9789188955807

RELIGION 8 Per Eklund

Till Sara

INNEHÅLL

Fundament Religion 8

Copyright © Per Eklund och

Tukan läromedel 2020, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda

www.tukanlaromedel.se

Faktagranskning:

Urban Folkebrant, lektor i religionskunskap

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag:

Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor:

Petter Lönegård, Lönegård & Co

Andra upplagan, första tryckningen

Tryckt i Lettland 2023

ISBN 978-91-88955-80-7

Inledning

Att vara människa

I Fundament Religion 7 började du en resa. Under resan lärde du dig att det finns olika sätt att tro och tänka om livet och att en människas livsåskådning fångar upp dessa sätt att tro och tänka. Du mötte exempel på både religiösa och sekulära livsåskådningar.

Du såg att det finns många olika åsikter om hur vi ska vara som människor och hur livet ska se ut. Det kan till exempel ha att göra med meningen med ditt liv, med relationer, jämställdhet, kärlek och sexualitet. Det finns också olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Det fick du lära dig om i kapitlet om etik. Du lärde dig att livsfrågorna i ditt eget liv också finns i populärkulturen, i filmer, tv-serier, datorspel, böcker, musik och konst som du tycker om. Livsfrågorna handlar om dig själv, din familj, kärleken, vänner, skolan och framtiden.

Du reste genom religionshistorien, från de första människorna, genom det forntida Egypten med sina pyramider och mumier, via gudarna i antikens Grekland och Rom till Norden och den religion som vikingarna en gång trodde på. Under resan lärde du dig bland annat om hur religionerna judendom, kristendom och islam växte fram.

Din resa fortsätter i den här boken. Men nu reser du inte längre ensam. Tillsammans med dig reser människor som tillhör dessa religioner. Kanske är du en av dem, kanske inte.

Fundament Religion 8 förbereder dig inte bara inför studier på gymnasiet, utan hjälper dig också att förstå livet här och nu, vad det kan innebära att vara människa.

Du ska utveckla dina förmågor

För att hela tiden fortsätta att lära sig mer måste man träna vissa förmågor. Att ha en förmåga är ungefär samma sak som att vara skicklig på något. Om du ska bli skicklig inom en idrott måste du till exempel ha bra kondition och god teknik.

I skolan är det samma sak.

De förmågor du ska bli skicklig på i skolan är:

• analysera – noggrant undersöka det du lärt dig

• reflektera – fundera på det du lärt dig

• resonera – samtala med andra om det du lärt dig

• argumentera – diskutera med andra om det du lärt dig

• söka information – kunna hitta rätt fakta som du behöver

• källkritik – värdera källornas trovärdighet.

Det du ska lära dig

Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i religionskunskap bestäms av det som kallas det centrala innehållet. Du ska under högstadiet lära dig om:

• religioner och andra livsåskådningar – om världsreligionerna, deras historia, inriktningar och anhängare, om humanism och andra sätt att se på livet

• religion och samhälle – om kristendomen i Sverige, om hur religion fungerat i olika samhällen och på olika platser genom historien och idag, om religion och politik samt frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet

• identitet och livsfrågor – hur vi formar våra liv och livsstilar, vad vi tycker är meningen med livet och hur andra ser på livet

• etik – hur vi ska resonera och fundera kring det som är rätt och fel, hur vi ska vara mot varandra och leva vårt liv på jorden, om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.

Frågor och ordlistor

I varje kapitel finns flera frågor till dig. Frågorna handlar om kapitlets innehåll. De gör det lättare att lära sig. Men frågorna har också att göra med dig själv. De hjälper dig att fundera över ditt eget liv och hur du vill leva det.

I slutet av varje kapitel finns en ordlista som förklarar svåra ord och begrepp i texten. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. De orden är också bra att kunna.

Lycka till på din resa! Ta chansen att prata med andra om religionskunskap, och använd då gärna några av frågorna i den här boken. Jag hoppas att dina samtal med klasskamrater, lärare, vänner och familj blir lika intressanta som de samtal jag har haft.

Allt gott!

Per Eklund

JUDENDOM

LÄSSTRATEGIER

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten är de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Spåra syfte

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

IIdentifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

• Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred

Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

Kontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

Bedömningen

är klar!

