9789188955760

SAMHÄLLSKUNSKAP 7

SAMHÄLLSKUNSKAP 7

Tiina Hemberg

Fundament Samhällskunskap 7

Copyright © Tiina Hemberg och

Tukan läromedel 2019, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023 Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se

INNEHÅLL

Faktagranskning:

Petter Bergenstråhle, förstelärare i SO­ämnen och provkonstruktör

nationella prov samhällskunskap

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag:

Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor:

Petter Lönegård, Lönegård & Co

Andra upplagan, första tryckningen

Tryckt i Lettland 2023

ISBN 978­91­88955­76­0

Inledning

Välkommen till samhällskunskap!

Ett samhälle kan betyda olika saker. Det kan vara en by, en stad eller ett land. Det kan också vara de gemenskaper som vi lever i, till exempel fotbollslaget, klassen, en förening, ett företag eller ett kompisgäng. Den stora gemenskapen kallar vi för samhälle. Det är i ett samhälle som människor lever tillsammans och samarbetar. Samhällen har uppstått för att vi inte klarar oss ensamma – vi behöver samarbeta för att överleva.

Samhällen förändras hela tiden, och samhällsutvecklingen står aldrig stilla. Det innebär att vårt samhälle inte alltid har sett likadant ut. Upptäckter och uppfinningar har genom historien skapat så stora förändringar i vårt samhälle att en helt ny typ av samhälle har växt fram. De stora förändringarna har haft att göra med sådant som är grundläggande för oss människor, det vill säga hur vi försörjer oss och tillverkar saker vi behöver.

Nomadsamhälle

Jordbrukssamhälle

Industrisamhälle

Tjänste- och informationssamhälle

Samhällen förändras hela tiden. De stora förändringarna beror på sådant som är grundläggande för oss människor – hur vi får mat, hur vi försörjer oss och hur vi tillverkar våra saker. Vi har gått från att leva som nomader till att bli jordbrukare och sedan in i ett industrisamhälle. Idag arbetar de flesta i vårt samhälle med tjänster, samtidigt som informationen och tekniken förändrar vårt sätt att leva och bete oss. Därför kan det samhälle vi lever i kallas tjänste- och informationssamhälle.

Du ska lära dig om samhällsstrukturerna

Ett samhälle består av olika områden. Inom skolämnet samhällskunskap kallar vi dessa olika områden för samhällsstrukturer. En struktur är ett mönster som visar hur något är uppbyggt och fungerar. Du ska lära dig hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer är uppbyggda och fungerar samt samverkar med varandra.

RÖSTRÄTT

Politiska strukturer

Sociala strukturer

SAMHÄLLET

Mediala strukturer

VISA

Ekonomiska strukturer

POLIS

Rättsliga strukturer

Sociala strukturer handlar om hur vi lever våra liv tillsammans med andra och om våra relationer till varandra. Det handlar om hur vi utvecklas som individer tillsammans med andra och hur olika saker kan påverka vem du är som person.

Mediala strukturer handlar om de olika medier som finns i vårt samhälle och deras uppgifter att granska dem som har makten men också ge oss information och underhållning. Medierna kan både beskriva, bevaka och påverka samhällets andra strukturer.

Rättsliga strukturer handlar om våra lagar och hur vårt rättsväsende med polis, åklagare och domstolar fungerar och hur de ansvarar för vår säkerhet och trygghet.

Ekonomiska strukturer handlar om samhällets pengar. Dels om hur tillverkningen av de varor och tjänster som samhället behöver ska gå till. Dels om hur pengarna rör sig mellan samhällets olika delar, såsom mellan hushållen, företagen, offentliga sektorn (stat, kommuner, regioner), bankerna och utlandet.

Politiska strukturer handlar om vem som har makten i samhället och hur samhället kan styras. I en demokrati väljer medborgarna vilka politiker som ska fatta beslut om sådant som rör alla, till exempel frågor om vård, utbildning, försvar och vilka lagar landet ska ha.

I ämnet samhällskunskap finns fem stora kunskapsområden som är baserade på samhällsstrukturerna: individer och gemenskaper, rättigheter och rättsskipning, information och kommunikation, beslutsfattande och politiska idéer, samhällsresurser och fördelning. I den här boken kommer du att få möta två av dessa kunskapsområden:

• Individer och gemenskaper

• Rättigheter och rättsskipning

Varför ska du läsa samhällskunskap?

• För att du lever i en värld som förändras.

• För att du ska kunna ta ställning i svåra samhällsfrågor som till exempel brottslighet, migration eller jämställdhet.

• För att du lever i ett informationssamhälle och kritiskt ska kunna möta information.

• För att du lever i en demokrati.

Texterna i den här boken ger dig kunskaper om samhället och de olika samhällsstrukturerna. Dessa kunskaper kommer du att behöva för att kunna analysera, granska, resonera och själv ta ställning.

