våra textilformgivare är för vårt kulturarv.

Ethel var på många sätt före sin tid, i flera bemärkelser. Både som konstnär och som människa. Hon var en banbrytare. Hennes mönster och färgkombinationer är enastående och många gånger djärva. Hon blandade färger som ingen annan. Rött–rosa–orange eller grönt–blått, vilket var ovanliga färgkombinationer i mitten av 1900-talet och som inte alltid uppskattades av gemene man.

Men Ethel gick sin egen väg. Redan som ung, anställd vid Jönköpings Läns Hem­ slöjd, lät hon väva upp egna alster för att övertala föreståndaren Clary Dahr om hur man skulle använda de nya garnmaterialen. Hon lyckades och hennes sjalar och dukar

6

skapade ”god försäljning” och gav henne uppmärksamhet. Hon ställde ut i Amerika, vilket få svenska kvinnor gjort vid denna tid, och visade på ett stort mod och självständighet.

Genom alla mina år i auktionsbranschen, har jag haft privilegiet att stifta bekantskap med flera av Sveriges stora textilformgivare. Målet har alltid varit att få berätta mer om dessa fantastiska kvinnor, deras mattor och vår stora textila skatt. Vi glömmer lätt att bakom varje signatur och matta finns både en formgivare och en väverska. (Visst fanns där män, men de är tyvärr ganska lätträknade, men såklart inte att förglömma.) Signaturerna är ibland lite otydliga och många gånger vet vi inte ens vem som står bakom dem. Jag har suttit i telefon med åtskilliga hemslöjder och försökt vaska fram vem som signerat en matta. Har jag tur får jag tala med någon som jobbat länge och som kan komma ihåg vem som möjligen formgivit, men många gånger förblir signaturer olösta. Men signaturen EH eller EHA finns tack och lov på många alster av Ethel.

Inte för att jag själv är lycklig ägare till en av Ethels fantastiska mattor utan för att hon är en av våra främsta textilformgivare, är det viktigt att alla får ta del av hennes konstnärskap. Ute i världen har man fått upp ögonen för våra moderna svenska mattor och Ethels mattor går idag för höga priser utomlands. Därför är det av stor vikt att belysa en av våra främsta mattformgivare, en som står ut i mängden. Förhoppningsvis kan denna bok inspirera till fler böcker om andra formgivare och bidra till att öppna våra ögon och få fram ny information om dem som en gång formgav den unika svenska textilskatten.

m a r i a g r a n st r ö m Filialchef Malmö, Bukowskis

7

Familjen: Ester och Karl sittande, fr v Karl-Henry, Ethel och Aina (ateljéfoto, okänd vilken).

8

FAMILJEBAKGRUND OCH UTBILDNING Ethel Halvarsson växte upp i Kristinehamn som dotter till byggmästaren Karl Halvarsson och Ester Moberg. Hon var äldst av tre barn med småsyskonen Aina och Karl-Henry. När Ethel skulle börja skolan flyttade familjen från mamma Esters föräldrahem i Bergsjötorp in till Kristinehamn där familjen hade köpt ett hus, Bergsätra, alldeles nära Ethels skola.

Ethel berättade att hon tidigt sydde dockkläder, tecknade och målade och älskade allt som hade med färg och form att göra. Mamma Ester tyckte inte att Ethel skulle bli sömmerska som dottern drömde om, och framhöll hur beroende man blev av andra, utan visade på flera möjligheter att få hålla på med liknande men självständigare arbeten. Ethel ville lära sig läsa och skriva och väntade ivrigt på att börja skolan.

Ethel fick mycket uppmuntran av sina föräldrar som insåg att hennes målmed­ vetenhet och starka vilja skulle ha allt stöd och lät henne läsa vidare i skolan så hon kunde välja ett yrke som hon var intresserad av. Det var inte så konstigt att det fanns förståelse för konstnärlig inriktning när det valet dök upp. Ethel berättade att hennes pappa Karl brukade snida både djur och människor i trä. Pappan hade själv drömt om att bli arkitekt eller konstnär. Han hade byggt en sommarstuga åt konstnären Otto Sköld, vilket resulterade i en varm vänskap och Otto kom att uppmuntra Karl att fortsätta snida och måla. När Karl senare i livet visade sina skulpturer eller målningar för någon, skojade han alltid och sa att han hade sin konstnärlighet efter sin dotter. Ethel var särskilt stolt över sin pappas snidade djur och ställde ibland ut dem med sina textilier i sina egna utställningar. Mamma Ester, som själv var duktig i broderi, sömnad och vävning, stöttade

9

Pappa Karl med sina snidade träskulpturer (ur familjealbum).

Ethel och tyckte hon skulle få en ordentlig utbildning där hon kunde arbeta fritt och känna sig ekonomiskt oberoende.

