SAMHàžŁ LLSKUNSKAP 1A1 Johan Eriksson,
Peggy ThornstràžŁàžm & Jenny Kesselfors
SVENSKA 1
HELT ENKELT Lena Winqvist & Annika Nilsson
SAMHĂLLSKUNSKAP 1A1 JOHAN ERIKSSON, PEGGY THORNSTRĂM & JENNY KESSELFORS NA FĂRLAG
Utgiven av NA Förlag AB, Malmö www.naforlag.se © NA förlag AB Första upplagan, första tryckningen
Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Anna Thorstensson Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-88229-14-4 Tryck: Printbest, Estland 2019 Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk, Àr förbjuden.
FĂRORD
4
1. INDIVID, KULTUR OCH SAMHĂLLEâ â10 2. DEMOKRATI OCH POLITIK
38
3. POLITIK OCH IDEOLOGI
58
4. INFORMATION OCH MASSMEDIA
86
5. SĂ STYRS SVERIGE
108
6. EKONOMI OCH RESURSER
144
7. GLOBALA SAMHĂLLET
180
8. SAMHĂLLSÂVETENSKAPLIG ÂVERKTYGSLĂ DA
200
REFERENSER OCH REGISTER
218
SAMHĂLLE BETYDER GEMENSKAP Ordet âsamhĂ€lleâ betyder frĂ„n början âsamman hĂ„llningâ, eller âgemenskapâ. Genom samhĂ€llet kan vi skapa fantastiska byggnader, vetenskapliga teorier, vĂ€lfĂ€rdssystem, kultur, idrott och mycket annat som vi inte skulle klara pĂ„ egen hand. Men samhĂ€llet kan ocksĂ„ vara jobbigt, krĂ€vande och skadligt. Det finns onda krafter, krig, knĂ€ppskallar och stora problem dĂ€rute. SamhĂ€llet Ă€r dessutom fullt av lagar, regler, normer, krav och plikter. Du kan tĂ€nka dig samhĂ€llet som en stor spelplan dĂ€r vi befinner oss, frĂ„n födseln Ă€nda in i döden. Spelet Ă€r inte frivilligt. Alla mĂ„ste delta. Det handlar om samarbeten, konflikter och konfliktlösning. Genom samhĂ€llskunskap fĂ„r vi bĂ€ttre koll pĂ„ hur spelet fungerar: vilka regler som gĂ€ller, vilka vĂ„ra med- och motspelare Ă€r, och hur vi undviker att bli lurade. Att vara medborgare utan kunskaper om samhĂ€llet Ă€r som att slĂ„ sig ner vid ett pokerbord utan att kĂ€nna igen korten â med ditt eget liv som insats. Vi hoppas att den hĂ€r boken ger en del kunskaper för att âspela speletâ, att undersöka och kritiskt granska makthavare, försvara era rĂ€ttigheter och Ă„stadkomma förĂ€ndring. SamhĂ€llet och dess spel regler skapar vi tillsammans, varje dag. Johan Eriksson, huvudförfattare och journalist Anna Thorstensson, redaktör och lĂ€rare
4
Förord
SĂ KAN NI ANVĂNDA BOKEN Boken tĂ€cker Skolverkets kunskapskrav för gymnasie kursen samhĂ€llskunskap 1a1 (SH1a1). Kopplingen till Ă€mnes- och kursplanens innehĂ„ll framgĂ„r nĂ€rmare av tabellen hĂ€r intill. Kapitlen Ă€r fristĂ„ende och kan lĂ€sas i valfri ordning. Varje kapitel inleds med en ârivstartâ, dĂ€r ni snabbt kommer igĂ„ng med det aktuella Ă€mnesomrĂ„Â dets stora frĂ„gor. Dessa frĂ„gor kan ni ocksĂ„ anvĂ€nda som avslutning: Ă„tervĂ€nd gĂ€rna till de stora frĂ„gorna nĂ€r ni har lĂ€st klart kapitlet. Resonera om vad ni har lĂ€rt er, och hur dessa nya kunskaper möjligen har pĂ„verkat era Ă„sikter i olika samhĂ€llsfrĂ„gor. I slutet av varje kapitel sammanfattas innehĂ„llet genom nyckelbegrepp och instuderingsfrĂ„gor. Genom att repetera betydelsen av nyckelbegreppen kan ni kontrollera att de grundlĂ€ggande faktakunskaperna sitter. InstuderingsfrĂ„gorna stĂ€ller högre krav pĂ„ er förmĂ„ga att analysera, göra jĂ€mförelser, dra slutsatser och att byta perspektiv. NĂ€r ni löser instuderings frĂ„gorna kan ni ta stöd av bedömningsmatrisen (s. 8) för att kontrollera vad som krĂ€vs för att uppnĂ„ kunskapskrav för olika betygsnivĂ„er (EâA). âStora frĂ„ganâ Ă€r en mer omfattande uppgift som kan anvĂ€ndas för att examinera ett helt kapitel. Varje kapitel har ocksĂ„ nĂ„gra âuppdragâ, dĂ€r ni fĂ„r jobba praktiskt med egna undersökningar och granskningar. Bokens sista kapitel, âSamhĂ€llsvetarens verktygs lĂ„daâ anvĂ€nds genomgĂ„ende som metodstöd för att lösa övningar och uppdrag. Ytterligare stöd och upp gifter för bĂ„de lĂ€rare och elever kan ni hitta pĂ„ webben, www.naforlag.se, samt i referenslistan pĂ„ s. 220.