En viktig del av samhällskunskapen är att granska och diskutera aktuella samhällsfrågor, sådana som dominerar nyhetsflödet och den offentliga debatten. Frågorna kan vara lokala, nationella eller globala, och de kan vara aktuella under en kort eller en lång tidsperiod. Ofta är ämnena kontroversiella.

Det finns vanligen skilda förslag på hur frågorna ska hanteras, och det kan vara svårt att ta ställning till dem utifrån enbart fakta. Det kan handla om frågor som kriminalitet, fattigdom, jämlikhet och ekonomi. Ett exempel på en samhällsfråga som varit aktuell under nästan hela 2000­talet är miljöfrågan.

Metod och arbetssätt

En metod är ett sätt att arbeta för att nå ett visst mål. Målen du ska nå i samhällskunskap är beskrivna i läroplanen. Där står till exempel att du ska undersöka, ibland undersöka ur olika perspektiv, och att du ska beskriva samband. Det kan du göra genom att använda den samhällsvetenskapliga analysmodell som finns på de följande sidorna.

Det står också att du ska resonera om olika källors trovärdighet och relevans. En metod som du kan använda för att göra det är ISKUB, som presenteras på s. 19.

För att du ska kunna resonera, analysera, undersöka och beskriva samband i samhällskunskap behöver du vara säker på att du förstår texten i den här boken. Därför finns här olika exempel på hur du kan arbeta med bokens text.

Samhällsvetenskaplig analysmodell

I samhällskunskap ska du analysera och resonera (diskutera med dig själv) om samhällsfrågor och samhällsfenomen. Du behöver då undersöka alla de små delar som samhällsfrågan eller samhällsfenomenet består av.

Börja med att beskriva samhällsfrågan eller samhällsfenomenet. Vi kan ta brottslighet som exempel.

1. Först beskriver vi hur brottsligheten ser ut i Sverige idag. Vilka brott är vanligast, vilka är offer och vilka är förövare? Vi tar sedan reda på vilka orsakerna är till dagens brottslighet. Varför begår människor brott?

Därefter tar vi reda på vilka konsekvenser brottsligheten får. Vad leder brottsligheten till?

Fenomen/ samhällsfråga Orsaker Konsekvenser

2. I nästa steg kan vi också fundera på vad vi kan göra för att brottsligheten ska minska. Vi kallar det för åtgärder

Fenomen/ samhällsfråga Orsaker

3. Vi kan också fundera på om det finns åtgärder som kan riktas mot att ta bort orsakerna, så att brottslighet inte ens uppstår. Och vilka åtgärder finns det som kan mildra konsekvenserna, så att resultaten av brottsligheten blir mindre eller mildare?

Fenomen/ samhällsfråga Orsaker Konsekvenser

Åtgärder för att ta bort orsaker Åtgärder för att mildra konsekvenser

4. När vi har gjort detta kan vi förfina modellen på två olika sätt. Det ena sättet är att lägga in olika nivåer: orsaker till brottsligheten på individnivå, på gruppnivå och på samhällsnivå. Samma sak gör vi med konsekvenserna.

Det andra sättet är att fundera på olika perspektiv eller strukturer, till exempel miljömässiga, ekonomiska, politiska, sociala, rättsliga och mediala. Detta kan vi förstås också göra utifrån de olika nivåerna.

När vi har gjort en analys på det här sättet är det lättare att skriva eller samtala om en samhällsfråga.

Källkritik

Du ska kunna söka information om samhället från olika källor. Då måste du kunna resonera om källornas trovärdighet, det vill säga om de går att lita på. Du måste också kunna avgöra om källorna är relevanta, det vill säga om de svarar på dina frågor.

I dagens samhälle får vi mycket information hela tiden. Vi ser artiklar och länkar i våra flöden i sociala medier, och nyhetsmedier skickar pushnotiser direkt till våra smartphones. Det är viktigt att vara källkritisk av flera olika anledningar. När du söker i källor behöver du veta vad du söker efter. Skriv gärna ner de frågor du vill ha svar på.

På s. 19 får du lära dig ISKUB – en smart minnesregel som du kan ha hjälp av när du granskar en källa.

Fenomen/ samhällsfråga Orsaker Konsekvenser Åtgärder för att ta bort orsaker

för att mildra konsekvenser

Olika nivåer: Enskilda individer Grupper Samhället i stort

Språkets betydelse i samhällskunskap

För att lära dig om samhällskunskapsämnets innehåll behöver du förstå de texter som du möter. I boken finns därför förberedande uppgifter inför varje kapitel. Där får du tillsammans med en kompis diskutera kapitlets innehåll utifrån det ni redan vet. Genom att lyssna och testa dina egna tankar på andra kan du lära dig mycket. Därefter får du jobba med de viktigaste begreppen som hör till kapitlet. Efter det kommer du att vara förberedd för att läsa kapitlets texter.

I varje kapitel finns också flera frågor som hjälper dig att stanna upp och fundera på vad du har lärt dig av texten.

I texten är vissa ord tryckta med fetare stil. Alla de orden är förklarade i ordlistan som finns i slutet av varje kapitel. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. Även de orden är bra att kunna för att du ska förstå ämnet och kunna använda dig av texternas innehåll för att till exempel föra ett resonemang.

