Förskolans systematiska kvalitetsarbete
UTMANINGA R OCH MÖJLIGHETER
Erika Wallin (red.)
Lärarförlaget
Lärarfortbildning AB
Box 17023
104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se
Kopieringsförbud
Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
© 2023 Författarna & Lärarförlaget reda K tör Bibbi Fagerström grafis K form och produ K tion Nette Lövgren omslagsbild Nette Lövgren foton Kapitelförfattarna där inget annat anges. tryc K Tryckt inom EU via Printpool, 2023 isbn 978-91-88149-86-2
Inledning 11
ERIKA WALLIN
UPPDRAGET
13
1. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan – förutsättningar och främjande faktorer 14
JAN HÅKANSSON
Introduktion 14
Ett kontinuerligt och cykliskt systematiskt kvalitetsarbete 16
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan 19
Kompetens för systematiskt kvalitetsarbete – vad krävs? 20
Avslutande reflektion 23
2. Riktning, struktur och samsyn – en förutsättning för ett kvalitetsutvecklande arbete 24
SANNA WISÄTER
Introduktion 24
Bakgrund 25
Riktning – syftet med vårt systematiska kvalitetsarbete 26
Uppfylld kvalitet eller kvalitetsutvecklande arbete? 26
Välja mål? 27
Systematiskt kvalitetsarbete eller övrigt utvecklingsarbete? 28
Struktur – att hålla ihop det systematiska kvalitetsarbetet 29
Var är vi? Nulägesbeskrivning 30
Vart ska vi? Potentiell kurs och metodisk planering 34
Hur gör vi? Planering 35
Samsyn – vattnar kvalitetsutveckling i praktiken 36
Samsyn, arbetslag och det systematiska kvalitetetsarbetet 38
Avslutande reflektion 39
3. Hur blir systematiskt kvalitetsarbete enkelt, roligt och meningsfullt? 40
ELLINOR BENGTSSON OCH LINDA LARSSON
Introduktion 40
Att se möjligheter – starten på vårt utvecklingsarbete 41
Enkelt, roligt och meningsfullt 42
Vikten av systematiken – SKA som drivkraft under året 42
Prioriterade mål utifrån utvärdering 43
Målstyrt arbete utifrån barnens erfarenheter, behov och intressen 44
Starten på projekt djurfamiljen 45
Synliggöra genom dokumentation 46
Projekt djurfamiljen dokumenteras 46
Enkla dokumentationer − fokus på reflektion 49
Vikten av systematiken – SKA som drivkraft under veckan 50
Djuren i projekt djurfamiljen introduceras 50
Planering av projektet utifrån barnens behov, erfarenheter och intressen 52
Barns och pedagogers reflektion som drivkraft 53
Hur blir systematiskt kvalitetsarbete enkelt, roligt och meningsfullt? 56
Avslutande reflektion 57
4. Kvalitetsarbete med utgångspunkt i förskolans återkommande vardagssituationer 58
LINDA GUSTAFSSON OCH LINDA JOHNSTON BERGSTEN
Introduktion 58
Bakgrund 59
Ett utvecklingsarbete kommer till stånd 61
Att arbeta systematiskt med en återkommande vardagssituation 62
Hur gick det med vårt utvecklingsarbete? 64
Att fortsätta utvecklingsarbetet 67
Avslutande reflektion 70
Reflektionsfrågor 72
KVALITET OCH DOKUMENTATION
5. Kvalitet i förskolan – för barnens skull 76
INGRID PRAMLING SAMUELSSON OCH PIA WILLIAMS
Introduktion 76
Kvaliteten i Sveriges förskolor 78
Strukturellt arbete i förskolans arbete med kvalitet 81
Barns perspektiv som bas för kvalitet 82
Att rikta fokus mot barns kunnande och perspektiv 83
Undervisning i förskolan 85
En hållbar förskola 85
Avslutande reflektion 86
6. Att låta det viktigaste ta plats i förskolans systematiska kvalitetsarbete 88
FRIDA LINDROTH
Introduktion 88
Kvalitetens brännpunkt 89
Pedagogisk dokumentation av målstyrd undervisning 91
Ett mätinstrument i svensk förskola 92
Reflektion över reflektionsmetoder 94
Är pedagogisk dokumentation kontraproduktiv? 95
Processtyrd uppföljning i kombination med målstyrd utvärdering 96
Avslutande reflektion 98
7. Betydelsen av att uppleva dokumentationsarbete som något användbart 99
KARIN ALNERVIK
Introduktion 99
Dokumentationsarbetets många former 100
Berättelser 101
Rådande tankefigurer kring berättelsers struktur i dag 102
75
Organisation, strukturer och kontinuerliga samtal 104
Ansvar, sociala regler och användbarhet 105
