9789188548030

INTRO – BILD

INTRO – BILD ÄR EN INSPIRATIONSBOK FÖR ALLA SOM VILL

JOHAN FRID

LÄRA SIG TECKNA OCH MÅLA. BOKEN STARTAR FRÅN GRUNDEN OCH MED HJÄLP AV ENKLA SKISSER BÖRJAR DU DITT BILDSKAPANDE OCH UTVECKLAR DET STEG FÖR STEG I ETT STORT ANTAL ÖVNINGAR. INTRO – BILD GER OCKSÅ GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPER I ANDRA DELAR AV BILDSKAPANDET. DU FÅR STUDERA KOMPOSITION, FORMGIVNING, SKULPTUR, FOTO OCH DATORBILDER, LIKSOM BILDKOMMUNIKATION OCH BILDTOLKNING. BOKENS MÅNGA MOMENT GER EN BREDD SOM TÄCKER IN GYMNASIESKOLANS BILDKURS.

LÄR DIG SKAPA, KOMMUNICERA MED OCH FÖRSTÅ BILDER FÅR DU EN HELHETSSYN PÅ BILDEN OCH BILDSKAPANDET.

INTRO – BILD är ett samarbete mellan Didacta förlag och Texel AB

ISBN 978-91-88548-03-0 ( 91-88548-03-1)

INTRO – BILD KAN ANVÄNDAS AV ALLA OCH GENOM ATT DU

www.didacta.se www.texel.se

JOHAN FRID

S K A PA

·

KO M M U N I C E R A

·

FÖRSTÅ

INTRO – Bild är en inspirationsbok för alla som vill lära sig teckna och måla. Boken startar från grunden och Med hjälp av enkla skisser börjar du ditt bildskapande och utvecklar det steg för steg i ett stort antal övningar.

INTRO – Bild ger också grundläggande kunskaper i andra delar av bildskapandet. Du får studera kom­po­sition, formgivning, skulptur, foto och dator-bilder, liksom bildkommunikation och bild­tolkning. Bokens många moment ger en bredd som täcker in gymnasieskolans bildkurs.

INTRO – Bild kan användas av alla och genom att du lär dig skapa, kommunicera med och förstå bilder, får du en helhetssyn på bilden och bildskapandet.

ISBN 978-91-88548-03-0 (91-88548-03-1) © 2002 Johan Frid och Didacta förlag AB didacta.se Manus: Johan Frid Manusmedarbetare: Åse Frid och Katarina Johansson Form och produktion: Fridha Henderson Boken är framtaget i samarbete med Texel AB

Omslag: ”Ond blomma”, olja på duk, Johan Frid 2002

Första upplagan Femte tryckningen Tryck: Ednas Print, Slovenien 2014/InterGraf AB, Malmö

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering är förbjuden utöver vad som anges i avtalet om kopiering i högskolorna (UFB 4).

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Beställningar: www.didacta.se www.laromedia.se

INNEHÅLL BILDSAMTAL..............................5

Skaparglädje........................................6 Innan du börjar................................ 14

MATERIAL................................. 16 Blyerts.................................................. 17

FÖRENKLINGAR och FÖRTYDLIGANDEN............102

SKULPTUR..............................198

Urval och förenklingar.................103

Verktyg och material....................200

Visuell idé.........................................104 Teckna rörelser...............................107

Användning och egenskaper......................................201

Bilduttrycket....................................108

Skulpturteknik................................203

KOMPOSITION och KONTRAST....................110

GRAFIK....................................210

Relief och skulptur........................199

Kol och fetkrita................................. 21 Tusch.................................................... 25 Teckna med färger.......................... 28 Papper................................................. 29

Komposition....................................111 Komposition och bilduttryck....119

TECKNA FORMER.................. 30

Komposition i djupled.................121

Hjälpformer....................................... 31

Kontraster........................................122

SMÅSKISSER........................... 38

FÖRBÄTTRINGAR................126

Småskisser för att leta motiv....... 39

PERSPEKTIV............................. 46 Rummet och formen...................... 47

Studera och avbilda.....................127

Förbättringar...................................128

Avtryck och mångfald.................211

FOTO och DATORBILDER...216 Fotografier.......................................217 Datorbilder......................................226 Tekniker............................................226 3D-grafik...........................................230 Bildmanipulation...........................232

GRAFISK FORMGIVNING...234

FORMEN och LJUSET.........134

Text och bild i samverkan...........235

Ljus.....................................................135

Här går man.....................................236

Perspektivregler............................... 50

Att modellera fram ljuset............138

Typografi..........................................237

Centralperspektiv – enpunktsperspektiv................................................. 51