Vardagsspråk

När du berättar något för kompisar eller föräldrar använder du vardagsspråk. Vardagsspråk används för att berätta om tankar och känslor, oftast muntligt. Ibland använder vi också vardagsspråk när vi skriver sms, chattar eller skriver på sociala medier till vänner.

Skolspråk

Texterna i den här boken och andra läroböcker är skrivna på något vi kallar skolspråk. Skolspråket är mer opersonligt och består av ord som beskriver saker du kanske aldrig har sett eller upplevt.

Här finns också de viktiga sambandsorden som du behöver förstå när du läser en text. Sambandsorden behöver du också kunna använda för att själv skriva bra texter. Dessa ord kallas också akademiska ord. Några exempel är orsak, konsekvens, funktion, dock, anses, tillgodose, utveckling

För att du ska kunna visa dina kunskaper i samhällskunskap, och i alla andra ämnen, behöver du träna på skolspråket.

Ämnesspecifikt språk

Samhällskunskapsämnet har ett alldeles eget språk. Det innehåller ord som vi bara använder när vi pratar om sådant som hör till samhället. Ämnesspecifika ord som du möter i den här boken är exempelvis välfärd, jämlikhet, rättsväsende, konvention, republik och rösträtt

Det ämnesspecifika språket behöver du träna på för att kunna tala och skriva om en samhällsfråga. De viktigaste ämnesspecifika orden är markerade i texten och finns med i en ordlista i slutet av varje kapitel.

LÄSSTRATEGIER

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Spåra syfte

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

IIdentifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

S• Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred

Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

KKontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

U• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad­datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

BBedömningen

är klar!

Kapitel 1

Människors rättigheter

I det här kapitlet ...

ska du lära dig om de mänskliga rättigheterna och om de särskilda rättigheter du har som barn. Du får läsa om hur Sverige arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna och om olika organisationer som arbetar för att rättigheterna ska gälla alla människor i hela världen. Du kommer också att lära dig om det särskilda skyddet som nationella minoriteter har och vilka de svenska nationella minoriteterna är.

Förberedande uppgifter

Samtala

Innan du läser vidare om mänskliga rättigheter ska du titta på bilderna på nästa sida. Diskutera med en kompis:

Vilka är de viktigaste rättigheterna som alla människor borde ha?

Använd begrepp

1. I rutan finns viktiga begrepp som hör till det här kapitlet. Ta reda på vad de betyder.

2. Diskutera med din kompis vilka begrepp som passar till vilka bilder.

jämlikhet barnkonvention

rättigheter kränkning

diskriminering deklaration konvention

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Det innebär att det inte spelar någon roll vilket kön du har, var du bor, var du kommer ifrån, vilket språk du talar, vilken religion du tror på eller om din familj är rik eller fattig. Alla ska ha samma rättigheter. Du ska kunna leva ett bra liv. Du har rätt till utbildning och sjukvård. Du har rätt att fly till ett annat land om du är i fara. Detta kom FN:s medlemsländer överens om 1948.

Bakgrunden till den här förklaringen, eller deklarationen som den också kallas, var att andra världskriget lämnade efter sig en värld i ruiner. Miljontals människor dog i nazisternas förintelseläger på grund av att de var judar, romer, homosexuella, funktionsvarierade eller motståndare till nazisterna.

Förenta nationerna, FN, bildades 1945. Delegationer från 50 stater samlades i San Francisco den 25 april 1945 för att bestämma hur FN skulle styras och vilka frågor FN skulle arbeta med.

Segrarna i andra världskriget, USA, Sovjetunionen, Kina, Storbritannien och Frankrike, fick en särskilt viktig roll. FN:s viktigaste arbete var att försöka bygga upp världen igen och arbeta för fred och säkerhet.

Men deras första, viktigaste uppgift blev att komma överens om vilka grundläggande fri­ och rättigheter alla människor ska ha, så att liknande övergrepp på människor inte skulle ske igen. Man enades om 30 rättigheter, artiklar, som ska gälla alla människor oavsett kön, hudfärg, språk, religion, ursprung, politisk uppfattning eller social ställning.

Varför skrev FN deklarationen om de mänskliga rättigheterna?

deklaration = en förklaring av något viktigt

Eleanor Roosevelt var ordförande i

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.

jämlikhet

= alla människor är lika mycket värda och ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter

Olika sorters rättigheter

Det finns olika sorters rättigheter. Alla rättigheter är dock lika viktiga. Dessa rättigheter utgår från det vi kallar jämlikhet

De personliga rättigheterna ger dig rätt att leva i frihet och att få tycka, säga och tro på vad du vill. Politiska rättigheter innebär att du har rätt att rösta och vara med och påverka samhället. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter handlar om att människor ska ha rätt att leva ett så bra liv som möjligt. Människor ska ha rätt till ett arbete och att äta sig mätta. Alla ska ha rätt till sjukvård och utbildning.

