9789188955982

Läromedlets utgångspunkter

Fundament Geografi är ett heltäckande basläromedel i geografi som syftar till att alla elever ska klara betygskriterierna. Läromedlet består därför av en grundbok med fokus på det centrala innehållet och en lärarhandledning med övningar och uppgifter som låter eleverna använda sig av ämnesinnehållet i grundboken och som kopplas till kursplanens förmågor och betygskriterier.

Det är tänkt att eleverna ska utveckla följande tre förmågor i samband med undervisningen i geografi:

• Kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen. (Främst år 7.)

• Förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg. (Främst år 8.)

• Kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling. (Främst år 9.)

De utgör grunden för att skapa en medvetenhet om människans roll i naturen. Grundboken är utformad för att täcka in både det centrala innehållet och de förmågor som eleverna ska utveckla under tre år i högstadiet.

När eleverna kommer från mellanstadiet till högstadiet har de redan läst en hel del geografi som aldrig återkommer i högstadieundervisningen annat än som repetition. I det ingår ett flertal moment som var obligatoriska i högstadiet i Lpo 94 men som tryckts ner i åldrarna i Lgr11 och Lgr22.

Det är bra att dra paralleller till det eleverna har lärt sig i mellanstadiet, av två anledningar: dels eftersom de förhoppningsvis har förkunskap om det som gås igenom, dels för att få någon form av repetition av mellanstadiekursen i geografi.

I mellanstadiet används ofta filmserien Geografens testamente. Serien har tre delar. Det finns en uppsättning avsnitt om Sverige som eleverna ser i fyran, en om Norden som de ser i femman och slutligen en om Europa som de ser i sexan. Det kan vara bra om högstadieläraren tar sig tid att se de här tre serierna, eftersom hen då kan göra direkta kopplingar till filmerna.

Förutom namngeografi ingår andra delar av geografiämnet som kan exemplifieras för klassen med hjälp av scener ur filmerna. Till exempel: ”I filmen tar de upp att slätterna i södra Sverige är bra att odla vete på. Tittar vi på USA och Ryssland ser vi att de har liknande slätter med samma klimat där de också odlar vete.”

Det kan även vara bra att påminna eleverna om vad de gjort i de andra SO-ämnena i mellanstadiet:

• I historia har de troligen läst om vikingatiden i fyran och sedan fortsatt fram till gustavianska tiden och den första kungen av familjen Bernadotte i sexan.

• I religion har de gått igenom världsreligionerna. I början av mellanstadiet ingår även vikingarnas och samernas gudavärld.

• I samhällskunskap har de troligen i sexan gått igenom vad kommun, landsting och stat gör. Då ingår även familjen, lag och rätt samt brott och straff.

Samtliga SO-ämnen i mellanstadiet har ett innehåll som genom exempel kan kopplas till geografiämnets centrala innehåll i högstadiet. Det är alltid lättare för eleverna att förstå något nytt när läraren baserar det nya på något de redan kan.

Det är även viktigt att koppla ihop geografiämnet med övriga ämnen som eleverna läser, eller har läst, i högstadiet. Prata gärna med kollegorna över en kopp kaffe i lärarrummet och sy ihop det som

bearbetas i geografiämnet med det man arbetar med i andra ämnen. Geografi är, liksom historia, ett unikt ämne eftersom det på något vis ingår i alla andra skolämnen. Eftersom geografiämnet har så omfattande centralt innehåll är det fördelaktigt om det går att samarbeta med andra ämnen för att ge mer tid till kärnan i geografiämnet. Ett sätt för SO-lärare att komma runt tidsbristen är att dela upp ämnena så att de får en halv termin var och undervisa i historia under ena terminen och geografi under den andra. De två ämnena kräver mest undervisningstid. Religion och samhällskunskap har inte lika omfattande stoffmängd och kan läsas som terminens andra SO-ämne, med inte fullt lika många undervisningstimmar.

Bokens upplägg och struktur

I grundbokens första kapitel får eleven med sig metoder, arbetssätt och lässtrategier som ska hjälpa eleven att förstå och kunna använda sig av texten. Du som lärare kan alltid backa tillbaka till detta inledande kapitel och välja en lässtrategi eller en metod som ni ska fokusera på tillsammans.

Grundboken är skriven på ett konkret och tydligt språk som förklarar istället för att förenkla. Mellan textens stycken finns läsförståelsefrågor som låter eleven stanna upp i läsningen och fundera på vad texten handlar om. Läsförståelsefrågorna är av karaktären ”på raden” och ”mellan raderna”. De mest centrala begreppen är markerade och förklarade i marginalen. Samtliga centrala och nya begrepp förklaras i en ordlista i slutet av kapitlet.

Lärarhandledningens upplägg och struktur

Lärarhandledningen följer bokens huvudkapitel. Varje kapitel i grundboken har ett motsvarande kapitel i lärarhandledningen. Lärarhandledningens kapitel inleds med information om vad eleven ska lära sig, kopplat till kursplanens förmågor, betygskriterier och centrala innehåll. Inledningen innehåller också tips, idéer, länkar och annat digitalt material att komplettera med, eller litteratur för att fördjupa kunskaperna. Därefter följer en förteckning över övningar i lärarhandledningen som är kopplade till ett eller flera moment i kapitlet.

Innehållet i grundboken är tänkt att läras ut under 25 moment, och varje kapitel har tilldelats lämpligt antal lektioner. Till övningarna finns uppgifter om koppling till betygskriterier, ungefärlig genomförandetid, beskrivning av hur övningen är tänkt att genomföras samt arbetsmaterial som kan distribueras till eleverna digitalt eller utskrivet på papper. I tabellen på s. 9 ser du vilka delar av centralt innehåll och betygskriterier som är kopplade till varje övning.

I slutet av kapitlet finns ett test som knyter an till det som eleverna tränat på i övningarna. Facit till kapiteltestet finns längst bak i lärarhandledningen.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Kraven som ställs i kursplanen förutsätter att eleverna gör något mer med det centrala innehållet. De ska bland annat resonera, analysera, dra slutsatser, argumentera och jämföra. Det räcker inte att de reproducerar fakta för att klara betygskriterierna i ämnet. Språk och lärande är nära kopplade till varandra. Därför behöver eleverna få en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Alla elever gynnas av en sådan undervisning, men för många elever kan det vara absolut nödvändigt för att klara betygskriterierna.