Kapitel 1

Ditt och mitt liv

I det här kapitlet …

ska du lära dig om vad som bygger upp en livsåskådning. Livsåskådningen består av ett antal byggstenar som tillsammans ger ledtrådar till vem du är, till din personlighet. Du får också lära dig vilken betydelse olika riter har i vårt liv, att det finns både religiösa och sekulära riter och att riter är viktiga för att skapa gemenskap mellan människor. Grunden som byggstenarna står på får du också kunskap om.

Att analysera en livsåskådning

I de tidigare kapitlen har du fått lära dig vad som menas med livsfrågor och att ha en livsåskådning. Du har lärt dig att livsåskådningen kan vara religiös eller sekulär och att den påverkar hela livet. Livsåskådningen kan ligga till grund för att människor tycker olika och att vad man tycker och tror förändras.

Det finns en modell som kan användas för att analysera det som bygger ens livsåskådning. Modellen utgår från livets byggstenar.

etik = kan också betyda studiet av hur människor väljer vad som är rätt och fel

Livets byggstenar

För att bättre förstå modellen med livets byggstenar kan vi använda en liknelse. Om två personer hade en mängd byggstenar skulle de kunna bygga var sitt hus. Den enas hus skulle se ut på ett sätt, den andras hus skulle se ut på ett annat sätt – trots att de använt samma byggstenar. Så är det också med religioner och andra livsåskådningar. Även om de verkar olika så har de några byggstenar som är lika.

ETIK

Den första byggstenen innehåller etik – uppfattningen om vad som är rätt och fel och hur människan ska leva sitt liv. Det svenska samhället bygger på en gemensam värdegrund, på våra gemensamma värderingar. Värdegrunden består av viktiga etiska uppfattningar om hur vi ska leva tillsammans, till exempel demokrati, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet och respekt.

Etiska regler finns inom alla världsreligioner. Judendomen har sin lag, Tora, i kristendomen finns tio Guds bud, islam har fem pelare, buddhismen har den åttafaldiga vägen och hinduismen har dharma.

Företag och arbetsplatser har etiska regler. Skolan har etiska regler, sjukvården likaså. Familjer kan ha speciella regler som familjemedlemmarna förväntas följa.

Vad menas med att ha en gemensam värdegrund?

IDENTITET

Den andra byggstenen innehåller identitet – en känsla av att höra ihop med andra som har samma livsåskådning. Identiteten är som ett stort pussel av olika bitar som bidrar till identiteten, till exempel ditt kön, din familj och din sexuella läggning.

Vem känner du att du är?

Får du klä dig som du vill?

Får du bli kär i vem du vill?

Identiteten påverkar människosynen, hur vi ser på oss själva och andra. Om feminism är en stark drivkraft i ditt liv eller om du kämpar för en bättre miljö kan du känna att du hör ihop med andra som kämpar för kvinnors rättigheter eller snabbare klimatåtgärder.

Människor med en religiös livsåskådning kan känna samhörighet med andra som tillhör samma religion. Men de som har en religiös livsåskådning kan också känna gemenskap med andra troende, även om de inte tillhör samma religion.

Varför är det viktigt att känna att man hör ihop med andra?

Får du träffa och umgås med vem du vill?

RITER

Den tredje byggstenen innehåller riter. Riter är speciella ceremonier som människor utför i samband med viktiga händelser i livet. Riter som upprepas varje vecka, varje år eller vid andra speciella tillfällen i livet brukar också kallas traditioner. Du har kanske någon speciell tradition som du följer?

Rit är en typ av handling som har en speciell betydelse inom till exempel en livsåskådning. Ritual är en handling som man då utför. Ett bröllop är en rit, och att växla ringar är en del av ritualen.

Fredagsmys är en form av rit, precis som studentfirande eller att någon som fyller 50 år väljer att ha en speciell födelsedagsfest. Riter är som länkarna i en kedja. Varje länk bidrar till att kedjan håller ihop. Riter skapar gemenskap och håller ihop livet från början till slut. Livet är fullt av riter. De kan kopplas ihop med en speciell religion, men de kan också vara sekulära.

Varför har riter stor betydelse i livet?

Det finns många riter inom alla religioner. Det finns riter när en familj har fått ett barn, när ett barn ska betraktas som vuxen, när ett par ska gifta sig och när någon ska begravas. Riten leds av en person som vet hur riten ska utföras, till exempel en rabbin, präst eller imam.

Ge exempel på ett par riter.