Personliga rättigheter

Handlar om att leva ett liv i frihet.

Artikel 3: Rätten till liv. Vi har rätten till liv och till att leva i frihet och säkerhet.

Artikel 4: Inget slaveri. Slaveri och slavhandel är förbjudet.

Artikel 5: Ingen tortyr. Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

Artikel 7:

Lika inför lagen. Alla har rätt till samma skydd av lagen, och ingen får diskrimineras.

Artikel 18: Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Vi har rätt att tänka och tro på det vi vill.

Artikel 19: Yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Vi har rätt att tycka och säga det vi vill, och vi har rätt att dela våra åsikter med andra.

RÖSTRÄTT ÅT ALLA !

Politiska rättigheter

Handlar om att kunna påverka samhället.

Artikel 20:

Mötesfrihet. Vi har rätt att träffas och hålla fredliga möten. Ingen får tvinga oss att gå med i någon grupp.

Artikel 21:

Rätten till demokrati. Vi har rätt att delta i vårt lands styre. Vem som helst får ställa upp i val och starta partier. Vi har rätt till allmän och lika rösträtt.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Handlar om att kunna leva ett bra liv.

Artikel 17:

Rätt till ägande. Var och en har rätt att äga saker, både enskilt och tillsammans med andra.

Artikel 22:

Rätt till social trygghet. Vi ska ha råd med bostad, medicin, mat, kläder, utbildning, sjukvård och omsorg för att kunna leva ett bra liv.

Artikel 23:

Arbetandes rättigheter. Varje vuxen har rätt att utföra ett arbete, att få skälig betalning för det arbetet och att gå med i en fackförening.

Artikel 26:

Rätten till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. Utbildningen ska stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och främja förståelse, tolerans och vänskap mellan olika människor.

Vilken grupp av rättigheter tycker du är allra viktigast? Motivera ditt svar.

Från ett dokument till verklighet

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna beslutades av FN:s generalförsamling 1948. Hur går det till när FN beslutar om en deklaration? Och vad måste sedan göras för att den ska gälla alla människor i hela världen?

En deklaration är en förklaring av något viktigt. Därför kallas ibland en deklaration för en förklaring. En deklaration är inte en lag som FN:s medlemsländer måste följa. När deklarationen om de mänskliga rättigheterna var färdig började därför FN att skriva konventioner. En konvention är som en lag, och de som skriver under den måste följa det som står i konventionen. Det gör länderna genom att skriva in konventionen i landets egna lagar, det kallas att ratificera konventionen.

I Sverige står de allra viktigaste lagarna i grundlagen. En grundlag talar om hur ett land ska styras, och grundlagarna får inte politikerna ändra hur som helst. Förutom att skriva in konventionen i det egna landets lagar har länderna också ett ansvar för att göra konventionen känd och respekterad av landets medborgare.

FN skrev först två konventioner som grundar sig på deklarationen om de mänskliga rättigheterna: ”De medborgerliga och politiska rättigheterna” och ”De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna”. Utifrån dessa har FN sedan arbetat fram fler konventioner, till exempel barnkonventionen.

Vad är skillnaden mellan en deklaration och en konvention?

Nationella minoriteter

En del av Sveriges arbete med att värna de mänskliga rättigheterna handlar om att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. I de flesta länder finns etniska minoritetsgrupper.

I Sverige finns det fem nationella minoriteter som befunnit sig i landet under mycket lång tid. Det är romer, judar, tornedalingar, sverigefinnar och samer. Dessa grupper har bott i Sverige länge, och var och en har utvecklat en kulturell, språklig och religiös samhörighet inom gruppen.

Sverige har länge fört en politik mot minoriteterna som lett till att deras språk och kultur fått stå tillbaka. De har många gånger behandlats illa av samhället. Politiken började förändras på 1900­talet. År 2000 erkände Sverige Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter och därmed skydd för deras språk och kultur. Det innebär att de ska få hjälp att behålla sina kulturer och identiteter. Bland annat ska de ha rätt att lära sig om sin kultur och rätt att lära sig sitt språk i skolan.

I Sverige finns det nästan en miljon människor som tillhör någon av de nationella minoriteterna.

Vad är en nationell minoritet?

Samer

Samerna räknas som ett urfolk, eftersom de har funnits i norra Sverige sedan slutet av den senaste istiden för mer än 12 000 år sedan. Ungefär 80 000 samer lever idag i Sápmi – ett område som sträcker sig över de norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland.

I Sverige bor 20 000 samer. Samerna har under lång tid haft en jägaroch samlarkultur. En viktig näring har varit renskötsel. Andra viktiga inslag i den samiska kulturen är språket, slöjden, klädseln, jojken och maten.

Samerna blev ofta dåligt behandlade när deras områden blev del av Sverige och andra länder. De tvingades tro på kristendomen, fick inte tala sitt språk eller lära sig det i skolan. De var också tvungna att flytta sig när jordbruk och gruvdrift blev allt vanligare.