Tillit – en viktig aspekt för att skapa ett socialt samspel 106
De positiva personliga berättelserna 107
Avslutande reflektion 110
Reflektionsfrågor 111
REFLEKTION
113
8. Med blicken på oss själva – att utveckla vår undervisning
genom systematiskt kvalitetsarbete 114
SOFIE KÄLLHAGE OCH JOSEFIN MALM
Introduktion 114
Med uppdrag att förbättra 115
Vi riktar blicken − se det lilla i det stora 116
Ett reflektionsmöte på Kullen − att välja fokus 118
Vikten av reflektionstid − vad prioriterar vi? 120
En vecka senare 122
Hållbarhet − för alla 124
Avslutande reflektion 126
9. Reflektion som motor i vårt systematiska kvalitetsarbete 128
ERIKA
WALLIN
Introduktion 128
Reflektionens innebörd och syfte 129
Reflekterande förhållningssätt 130
Konsten att få till reflektion 132
Tvivel 132
Lyssnande 132
Lösningsfokus 133
Fyra former av reflektion 134
Yttre faktorer som kan göra skillnad 135
Inplanerad tid för reflektion 135
Platsens betydelse 136
En agenda är ett bra hjälpmedel 137
En samtalsledare 137
Alla kommer förberedda 138
Hur vi använder oss av och samtalar om dokumentation 138
Avslutande reflektion 140
10. Barns delaktighet i vårt systematiska kvalitetsarbete 142
MARIA ELBRAND
Introduktion 142
Gemensam övergripande rubrik 143
Barns delaktighet och inflytande över utbildningens innehåll 146
Systematiskt kvalitetsarbete genom pedagogisk dokumentation 148
Barnens intresse som utgångspunkt 150
Att se sitt eget lärande i processen 152
Dokumentera med barnen 153
Att systematiskt utveckla utbildningen med barnen 156
Barnen visar oss vägen framåt 157
Avslutande reflektion 158
Reflektionsfrågor 160
”SKA” I ALLA LED 161
11. SKA i styrkedjan – från barn till huvudman och
tillbaka
ELLINOR BENGTSSON
Introduktion 162
Olika roller – samma mål 162
Hur hänger det ihop? 163
Kvalitetsdag − utvecklingsområden blir till prioriterade mål 164
162
Meningsskapande och tillit 165
Från svårt och läskigt till en del av SKA 167
Att skapa förutsättningar utifrån sin roll 168
Att utveckla utbildningen genom allas delaktighet 170
Avslutande reflektion 171
12. Kan man ha ett kvalitetsarbete som letar efter känslan? 172
JONNA BORNEMARK, SARA REYNOLDS OCH KARIN WIDEGREN
12 a. Små vardagliga handlingar som kan bli stora
tillsammans över tid 174
SARA REYNOLDS OCH KARIN WIDEGREN
Introduktion 174
Vara del av något större 175
Att öppna det Tredje rummet 176
Kollektiva rum för känslan av lek, krångel och förhandling 179
Måttstockar och mätbarheter 184
Avslutande reflektion 186
De som skiner, tillsammans men också var för sig 186
12 b. Känslans roll i kvalitetsarbete: lektioner från Lerum och en gammal dualist 188
JONNA BORNEMARK
Introduktion 188
Varför har vi känslor? 189
Varför har känslor fått dåligt rykte? 191
Känslornas struktur 192
Att kultivera känsla 193
Att vara ”del av” med och mot Descartes 195
Behovet av att vara del av i dag 197
Systematiskt kvalitetsarbete 199
Avslutande reflektion 202
13. Konsten att skapa förändring 204
ERIKA WALLIN
Introduktion 204
Utveckling sker här och nu 205
Från skrift till handling 207
Mod att möta det okända 208
Reflektion som leder till nya handlingar är svår att få till 209
Lärprocesser som utgångspunkt 210
Avslutande reflektion 213
Reflektionsfrågor 214
Referenser 215
Inledning
ERIKA WALLIN
Systematiskt kvalitetsarbete, ett ord som kan väcka många olika funderingar och känslor. Vi som arbetar i förskolan ska utifrån skollag och läroplan kontinuerligt dokumentera, följa, utvärdera och förbättra utbildningens kvalitet. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska leda till förändringar och förbättringar, hjälpa oss att uppmärksamma allt bra som sker i förskolans utbildning och hjälpa oss att utvecklas och utveckla förskolans utbildning. Det viktiga, tänker jag, är att vårt systematiska kvalitetsarbete blir meningsfullt för oss som arbetar i förskolan och gynnar barnen, så att de får en tryggare, roligare och en än mer lärorik tid under sina år i förskolan.