Det finns ingen vedertagen definition av vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning är för något, men forskning inom språk och lärande har identifierat olika framgångsfaktorer för en sådan undervisning.

• Alignment innebär att det ska finnas en samstämmighet mellan målen, undervisningen och bedömningsuppgiften. Det måste tydliggöras för eleven vilket målet är, hur vägen mot målet ser ut och hur du som lärare kommer att bedöma elevens kunskapskvalitet. Övningarna i lärarhandledningen är kopplade till kursplanen. I slutet av varje kapitel i lärarhandledningen finns ett test, som också knyter an till det eleven tränat på i övningarna.

• Aktivera förkunskaper. Undervisningen behöver ta sin utgångspunkt i elevens tidigare erfarenheter och kunskaper. När dessa aktiveras får eleven krokar att hänga upp sin nya kunskap på.

• Höga förväntningar. I Lgr22 är förväntningarna på eleverna högt ställda. Eleven ska göra något mer med det centrala innehållet och kunna tillämpa faktakunskaperna i resonemang och argumentationer, för att dra slutsatser eller jämföra. Det innebär att hen behöver mötas av en undervisning med högt ställda förväntningar och kognitivt utmanande uppgifter. Övningarna i lärarhandledningen är kognitivt utmanande.

• Stöttning. För att eleven ska kunna klara kognitivt utmanande uppgifter behöver hen stöttning längs vägen, inte bara här och nu. Det behövs en mer framåtsyftande stöttning i form av strategier. Istället för att förenkla övningen som vi ger eleven ska vi fundera över vilken stöttning eleven behöver för att klara övningen. I lärarhandledningen finns stödstrukturer till övningarna.

• Språkets betydelse för lärandet. Lärare behöver bli medvetna om vilka språkliga utmaningar som kan finnas i de texter eleven ska läsa, men också de texter som eleven själv ska producera. Vi behöver fundera över vilket språk som krävs för att nå målen inom det område vi arbetar med. Till varje kapitel finns därför begreppsövningar med de ämnesspecifika begreppen.

• Interaktion och elevaktivitet. Eleven behöver ges stort talutrymme och möjlighet till interaktion. Att tala och göra stärker lärandet och kunskapsutvecklingen. Elevens tankeprocesser synliggörs. Därför finns övningar i lärarhandledningen med fokus på interaktion och elevaktivitet.

• Flerspråkighet som resurs. När elevens flerspråkighet tillvaratas kan språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt. Om vi nyttjar elevens flerspråkighet kan vi ha fortsatt höga förväntningar, och även andraspråkselever kan arbeta med kognitivt utmanande övningar.

Lästips:

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.

Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Studentlitteratur.

Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket (2012).

Haje, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Studentlitteratur.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner & erfarenheter. Natur & Kultur.

Wiksten (f.d. Bjerregaard), M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. Natur & Kultur.

Att bedöma i SO-ämnen

Att bedöma elevens prestationer inom ramen för aktuella styrdokument är en utmaning. Inte enbart därför att bedömning i sig är en komplex process, utan också för att samtliga SO-ämnen är omfattande i relation till både det centrala innehållet och betygskriterier.

Uppgifterna i Fundament-serien utgår från det centrala innehållet och betygskriterierna och är uppbyggda utifrån två principer: analytisk och holistisk bedömning.

Analytisk bedömning

Analytisk bedömning innebär att bedömningen är uppdelad i mindre enheter. Varje enskild uppgift bedöms med utgångspunkt i olika delar av betygskriterierna. Detta är en metod som lämpar sig väl för bedömning av mindre uppgifter. Varje enskild uppgift är därför markerad med vilka delar av betygskriterierna som uppgiften kan ge belägg för. Varje enskild uppgift ger på så vis information om, eller belägg för, elevens kunskapsnivå.

Holistisk bedömning

Holistisk bedömning innebär att bedömningen riktar sig mot helheten istället för mot en mindre del. Att använda sig av holistisk bedömning lämpar sig bra om läraren ska bedöma ett större arbete eller prestationer över en längre tid. Uppgifterna i Fundament-serien understryker vilken förmåga som uppgiften utgår från och kan därför också användas för ett mer långsiktigt arbete och ingå i en större, holistisk bedömning.

Betygsättning

Att bedöma uppgifter är inte samma sak som att sätta betyg. Varje enskild uppgift ger läraren information om elevens kunskaper i relation till betygskriterierna för respektive ämne.

För att kunna sätta ett rättvist betyg är det viktigt att titta på helheten och bedöma elevens kunskaper utifrån samtliga uppgifter som eleven blivit bedömd på, och utifrån samtliga belägg som eleven visat.

I denna process kan de olika uppgifterna fungera som underlag för en större helhetsbedömning. I det sammanhanget är det viktigt att läraren tittar på elevens samlade prestation.

Geografiämnets särart

Geografiämnet är egentligen flera olika ämnen samtidigt. Tydligast syns det i uppdelningen mellan natur- och kulturgeografi. Det sätter också sina spår i den uppdelning av det centrala innehållet som gjorts i Fundament-serien. Under år 7 läser eleverna främst naturgeografi i form av väder och klimat. Här finns också Europa, Afrika och Sydamerika.

Under år 8 ligger istället tyngdpunkten på kulturgeografi – hur människor påverkar och påverkas av den miljö de lever i. I namngeografin tas Nordamerika och Oceanien upp.

Under år 9 kopplas det eleverna lärt sig ihop i moment som berör framtiden, med problem som har med klimat, energi och handel att göra. I namngeografin tas Asien och Antarktis upp.

Kartografin är tänkt att ge eleverna de grundläggande verktyg som de kommer att använda sig av under all framtida geografiundervisning. Kartor förekommer dessutom ofta i merparten av skolans olika ämnen, och ju tidigare eleverna lär sig hur kartor fungerar, desto mer nytta har de av kunskaperna genom högstadiet.