Sekulära humanister genomför riter som passar människor med en sekulär livsåskådning. Exempel på sådana riter är barnvälkomnande, vigsel och begravning. Riterna kan utformas ganska fritt. I sekulära sammanhang leds riten av en person som utsetts till uppdraget.

Varför finns det både religiösa och sekulära riter?

TRYGGHET

Den fjärde byggstenen innehåller trygghet. Livsåskådningen kan hjälpa människan att bearbeta lycka eller olycka och förstå varför något blivit rätt eller fel. När livet känns svårt kan en livsåskådning ge mening och sätta in det som händer i ett större sammanhang. Vi vet att vi kan få en bättre miljö om vi respekterar djuren och naturen. Hjälper vi till att förbättra miljön mår vi också bättre själva.

Varför är det viktigt att kunna känna sig trygg?

livsinställning = människans inställning till sitt liv, t.ex. att livet känns bra

KÄNSLA

Den femte byggstenen innehåller en särskild känsla. Den känslan kan beskrivas som människans livsinställning. Livsinställningen kan variera. Ibland kan den vara positiv, ibland negativ.

Det är bra att ha en positiv inställning till livet. Om någon mår dåligt under en längre tid kan hen behöva hjälp för att må bättre och se positivt på livet igen. Ofta rullar livet bara på, och vi funderar inte så mycket på om det är bra eller dåligt. Livet känns okej, helt enkelt.

Varför är det bra att ha en positiv inställning till livet?

VERKLIGHETSUPPFATTNING

Den sjätte byggstenen innehåller verklighetsuppfattning. Verklighetsuppfattning har att göra med hur vi ser på oss själva i relation till andra, till djuren, naturen, jorden och universum.

Verklighetsuppfattningen handlar också om våra tankar kring hur livet blir till och vad som händer efter döden. En religiös verklighetsuppfattning kan handla om att Gud ligger bakom allt som skapats. En sekulär verklighetsuppfattning grundar sig på vetenskapliga teorier om hur livet på jorden har uppkommit.

Vad menas med en människas verklighetsuppfattning?

LÄNGTAN

Den som har en religiös livsåskådning använder inte bara sex byggstenar utan även en sjunde byggsten. Den innehåller längtan. Men det är inte en längtan efter någon sak eller efter att få göra något speciellt. Det är en längtan efter att få uppleva att det finns en god kraft eller idé, något gudomligt, att livet påverkas av ”något”. Detta något kan kallas Gud. Det är den här byggstenen som skiljer en religiös livsåskådning från en sekulär.

Varför skiljer den sjunde byggstenen en religiös livsåskådning från en sekulär?

Dina och mina byggstenar

Innehållet i den här boken handlar om det som är grunden till många människors liv. Kanske kommer du att känna igen grunden som byggstenarna till din egen livsåskådning står på. Kanske kommer du inte att känna igen dig. Men vi lär oss så att vi kan förstå varandra bättre. Glöm inte bort det viktiga ordet respekt!

GUDSBILD RELIGIÖSATEXTER

Grunden för byggstenarna

Snart ska du få lära dig mer om de tre religiösa livsåskådningarna judendom, kristendom och islam. Boken beskriver religionerna. Det är nämligen lättare att beskriva en religion än att tala om vad det innebär att tro på en religion, eftersom tro är något som varje människa uppfattar på sitt eget speciella sätt.

Varför är det lättare att beskriva en religion än att beskriva vad det innebär

Den religiösa livsåskådningen kan liknas vid grunden som byggstenarna står på. Men hur byggstenarna hos den troende människan placeras i förhållande

Grunden för religion har sex viktiga delar:

• Gudsbild

• Enhet och mångfald

• Religiösa texter

• Högtider och traditioner

• Heliga platser

• Ursprung och historia

tradition = rit som upprepas varje vecka, varje år eller vid andra speciella tillfällen i livet

Du och dina attitydglasögon

Många svenskar är misstänksamma mot religion i allmänhet. De flesta svenskar har ingen erfarenhet av religion eller hur människor utövar sin religion. De vet alltså inte vad det innebär att till exempel vara jude, kristen eller muslim. Därför är det lätt att det sprids fördomar.

För att du bättre ska kunna förstå de religioner du läser om måste du läsa texten på ett annat sätt än du är van vid. Du måste ta på dig attitydglasögon. Vad är då det?

