Förskollärare – en profession i rörelse
EVA ÄRLEMALM-HAGSÉR & TUULA VUORINEN (RED.)
Lärarförlaget
Lärarfortbildning AB
Box 17023
104 62 Stockholm www.lararforlaget.se
Kopieringsförbud
Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
© 2023 Författarna & Lärarförlaget
textredaktör Bibbi Fagerström
grafisk form och produktion Kristina Schollin-Borg foto omslag Kristina Schollin-Borg
tryck Tryckt inom eu via Printpool, 2023 isbn 978-91-88149-88-6
Innehåll Inledning 9 FÖRSTA DELEN FÖRSKOLLÄRAR PROFESSIONEN 1. Den kompetenta förskolläraren Sonja Sheridan och Pia Williams 14 Pedagogisk kvalitet och förskollärares kompetens 16 Tre dimensioner av förskollärarkompetens 19 Sammanfattande reflektion 22 2. Fra kald til profession – udvikling af pædagogprofessionen Stig Broström 24 Hvad er en profession? .................................................................................................. 26 Et historisk blik på enheden af omsorg og læring .................................................... 29 På vej mod en professionalisering af faget ................................................................ 30 Strategier for at videreudvikle professionen 32 3. The work and profession of Estonian early childhood education teachers in the context of educational innovations Aino Ugaste .................................................................................................................. 35 Introduction ...................................................................................................................... 36 The teacher education and qualification .................................................................... 37 Goals of teachers’ educational work 39 New child-centred programs 40 The role of teachers in curriculum development 41 Teachers’ and directors’ professionalism 42 New challenges of teachers’ work ................................................................................ 44 Summary ........................................................................................................................... 45 4
5 4. Forskning mellan praktik och teori Inge Johansson ............................................................................................................. 46 Att forska om sin egen praktik ...................................................................................... 47 ”Kritiska händelser” som metod för att studera lärande i förskolan ..................... 48 Lärande och delaktighet i förskolan − exempel på användning av ”kritiska händelser” 52 Sammanfattande reflektion 54 ANDRA DELEN FÖRSKOLANS UPPDRAG 5. Lek är liv – inte tidsfördriv! Ingrid Engdahl 58 Den allomfattande leken 59 Lek är kultur i sociala sammanhang 60 Barndomspsykologin ger ny kunskap 61 Forskning om lek för social kompetens ...................................................................... 63 Toddlares lek och aktörskap .......................................................................................... 64 Barns sociala kompetens .............................................................................................. 66 Leken och läroplanen 67 Sammanfattande reflektion 69 6. Förskollärarprofessionens kärna – kommunikation med barn! Ingrid Pramling Samuelsson 70 Förändra utbildning för framtiden 73 Vad är då den svenska förskoleprofessionens utmaningar? 74 Diskussion ........................................................................................................................ 79 Sammanfattande reflektion ........................................................................................... 80 7. Böcker som kommunikativa broar i samarbete för flerspråkiga barns språkutveckling Martina Norling 81 Praktiknära forskning och kunskapsutveckling om flerspråkighet i förskolan 83 Högläsning som metod för språkutveckling ............................................................... 85 Förskolans sociala språkmiljö ....................................................................................... 86 Högläsning och metod för samarbete om barns flerspråkiga utveckling 89 Sammanfattande reflektion 91
8. Utbildning och undervisning för hållbarhet Eva Ärlemalm-Hagsér ............................................................................................ 92 Att vara förskollärare i en tid av utmaningar .............................................................. 93 Vikten av att arbeta med barns rättigheter till en utbildning och undervisning för hållbarhet 96 Forskning om förskollärares förståelser om utbildning och undervisning för hållbarhet förskolan 98 Ett transaktivt och transformativt förhållningssätt .................................................. 101 Sammanfattande reflektion − förskollärarkompetens för utbildning och undervisning för hållbarhet .................................................................................. 103 9. Förskollärarprofessionen och uppmärksamhet för bedömning Monica Ehrström .................................................................................................... 104 Inledning ......................................................................................................................... 105 Likvärdighet i förskolans utbildning 106 Bedömning för likvärdighet 107 Undervisning för uppmärksamhet 108 Följa och utmana varje barns lärande och progression ........................................ 109 Två skilda förhållningssätt till bedömning ................................................................ 110 Att följa varje barns lärprocesser för en likvärdig utbildning i förskolan ............ 110 Barns möjligheter att lära utifrån sina förutsättningar 113 Sammanfattande reflektion 114 10. Visionen – utbildningens vägvisare Kristina Jonsson 115 Socialt lärande – vad är det? 117 Förskolan och socialt lärande 118 Diskutera kollegialt för att hitta vägen ...................................................................... 119 En vision för socialt lärande ........................................................................................ 121 Ett teoretiskt perspektiv .............................................................................................. 122 Sammanfattande reflektion 124 11. Förskollärares samarbete med vårdnadshavare i förskolan Tuula Vuorinen ........................................................................................................ 125 Förskollärares samarbete med vårdnadshavare 126 Ett förändrat uppdrag 126 Förskollärarkompetens 127 Möjligheter och utmaningar ........................................................................................ 129 Sammanfattande reflektion ......................................................................................... 132