Namngeografi och kunskap kring enskilda länder är ett sisyfosarbete utan slut. Det är också namngeografin de flesta föräldrar förknippar med geografiämnet, även om det bara är ett av sex betygskriterier numera. För att inte skapa tråkiga lektioner där eleverna övar namn på städer, länder och platser vecka ut och vecka in, är det bäst att dela upp världen under hela högstadiet och inte låta eleverna lära sig alla världsdelarnas namngeografi under samma läsår. Fältstudier är en viktig del av geografiundervisningen. Det finns en punkt om fältstudier i det centrala innehållet: Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp. Eftersom fältstudier måste skräddarsys efter det samhälle som finns runt skolan är det i praktiken omöjligt att skriva annat än förslag på vad man kan göra för fältstudier. Det viktigaste är att inte glömma bort fältstudierna när ämnet planeras. En bra idé för år 7 är att kombinera fältstudier med idrottsämnet, som ofta lär ut orientering till eleverna i den årskursen. Då kan eleverna tilldelas områden de orienterar i, eller kring, som samtidigt ingår i fältstudien för geografiämnet.

Skolverket har gett internet och modern teknik som satellitbilder och GIS ökad tyngd i geografiundervisningen. Detta är något som lärare bör ta extra hänsyn till när lektioner planeras. Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och det är omöjligt att hålla en lärobok uppdaterad mer än något år. Lita därför inte enbart på grundboken när det gäller just behandlingen av GIS och digitala verktyg i klassrummet.

Övningarnas koppling till centralt innehåll och betygskriterier

I tabellen nedan ser du respektive övnings koppling till det centrala innehållet och till del av betygskriterier. De delar av betygskriterierna som avses listas efter tabellen.

Kapitel Centralt innehåll Övning Del av betygskriterier kopplad till resp.

Kap. 1 Du

Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Kap. 2 Varför förnybar energi?

Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.

Kap. 3 Sårbara platser

Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.

Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.

Kap. 4 Klimatkrisen och framtidens sårbara platser

Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.

Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av

Kap. 5 Intressekonflikter

Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering.

Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.

Varför är inte nötkött bra för miljön? X X

Kap. 6

Asien och Antarktis

Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

För att det ska vara enklare att använda övningarna som underlag för bedömning har vi gjort en uppdelning. Denna uppdelning är till för att du som lärare ska kunna få belägg för elevernas kunskapsnivå i relation till de olika övningarna. Mer om de olika delarna och hur man kan tänka kring bedömning hittar du på s. 7. Texten nedan är bearbetad.

Betygskriterium 1 Eleven visar [...] kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer.

Betygskriterium 2 Eleven för [...] resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur.

Betygskriterium 3 Eleven visar även [...] kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen.

Betygskriterium 4 Eleven visar [...] kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor.

Betygskriterium 5 Eleven för också [...] resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.

Betygskriterium 6 Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett [...] sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Året runt på 25 moment

Ett problem för alla som undervisar i geografi på högstadiet är att få tiden att räcka till. För att underlätta har vi skapat en kapitelstruktur som kan vara till hjälp för att hantera undervisningen under året.

På de flesta skolor varierar läsåret mellan 36 och 38 veckor beroende på hur schemat läggs och helgdagar är fördelade. Ett SO-ämne har normalt en fjärdedels termin, vilket ger 27–33 lektioner om undervisningstiden är 40–60 minuter tre gånger i veckan. I den bästa av världar innebär det att för hela årskursen finns 33 lektioner tillgängliga. Temadagar, friluftsdagar, idrottsdagar och liknande stjäl dock många lektioner varje år.

Strukturen är uppdelad i 25 olika moment. Varje enskilt moment kan omfatta en eller flera lektioner. Momenten är i första hand uppdelade utifrån omfattningen av text och uppgifter, i andra hand efter hur kronologin hänger samman. Ibland har vi fått göra avvägningar mellan dessa.

Momenten är tänkta att fungera som ett stöd för dig i din planering, men är enbart ett förslag. Du avgör naturligtvis själv vilka delar du vill arbeta med, liksom hur och när. I övningar/kapiteltester finns ibland rader för eleverna att skriva på, men ofta räcker nog inte dessa till. Då kan ni naturligtvis använda anteckningsbok eller lösblad. Det går förstås också bra att använda dator istället.

Årskurs 7

Kapitel 1. Kartografi

Moment

1 Välkommen till världen Lässtrategier och ISKUB

2 Kartografi

Planering och övningar

Latitud och longitud, breddgrad och längdgrad

Ekvatorn och vändkretsar

Polcirklar och jordaxelns lutning

• Träna längdgrader och breddgrader

• Träna väderstreck

• Träna koordinater genom att sänka fartyg

• Träna koordinater på kartan

3 Kartprojektioner

Olika sätt att föra över en rund värld på en platt yta

• Apelsinskalet

• Kortaste vägen

• Kartanalys av sex projektioner

4 Vad är en karta?

Topografiska kartor

Tematiska kartor

Specialkartor och sjökort

GIS och dynamiska kartor

• Fältstudie av skolgården

• Jämförelse av tematiska kartor

• Att luras med tematiska kartor

• GIS och vikingar

• GIS och motionsslinga

• Mercator (överkurs)

Kapiteltest 1

Kapitel 2. Årstider och väder

Moment

5 Dag och natt

Jordaxelns lutning och årstider Solen och jorden

• Årstiderna och jordgloben

6 Lågtryck och högtryck

Sjöbris och landbris Tromber och tornador

Orkaner och tyfoner

Monsuner

• Högtryck och lågtryck

• Varm och kall luft

7 Atmosfären

Varför det regnar

Vattnets kretslopp

• Sydsvenska höglandet

• Kondensation

8 Havsströmmar och väder

Varma och kalla strömmar

9 Vädersystemen

Hadleycellerna

Passadvindarna

• Passadvindarna och corioliseffekten

• Afrikas vädersystem

Kapiteltest 2

Kapitel 3. Vittring och erosion

Moment

10 Mekanisk vittring  Biologisk vittring  Kemisk vittring

• Vittring

11 Erosion och massrörelser

Sluttningsprocesser

Deposition, jordart och jordmån

Bergartscykeln

• Vattenerosion

• Sluttningsprocesser

• Deposition, jordart och jordmån

12 Istid

• Istid

Kapiteltest 3

Planering och övningar

Kapitel 4. Klimatzonerna

Moment

13 Vilka klimatzoner finns det?

Klimatdiagram

• Hur fungerar ett klimatdiagram?

