9789188149855

Formellt skrivande i alla ämnen på gymnasiet

ATT UTVECKLA UNDERVISNING

Suzanne Parmenius Swärd Maria Brandin

Daniel Poland Stina Widell

Lärarförlaget

Lärarfortbildning AB

Box 17023

104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se

Kopieringsförbud

Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.

© 2024

Suzanne Parmenius Swärd, Maria Brandin, Daniel Poland, Stina Widell & Lärarförlaget

Textredaktör: Lena Vestlin

Grafisk form och produktion: Nette Lövgren

Tryck: Tryckt inom EU via Printpool, 2024

ISBN 978-91-88149-85-5

Innehåll

Inledning 7

Formellt skrivande på gymnasiet 11

Suzanne Parmenius Swärd

Vägar till läraryrket 33

Daniel Poland, Stina Widell och Maria Brandin

Del A: Grundläggande textmedvetenhet 41

Kapitel 1. Ett baspaket för ettornas skrivande 42

Stina

Kapitel 2. Att punktmarkera struktur i olika texttyper 61

Stina

Kapitel 3. Skrivlektioner i Svenska 1 och Svenska 3 67

Maria

Didaktisk reflektion, del A: ”Skrivhandlingar är som lego” 78

Suzanne

Del B: Ordning och reda i text 81

Kapitel 4. Samarbete över ämnesgränserna 82

Stina och Daniel

Kapitel 5. Att arbeta med skrivhandlingar i biologi 95

Daniel

Kapitel 6. Skrivhandlingar och stödstrukturer i filosofi 110

Stina

Kapitel 7. Akut träning på ordning och reda 115

Stina

Didaktisk reflektion, del B: Tillit, språkglädje och elevaktivitet 126

Suzanne

Del C: Vetenskapligt skrivande

Kapitel 8. Vetenskaplig stil 132

Maria

131

Kapitel 9. Att öva på vetenskapliga texter i rapporter 143

Daniel

Kapitel 10. Att skilja på akademisk och retorisk stil 153

Stina

Didaktisk reflektion, del C: Stark inramning och modelltexter 158

Suzanne

Del D: Att uttrycka kunskap

Kapitel 11. Litterära analyser 162

Maria

161

Kapitel 12. Att öva skrivande för bedömning 181

Daniel

Didaktisk reflektion, del D: Tydlighet och tålamod 192

Suzanne

Didaktisk reflektion, del A–D: En sammanfattande reflektion 194

Suzanne

Epiloger 197

Daniel, Stina, Maria och Suzanne

Referenser 204

Inledning

Det här är en bok om hur man i olika ämnen på gymnasiet kan arbeta med formellt och vetenskapligt skrivande. Bokens idé blev till under ett fortbildningsprojekt om vetenskapligt skrivande i en gymnasieskola utanför Stockholm. Fortbildningen omfattade sex tillfällen, hälften heldagar och hälften halvdagar. Tre av tillfällena innehöll föreläsningar och workshop. De övriga bestod av workshop, reflektioner och textläsning och samtal. Vid varje träff deltog ett antal lärare som representerade olika ämnen.

Bokens syfte är att ge kunskap om det formella skrivandets grunder.

Föreläsaren under fortbildningen, Suzanne Parmenius Swärd, beskriver inledningsvis och löpande hur teorier och metoder hämtade från föreläsningarna kan implementeras i undervisning i klass. I huvuddelen av boken ges läsaren möjlighet att få följa tre lärare, som medvetet arbetar med formellt och vetenskapligt skrivande under ett läsår: Daniel Poland, Stina Widell och Maria Brandin. De undervisar således med inspiration från de teorier och metoder som presenterades under fortbildningen. Läsaren får följa med dem i planering, genomförande och reflektion och se hur de vänder och vrider på problem som uppstår under arbetets gång. De delar med sig av läraryrkets utmaningar och möjligheter, hela tiden med fokus på elevernas lärande och skrivutveckling.

Vi får en unik inblick i en lärares vardag med allt vad det kan innebära av utmaningar, som tidsbrist och elever i svårigheter, men också av glädje, god samvaro, trygga klassrum och nyfikna elever.