Ljus, stämning och atmosfär.....140

Tvåpunktsperspektiv...................... 53

MÅLERI....................................144

Inlevelse............................................245

Färger att måla med ....................145

Ytterligheter....................................250

Trepunktsperspektiv...................... 61

Verktyg..............................................148

Extrema förenklingar...................252

Komplicerade föremål i perspektiv........................................ 65

Underlag...........................................150

Perception........................................253

Måleriteknik....................................152

Intryck och uttryck........................257

Bildrummet – bilddjupet.............. 48

Runda former i perspektiv........... 59

Mer om rumskänsla........................ 68

LJUS och SKUGGA................ 70 Ljus och ljuskällor............................ 71 Skuggor.............................................. 72 Formen och skuggan..................... 76

MÄNNISKOR och DJUR....... 80

Färg.....................................................157 Några kulörer..................................158 Att blanda färg...............................160 Färgernas indelning ....................161 Komplementfärger.......................163 Färgsfären........................................168 Induktans.........................................174

Streckgubbar och volymmänniskor.............................. 81

Varma och kalla färger.................175

Kroppens hjälpformer................... 82

Färgen som uttryck.......................179

Kroppens lutning, rörelseriktning och balans ........................ 84

Färgens symboliska och psykologiska verkan.....................181

Färg och djupverkan....................178

Händer och fötter............................ 91 Huvudet och ansiktet.................... 93

MÅLERITEKNIK.....................184

Kläder................................................... 94

Färgpåläggning..............................185

Teckna djur........................................ 98

Collage..............................................196

BILDUTTRYCK.......................244

BILDKOMMUNIKATION....260 Återgivning......................................266

MASSBILDEN........................276 Bilder i dagens samhälle.............277 Massbilden......................................278 Olika slags massbilder.................280 Kommunikationsförloppet........286

BILDTOLKNING....................290 Mottagaren......................................291 Teckenbetydelser .........................293 Teckensammankopplingar........296 Bildkoder..........................................298 Tolkning av konstnärliga bilder........................300

MATERIAL MAN KAN TECKNA MED ALLT – FRÅN PINNAR OCH GRILLKOL TILL SPECIALGJORDA PENNOR OCH DYRA TUBFÄRGER. VANLIGTVIS ANVÄNDER VI BLYERTS, KOL, KRITA ELLER TUSCH. GENOM ATT ARBETA MED OLIKA MATERIAL LÄR DU DIG DERAS EGENSKAPER OCH UPPTÄCKER VAD DE LÄMPAR SIG BÄST FÖR.

16 Material

BLYERTS

Blyerts är väldigt användbart och ger en mängd möjligheter. Genom att variera trycket mot papperet kan du få fram olika grå toner. Du kan också få fram dessa valörer genom att använda pennor av olika hårdhet eller genom att teckna över samma parti flera gånger. Blyerts­strecken kan du ta bort med ett vanligt suddgummi.

Valör = ljushetsgrad

På nästa sida kan du läsa mer om blyertsens hårdhet.

Med blyertspennan kan du antingen teckna med pennspetsen och få tunna fina linjer, eller luta pennan nästan horisontellt och få en bredare linje som kan täcka en större yta.

»GENOM ATT VARIERA TRYCKET MOT PAPPERET KAN DU FÅ FRAM OLIKA VALÖRER.«

Knivskaftet är tecknat med en mjuk blyertspenna, och blyertsen har sedan smetats ut med fingrarna. Knivbladet är tecknat med en hårdare blyertspenna utan att ha smetats ut.

Fakta – blyerts Blyerts består av finmald grafit (kol) med lera som bindemedel. Ju mer lera och ju högre temperatur vid bränningen av ritstiftet, desto hårdare blyerts.

Ordet blyerts kommer från tyskans bleierz (blymalm), eftersom man först trodde att grafit var en blymalm. Blyerts hårdhetsgrad anges i två skalor: • 1, 11/2, 2, 21/2, 3 (1 är mjukast) • 8B–2B, B, HB, F, H, 2H–9H (8B är mjukast) Ju mjukare penna man använder, desto mörkare streck får man. När man skissar räcker det med en penna, HB, B eller 2B fungerar bra till det mesta.

Till teckningen på föregående sida har två pennor använts, en H och en 4B.

8B

7B

18 Material

6B

5B

4B

3B

2B

B

HB

H

2H

3H

TECKNA DJUR

Djurens kroppar skiljer sig avsevärt från människans. Däggdjuren är likt människan uppbyggda av skelett, muskler och hud. Näs­ tan alla djur har någon form av huvud, kropp och ben. Vissa har framben eller vingar där vi har armar, och andra har klor där vi har naglar.