14 Tropiskt regnrikt klimat, regnskog

Tropiskt regnrikt klimat, savann

• Regnskog och årsringar

• Megafaunan i olika världsdelar

15 Torrt klimat, stäpp

Torrt klimat, öken

• Kalla öknar och stäpper

• Ett grönt Sahara

16 Varmtempererat klimat, lövskog

Medelhavsklimat

Kalltempererat klimat, barrskog

• Medelhavets frukter

• Bördiga halvmånen

• Livet i granskogen

17 Polarklimat, tundra

Polarklimat, glaciärer

• Samernas årstider

18 Bergens klimat

• Bergens klimat (överkurs)

• Grupparbete om klimatzonerna

Kapiteltest 4

Planering och övningar

Kapitel 5. Afrika, Sydamerika och Europa

Moment

19–25

Planering och övningar

• En resa genom Afrika eller Sydamerika

• En region i Afrika eller Sydamerika

• Europas delar

• Turistresan

• Blindkarta över Europa

Kapitel 1. Varför spred vi ut oss?

Moment Planering och övningar

1 Var bor det människor?

• Var bor det människor?

2 Stenåldern och överlevnadsfaktorerna

• Fältstudie om överlevnadsfaktorerna

• Överlevnadsfaktorerna i klassrummet

3 Varför lämnade människan Afrika?

• Uruk och överlevnadsfaktorerna

4 Var byggdes de första städerna?

• Kulturerna i nya världen

• Stockholm, absolut och relativt läge

5 Är alla städer likadana? Christallers centralortsteori Staden och dess omland

• Olika städer enligt fyra modeller

6 Räcker maten?

• Malthus och matproduktionen

Kapiteltest 1

Kapitel 2. Folkförflyttningar

•

Kapiteltest 2

Kapitel 3. De fattiga och de rika

12 Introduktion

I-länder och u-länder

• I-länder och u-länder

13 De fyra sektorerna

• De fyra sektorerna

14 Relativ och absolut fattigdom

• Relativ och absolut fattigdom

15 Befolkningspyramider och den demografiska transitionen

• Den demografiska transitionen

16 • Anomalier i befolkningspyramider

• Analysera ett land

17 Familjeplanering i Kina och Indien

• Familjeplanering i Kina och Indien

Kapiteltest 3

Kapitel 4. Transporter och globalisering

18 Introduktion

Vad hände före den industriella revolutionen?

Vad hände under den industriella revolutionen?

Vad har hänt efter den industriella revolutionen?

• Världen före globaliseringen

19 Vad är en värdekedja?

• Förenklad värdekedja – McDonald’s

20 Vad är globalisering?

• Hur fungerar globalisering?

• Ursprunget till din mobil

21 Turismen i en globaliserad värld

• Turism och globalisering

Kapiteltest 4

Kapitel 5. GIS och kulturgeografi

22 Introduktion

Vad är det som är så bra med GIS?

Kulturgeografiska fältstudier i din närmiljö

• GIS och stadsplanering

Kapitel 6. Nordamerika och Oceanien

Moment

23–25 Nordamerika och Mellanamerika

Planering och övningar

• En resa genom Mellanamerika eller Nordamerika

• En region i Mellanamerika eller Nordamerika

Oceanien

• Mikronesien, Melanesien, Polynesien och Australien

• Vaiana och Polynesien

Årskurs 9

Kapitel 1. Du och klimatkrisen

Moment

1–3

• Heta stolen

• Trump och Thunberg

• Klimatets beskrivare

• Meme om klimatet

Kapiteltest 1

Planering och övningar

Kapitel 2. Varför förnybar energi?

Moment

4–8 Temaarbete

• Förnybara energikällor

• Lagring av kol (överkurs)

• Varför kärnkraft? (överkurs)

Kapiteltest 2

Kapitel 3. Sårbara platser

Moment

9

10

11

Planering och övningar

Planering och övningar

• Asteroider, meteoroider, meteorer och meteoriter

• Plattektonikens faror

• Vulkanformer

• Året utan sommar (överkurs)

Kapiteltest 3

Kapitel 4. Klimatkrisen och framtidens sårbara platser

Moment

12

• Kuststäderna drabbas

• Önationernas framtid

• Livet i haven (överkurs)

Planering och övningar

13

14

15

• Golfströmmen

• Klimatkrisen och orkanerna

• Klimatkrisen och Arktis

• Skogsbränder i Arktis

• Vad är en glaciär? (överkurs)

16 • Vad händer när brunnarna sinar?

• Vad händer i Sverige? (överkurs)

Kapiteltest 4 A

Kapiteltest 4 B, Sverige

Kapitel 5. Intressekonflikter

Moment Planering och övningar

17

18

• Varför är nötkött inte bra för miljön? Introduktion

• Konflikter om vatten: Aralsjön och Tchadsjön

• Konflikter om vatten och mark i Sverige

• Fyra floder

19

20

• Brinnande regnskog i Brasilien

• Landgrabbing (överkurs)

• Markförstöring

• Vad händer med präriens brunnar? (överkurs)

Kapiteltest 5

Kapitel 6. Asien och Antarktis

Moment

21–25

• Tour i Google Earth

• En resa genom Asien

• Asiens naturresurser

• Kinas nya sidenväg (överkurs)

• Antarktis namngeografi

Planering och övningar

• Kapplöpningen mot Sydpolen (överkurs)

Kapitel 1. Du och klimatkrisen

Grundbokens introduktion till kapitlet

I det här kapitlet ska du lära dig mer om debatten kring klimatet. Det finns krafter i samhället som vill tona ner hotet från klimatkrisen genom att påstå att förändringarna är naturliga, ofarliga och omöjliga för oss människor att göra något åt. Mot dem står bland andra miljörörelsens representanter som försöker sprida information från forskarna till allmänheten för att få folk att förstå att klimatet förändras på grund av det vi människor gör. Du kommer att få lära dig klimatförnekarnas vanligaste argument, och varför de inte stämmer.

Övningar i kapitlet

Heta stolen

Trump och Thunberg

Klimatets beskrivare

Meme om klimatet

Kapiteltest 1

För respektive övnings koppling till centralt innehåll och betygskriterier, se tabellen på s. 9.