Tornedalingar

Sedan medeltiden lever tornedalingarna på den svenska sidan av Torne älv. Tornedalen var en viktig handelsplats, och en finsktalande befolkning bosatte sig där. De utvecklade med tiden ett eget språk som kallas meänkieli, som är nära släkt med finskan. De utvecklade också en egen kultur vad gäller mat, hantverk, traditioner och byggnadsstil.

När Sverige förlorade Finland år 1809 hamnade den västra delen av Tornedalen i Sverige. Efter detta fick barnen inte prata sitt språk i skolan, inte ens på rasterna. Målet var att stoppa språket och kulturen och göra tornedalingarna till ”svenskar”.

Idag bor det cirka 70 000 tornedalingar i Sverige, i framför allt Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare.

Romer

Romerna levde ursprungligen i Indien men kom till Europa på 1200­talet och till Sverige på 1500­talet. Romska minoriteter finns i nästan alla europeiska länder. Romerna har en egen kultur och ett eget språk, romani

Det finns totalt 20 miljoner romer, varav 50 000–100 000 i Sverige. De är ett folk utan land och har levt ett kringresande liv, bland annat på grund av att de flesta länder inte tillåtit dem att bosätta sig.

I Sverige behandlades de mycket illa långt in på 1900­talet. Det innebar till exempel att de svenska myndigheterna försökte driva bort romerna eller tvingade på dem den svenska kulturen och språket för att göra dem till

Vårt språk heter romani

Vårt språk heter samiska

Vårt språk heter meänkieli

”svenskar”. De utsattes också för tvångssteriliseringar och förbjöds att starta företag. Romska barn fick inte gå i svensk skola. Tidigare kallades romerna för zigenare Antiziganism innebär förakt för och förtryck/diskriminering av romer.

Judar

Judarna kom till Sverige på 1500­talet men har levt i Europa sedan lång tid tillbaka. Idag bor det 25 000 judar i Sverige. I Sverige, precis som i övriga Europa, behandlades judarna mycket illa. De fick inte bo var de ville och inte äga jord. Ordet antisemitism innebär förakt för och förtryck/ diskriminering av judar.

Värst drabbades judarna under förföljelserna i Nazityskland. De inleddes 1933 och fortsatte under förintelsen som varade fram till 1945. Sex miljoner judar dog i förintelselägren under andra världskriget. Judarna har en egen religion och en egen kultur.

Det judiska språket kallas jiddisch och är påverkat av flera andra språk, eftersom judarna tvingats flytta så mycket. Många av världens judar talar också det ursprungliga språket hebreiska.

Sverigefinnar

En sverigefinne är en person som har rötter i Finland och det finska språket. I Sverige finns mellan 450 000 och 600 000 sverigefinnar.

Från medeltiden fram till år 1809 var Finland en del av Sverige, och många finländare bosatte sig i Sverige under den tiden. De allra flesta finländare har dock flyttat hit efter andra världskriget. På 1970­talet kom många finländare till Sverige för att arbeta.

På många orter har finska föreningar bildats. Det som främst håller samman gruppen är finska språket.

Vårt språk heter finska

Vårt språk heter jiddish

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Trots att deklarationen om de mänskliga rättigheterna har funnits i 70 år har flera övergrepp och brott mot människor och grupper skett sedan dess. Det är framför allt i diktaturer som de mänskliga rättigheterna kränks.

Att en persons rättigheter kränks betyder att personen inte får det hen har rätt till.

Vissa mänskliga rättigheter är så viktiga för demokratin att om de skulle tas bort vore landet inte längre demokratiskt. Sådana rättigheter är till exempel rösträtten och yttrandefriheten. Flera av de mänskliga rättigheterna är också nödvändiga för att demokratin i ett land ska fungera och landet ska fortsätta vara demokratiskt, såsom rätten till utbildning och hälso­ och sjukvård.

Organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna

Det finns många organisationer som arbetar för att se till att människor i hela världen får det de har rätt till, det vill säga får sina rättigheter tillgodosedda. Vi delar in dessa organisationer i två grupper: mellanstatliga organisationer och civilsamhällets organisationer.

I en mellanstatlig organisation består medlemmarna av hela länder, som har gått ihop. Exempel på mellanstatliga organisationer är Europeiska unionen, EU, och Förenta nationerna, FN. De arbetar för de mänskliga rättigheterna på olika sätt, till exempel genom att komma överens om lagar som ska gälla i medlemsländerna, ge ekonomiskt stöd för att stärka demokratin eller ingripa militärt mot länder som inte följer de mänskliga rättigheterna.

I gruppen civilsamhällets organisationer har enskilda individer gått ihop för att tillsammans göra något, till exempel nå ökad jämställdhet, skydda homosexuellas rättigheter eller öka yttrandefriheten. I civilsamhällets organisationer är inga länder medlemmar, däremot arbetar organisationen gentemot olika länder i världen. Dessa organisationer kan också kallas frivilligorganisationer eller NGO:er, non-governmental organizations

Varför behövs organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna?