6
7 12. Preschool Teachers and Transition to School Sue Dockett och Bob Perry .................................................................................... 133 Introduction .................................................................................................................... 134 Building relationships ................................................................................................... 135 Engaging with a range of stakeholders 136 Understanding transition 137 Recognising social and individual aspects of transition 139 Acknowledging their own impact ................................................................................ 139 Reframing transition to school .................................................................................... 140 TREDJE DELEN FÖRSKOLANS INNEHÅLL 13. ”Att erbjuda musikglädje som fångar barnen” – musikundervisning i förskolan Anna Ehrlin 144 Att undervisa i musik i förskolan 145 Musikens plats i förskolors verksamhet .................................................................... 146 Att i förskollärarprofessionen lita till sin musikaliska kompetens ........................ 147 En studie av vad som karaktäriserar musikundervisning i förskolan .................. 148 Sammanfattade reflektion 151 14. Förskollärares roll i matematikundervisning Benita Berg 152 Kompetens för att undervisa i matematik i förskolan 153 Förskollärares undervisningsuppdrag − exemplet matematik 154 Förskollärares förhållningssätt till matematik 156 Förskollärares olika roller i matematikundervisningen .......................................... 158 Sammanfattande reflektion ......................................................................................... 160 15. Förskollärarprofessionen och digitala teknologier Tove del Gaiso ............................................................................................................ 161 Utveckling av digitalisering i förskolan ...................................................................... 162 Förskollärare i en digital praktik 164 Dilemman i den digitala förskolepraktiken 166 Digitala teknologier som möjlighet och risk 166 Relationen mellan vårdnadshavare och förskollärarnas uppdrag 167 Barns tidigare relationer till digitala teknologier ..................................................... 167 Inre konflikt hos förskollärarna gällande deras professionella och privata åsikter 168 Händelser med digitala teknologier i förskolans undervisning ............................ 169 Sammanfattande reflektion 171
16. Förskollärarprofessionen – naturvetenskap och teknik Tor Nilsson .................................................................................................................. 172 Förskolan som en central del i en större helhet ...................................................... 173 Naturvetenskap och teknik är väletablerade ämnesområden i förskolans praktik 173 Förskollärarprofessionen och teknik 177 Sammanfattande reflektion 178 Förskollärarprofessionen – några slutord 179 Efterord – till Anette 180 Författarnas tack 184 Referenser ..................................................................................................................... 193
Inledning
Den här boken innehåller olika perspektiv på förskollärarprofessionen, dess uppdrag och innehåll. Förskollärarprofessionen innefattar både att vara traditionsbärare och förändringsagent. Traditionsbärare genom ett holistiskt förhållningssätt till barns utveckling och lärande, där lek, lärande och skapande ses som en helhet och där förskolans miljö är av stor betydelse. Ett ytterligare perspektiv på detta är att som förskollärare se till barns intresse, vara närvarande och möjliggöra för barns inflytande och delaktighet. Att vara förändringsagent innefattar ett arbete för ett hållbart, likvärdigt och demokratiskt samhälle.
Boken innehåller tillbakablickar och synliggör hur förskollärarprofessionen skrivits fram under olika tidsperioder. Den berör, om än indirekt, många av de omvälvande förändringar som kännetecknat barns villkor och plats i samhället vid övergången från ett förindustriellt samhälle till ett digitaliserat kunskapssamhälle. I linje med de djupgående samhällsförändringarna har också förskollärarprofessionen förändrats, liksom förskollärares kunskaper och kompetenser. Forskning om förskola och förskolebarn är ett relativt nytt område, då den moderna förskolan i Sverige med alla barns rätt till en förskola inte är mer än 50 år. Speciellt har den ämnesdidaktiska förskoleforskningen utvecklats under de senaste decennierna.
Boken är indelad i tre delar: förskollärarprofessionen, förskolans uppdrag och förskolans innehåll. Varje del innehåller ett antal kapitel som speglar temat ur flera olika perspektiv, både nationellt och internationellt.
9
Förskollärarprofessionen och förskollärares kunskapsbas, kompetenser och reflekterande vetenskapliga förhållningssätt behöver också i framtiden fortsätta att utvecklas för att möta framtida krav på yngre barns utbildning, genom att pröva, ompröva och förnya sin kompetens i samspel med andra.
Vi hoppas att den här boken kan sätta i gång tankar och samtal kring förskollärarprofessionen och dess uppdrag och innehåll, såväl i ett historiskt, som i ett samtida och framtida perspektiv.