Man använder sig av samma metod när man tecknar djur som allt annat, det vill säga man studerar och iakttar (form och mellan­ rums­­form, lutningar med mera), förenklar till hjälp- och grundfor­ mer vid skiss­ning­en och arbetar ut volymer med förkortningar och överskärningar.

Det viktiga nu är att du tänker på hur det djur du tecknar av skiljer sig från andra djur, till exempel långa eller korta ben, tjock eller smal kropp, stort eller litet huvud. Dessutom studerar du djurets speciella drag, till exempel horn, långa klor, klövar eller tassar, mycket päls, hängande eller slokande öron. Allt för att få fram vad som skiljer djuret från andra djur.

Apor tecknade med nästan bara överskärningar.

SAMMANFATTNING Genom att förenkla kroppsformer till grundformer blir det lättare att ge kropparna volym. Detta förstärks också genom över­skärningar och förkortningar.

98 Människor och djur

Kon har en bastant kropp och huvud och relativt smala ben, dessutom klövar och horn.

Pingvinens säregna gångart i olika teckningsstilar.

Ett lejon som kliar sig, tecknat med flera streck och linjer som förstärker rörelsen i kliandet.

STUDERA och AVBILDA

När du arbetar med ett stilleben börjar du kanske med småskisser för att hitta rätt bildvinkel och utsnitt. Du provar dig fram, väljer och vrakar för att hitta det motiv som är mest intressant. Du arbetar vidare på detta och gör ideliga förbättringar. Förbättringar som kommer av att du ser mer och mer av ditt motiv under arbetets gång. Det är ofta små skillnader som blir betydelsefulla för bilden.

Vi ska se vad man kan utveckla ur ett enkelt motiv.

MOTIV – EN HALV TOMAT Tecknaren har börjat med att studera tomathalvans ovansida, fram­sida och snittsida.

Han har studerat tomathalvans lutning.

Skiss­­ens lutning blev inte helt korrekt, den verkliga tomathalvan lutar något mer (se bilderna nedan).

Många tecknare studerar motivet flera minuter innan de börjar teckna, men även under arbetsprocessen (när man växlar mellan att teckna och studera motivet) upptäcker man nya detaljer.

Det finns inget recept eller enkel metod för hur man ska avbilda, det viktigaste är att studera motivet så att man blir klar över vad som ska återges.

B) LAVERA STEG 1

STEG 3

Tänk på formens uppdelning i olika valörer. Använd dig av bläck, tusch eller temperafärg som är utspädd med vatten. Arbeta fram skuggorna, och på så sätt formen, genom att hela tiden återvända till de mörka sidorna på formen. Spara papperets vita för de vita partierna. Börja att måla ljusare än vad det i själva verket ser ut. På så sätt kan du bygga valörerna steg för steg. Låt torka mellan varje ny lavering.

När du jobbat med skuggorna, byt eventuellt till vit tempera (vit tusch är inte så vanligt) och måla på de ställen där föremålet tar emot ljuset. Observera de allra mest utskjutande partierna i ljuset, där sätter du en extra (liten) vit fläck, en ljusdager. Fläcken där det verkligen blänker till brukar kallas glansdager.

STEG 4 Till sist går du över konturerna med en fin bläckpenna eller extra tunn pensel.

STEG 2 Sedan fortsätter du med att öka mängden bläck, tusch eller tempera i vattnet stegvis och jobbar vidare med skuggorna. Notera de allra mörkaste partierna, och de partier där skuggan sakta glider över i ljuset.

Lavera = att teckna eller måla med en enda färg.

Misslyckas du med något under arbetet kan du tvätta ur bilden med vatten och en svamp eller skölja den under kranen.

En klick vitt i ett öga kan få fram volymen och få fart på en uttryckslös teckning. Här i blyerts, men principen är den samma för lavering.

139

FÄRGPÅLÄGGNING

En färg kan vara täckande eller transparent (helt eller delvis genomskinlig) beroende på hur tunt eller tjockt du målar och beroende på hur pass utspädd färgen är. Med täckande menas att underlaget inte syns igenom.

PASTOS FÄRGPÅLÄGGNING Lägger man på väldigt tjockt med färg brukar man kalla det pastos färgpåläggning (past´ås). Detta kan du bara göra med olja, akryl och med andra plast­färger. De flesta andra färger kommer att spricka vid torkningen om man lägger på för tjockt.

Oljefärg som är uppblandad med enbart linolja kan ”skrynkla sig” om du lägger på mycket tjockt, men med oblandad oljefärg ska det inte vara några problem (däremot kan torktiden bli väldigt lång).

Akryl- och andra plastfärger drar ihop sig lite (de krymper) när de torkar. Om du målar tjockt på papper kommer papperet att skrynklas. Målar du på en uppspänd duk, pannå eller annat styvt material uppstår inte det problemet.