Exempel på civilsamhällets organisationer

Amnesty International

Bildades 1961 och är en organisation som finns över hela jorden och har två miljoner medlemmar. Organisationen utreder och dokumenterar när de mänskliga rättigheterna kränks och använder sin dokumentation för att pressa makthavare i olika länder att stoppa och förebygga kränkningar. Amnesty arbetar också med information och utbildning för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter.

Human Rights Watch

Grundades 1978 och arbetar med att visa hur olika länder följer de mänskliga rättigheterna. Varje år publicerar Human Rights Watch 100 rapporter och sammanställningar om hur de mänskliga rättigheterna följs i 90 olika länder. Deras arbete får stor uppmärksamhet i olika medier runt om i världen.

Freedom House

Grundades 1941 i USA och kämpar för att bidra till politisk frihet och demokrati i hela världen. De forskar och tar fram analyser över hur det ser ut med demokrati och mänskliga rättigheter i olika länder. De organiserar också människorättsförsvarare och människorättsaktivister runt om i världen.

Barnkonventionen

Som barn har du särskilda rättigheter. Barn är du tills du fyller 18 år. Barn är särskilt utsatta, och i många länder är det vanligt med barnarbete, barnäktenskap och barnmisshandel. Därför tog FN år 1989 fram en konvention med bestämmelser som skulle garantera att alla barn behandlas som egna individer med egna rättigheter. Den fick namnet barnkonventionen. Idag har 196 länder skrivit under och lovat att följa det som står i den.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga. Det finns fyra grundläggande och vägledande principer som man alltid ska ta hänsyn till vid frågor som rör barn. Vilka de principerna är ser du på nästa sida.

Varför har FN skrivit en konvention om barns rättigheter?

Barnkonventionen skrevs 1989 och garanterar alla barn under 18 år egna rättigheter.

Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Alla barn har rätt till liv och utveckling.

Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

De fyra grundläggande principerna i FN:s barnkonvention.

Barns rättigheter i Sverige

Sverige är ett rikt och välmående land med en fungerande demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Sverige har skrivit under barnkonventionen och har lagar som ska skydda barn och ungdomar. De flesta barn i Sverige mår bra och får sina rättigheter tillgodosedda. Men det finns barn som har det svårt och som far illa. Barn och unga i Sverige kan bli utsatta för till exempel mobbning, misshandel och sexuella övergrepp.

Sverige har under lång tid fått kritik för att inte följa barnkonventionen, eftersom konventionen inte har haft status som en lag i vårt land. I juni 2018 beslutade dock Sveriges riksdag att göra barnkonventionen till svensk lag.

Barnrättskommittén kontrollerar hur bra ett land följer barnkonventionen och menar att Sverige bland annat behöver:

• se till att alla barn i Sverige skyddas från diskriminering

• se till att anmälningsplikten fungerar när barn far illa (vuxna som arbetar med barn måste anmäla när de känner oro för ett barn)

• stärka skyddet mot sexuellt utnyttjande

• undersöka orsakerna till barnfattigdom i Sverige

• ändra utlänningslagen så att även barn blir lyssnade på när en familj söker asyl i Sverige

• utreda barnets bästa i asylärenden.

Våld och kränkningar

Barn i Sverige blir utsatta för olika övergrepp varje dag. Ordet kränkning är ett samlingsnamn på olika former av diskriminering, trakasserier, mobbning och sexuella övergrepp.

En kränkning innebär att du blir illa eller orättvist behandlad. Du kan bli arg, rädd, ledsen, osäker eller få fysiska eller psykiska skador. Det är alltid den som blir utsatt för en kränkning som avgör om det är en kränkning eller inte.

Alla skolor ska ha en likabehandlingsplan I planen ska det stå hur skolan ska förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Det ska också stå hur skolan och personalen ska arbeta när någon elev blivit kränkt.

Vad är en kränkning?

Vad säger barnkonventionen om kränkning?

Artikel 19: Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

I en undersökning frågade man elever i nian om de hade fått ta emot kränkningar på nätet. En tredjedel av tjejerna svarade ja. En femtedel av killarna svarade också ja.

Diskriminering

Diskriminering innebär att du blir orättvist behandlad eller sämre behandlad än någon annan, exempelvis på grund av att du har ett visst kön eller en viss hudfärg.

Diskriminering är förbjudet och det finns en speciell lag mot det, diskrimineringslagen, som kom 2009. Den slår fast att det är diskriminering om du behandlas sämre än andra på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som står i lagen.

Diskrimineringslagen skyddar endast individer (enskilda människor), inte organisationer eller företag. Förbudet mot diskriminering innebär att skolan inte får diskriminera elever, att en arbetsgivare inte får diskriminera anställda och att personal i en affär inte får diskriminera sina kunder.

Diskrimineringslagen gäller inte sådant som sker mellan privatpersoner i till exempel en familj, släkt, bland vänner eller grannar. Reklam, medier och sociala medier omfattas inte heller av diskrimineringslagen. Det finns däremot andra lagar som sätter gränser för vad som får sägas och skrivas i media och reklam.