Ămnes- och kurplanens innehĂ„ll Sh1a1
Bokens innehÄll
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor
Kapitel 1
De mÀnskliga rÀttigheterna, inklusive kollektiva rÀttigheter och barns och ungdomars rÀttigheter
Kapitel 1
Maktfördelning och pÄverkansmöjligheter utifrÄn olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter
Kapitel 1
JÀmstÀlldhet
Kapitel 1
Medborgarnas möjligheter att pÄverka politiska beslut pÄ de olika nivÄerna
Samtliga kapitel, men sÀrskilt kap. 1 & 3.
Kunskaper om historiska förutsÀttningars betydelse för samhÀllet
Samtliga kapitel
Demokrati och politiska system pÄ lokal och nationell nivÄ samt inom EU
Kapitel 2, 4
Mediers innehÄll och nyhetsvÀrdering i samband med frÄgor om demokrati och politik
Kapitel 3
SamhÀllens organisation och funktion frÄn lokal till global nivÄ
Samtliga kapitel, men sÀrskilt kap. 4 & 6
Arbetsmarknad, arbetsrÀtt och arbetsmiljö
Kapitel 5
Resurser och hÄllbar utveckling
Kapitel 5
Privatekonomi och konsumentrÀtt samt konsumtion i förhÄllande till behov och resurser
Kapitel 5
Internationella och nordiska samarbeten
Kapitel 6
FolkrÀtten i vÀpnade konflikter. Den internationella humanitÀra rÀtten och skyddet för civila i vÀpnade konflikter
Kapitel 6
SamhÀllsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder
Samtliga kapitel, men sÀrskilt kap. 7
KÀllkritik och andra metoder för att söka, granska och tolka information
Samtliga kapitel, men sÀrskilt kap. 7
Presentation i olika former och med olika tekniker
Samtliga kapitel, men sÀrskilt kap. 7
Samspelet mellan olika samhÀllsnivÄer (lokalt, nationellt, globalt), aktörer (individer och grupper) och samhÀllsvetenskapliga aspekter (ideologiska, ekonomiska, och miljömÀssiga)
Samtliga kapitel, men sÀrskilt kap. 7
Förord
5
KUNSKAPSKRAVEN Nedan presenteras exempel pĂ„ kunskapskrav för olika betygsnivĂ„er. Kraven utgĂ„r frĂ„n tre typer av uppgifter: redogörande, analyserande och undersökande. Vi anvĂ€nder âideologiernaâ som exempel, men kraven gĂ€ller Ă€ven för andra delar av kursernas centrala innehĂ„ll. IstĂ€llet för âideologiernaâ skulle det alltsĂ„ kunna stĂ„ exempelvis âdemokratiâ, âmaktâ eller âsamhĂ€llsekonomiâ. Redogörande uppgifter
Redogörande uppgifter innebĂ€r att du ska kunna Ă„ter berĂ€tta och redogöra för faktauppgifter och begrepp som hĂ€nger samman med ideologierna, eller annat centralt innehĂ„ll i kursen. Exempel: âBerĂ€tta â vad Ă€r en politisk ideologi?â âą Betyget E: Du redogör för ideologierna pĂ„ ett enkelt och översiktligt sĂ€tt. Du Ă„terger fakta och kan definiera bĂ„de âideologiâ och övriga nyck elbegrepp som hör samman med ideologierna. Du anvĂ€nder nyckelbegrepp i dina svar och ger nĂ„gra exempel pĂ„ vad begreppen stĂ„r för. âą Betyget C: Du uppfyller kraven för betyget EâD. Din redogörelse Ă€r dessutom utförlig, med mĂ„nga exempel och faktauppgifter som Ă€r relevanta för att förstĂ„ ideologiernas politiska funktion. Du ger precisa definitioner av alla nyckelbegrepp, gör jĂ€mförelser och diskuterar hur ideologierna hĂ€nger samman med andra samhĂ€llsvetenskap liga fenomen, teorier och begrepp. âą Betyget A: Du uppfyller kraven för betyget EâB. Redogörelsen Ă€r dessutom nyanserad, vilket betyder att du problematiserar begreppen, anvĂ€nder ett precist och varierat sprĂ„k och redogör för ideologierna utifrĂ„n olika perspektiv.