10 förskollärare – en profession i rörelse
FÖRSTA DELEN
Förskollärarprofessionen
Det är som synes inte små fordringar som ställs på en god barnträdgårdslärarinna, och det torde utan vidare inses att en person med så mångskiftande uppgifter behöver en grundlig utbildning för sitt yrke (Sandels, 1945, s. 200).
FÖRSKOLLÄRARPROFESSIONENS HISTORISKA START går tillbaka till 1800talets mitt och den barnträdgårdsverksamhet som startades i Bad Blankenburg, i Tyskland av Fredrich Fröbel. Hans pedagogiska lära och filosofi grundade sig i barns rätt att utvecklas i en kreativ miljö, inne och ute, där de kunde leka och lära. Yrkesrollen beskrevs vid denna tidpunkt i termer av att vara ledarinna, där de personliga egenskaperna var betydelsefulla:
kärlek till barnen, ett gladt och lifligt sinne, lugn och sjelfbeherskning, känsla att sätta sig in i barnasjälen, tålamod och ihärdighet, en moders kärlek och sjefförsakelse och derjemte hafva ett barnasinne … (Morgenstern, citerad i Kihlström, 1995, s. 18).
Utbildningen till barnträdgårdsledarinna var viktig och skedde på seminarier, dessa inrättades så tidigt som under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Under 1940-talet förändrades begreppet ledarinna till lärarinna. I boken Barnträdgården, från 1945, diskuterar Stina Sandels hur den idealistiska barnträdgårdslärarinnan bör vara beskaffad. Hon framhåller betydelsen av att vara en ”levande, varm människa, som har valt sitt yrke därför att hon älskar barn och ser sin glädje i samliv med dem (Sandels, 1945, s. 194). Utöver detta ska hon ha humor och vara rättvis, så att barnen känner sig välkomna och uppskattade, hon ska sträva efter att förstå vart och ett av barnen, ha god och kultiverad smak, hålla sig andligt och kroppsligt frisk, vara händig och uppfinningsrik, vara nydanande i att skapa nytt material, kunna leda barnen i sång och rytmik, vara en god organisatör, ha sin uppmärksamhet riktad mot hela gruppen av barn och vara kunnig. ”Barnen har rätt att vänta sig klara svar på sina vetgiriga frågor” (a.a., s. 197). Barnträdgårdslärarinnan ska stödja barns mångsidiga intressen, följa med i forskning och litteratur inom sitt område, ha kunskap om barns utveckling, arrangera miljöer som främjar harmonisk och allsidig utveckling för barnen samt dokumentera verksamheten och utvecklingen för varje barn (föra dagbok) och inte minst samarbeta med barnens föräldrar.
Yrkesbeteckningen barnträdgårdslärarinna kom i Sverige att ändras till förskollärare år 1955. Nu börjar även synsättet på förskollärarprofessionen förändras från att inneha specifika egenskaper till att utveckla ett förhållningssätt. I Kihlströms (1995) avhandling, 50 år efter Sandels, beskriver förskollärare själva sin yrkesroll. Nu framträder tre fokus: att ta hand om barnen, att utveckla barnen och att lära barnen begrepp, färdigheter och olika innehåll. Vidare framhålls en lyhörd, lyssnande, respektfull och följsam förskollärare med didaktisk medvetenhet och som kan anpassa verksamhetens aktiviteter till barnen.
12 förskollärare – en profession i rörelse
En profession i rörelse
Förskollärarprofessionen innefattar både att vara traditionsbärare och förändringsagent. I denna bok samlas framstående forskare och ringar in förskollärarprofessionen utifrån sina olika forskningsperspektiv.
Innehållet i boken är uppdelat i tre delar: FÖRSKOLLÄRARPROFESSIONEN, FÖRSKOLANS UPPDRAG och FÖRSKOLANS INNEHÅLL . Varje del innehåller ett antal kapitel som beskriver temat på olika sätt. Här ingår även internationella bidrag.
För att förskolan ska kunna utvecklas behöver vi förstå vad förskollärarprofessionen och förskolans uppdrag innebär i sin helhet. Då kan förskolan fortsätta hitta nya vägar för att möta nutida och framtida utmaningar i förhållande till förskolebarns utbildning.
Boken utgör en utgångspunkt till fortsatt reflektion och diskussion om förskollärarrollen – en profession som alltid är i rörelse med barnets bästa i centrum.
EVA ÄRLEMALM HAGSÉR har en bakgrund som förskollärare och är verksam som professor i pedagogik med inriktning förskolepedagogik, vid Mälardalens universitet.
TUULA VUORINEN är utbildad beteendevetare och verksam som universitetslektor i pedagogik med inriktning förskola vid Örebro universitet.
ISBN 978-91-88149-88-6 9 789188 149886 ISBN 978-91-88149-88-6 9 789188 149886