Om du blir diskriminerad kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller till Barn­ och elevombudsmannen (BEO).

Vad säger barnkonventionen om diskriminering?

Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Diskrimineringsgrunder

Det är diskriminering om du blir sämre behandlad än någon annan på grund av

• kön – för att du är kille eller tjej eller om du vill ändra eller har ändrat ditt kön

• könsöverskridande identitet eller uttryck – för att du uttrycker dig som det motsatta könet, genom till exempel kläder eller utseende

• sexuell läggning – för att du är homo­, bi­ eller heterosexuell

• etnisk tillhörighet – för att du kommer från ett annat land, har en annan hudfärg, en annan kultur eller bakgrund

• religion eller annan trosuppfattning – för att du är till exempel kristen, muslim eller hindu, eller för att du inte tror på gud (är ateist)

• funktionsvariation – för att du har en fysisk, psykisk eller begåvningsmässig funktionsvariation

• ålder – för att du är barn eller pensionär och därmed behandlas annorlunda.

Vad innebär diskriminering?

normer = oskrivna regler om de förväntningar som finns på dig och ditt beteende

Trakasserier

Trakasserier kränker en persons människovärde. Det kan vara att någon säger eller gör något som gör dig ledsen eller arg eller får dig att känna obehag.

Trakasserier kan vara fysiska, som knuffar, slag, förstörda kläder eller ägodelar. De kan vara verbala, som elaka sms, glåpord, rykten eller hot. De kan också vara psykosociala, som utfrysning, blickar, miner, fniss, suckar.

Mobbning

Om någon blir kränkt upprepade gånger under en längre tid kallas det för mobbning. Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar 60 000 barn och unga varje år. Mobbning kostar också samhället mycket pengar. Organisationen Friends beräknar att den mobbning som sker under ett år kostar samhället 15,5 miljarder kronor under de följande 30 åren.

Det är vanligt att mobbning finns i skolan. De platser där elever känner mest otrygghet, och där mobbning oftast förekommer, är vid toaletter, i omklädningsrum och på nätet. De vanligaste typerna av kränkning är taskiga kommentarer, elaka blickar och fysiskt våld. Mobbning är inte enbart ett barn­ och ungdomsproblem utan pågår också bland vuxna och på arbetsplatser.

Orsakerna till mobbning är flera. Det är viktigt att lyfta blicken från den som är mobbad och undersöka tryggheten i gruppen, ledarskapet på skolan eller normer i samhället.

Ofta har mobbning att göra med de osynliga regler som finns i samhället, normer. Det handlar om vilka förväntningar som finns på dig, vilka kläder du bör ha, vilka fritidsintressen som har hög status eller vilken musik du borde lyssna på.

Vilka är orsakerna till och konsekvenserna av mobbning?

Vad säger barnkonventionen om mobbning och trakasserier?

Det finns ingen artikel som nämner begreppen mobbning och trakasserier.

Däremot finns det flera artiklar som handlar om rättigheter som blir svåra att tillgodose om ett barn utsätts för mobbning och trakasserier.

Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Artikel 8: Varje barn har rätt att behålla sin identitet.

Artikel 29: Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära sig om mänskliga rättigheter.

All mobbning är inte fysisk. Även elaka blickar, utfrysning och taskiga kommentarer kan vara mobbning.

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp, eller sexualbrott som det kallas i lagen, är när någon blir utsatt för en sexuell handling mot sin vilja eller när den som utsätts är under 15 år.

Det kan ske på olika platser och på olika sätt. Det vanligaste är att ett sexuellt övergrepp utförs av någon du känner väl – en kompis, klasskompis, tränare eller någon i familjen. Det är olagligt att göra något sexuellt med någon som är under 15 år, oavsett om den som är under 15 år vill själv och har tagit initiativ.

I Sverige har vi dessutom en samtyckeslag. Den innebär att det alltid ska vara ett gemensamt beslut att ha sex. Det är förbjudet att ha sex med en person som inte har sagt ja eller aktivt visat att hen vill ha sex. Personen måste ha samtyckt, annars är sex olagligt.

Vad innebär samtyckeslagen?

Exempel på sexuella övergrepp:

• Att ta på någons kropp eller kön på ett sätt som personen tycker är skrämmande eller obehagligt.

• Att prata med någon på ett sexuellt sätt som personen tycker är skrämmande eller obehagligt.

• Att tvinga eller pressa någon att göra något sexuellt, trots att personen inte vill det.

• Att tvinga någon att ställa upp på något sexuellt genom att hota att sprida bilder eller rykten om personen.

• Att tvinga någon att se på när någon annan gör något sexuellt.

• Att göra något sexuellt med någon som inte kan uttrycka sin vilja, för att personen till exempel sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller funktionsvarierad.

• Att köpa eller byta till sig sex eller bilder med hjälp av pengar, alkohol och presenter.

Vad säger barnkonventionen om sexuella övergrepp?