6
Förord
Exempel: du redogör för teorier om ideologier nas uppkomst, beskriver olika aspekter av Àmnet samt varierar framstÀllningen med hjÀlp av olika analysnivÄer, tidpunkter och platser.
Analyser och resonemang
Analyserande och resonerande uppgifter krĂ€ver kunskaper om samhĂ€llsvetenskapliga samband, jĂ€mförande metoder, orsaker och effekter. Du mĂ„ste Ă€ven hĂ€r kunna redogöra för och anvĂ€nda nyckel begreppen. Dessutom ska du resonera om hur olika samhĂ€llsvetenskapliga fenomen, begrepp och teorier hĂ€nger ihop. Exempel: âAnalysera hur de olika ideologierna ser pĂ„ begreppet frihet.â âą Betyget E: Du kan visa pĂ„ enkla samband mellan de politiska ideologierna och andra fenomen. Exempel: du kan koppla samman de politiska ideologierna med ekonomiska teorier och system. Du drar slutsatser om sambanden mellan ideologi och ekonomi, men Ă€r inte sĂ„ exakt eller utförlig i ditt resonemang. âą Betyget C: Du uppfyller kraven för betygen EâD. Ditt resonemang Ă€r dessutom utförligt, med mĂ„nga relevanta exempel och faktauppgifter som du anvĂ€nder för att ge stöd för vĂ€lgrundade pĂ„stĂ„enden, jĂ€mförelser och slutsatser om sambanden mellan ideologier och ekonomiska teorier. âą Betyget A: Du uppfyller kraven för betygen EâB. Dina resonemang och slutsatser Ă€r dessutom nyanserade, vilket betyder att du problematiserar begrepp, anvĂ€nder ett precist och varierat sprĂ„k och varierar och fördjupar ditt svar med hjĂ€lp av olika perspektiv.
Uppdrag och egna undersökningar
Saker att tÀnka pÄ
Genom uppdrag och egna undersökningar fĂ„r ni pĂ„ egen hand arbeta med samhĂ€llsfrĂ„gor. Det innebĂ€r att ni ska kunna inhĂ€mta fakta, sammanstĂ€lla, analysera och presentera resultatet. Under arbetet anvĂ€nder ni samhĂ€llsvetenskapliga metoder, som enkĂ€ter, inter vjuer, kĂ€llkritik och presentationstekniker. Exempel: âBeskriv och analysera stödet för olika politiska ideo logier i din kommun. Presentera resultatet genom ett blogginlĂ€gg eller en debattartikelâ
NÀr din lÀrare ska bedöma vilka kunskapskrav du nÄr upp till kommer hen att titta pÄ mÄnga faktorer. Vi har redan nÀmnt nÄgra i samband med kunskaps kraven. Nedan sammanfattar vi bedömnings grunderna i en liten checklista:
âą Betyget E: Du visar med viss sĂ€kerhet att du kan söka, granska, tolka och presentera information frĂ„n olika kĂ€llor. Du anvĂ€nder dig av nyckel begrepp och relevanta samhĂ€llsvetenskapliga teorier. Du anger vem som stĂ„r bakom kĂ€llorna, gör kĂ€llhĂ€nvisningar och för enklare resonemang om kĂ€llornas relevans och trovĂ€rdighet. âą Betyget C: Du uppfyller kraven för betygen EâD. Dessutom bygger ditt arbete pĂ„ flera olika kĂ€llor, som du jĂ€mför och vĂ€rderar med stöd av vĂ€lgrundade resonemang om kĂ€llornas relevans och trovĂ€rdighet. Din analys och presentation Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig: ditt arbete bygger pĂ„ de angivna kĂ€llorna, men de resonemang och formuleringar du presenterar Ă€r resultatet av ditt eget arbete. âą Betyget A: Du uppfyller kraven för betygen EâD. Hela ditt arbete Ă€r dessutom nyanserat du visar att du kan beskriva frĂ„gestĂ€llningen som undersöks med hjĂ€lp av flera olika perspektiv.