Men vad ska vi egentligen göra och hur gör man?
Vårt läroplansuppdrag säger vad vi ska göra, beskriver syftet med det systematiska kvalitetsarbetet och vad arbetet ska leda till, men ”vadet” är tolkningsbart. Därav finns det en mängd olika tankar och åsikter om vad som ska dokumenteras, följas och utvärderas. Hur vi ska genomföra det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs inte i förskolans läroplan, ”huret” äger vi själva, vilket till största del är positivt, vi kan forma huret utifrån våra egna förutsättningar och sammanhang. Men att äga huret själva kan även bli en utmaning och leda till osäkerhet, kanske till och med till onödigt och meningslöst administrativt arbete. För att huret ska bli meningsfullt krävs en förståelse för varför, kunskap kring vårt läroplansuppdrag och kunskap om utvecklingsarbete.
I dag finns det en mängd personer som försöker visa på vad och hur vi ska göra. I litteratur och artiklar florerar tips och trix, vi möts av digitala system som påstås hjälpa oss och det finns starka röster i sociala medier, ett tyckande om vad som är rätt eller fel, bra och dåligt. Men jag tänker att saker och ting är inte svart eller vitt. Det finns perspektiv på
11
allt och vi kan (ska) göra olika, för att få till ett lyckat och meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete.
Om vi vill vigda våra tillvägagångssätt, tankar och åsikter kan vi behöva få till oss inspiration och ny kunskap. Det här är en antologi, skriven av förskollärare, utvecklingsledare, kvalitetschef, rektorer, forskare och en filosof. Alla med olika erfarenheter och kunskaper. Sammanlagt är vi 17 personer som har skrivit bokens 13 kapitel, några enskilt och några tillsammans, utifrån olika perspektiv på förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Med den här antologin vill vi visa på olikheter, både kring vad och hur vi kan göra. Olika tolkningar av vad uppdraget i 2.6 ”uppföljning, utvärdering och utveckling” i förskolans läroplan innebär och olika sätt att genomföra det systematiska kvalitetsarbetet på. Vi hoppas att du som läsare kan lära och inspireras av mig och mina medförfattare. Inget kapitel visar sanningen, utan varje text är en liten aspekt av en komplex helhet som är föränderlig.
Boken är uppdelad i fyra olika delar: Uppdraget, Kvalitet och dokumentation, Reflektion och ”SKA” i alla led. Varje del avslutas med några reflektionsfrågor som du kan reflektera kring både individuellt och tillsammans med dina kollegor, för att utveckla ert systematiska kvalitetsarbete. Alla kapitel i boken är helt fristående från varandra, så du som läsare kan läsa i den ordning du själv önskar. Längst bak i boken finner du varje kapitels referenser.
Du finner säkert flera röda trådar mellan texterna i boken, men du kommer även att se olikheter. Det är en av de viktigaste tankarna med boken − vi kan (ska) tänka och göra olika. Läs, begrunda och inspireras. Plocka ut delar från de olika kapitlen och komponera fram era egna ställningstaganden, ert eget arbetssätt och innehåll för att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete som blir meningsfullt för er.
Erika Wallin
12