Metoden att lägga färg direkt på duken och måla och måla tills man blir nöjd, gör att färgerna blandar sig på duken eftersom den underliggande färgen kanske inte hunnit torka. Denna metod brukar kallas ”vått i vått”.

AVTRYCK och MÅNGFALD

Grafik är ett samlingsnamn för olika tekniker som gör det möjligt att trycka en rad kopior från ett original. Originalet görs traditionellt i sten, plåt eller på trästycken, men numera finns flera alternativ. Originalet behandlas så att det får en reliefartad yta. Tekniken när man valsar färg på relieftopparna kallas högtryck. Lägger man färgen i spåren kallas det djuptryck. Originalet trycks och ger ett spegelvänt avtryck på vanligtvis ett papper.

HÖGTRYCK Kanske har du någon gång skurit ut en bild ur en potatis, sedan doppat potatisen i färg och tryckt på ett papper. Man skär då bort det som ska vara vitt och låter det som ska ha en färg vara kvar som en relief.

Potatisarna är ofta små och går lätt i sönder. Det är bättre att använda ett trästycke eller en bit linoleum. (Trästycket måste vara plant, annars blir trycket ojämnt.)

1) Motivet kan skissas upp – spegelvänt – med blyerts innan man bearbetar trästycket eller linoleummattan med håljärn eller skjölpar (mindre stämjärn). För att se hur bilden blir i tryck använder man en spegel.

2) Sedan färgar man in trästycket med en vals så att oljefärgen bara hamnar på relieftopparna.

3) Över originalet placerar man sedan papperet (t ex rispapper) och gnuggar med skålsidan av en sked över papperets baksida tills man ser bilden genom det tunna rispapperet.

OBS! Man bör gnugga ganska länge. Det är svårt att avgöra hur mycket färg man ska rolla på trästycket och hur länge man måste gnugga. Men efter några provtryck märker man det. Håll papperet på plats medan du gnuggar annars flyttar sig bilden. När provtrycket är färdigt kan du tvätta av trästycket med lite terpentin och torka av med en trasa.

En gammal leksak som bildskaparen försökt att få liv i.

BERÄTTELSER och UTTRYCK Det är naturligt att vilja berätta om sina erfarenheter och upplevelser för andra människor. Driften är naturligtvis olika stark för olika människor, men alla har vi behov av att uttrycka oss, att få kon­ takt med andra, att kommunicera.

Våra inre bilder, det färgade seendet, lik­ som vaneseendet, sägs omöjliggöra ett neutralt betraktande, det vill säga att se verkligheten som den egentligen ser ut.

När vi studerar och återger lär vi oss inte bara att se hur det ser ut och förhåller sig, utan också någonting om oss själva.

En väl genomarbetad studie, med inlevelse i färgen och formen som tillsammans med ens inre bilder uttrycker ett känsloläge.

256 Bilduttryck

FRITT SKAPANDE Ett fritt skapande sker utan verkligheten som förebild. Vår inre värld av känslor, fantasier och dagdrömmar förs över direkt på papperet eller målarduken. Man vill gestalta sina känslor, dag­ drömmar och fantasier. Detta kan gestaltas med hjälp av ett fåtal färger och former.

Det kan ibland vara lättare att uppfatta färgens och formens uttryck genom att bortse från motiv och bilddjup. Färger och former blir till ytor utan att föreställa något.

INTRYCK och UTTRYCK

Intryck och uttryck är två centrala begrepp i konsthistorien. In­ trycket, så naket och opersonligt som möjligt, representeras tydli­ gast av en epok som kallas impressionismen. Det var i Frankrike kring 1870 som konstnärerna begav sig ut i det fria med sina staff­ lier för att möta och betrakta verkligheten. Man tog fasta på upp­ levelsen av ljus och färgflimmer, av solens förflyttning på himlen och skuggornas färg. Med enkla färgfläckar fäste man intrycket på duken, väl medvetna om att målningen aldrig kunde vara verklig­ heten, den var alltid bara just färgfläckar mot ett underlag.

I konsthistorien finns det massor av epoker och riktningar. De finns kortfattat beskrivna på sidan 310–311.

De konstnärer som koncentrerar sig på bilduttrycket företräder en epok som kallas expressionismen. Den utvecklades vid sekelskiftet 1900 och gestaltade inre upplevelser som svek, ångest, melankoli och kärlek. Det viktigaste var att förstärka och föra ut sitt bud­ skap, vilket gjorde att den realistiska avbildningen fick ge vika för en mer känslomässigt och symboliskt måleri. Ofta letade konstnä­ ren efter sina mer primitiva sidor.