âą Bredd: LĂ€ngre svar med mĂ„nga relevanta faktauppgifter visar pĂ„ en högre kunskapsnivĂ„ Ă€n korta svar med fĂ„ faktauppgifter. âą Djup: Resonemang i flera led, som visar pĂ„ olika typer av samband, likheter och olikheter ger högre betyg Ă€n om du för korta och enkla resonemang. âą Nyckelbegrepp: Om du anvĂ€nder samhĂ€lls vetenskapliga nyckelbegrepp snarare Ă€n bara âvardagssprĂ„kâ har du större chans till att nĂ„ högre kunskapsnivĂ„er. âą Nyanseringar: Det Ă€r bra om du kan âvrida och vĂ€ndaâ pĂ„ Ă€mnet, byta perspektiv och uttrycka dina resonemang med ett rikt och varierat sprĂ„k. âą Konkreta exempel: Ge stöd för dina resonemang med mĂ„nga konkreta exempel frĂ„n verkligheten, som visar att du förstĂ„r sambanden mellan ditt Ă€mne och samhĂ€llet av idag. âą VĂ€lgrundade pĂ„stĂ„enden: NĂ€r du framför pĂ„stĂ„enden och slutsatser ska de ha stöd av hĂ„llbara argument, som bygger pĂ„ relevanta och tillförlitliga kĂ€llor.
Förord
7
UTVALDA VERKTYG Boken innehĂ„ller flera metodbeskrivningar som Ă€r till nytta för att uppnĂ„ de olika kunskapsmĂ„len: âą VĂ€lgrundade pĂ„stĂ„enden: s. 213. âą Faktakollen, s. 99. âą Beskriva, anvĂ€nda och analysera begrepp: s. 9. âą FörstĂ„ och förklara samband, orsaker och eïŹekter: s. 207. âą Presentationsteknik: s. 214. âą KĂ€llor och sökteknik, s. 210ïŹ
Ăversikt kunskapskrav
8
Förord
För betyget E
För betyget C
För betyget A
Redogörelser
Ăversiktligt
Utförligt
Utförligt och nyanserat
Analys och diskussion
Enkelt
VĂ€lgrundat
VĂ€lgrundat och nyanserat
Uppdrag och egna arbeten
Med viss sÀkerhet och enkel kÀllkritik
Med viss sÀkerhet, vÀlgrundad kÀllkritik och sjÀlvstÀndighet
Med sÀkerhet, vÀlgrundad och nyanserad kÀllkritik och sjÀlvstÀndighet
JOBBA MED BEGREPP Nyckelbegreppen som listas i slutet av varje kapitel kan anvĂ€ndas för övningar och repetition pĂ„ flera olika sĂ€tt. HĂ€r följer nĂ„gra olika metoder som ni kan anvĂ€nda för att âgreppa begreppenâ. I exemplet handlar det om begreppet âmaktâ, men samma modell kan anvĂ€ndas för mĂ„nga andra samhĂ€llsveten skapliga nyckelbegrepp.