Extra

• Klimatförnekarna är inte många, men de är mycket aktiva på sociala medier och vill gärna ge intryck av att vara en stor grupp. Den vanliga klimatförnekaren är oftast en människa utan högre utbildning, med oro inför framtiden och en önskan om enkla lösningar på svåra problem.

Dessa människor är inte farliga. De farligaste är den minoritet av forskare som vanligtvis får ersättning från företag inom energibranschen och som framhärdar i att klimatkrisen är ett påhitt. Eftersom de är forskare får deras vittnesmål tyngd. Det är viktigt att komma ihåg att det gick till på precis samma sätt när vissa forskare ända in på 1970-talet försökte bevisa att cigaretter är ofarliga.

Filmen Kampanjen mot klimatet, av Mads Ellesøe, handlar om likheterna mellan tobaksbolagens och oljebolagens desinformationskampanjer. Filmen är en timme lång, engelskt tal.

www.svtplay.se/video/27683985/kampanjen-mot-klimatet

www.imdb.com/title/tt13366054/

Heta stolen

Typ av övning: diskussion

Gruppstorlek: helklass

Tid: 40–60 minuter

Förmågor som tränas: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling

Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Förberedelse

Ge sju elever varsitt av grundbokens sju klimatförnekande argument. Låt dem läsa in sig på argumentet, gärna minst en dag innan. Ge resten av klassen hela kapitlet i läxa före lektionen.

Genomförande

Sätt två stolar mittemot varandra. Be en elev som fått ett argument sätta sig i den ena stolen. En elev ur den grupp som haft kapitlet i läxa sätter sig mittemot. Det gäller för eleverna att argumentera så väl för sin sak att motparten ger sig. När en elev får slut på argument mot klimatförnekandet kan en klasskamrat ta hens plats. När första argumentet är färdigdebatterat går ni vidare med nästa, tills samtliga sju argument debatterats.

Avslutning

Låt eleverna sätta sig på sina vanliga platser och tacka de sju som fått försvara klimatförnekarnas argument. Diskutera i helklass vilket argument som är svårast respektive lättast att debattera emot. Det finns inget självklart svar.

Alternativ

Det kan vara jobbigt att möta hela klassen i debatt. Därför kan två elever hjälpas åt att agera klimatförnekare och byta av varandra om de känner sig för pressade.

Trump och Thunberg

Typ av övning: diskussion

Gruppstorlek: 4–6 elever

Tid: 40–60 minuter

Förmågor som tränas: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån

överväganden kring etik och hållbar utveckling

Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Förberedelse

Rita upp ett enkelt venndiagram på ett A3-papper eller kopiera upp elevbladet. Ge klassen i läxa att läsa igenom kapitel 1 före lektionen.

Genomförande

Dela klassen i grupper om 4–6 elever. Ge varje grupp varsitt venndiagram. De ska skriva in det som är typiskt för Thunberg, eller klimataktivister i allmänhet, i den ena cirkeln, och det som är typiskt för USA:s förre president Trump, eller klimatförnekare i allmänhet, i den andra cirkeln. Slutligen ska eleverna skriva en gemensam nämnare för de två i fältet där cirklarna överlappar varandra.

Avslutning

Sätt upp pappren på väggen där alla kan se dem. Håll en kort diskussion kring vad eleverna kommit fram till.

• Vad är typiskt för klimataktivister?

• Vad är typiskt för klimatförnekare?

• Vad kan de ha gemensamt?

Trump och Thunberg

Aktivist

Gemensamt Förnekare

Klimatets beskrivare

Typ av övning: eget arbete

Gruppstorlek: enskilt eller i par Tid: 40–60 minuter

Förmågor som tränas: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Målet med övningen är att visa eleverna att det finns flera sidor i klimatdebatten och att det kan vara svårt att se igenom klimatförnekarnas argument.

Förberedelse

Om du vill att eleverna ska kunna svara anonymt behöver du skapa ett dokument för det.

Genomförande

Ge eleverna länkar till sajter som erkänner klimatkrisen och till sajter som är klimatförnekare. Nedan finns några förslag, men naturligtvis kan du välja andra. Välj sajter vars upphovspersoner tydligt valt sida för eller emot klimatförändringar orsakade av mänsklig verksamhet. Det är viktigt att du inte tar med för många länkar, två eller tre brukar vara lagom.

Klimatförnekare:

www.klimatsans.com

www.bladet.se

www.bulletin.nu

Erkänner klimatkrisen:

www.su.se/nyheter/nyheter-arkiv/forskningsnyheter-arkiv/fler-forskningsnyheter/ fler-artiklar-om-klimat-och-milj%C3%B6

https://www.smhi.se/

https://www.naturskyddsforeningen.se/

Vill du söka specifikt om klimat kan du skriva in söksträngar för det i Google, till exempel: site:bladet.se klimat eller site:bulletin.nu klimat site:smhi.se klimat eller site:naturskyddsföreningen.se klimat

Låt eleverna besvara följande frågor:

• Vilka sajter verkar trovärdigast? Varför?

• Vilka sajter verkar inte trovärdiga? Varför?

Tipsa dem om att söka efter information om vem som står bakom sajten, till exempel genom att klicka på ”Om”. Det brukar vara det bästa sättet att avgöra hur seriös en sajt är.

Redovisning

Eleverna kan antingen läsa upp vad de kommit fram till inför klassen eller fylla i ett digitalt dokument som du har förberett. Det kan bli intressant om alla elever får skriva anonymt i samma dokument. Det är bra om de får vara anonyma, annars vågar elever som har klimatförnekande åsikter ofta inte skriva något.

Klimatets beskrivare

Uppgiften kräver tillgång till internet.

Här får du länkar till sajter som erkänner klimatkrisen och till sajter som är klimatförnekare.

Klimatförnekare:

www.klimatsans.com

www.bladet.se

www.bulletin.nu

Erkänner klimatkrisen:

www.su.se/nyheter/nyheter-arkiv/forskningsnyheter-arkiv/fler-forskningsnyheter/fler-artiklarom-klimat-och-milj%C3%B6

https://www.smhi.se/

https://www.naturskyddsforeningen.se/

Undersök sajterna och svara på frågorna:

• Vilka sajter verkar trovärdigast? Varför?