Artikel 34: Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

Våldtäkt

Om någon med hot eller våld tvingar sig till samlag eller andra sexuella handlingar är det en våldtäkt. Våld kan innebära att en person blir fasthållen, och hot kan betyda att situationen är hotfull. Det kan också vara våldtäkt om personen som blir utsatt inte kan uttrycka sin vilja för att hen är till exempel full, drogad, sjuk eller funktionsvarierad.

Våldtäkt mot barn

Den som har samlag med ett barn under 15 år, eller utför en annan sexuell handling som är allvarligt kränkande, begår våldtäkt mot barn. Detta oavsett om barnet själv vill eller tar initiativ till samlag.

Sexuellt tvång

Sexuellt tvång är när någon genom tvång genomför en sexuell handling som inte är allvarligt kränkande. Om handlingen är allvarligt kränkande är det en våldtäkt.

Sexuellt ofredande

Sexuellt ofredande innebär att någon rör ett barn under 15 år sexuellt eller får barnet att medverka i någon form av sexuell handling som inte är sexuellt tvång eller våldtäkt. Även blottning räknas som sexuellt ofredande.

Incest

Incest är när någon inom familjen utsätter ett barn för sexuella handlingar. Det kan också vara sexuella handlingar mellan vuxna som är släkt med varandra.

Vad är sexuella övergrepp?

Organisationer som arbetar för barns rättigheter

Friends

Bildades 1997 och är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning, diskriminering och kränkningar genom att utbilda skolor, förskolor och idrottsföreningar. De försöker också skapa förändringar på samhällsnivå genom att synliggöra mobbning och konsekvenserna av den.

Barnombudsmannen

1993 fick Sverige sin första barnombudsman. Barnombudsmannen är en statlig myndighet som har i uppdrag att utifrån barnkonventionen se till att barns rättigheter och intressen följs i samhället. Barnombudsmannen driver också på statliga myndigheter, kommuner och regioner att följa barnkonventionen.

Unicef

En organisation under FN, som arbetar med att samla in pengar, påverka beslutsfattare och utifrån barnkonventionen informera och utbilda om barns rättigheter. Unicef har verksamhet i 190 länder. I många av dem kretsar arbetet kring att bekämpa fattigdom, främja barns rätt till överlevnad och utveckling, skydd mot våld och övergrepp, utbildning och jämställdhet.

Rädda Barnen

Rädda Barnen grundades i England 1919. Det är en barnrättsorganisation som utgår från barnkonventionen och arbetar för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Rädda Barnen är verksamma i cirka 120 länder. I Sverige har organisationen nästan 90 000 medlemmar. De arbetar genom att lyssna på barn, ge direkt stöd till barn som har det svårt, sprida kunskap och påverka beslutsfattare.

60 miljoner barn i världen går inte i skolan. Oftast beror det på krig, fattigdom eller diskriminering. Unicef arbetar för att skolan ska vara avgiftsfri och att skolmaterial ska vara gratis. De försöker också påverka regeringar att förbättra ländernas lärarutbildningar och läroplaner. Unicef kan också bygga upp tillfälliga skolor i flyktingläger.

Ordlista

Antisemitism Förakt mot och förtryck/diskriminering av judar.

Antiziganism Förakt mot och förtryck/diskriminering av romer.

Barnkonventionen En bestämmelse om barns rättigheter som antogs av FN 1989.

Civilsamhällets Organisationer där enskilda individer samarbetar för att nå ett visst syfte.

organisationer

Deklaration En förklaring av något viktigt.

Diskriminering Att bli orättvist eller sämre behandlad på ett sådant sätt som anges i diskrimineringsgrunderna. Gäller inte mellan privatpersoner.

Ekonomiska, sociala och Rätt att äta sig mätt, ha arbete, få sjukvård och utbildning.

kulturella rättigheter

Individer Enskilda människor.

Jämlikhet Alla människor är lika mycket värda och ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Konvention En sorts lag som de som skrivit under måste följa.

Kränkning En handling som innebär att någon blir illa eller orättvist behandlad.

Likabehandlingsplan Plan för hur skolan ska förebygga, förhindra och hantera kränkande behandling av elever.

Mellanstatliga Organisationer där olika länder samarbetar, t.ex. EU och FN.

organisationer

Mobbning Upprepade kränkningar under en längre tid.

Nationella minoriteter Minoritetsgrupper som skyddas i lagen och ska få hjälp att behålla sin kultur och identitet.

Personliga rättigheter Rätt att leva i frihet, tänka, säga och tro på vad man vill.

Politiska rättigheter Rätt att rösta, vara med och påverka samhället.

Ratificera konvention Bekräfta konventionen genom att skriva in den i landets lagar.

Samtyckeslag Det är olagligt att ha sex med en person som inte gett sitt samtycke genom att säga ja eller aktivt visa att hen vill.

Sexuella övergrepp När någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller är under 15 år.

Trakasserier Fysisk, verbal eller psykosocial kränkning av en persons människovärde, som är kopplad till diskrimineringsgrunderna.

Urfolk Har funnits i ett land under lång tid och räknas som ursprunglig befolkning, t.ex. samerna i Sverige.