Läroplanen för grundskolan bestämmer vad du ska lära dig. Där står det att kunskap om religioner och livsåskådningar är viktig för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. I läroplanen står att du ska lära dig hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro. Det vill säga precis det som de flesta svenskar inte har kunskap om. Du är alltså en av dem som kan se till att det blir ändring på den saken.

Du bär med dig åsikter och uppfattningar som påverkar hur du ser på världen och andra människor. Du har ett ”kulturellt bagage”. Kanske förstår du nu hur viktiga dina attitydglasögon är. Med hjälp av dem kan du se förbi både dina egna åsikter och andras, som du har snappat upp bland kompisar, i sociala medier eller på film, till exempel. Glasögonen ger dig möjlighet att förstå någon annan och att motverka fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Dina attitydglasögon testas med frågor i slutet av kapitlet. Då kommer du att förstå om du har använt glasögonen på rätt sätt.

Ordlista

Borgerlig vigsel En vigsel i sekulär form, alltså utan religiösa inslag.

Ceremoni Något som görs vid ett speciellt tillfälle. Kan ha både religiös och sekulär betydelse. Översätts ofta med ”helig handling”. Kallas också rit.

Etik Har två betydelser: dels är det uppfattningar om vad som är rätt och fel och hur människan ska leva sitt liv, dels är det studiet av hur människor väljer vad som är rätt och fel.

Feministisk teologi Religionsvetenskap som analyserar förhållandet mellan kön och makt.

Gudsbild Hur Gud uppfattas i olika religioner, t.ex. Gud som skapare av universum, Gud som fader, son och helig ande, att Gud är en eller att Gud är kärlek.

Heligt Något som är skilt från det vardagliga och behandlas med vördnad och respekt, t.ex. en plats eller en rit.

Högtid Då man firar något som är skilt från det vardagliga, ofta tillsammans med andra.

Livsinställning Människans inställning till sitt liv, t.ex. att livet känns bra.

Människosyn Uppfattningar om egenskaper som människan bör sträva efter i relation till andra människor.

Religiös minoritet Människor som tillhör en religion som är i minoritet i förhållande till andra religioner som finns i området där de lever.

Tradition Rit som upprepas varje vecka, varje år eller vid andra speciella tillfällen i livet.

Tro Att lita på någon eller något. Religiös tro innebär tro på att det finns en god kraft eller idé, något gudomligt, att livet påverkas av ”något”.

Trossamfund En organisation som ägnar sig åt religiös verksamhet och där deltagarna bekänner sig till samma livsåskådning.

Verklighetsuppfattning Hur vi ser på djuren, naturen, jorden och universum samt våra tankar kring hur livet blir till och vad som händer efter döden.

Vigsel När två personer gifter sig.

Värdegrund Viktiga gemensamma etiska uppfattningar om hur vi ska leva tillsammans.

VÄRLDSRELIGIONER

Det är mycket svårt att veta hur många människor som tillhör en religion eller livsåskådning. Kartor som beskriver världens religioner brukar ofta se ut så här, för att visa de områden där religionerna har flest anhängare och där de har sitt ursprung. Tänk på att representanter från olika religioner finns runt om på hela jorden, likaså representanter från sekulära livsåskådningar.

Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa.

Judendom

Religiösa samfund i Sverige 2019

Enligt svensk lag är det förbjudet att registrera vilken religion medborgarna har. Vi vet därför inte hur många som tillhör en viss religion. Men varje år redovisar trossamfunden hur många människor de betjänar, det vill säga både medlemmar och andra besökare. Sammanställningen ligger till grund för bidrag från staten. Svenska kyrkan får dock inget bidrag, eftersom alla dess medlemmar betalar skatt.

Judendom 8 270

Kristendom

Svenska kyrkan (antal medlemmar) 5 900 000

Katolska kyrkan 119 001

Ortodoxa och österländska kyrkor 160 169

Lutherska kyrkor (förutom Svenska kyrkan) 47 003

Anglikanska kyrkan

3 140

Det finns inget hinduiskt samfund registrerat. Naturligtvis finns det ändå hinduer i Sverige, men de kan inte redovisas statistiskt.

Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. Islam

Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Kristendom

Regeln om kärleksfullhet och godhet bör tillämpas hela livet. Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig. Religioner i Kina och Japan

Plåga inte andra med det som pinar dig själv. Buddhism

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig. Hinduism

Gör inte mot andra det som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig.

Sekulär humanism