• Vilka sajter verkar inte trovärdiga? Varför?

Vill du söka specifikt om klimat kan du skriva in söksträngar för det i Google, till exempel: site:bladet.se klimat eller site:bulletin.nu klimat site:smhi.se klimat eller site:naturskyddsföreningen.se klimat

Typ av övning: bildövning, dator eller papper och penna

Gruppstorlek: enskilt, överkurs

Tid: 60 minuter

Förmågor som tränas: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Förberedelse

Det är inte självklart att eleverna vet hur man hanterar en meme-generator.

• Ge dem adress till en lämplig meme-generator, till exempel https://imgflip.com/memegenerator.

• Visa hur de ska göra för att lägga till text.

• Visa hur de tar en skärmdump eller del av skärmbild på den maskin de använder, till exempel Ipad, Chromebook eller pc. På en Chromebook använder man ctrl + shift + fönster.

Testa själv i förväg så att du förstår hur meme-generatorn fungerar. Det är inte svårt. Tänk på att memes som inte sparas genom att ta en skärmdump försvinner efter en timme, om du inte är inloggad medlem.

Genomförande

Eleverna ska välja minst ett argument som passar till en meme. Har eleverna inte datorer kan de använda papper och penna och rita enkla streckgubbar med pratbubblor. Det viktiga är budskapet, inte hur bilden ser ut. Visa några exempel för eleverna, till exempel de som finns på elevbladet.

Avslutning

Visa elevernas arbete inför klassen, antingen genom ett bildspel eller i utskrifter som sätts upp på väggen.

1. Välj rätt alternativ.

Vad är fossila bränslen?

 Ett samlingsnamn för mineralolja, stenkol och naturgas.

 Ett samlingsnamn för gamla bränslen.

 Ett samlingsnamn för bränslen gjorda på dinosaurieben.

Vad är en klimataktivist?

 En person som säger att det finns en klimatförändring.

 En person som säger att det finns en klimatförändring orsakad av människor.

 En person som säger att klimatet är aktivt.

Vad är en klimatförnekare?

 En person som förnekar att det finns någon klimatförändring.

 En person som förnekar att människor orsakat någon klimatförändring.

 En person som förnekar att det finns något klimat.

Vad är en solfläck?

 En mörk yta på solen som orsakar högre temperatur på jorden.

 En mörk yta på solen som orsakar lägre temperatur på jorden.

Vad är keelingkurvan?

 En kurva som visar halten av koldioxid i luften.

 En kurva som visar halten av metan i luften.

 En kurva som visar halten av vattenånga i luften.

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

 Väder händer nu, klimat är medelvärdet av tio års väder

 Väder händer nu, klimat är medelvärdet av tjugo års väder

 Väder händer nu, klimat är medelvärdet av trettio års väder

Vad innebär det att en text är expertgranskad?

 Att någon som författaren känner, och som säger att hen är duktig på ämnet, har läst och godkänt texten

 Att någon som författaren kontaktat på internet, och som säger att hen är duktig på ämnet, har läst och godkänt texten

 Att en grupp utbildade i ämnet på ett universitet eller högskola har läst och godkänt texten.

2. Vem sa: ”Vi är den första generationen som drabbas av verkningarna av klimatförändringar, och den sista som kan göra något åt dem.”

 Joe Biden

 Donald Trump

 Barack Obama

3. Vad har IPCC för uppgift?

4. När boken skrevs (2020) fanns det flera ledare i olika länder som inte ville följa Parisavtalet. Känner du till några ledare idag som aktivt motarbetar klimatarbetet, i så fall vilka?

5. Vilket av klimatförnekarnas argument tycker du är lättast att bemöta, och varför?

6. Vilket av klimatförnekarnas argument tycker du är svårast att bemöta?

7. Varför tror du att det är så många ungdomar som blir klimataktivister och så få vuxna?

8. Det finns olika sätt att göra saker som gynnar klimatet på lång sikt. Några slutar flyga. Några slutar åka bil eller buss. Några slutar äta kött. Några plastbantar och gör sig av med all plast. Vad tror du skulle vara svårast att sluta med eller göra sig av med? Finns det något du aldrig skulle kunna sluta med eller göra dig av med?

Kapitel 2. Varför förnybar energi?

Grundbokens introduktion till kapitlet

I det här kapitlet får du lära dig om fossila bränslen och varför användningen av dem ökar växthuseffekten. Du får också veta mer om hur man kan skapa energi som inte ökar växthuseffekten lika mycket som fossila bränslen. En del av de teknikerna är vanliga redan nu, andra kommer att bli vanliga i framtiden. Slutligen ska du få kunskap om hur forskare planerar för att lagra både energi och kol i framtiden, och varför kärnkraft inte är en bra lösning på världens energiproblem.

Övningar i kapitlet

Förnybara energikällor

Lagring av kol

Varför kärnkraft?

Kapiteltest 2

För respektive övnings koppling till centralt innehåll och betygskriterier, se tabellen på s. 9

Extra

• Vid undervisning om detta avsnitt är det bra att samverka med fysikämnet. Då lär sig eleverna i fysiken hur turbiner och generatorer fungerar när elektricitet alstras, och samtidigt lär de sig i geografin om de krafter som får turbiner och generatorer att fungera.

• Projektet om förnybar energi kan inledas med Ted Gärdestads låt ”Sol, vind och vatten”: www.youtube.com/watch?v=OAedjDif11U

• Klipp om kärnavfall (5 minuter): https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=EDUS991042

• Miniserie om Tjernobyl: www.imdb.com/title/tt7366338/

• Information om hur kärnbränslet ska hanteras i framtiden finns på: https://www.skb.se/

Förnybara energikällor

Typ av övning: temaarbete

Gruppstorlek: enskilt

Tid: 5 lektioner

Förmågor som tränas: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Bakgrund

Det blir lätt statiskt, repetitivt och långtråkigt att ta energikälla för energikälla och gå igenom dem lektion efter lektion. Det är bättre att eleverna får fördjupa sig i en valfri, förnybar energikälla. Arbetet kan med fördel göras tillsammans med svenskämnet.