2. Analysera
1. Definiera
MAKT
3. Relatera
4. Exemplifiera
1. DEFINIERA
3. RELATERA OCH JĂMFĂR
För att se om ni har koll pÄ kapitlets faktainnehÄll kan
Lista andra begrepp som har med makt att göra, men
ni gÄ igenom och definiera nyckelbegreppen, ett efter
som inte beskriver exakt samma sak. Exempel: inflytande,
ett. Beskriv med egna ord vad begreppet betyder. HĂ„ll
styrka, kontroll, kunskap, frihet. PÄ vilket sÀtt liknar de
definitionen sÄ kort och exakt som möjligt. AnvÀnd inte
maktbegreppet? Vad Àr skillnaden mellan exempelvis
överflödiga, vÀrdeladdade eller otydliga ord.
styrka och makt? Fundera ocksÄ pÄ motsatsbegrepp. Vad Àr motsatsen till makt? Exempel: ofrihet, svaghet, vanmakt.
2. ANALYSERA En begreppsanalys handlar om att dela upp begreppet
4. GE EXEMPEL
i mindre delar. Makt kan t.ex. delas upp i formell och
Att ge konkreta exempel pÄ personer och fenomen som
informell, ekonomisk, politisk och social makt. Hur hÀnger
förknippas med begreppet kan ocksÄ bidra till en ökad
de olika typerna av makt ihop? Genom att bryta ner
förstÄelse. Det kan handla om att lista personer, organisa-
begreppet och fundera pÄ olika aspekter nÄr ni en djupare
tioner, och andra fenomen som har makt, och samtidigt
begreppsförstÄelse.
förklara vilken typ av makt de utövar, och varför. Exempel: âUSA:s president har bĂ„de politisk och ekonomisk makt, eftersom han Ă€r statschef i ett mycket rikt land med starkt försvar.â
Förord
9
Kapitel ett
Individ, kultur och samhĀlle
RIVSTART
12
IDENTITET OCH KULTUR
12
Identitet â den du Ă€r
12
Grupp och kultur
14
1.2 MAKT OCH PĂ VERKAN*
17
Formell makt
17
Informell makt
17
Egenmakt
17
Makt och grupptillhörighet
19
Klass
19
Etnicitet
19
Kön och genus
23
Sexualitet
23
Maktordning
24
Diskriminering
26
1.3 MĂNSKLIGA RĂTTIGHETER
27
FN-deklarationen
27
Europakonventionen och svensk lag
27
Vad innebÀr rÀttigheterna?
27
Individuella och kollektiva rÀttigheter
29
Fn:s barnkonvention
30
Brott mot rÀttigheterna
30
DIN GENERATIONS UTMANINGAR
31
Megatrender
33
UPPGIFTER
36
InstuderingsfrÄgor
36
Nyckelbegrepp
36
RIVSTART I det hĂ€r kapitlet tittar vi nĂ€rmare pĂ„ samspelet mellan individ, grupp och samhĂ€lle. Börja gĂ€rna arbetet med att diskutera kapitlets centrala frĂ„gor (nedan) i mindre grupper. Samlas sedan i klassen, jĂ€mför era svar och fortsĂ€tt diskussionen. âą Vilka Ă€r ni egentligen? Försök att beskriva din egen personlighet med max 20 ord. Testa att beskriva en kompis. JĂ€mför: har ni olika syn pĂ„ vilka ni Ă€r? Vem har mest ârĂ€ttâ? Varför har ni olika uppfattningar? âą Varför Ă€r du den du Ă€r? Vilka personer, grupper, och hĂ€ndelser har bidragit till att forma dig som person? PĂ„ vilket sĂ€tt har de pĂ„verkat dig? âą Behöver vi etiketter som âkönâ, ânationalitetâ, âklassâ, âsexualitetâ âĂ„lderâ och âetnicitetâ? Ăr det viktigt att kunna beskriva en person som âvit, medelĂ„lders, heterosexuell, svensk man i medelklassenâ? Varför/varför inte? âą Vad Ă€r makt? Gör en lista: vilka har makt över dig? Vilken makt har du sjĂ€lv att pĂ„verka ditt eget och andras liv? Kan du beskriva vad makt Ă€r med max tvĂ„ meningar? âą Vilka rĂ€ttigheter och skyldigheter borde gĂ€lla för alla mĂ€nniskor pĂ„ jorden, oavsett vilka de Ă€r, vilka grupper de tillhör, eller hur mycket makt de har? Gör en lista! âą Vilka Ă€r vĂ„r tids största samhĂ€llsfrĂ„gor? Vad Ă€r viktigast att ha koll pĂ„ i samtiden, för att kunna klara sig bra, förstĂ„ omvĂ€rlden, och leva ett gott liv?