Bokens upplägg

Boken inleds med att universitetslektorn och före detta ämnesläraren

Suzanne Parmenius Swärd går igenom grunderna i formellt skrivande. Innan vi får ta del av undervisningsupplägg från de tre lärarna Daniel,

Stina och Maria, presenterar de sig. Varför blev de lärare och vilka är deras utmaningar i yrket? Syftet med presentationen är att ge en bild av vilka de lärare är, som ger sig i kast med det tuffa, och många gånger utlämnande, uppdraget att dokumentera sin undervisning under ett års tid.

I huvuddelen av boken bidrar de tre lärarna med totalt tolv kapitel där de visar hur de lägger upp undervisningen för den vetenskapliga och formella skrivträningen. Dessa kapitel är indelade i fyra övergripande delar utifrån löst sammankopplade teman: A. Grundläggande textmedvetenhet, B. Ordning och reda i text, C. Vetenskapligt skrivande och D. Att uttrycka kunskap. I de olika kapitlen får läsaren följa gymnasielärarnas undervisningsprocesser från förberedelse till genomförande och reflektion. Varje kapitel inleds med en arbetsgång som beskriver undervisningsprocessen, för att ge en överblick över momentet. Temana kan också kopplas till Suzanne Parmenius Swärds introduktion till formellt skrivande, där tips, metoder och teorier om det vetenskapliga skrivandet och läsandet presenteras. Hon avslutar varje temadel med en didaktisk reflektion, där varje rubrik och mellanrubrik kan ses som korta sammanfattningar av centrala förhållningssätt i undervisningen.

Fortbildningsfrågan

Det här är en bok som både handlar om hur lärare kan arbeta med formellt skrivande på gymnasienivå och om fortbildning, både på skolutvecklingsoch individnivå. Frågan om huruvida fortbildning för lärare hjälper och gör nytta är ständigt aktuell och har debatterats flitigt på senare tid. De flesta forskare är överens om att ämnesinriktad fortbildning fungerar bäst, särskilt den fortbildning som lärare själv har önskat. För att fortbildning ska fungera och ge något till deltagarna måste man utgå från deras behov och förväntningar. Vad behöver de för att de ska känna att de utvecklas?

Det är nästan alltid självklart för dem som ordnar fortbildning att utgå från deltagarnas önskemål, men det är inte säkert att vare sig deltagarna eller de som beställer fortbildningen tänker på att deltagarna måste kunna ta till sig innehållet på ett sätt som gör att fortbildningen leder till någon slags förändring. Att deltagarna enbart matas med tips och trix

är meningslöst, om inte fortbildarna upprättar en dialog med deltagarna om att undervisning inte förändrar sig själv, utan att man själv måste vara aktiv och förändringsbenägen. Innehållet ska givetvis inte bestå av självklarheter som alla redan känner till och det ska inte heller vara ett innehåll som påbjuds uppifrån utan inblandning av dem som ska delta. I vårt fall hade en grupp lärare önskat att få veta mer om hur de kan arbeta med vetenskapligt skrivande. Hur skulle de kunna få eleverna att skriva bättre formella och vetenskapliga texter? De hade upptäckt ett problem och de ville genom fortbildning hitta lösningar.

Innan man sätter i gång med en fortbildning måste man utkristallisera problemet. Vad har vi för syfte? Vart vill vi nå? Hur kan vi avgränsa innehållet så det blir hanterbart? Vilken förförståelse behöver lärarna ha för att kunna ta till sig innehållet? Vilken teoretisk utgångspunkt har jag som fortbildare och vilket är objektet för deltagarnas lärande?

Lärarna som deltog i fortbildningen har kommenterat, ställt frågor utifrån sina förkunskaper och intressen, men också fastnat vid olika problem och lösningar. Det var väldigt viktigt att ta deltagarnas frågor på allvar och stanna upp och ventilera problemen ordentligt. Därefter har de provat att förändra sin undervisning. De tog då fasta på delar av föreläsningarna och på de texter som de ansåg vara relevanta och har därefter provat dem i sina klasser.