Förberedelse

Det här är ett rätt mastigt arbete. Förvänta dig inte att alla elever kan söka information helt självständigt. Jag brukar kräva tre olika källor för att ett arbete ska bli godkänt, men det finns ingen lag som säger att det ska vara så. Gör gärna en uppsatsmall som eleverna kan använda, det underlättar för de svagaste. Arbetet bör innehålla grundbokens information om den valda energikällan, information från en annan källa och gärna en film från SLI eller liknande.

Genomförande

Eleverna arbetar enskilt och söker information i grundboken och andra källor. Elevbladet bygger på att eleverna använder Google Classroom eller MS Office 365, men du kan lätt justera det så att det passar just dina elever.

Avslutning

Arbetet lämnas in som uppsats, digitalt eller i pappersform om eleverna arbetat utan datorer.

Litteratur- och länktips

Samtliga elever ska läsa kapitel 2 i grundboken, om växthuseffekten och förnybara energikällor.

SLI

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V6229

SLI Olika energikällor

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V4595

Vattenfall

https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag

Solenergi (lätt)

Fundament Geografi 9, kapitel 2, stycket ”Sol”.

SLI Solenergi

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5613

Sökning: Vad är solenergi? https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rklaring+%20solenergi

Sökning: Fördel/nackdel med solenergi. https://www.google.se/search?&q=f%C3%B6rdel+ nackdel+solenergi

Vindkraft (lätt)

Fundament Geografi 9, kapitel 2, stycket ”Vind”.

SLI Vindenergi

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5305

Sökning: Vad är vindkraft?

https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rklaring+vindkraft

Sökning: Fördel/nackdel med vindkraft.

https://www.google.se/search?&q=f%C3%B6rdel+nackdel+vindkraft

Vattenkraft (lätt)

Fundament Geografi 9, kapitel 2, stycket ”Vatten”.

SLI Vattenkraft

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5612

Sökning: Vad är vattenkraft?

https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rklaring+vattenkraft

Sökning: Fördel/nackdel med vattenkraft. https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rdel+ nackdel+vattenkraft

Geotermisk energi (svår)

Fundament Geografi 9, kapitel 2, stycket ”Geotermisk energi”.

Sökning: Vad är geotermisk energi? https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rklaring+ geotermisk+energi

Sökning: fördel/nackdel med geotermisk energi. https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rdel +nackdel+geotermisk+energi

Träflis och biobränslen (svår)

Fundament Geografi 7–9, kapitel 2, styckena ”Träflis” och ”Biobränslen – etanol, metanol och biodiesel”.

Sökning: Vad är biobränslen? https://www.google.se/search?q=f%C3%B6rklaring+biobr%C3%A4nsle

Sökning: fördel/nackdel med biobränslen. http://google.se/search?q=f%C3%B6rdel+nackdel+ biobr%C3%A4nsle

Fundament Geografi 9, Ingemar Wiklund © Tukan läromedel

Har du glömt hur källorna ska anges i en källförteckning och hänvisar till dem i texten kan du friska upp minnet här: https://www.prefix.nu/att-skriva-kallhanvisning.html

Att infoga fotnoter i Google Dokument: https://www.youtube.com/watch?v=g7V8kQRB080

Fotnot läggs in med CTRL + ALT + F eller från INFOGA-menyn på Google Docs.

Förnybara energikällor

Du ska under fem lektioner fördjupa dig i någon av de förnybara energikällor som du har läst om i grundboken. Du väljer en av dem och jobbar självständigt med arbetet på lektionstid. Det här är alltså inget grupparbete. Du ska arbeta med projektet i skolan, inte hemma.

Du ska använda egna ord och får alltså inte kopiera texter som du hittar och klistra in dem. Det kallas fusk och ger automatiskt underkänt.

Citat ur texter ska ha citationstecken och källhänvisning i parentes.

Du kan (men måste inte) använda följande rubriker i ditt arbete:

• Beskrivning av energikällan

En introduktion som svarar på frågan: ”Vad är det som skapar energin?”

• Var används energikällan?

Nämn platser på jorden där kraftverk finns och varför de finns just där.

• Hur används energikällan?

Beskriv hur man får fram energin (värmen) och hur den kommer till elkonsumenterna.

• Vad är bra med energikällan?

Redogör för fördelar vad gäller klimat, ekonomi, arbetstillfällen m.m.

• Vad finns det för problem med energikällan?

Redogör för nackdelar vad gäller klimat, ekonomi, miljö m.m.

• Källförteckning med källkritik

Plan för fem lektioner

Lektion 1

Undersök vilket material som finns: läs texterna i grundboken, sök efter texter på internet och se film på SLI (om det finns), Youtube, SVT Play, Vimeo eller liknande. Bygg en struktur för ditt dokument. Eventuellt har din lärare en mall som du kan använda.

Lektion 2

Skriv om var och hur din energikälla används. Om det finns olika varianter av den bör det nämnas. Till exempel: vattenkraft utnyttjar både vågor och tidvatten, solen ger både elström och värme.

Lektion 3

Skriv om energikällans fördelar.

Lektion 4

Skriv om energikällans nackdelar.

Lektion 5

Kontrollera stavfel, lägg in eventuella bilder, kontrollera källhänvisningar och se till att varje källa har källkritik (skriv om källan är bra eller dålig, och varför). Lämna in arbetet.

Lagring av kol

Typ av övning: fältstudie, överkurs

Gruppstorlek: klass, sedan mindre grupper

Tid: 40–60 minuter

Förmågor som tränas: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen

Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Förberedelse

Be läraren i träslöjd att få låna två sylar eller vassa mejslar, en bit snabbvuxen tall eller gran och en bit björk, ek eller bok. Syftet är att visa på skillnaden i hårdhet. Lövträd får mycket hårdare ved än barrträd.

Genomförande

Ta ut hela klassen till ett skogsparti på lämpligt gångavstånd från skolan. Visa de två träbitarna och låt eleverna försöka trycka in sylarna/mejslarna så djupt de kan i veden.

Förklara att barrträd är viktigare än lövträd när det gäller att binda kol ur luften. Det beror på att de växer så snabbt och att vi oftast inte bränner barrträd, utan använder dem till byggmaterial.

Det negativa med lövträd är att de ofta används till träflis som vi eldar kraftverk med, vilket leder till att kolet återvänder till atmosfären.