12
Individ, kultur och samhÀlle
IDENTITET OCH KULTUR MÀnniskan Àr en social varelse. Vi tillhör alltsÄ en art som Àr anpassad för att leva tillsammans med andra. Din personlighet, sjÀlvbild och identitet formas till stor del av samhÀllet, tidsandan och de grupper, kulturer och subkulturer som du tillhör.
IDENTITET â DEN DU ĂR Identitet handlar om vem du Ă€r: dina egenskaper, mĂ„lsĂ€ttningar, intressen och idĂ©er. Beskrivningen av en persons identitet kan skilja sig mycket Ă„t, beroende pĂ„ vem vi frĂ„gar. Du har sĂ€kert en viss sjĂ€lvbild, en egen uppfattning om vem du Ă€r. Du har Ă€ven en sjĂ€lvkĂ€nsla, som berĂ€ttar vad du tycker om dig sjĂ€lv: Ă€r du nöjd eller missnöjd med dig sjĂ€lv? Dessutom har omgivningen olika uppfattningar om vem du Ă€r â och hur du borde vara! VĂ€nner, slĂ€ktingar, arbetsgivare, trĂ€nare och lĂ€rare kan ju ha helt olika Ă„sikter om vem du Ă€r, och hur du ska uppföra dig. Omgivningens syn pĂ„ dig skapar en social identitet, en bild av dig i samspel med andra grupper och mĂ€nniskor. Roller och ideal
I mÄnga sammanhang finns starka förvÀntningar pÄ hur vi ska uppföra oss. Ganska ofta hör sÄdana förvÀntningar samman med olika typer av sociala roller. Exempel: ⹠I förÀldrarollen finns förvÀntningar pÄ ansvarstagande och kÀrlek till de egna barnen. ⹠Som elev förvÀntas du lyssna till lÀraren och ta ansvar för ditt eget lÀrande.
IDENTITET Identiteten Ă€r ett komplicerat pussel, som tillsammans skapar bilden av den person som Ă€r âduâ. Exempel pĂ„ byggstenar i vĂ„r personliga identitet Ă€r: âą kön â vilket kön du kĂ€nner att du har âą sexualitet â vem du kĂ€nner att du vill ha sex med âą Ă„lder â barn, tonĂ„ring, medelĂ„lders eller pensionĂ€r âą kulturell identitet â den musik du gillar, de klĂ€der du bĂ€r âą nationalitet â det land som du kommer ifrĂ„n âą sprĂ„k och etnicitet â ditt modersmĂ„l och din etniska identitet âą klass â överklass, medelklass eller arbetarklass? âą vĂ€rderingar och normer â vad du anser Ă€r rĂ€tt âą intressen â det du gillar att göra âą vĂ€nner, familj och bekanta â vilka du umgĂ„s med âą mĂ„lsĂ€ttningar â vad vill du Ă„stadkomma i livet?
Individ, kultur och samhÀlle
13
âą Könsroller förknippas med sĂ„dant som anses vara âtypisktâ manligt eller kvinnligt. âą Rollerna kan ocksĂ„ förknippas med personlighetstyper som âden tysteâ, âslarvernâ, âden hĂ€ndigeâ eller âvĂ€rstingenâ. Ideal Ă€r ett slags drömbilder, som berĂ€ttar hur vi borde vara om allt vore perfekt. Idealen Ă€r ofta förknippade med en viss roll: den ideale förĂ€ldern, trĂ€naren, eleven eller ledaren förknippas alla med olika egenskaper. Vissa roller och ideal trivs vi med. Men ibland fĂ„r vi roller som vi inte önskar. Det kan krĂ€vas bĂ„de mod och styrka för att bryta sig ur pĂ„tvingade roller och Ă€ndra pĂ„ den bild som omgivningen har av oss.