Att välja väg efter realexamen Efter realexamen på Kristinehamns Praktiska Skola var Ethel för ung för att söka en högre utbildning, så hon fick fortsätta på sin skola och gick en kurs i konstsömnad samt vävning under tiden. Det var så hon fick lära sig olika vävtekniker som skulle bli till hjälp längre fram. Siktet var nu inställt på Tekniska skolan (numera Konstfack) i Stockholm och valet stod mellan att bli teckningslärare eller inredningsarkitekt. Hon antogs till båda utbildningarna. Möjligtvis påverkade föräldrarna henne att välja det förstnämnda. Det var ju lättare att se möjligheter till arbete som teckningslärare. Det blev tre år på teckningslärarutbildningen och två år på den Högre Konstindustriella skolan som var en del av Tekniska skolan. Ethel visade mig mängder av bilduppgifter som hon och hennes kurskamrater hade fått under teckningslärarutbildningen. De petigaste avbildningar och egna bilder tycktes hon ha löst med samma förtjusning. Det fanns en känsla för noggrannhet och

10

uthållighet, men att upptäcka den textila utbildningen, som tvärtom gav frihet i tanken och skapandet, måste träffat Ethel som en berusande känsla av att flyga fritt. Samtidigt beklagar sig Ethel i början på den textila utbildningen över att man förväntas skapa något på egen hand utan riktlinjer. Omvälvningen var stor och det är inte svårt att förstå att det kändes främmande med konstnärlig frihet efter den hårt strukturerade teckningslärarutbildningen. Det tog dock inte lång tid förrän Ethel kom i gång med sitt fria arbete och njöt av att kunna bestämma mönster och färger i sina skisser själv.

I Stockholm Ethel är alltså bara sjutton när hon åker till Stockholm för att börja på Tekniska skolan.

På stationen blir hon mött av vänner till familjen som ser till att hennes väskor kommer till inackorderingsrummet hos fru Brolin vid Sankt Eriksplan. Familjen har mobiliserat det nätverk de har i Stockholmstrakten och Ethels tillförsikt är stor. 1 oktober 1934 skriver Ethel hem till mamma Ester: Du må tro att jag bor trevligt. Jag har ett ganska stort, ljust rum åt söder med den bästa utsikt man kan önska sig. Huset är alldeles nytt med hiss, parkettgolv, varmvatten och stora fina garderober. Fru Brolin har tre andra inackorderingar, 2 systrar och en herre och de äter här också. Idag har jag varit på skolan det var inte så värst märkvärdigt, vi fick börja med lektioner med detsamma så fort vi hade anmält oss hade vi en lektion i frihandsteckning och sedan efter frukost i geometrisk konstruktionsritning men där fick vi bara rita vad vi skulle ha med oss nästa gång och det var inte lite det må du tro bland annat realbetyget, som du måste sända omgående om det händelsevis skulle kunna komma fram till torsdag. Du må tro att vi hade en lustig lärarinna i det ämnet. Hon hade håret uppsatt på det mest gammalmodiga sätt jag någonsin har sett. Först hade hon ett sammetsband runt huvet och så lockar vid öronen och håret såg ungefär så här. (Ethel har ritat av den lustiga frisyren.) Imorgon har vi bara en lektion mellan 5–halv sju för schemat är inte riktigt i gång än, så då ska jag se mig om i stan lite grann och köpa en massa material. Jag har ungefär 20 min väg till skolan så det

11

Ethel Halvarssons textilkonst är en konstskatt. Hennes verk är tidlösa, ibland djärva och samtidigt med subtilt vackra färgskiftningar. Tänk att ha en matta som heter En röd ko och en skär ko.

Under sin framgångsrika karriär kom Ethel Halvarsson att skapa fler än tusen unika mönster som omsattes i mattor, interiörtextil, bärbar konst och möbeltyger. Främst gjorde Ethel textila verk till kyrkor, men i hennes uppdrag fanns även inredningsansvar för kommunhus, stadshus och residens, och större byggnader och skolor.

I boken har Ethels brevväxling med sin mor getts utrymme då den ger en inblick i hennes liv och tillvaro likväl som hennes konstnärskap – här kan vi följa hennes upplevelser direkt formulerade från tiden. Den speglar en ung, målmedveten kvinnas studier och senare yrkesliv under en tid då kvinnors villkor i samhället kom att förändras.

Boken presenterar ett rikt urval av Ethels unika konstnärskap med bilder på textila alster från hennes intensivt verksamma år mellan 1939 och 2003.

Elsa Hallbäck har arbetat inom den värmländska kultursektorn i många år. Under lång tid var hon ansvarig för konsten i dåvarande Landstinget i Värmland och har ett engagemang inom olika kultur- och konstföreningar, bl.a. Värmlands konstförening där hon var ordförande i tio år och numera ingår i styrelsen.

Lizette Gradén, universitetslektor och forskare i etnologi vid Lunds universitet bidrar med en uppsats om Ethel Halvarssons bidrag till samlingen Värmlandsgåvan, en diplomatisk vängåva från Värmland 1952 till de 140 000 emigranter som lämnat sin hembygd och till deras ättlingar. Gradéns forskning rör bl a betydelsen av migration, konst och kulturskapande för att förstå de svensk-amerikanska relationerna.

Jesper Löfvenborg, konstnär, serietecknare och bildlärare, är barnbarn till Ethel Halvarsson. Här berättar han härliga minnen från sin farmor som självklart inspirerat honom till hans yrkesbana.

ISBN 978-91-89021-49-5

9 789189

021495