Det negativa med barrträd är att de skapar sur jord. Det är svårt att odla annat på marker där barrträd har vuxit.

Avslutning

Ge eleverna stycket ”Lagring av koldioxid” ur grundboken (elevbladet). Låt dem gå runt skolan, beräkna hur stora ytor man skulle kunna plantera på och om det vore bäst att plantera lövträd eller barrträd. Vilka djur skulle kunna leva i de skogarna?

Diskutera tillsammans varför inte mer skog planteras i samhällen och städer.

Lagring av kol

Lagring av koldioxid

Det finns en del idéer om hur koldioxid i atmosfären ska kunna tas tillbaka och lagras på jorden, så att den försvinner ur kretsloppet och minskar växthuseffekten.

Några av de mest lovande initiativen är trädplanteringsprojekt som A billion trees 2007, Bonnutmaningen 2011 och A trillion trees 2020.

Träd lagrar kol ur atmosfären medan de växer. Så länge de inte eldas upp förblir kolet låst inuti trädets cellulosa, det vill säga i veden. Men hur länge kolet stannar där beror på vilken sorts träd som planteras.

I trädplanteringsprojekten huggs ibland riktigt gammal urskog ner för att göra plats för trädplantager med oljepalmer, gummipalmer och fruktträd. De länder som planterar oljepalmer ser alltså ut att göra en stor insats för miljön, eftersom de planterar många träd. Men i själva verket gör det knappt någon skillnad alls för klimatet, eftersom träden i plantagerna inte binder lika mycket kol som urskogarna gjorde. Oljepalmerna kan heller inte hindra matjord från att försvinna med vatten och vind lika bra som urskogarna kan. Dessutom försvinner urskogarnas artrikedom när de huggs ner. Det hade varit mycket bättre om urskogen hade fått stå kvar och man istället hade planterat urskogens typ av träd i utkanten av den så att skogen totalt blev större, men det är inte lika lönsamt.

Typ av övning: kartövning, överkurs

Gruppstorlek: enskilt eller i par

Tid: 40–60 minuter

Förmågor som tränas: värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Koppling till centralt innehåll och betygskriterier: se tabell på s. 9

Förberedelse

Be eleverna läsa stycket ”Behövs kärnkraften?” i grundboken. Ta fram en blindkarta över Europa, inklusive Östeuropa, till exempel https://d-maps.com/carte.php?num_car=2232&lang=en.

Genomförande

Ta fram en länk till en karta som visar utsläppen efter Tjernobyl, till exempel http://news.bbc.co.uk/2/shared/spl/hi/guides/456900/456957/html/nn3page1.stm.

Använd Google Maps eller en vanlig kartbok och sätt ett kryss på följande platser, där det finns kärnkraftverk:

• Tjernobyl (Ukraina)

• Forsmark, Ringhals, Oskarshamn (Sverige)

• Ignalina (Litauen)

• Pyhäjoki (Finland)

Eleverna ska välja ett av kärnkraftverken och rita ut ett spridningsmönster av samma typ som det Tjernobyl hade.

Avslutning

Diskutera vad som är worst case scenario vid en kärnkraftsolycka i Sverige. Försök få eleverna att hitta ett giltigt argument för kärnkraft.

Använd Google Maps eller kartan på den här sidan. Sätt ett kryss på följande platser, där det finns kärnkraftverk:

• Tjernobyl (Ukraina)

• Forsmark, Ringhals, Oskarshamn (Sverige)

• Ignalina (Litauen)

• Pyhäjoki (Finland)

Sök på internet efter kartor som visar strålningen från Tjernobyl 1986, till exempel här: http://news.bbc.co.uk/2/shared/spl/hi/guides/456900/456957/html/nn3page1.stm

Välj ett av de andra kärnkraftverken i listan ovan och rita in ungefär det område som skulle beröras om kärnkraftverket drabbades av en olycka som liknar den i Tjernobyl. Vilka kommer att drabbas mest om en olycka sker vid det valda kärnkraftverket?

Källa: https://d-maps.com/carte.php?num_car=4576&lang=en

1. Välj rätt alternativ.

H2O, CO2 och CH4 är beteckningar för tre olika växthusgaser. I vilken ordning står beteckningarna?

 Metan, koldioxid och vattenånga.

 Koldioxid, vattenånga och metan.

 Vattenånga, koldioxid och metan.

Vad sker i en växt under fotosyntesen?

 Växten skapar socker och syre

 Växten skapar cellulosa och kväve

 Växten skapar cellulosa och koldioxid

Vilken av dessa är en förnybar energikälla?

 Torv.

 Ved.

 Stenkol.

Vad är en vindkraftpark?

 En samling vindkraftverk.

 En park runt ett vindkraftverk.

 Ett område där det är förbjudet med vindkraftverk.

Vad innebär det att något är hydroelektriskt?

 Det skapar energi från vind.

 Det skapar energi från värme nere i jorden.

 Det skapar energi från vatten.

Vad innebär att något är geotermiskt?

 Det skapar energi från vind.

 Det skapar energi från värme nere i jorden.

 Det skapar energi från vatten.

Hur ger kärnkraft energi?

 Energin kommer från kluvna kärnor av apelsiner, äpplen och körsbär.

 Energin kommer från radioaktiva ämnen som sakta bryts ner.

 Energin kommer från exploderande atombomber inne i kärnkraftverken.

2. Vilka tre gaser påverkar växthuseffekten mest?

3. Vad är växthuseffekten, och varför gör den planeten varmare?

4. Varför är det viktigast att få ner koldioxidutsläppen?

5. Varför bidrar du mer till växthuseffekten om du eldar med stenkol än om du eldar med träkol?

6. Ge exempel på en förnybar energikälla och ange en nackdel med den.

7. Hur påverkas användningen av förnybara energikällor av den svenska vintern?

8. Att använda grundämnet kobolt anses öka orättvisorna i världen. Hur då?

9. Varför används inte vätgas istället för bensin i bilar?

10. Varför är kärnkraft ingen lösning på framtidens energi- och miljöproblem?

Fundament Geografi 9. Lärarhandledning

Copyright © Ingemar Wiklund och Tukan läromedel 2021, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB

Illustrationer:

Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor:

Petter Lönegård, Lönegård & Co

ISBN 978-91-8895-598-2