GRUPP OCH KULTUR Ofta anvĂ€nds begreppet kultur för att beskriva det osynliga âklisterâ som hĂ„ller samman mĂ€nniskor i en viss grupp. MĂ€nniskor som tillhör samma kultur har ungefĂ€r samma syn pĂ„ normer, traditioner, vanor och vĂ€rderingar. MĂ€nniskor som tillhör samma kultur kan Ă€ven bindas samman av sprĂ„k, religiös tro, eller en gemensam etnisk identitet. Normer och traditioner
Normer Ă€r oskrivna regler som berĂ€ttar vilket beteende som anses normalt i en viss grupp. Att tacka för maten, att hĂ€lsa genom att ta i hand eller att inte trĂ€nga sig före i matkön Ă€r exempel pĂ„ normer som de flesta lĂ€r sig under uppvĂ€xten. Vi fĂ„ngar ocksĂ„ upp normer frĂ„n vĂ€nner, lĂ€rare, och olika förebilder som vi gillar. Idag formas vĂ„ra normer ocksĂ„ via massmedier och pĂ„ nĂ€tet. Gruppsamhörighet och kulturer byggs Ă€ven upp av traditioner och vanor. Midsommar och julfirande Ă€r exempel pĂ„ gamla svenska traditioner. Men traditioner och vanor Ă€ndras ocksĂ„ med tiden. För trettio Ă„r sedan var det inte mĂ„nga i Sverige som firade halloween, Id al-fitr, eller talade om âfredagsmysâ. Uppfostran och socialisering
Vi lĂ€r oss vad som anses vara normalt eller âokejâ genom att umgĂ„s med andra mĂ€nniskor. Först lĂ€r vi oss genom att uppfostras i vĂ„r nĂ€rmaste familj. Sedan lĂ€r vi oss av vĂ€nner, bekanta, lĂ€rare, trĂ€nare och andra personer i vĂ„r omgivning. Snart förstĂ„r vi att olika normer gĂ€ller i olika situationer. Det funkar att anvĂ€nda ett visst sprĂ„k med kompisarna, men det kanske inte uppskattas av dina Ă€ldre slĂ€ktingar. Denna inlĂ€rning av normer och vĂ€rderingar kallas socialisering.
14
Individ, kultur och samhÀlle
Det Ă€r vanligt att vi förstĂ„r en norm först nĂ€r nĂ„gon bryter mot den. Den som bryter mot en norm blir ofta tillrĂ€ttavisad, eller bestraffad pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Bestraffningen kan ske pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt: antingen genom en tillsĂ€gelse, eller bara genom viskningar eller ogillande blickar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan gruppen som âĂ€gerâ normen utöva ett slags social kontroll över den âonormaleâ, den person som Ă€nnu inte har lĂ€rt sig vad som gĂ€ller. Majoritets- och minoritetskultur
I samhĂ€llet finns mĂ€ngder av gemenskaper, grupper och kulturer som hör samman pĂ„ olika sĂ€tt. De normer, vanor och traditioner som de flesta i samhĂ€llet följer kallas ibland för majoritetskultur (majoritet = ïŹertal). NĂ€r en mindre grupp mĂ€nniskor hĂ„lls samman av sprĂ„k, normer, traditioner och andra egenskaper kallas det istĂ€llet för minoritetskultur, eller bara minoritet. Minoritetskulturer bestĂ„r ofta av en folkgrupp som skiljer sig frĂ„n majoriteten genom gruppens sprĂ„k, traditioner, religion eller etnicitet. Dessutom finns det en mĂ„ngfald av subkulturer i samhĂ€llet. Subkulturer förknippas ofta med populĂ€rkultur och en medvetet vald livsstil: hĂ„rdrockare, lajvare, veganer och campare kan betraktas som subkulturer.
Jon Henrik FjÀllgren har rötterna i flera kulturer: han Àr svensk, same och född i Colombia.
Nationella och etniska minoriteter
Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle som rymmer mÀnniskor med anknytning till mÄnga olika kulturer. Vissa grupper har funnit hÀr lÀnge. Det gÀller exempelvis Sveriges fem nationella minoriteter: judarna, romerna, samerna, sverigefinnarna och tornedalingarna. De nationella minoriteterna skyddas genom lagstiftning, som gör att gruppernas sprÄk, historia och traditioner ska bestÄ och hÄllas levande.
Individ, kultur och samhÀlle
15