Formellt skrivande på gymnasiet

✒ Suzanne Parmenius Swärd

I mitt fall, när jag föreläser om vetenskapligt läsande och skrivande, utgår jag alltid från en skrivning i läroplanens allmänna del. Den gäller för alla ämnen och uttrycker ett förhållningssätt som jag tycker speglar och fångar vad det vetenskapliga handlar om. Det lyder enligt följande:

[Eleverna ska] kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

(Gy11, Del 1, Gymnasieskolans uppdrag)

I ovanstående citat skrivs tanken fram om vad ett vetenskapligt förhållningssätt är. Det kan tolkas som att lärare måste integrera olika typer av handlingar i undervisningen som leder till att eleverna under gymnasiet tillägnar sig ett vetenskapligt sätt att tänka. Att bryta ut och identifiera vilka handlingar det kan vara, är det väsentliga innehållet i de föreläsningar jag har hållit under fortbildningsprojektet. Hur vet man vad som ska göras?

I stort kan man säga att eleverna måste läsa och diskutera texter av olika slag. De måste möta formella och vetenskapliga texter och kunna ta sig igenom dem. De ska förhålla sig kritiskt till det överflöd av information som möter oss människor dagligen och behöver då språkliga verktyg för att kunna uttrycka sig kritiskt. De behöver kunna bygga, alltså skapa och strukturera, formell och vetenskaplig text och genom texten formulera sin kunskap, bland annat med hjälp av relevant och adekvat användning och utredning av begrepp. Men hur undervisar man för att allt detta ska ske?

Ett huvudsakligt fokus i mina olika fortbildningsinsatser har varit språk och text. För att kunna leda elever mot en utveckling av deras vetenskapliga skrivande, måste du själv som lärare vara medveten om de texter du vill att eleverna ska kunna skriva. Lärare behöver alltså förstå hur olika typer av vetenskaplig text är konstruerad. Det finns tekniker för att bygga den vetenskapliga texten. Behärskar läraren dessa tekniker kan de också integrera skrivundervisning i den ordinarie undervisningen. Fortbildningens mål är således en ökad textmedvetenhet hos deltagarna och i förlängningen en ökad måluppfyllelse hos eleverna.

I huvudsak bygger fortbildningen på ett antal texter som jag skrev för Skolverkets projekt Läslyftet (Skolverket u.å., exempelvis Parmenius Swärd, 2016, 2018a och b). Där presenteras idén om att lärarna ska bygga ett klassrum som är elevaktivt, textnära och utforskande. Det betyder att lärare måste lära sig att aktivera eleverna i samtal, läsning och skrivande. Ska eleverna exempelvis läsa en vetenskaplig artikel så ska läraren inte enbart fokusera på faktainnehållet, utan även granska hur texten är konstruerad och föra ett samtal om det. Man kan till exempel granska hur skribenterna skriver fram sitt syfte, hur de presenterar sina resultat, vilken typ av språk de använder (med många passiva satser eller så kallade nominaliseringar etcetera) och hur de garderar sig i vad de kommer fram till i sina slutord och sina diskussioner. Att låta eleverna skriva ner sina fynd efter samtalet förstärker deras lärande. Att de sedan får pröva på egen hand ger ytterligare utveckling av deras skrivkompetens.

I följande avsnitt går jag igenom innehållet i de föreläsningar jag har hållit och som grundas i de ovan nämnda texterna. Föreläsningarna är anpassade efter gruppens behov och har diskuterats och ventilerats efter att föreläsningarna har genomförts. Min genomgång nedan är upplagd utifrån de områden som de deltagande lärarna har fastnat vid och ansett vara viktiga. Följande områden har således utkristalliserats och utgör stommen för genomgången och dokumentationen av lärarnas erfarenheter:

a) Grundläggande textmedvetenhet

b) Ordning och reda i text

c) Vetenskapligt skrivande

d) Att uttrycka kunskap

Formellt skrivande i alla ämnen på gymnasiet – att utveckla undervisning visar hur du som yrkesverksam eller blivande lärare kan främja elevernas lärande och skrivutveckling i olika ämnen.

Boken ger dig teorier, metoder och didaktiska reflektioner om det formella skrivandet. Du får också följa tre gymnasielärares arbete med att implementera strategier och modeller för det formella skrivandet i sina klassrum. Du kan ta del av upplägg, elevtexter och dialoger med elever för att få en konkret inblick i hur man kan utforma undervisningen. Det handlar om allt från att punktmarkera struktur i olika texttyper till att öva på vetenskapliga texter i rapporter.

Du får på ett unikt sätt följa lärarnas egna reflektioner kring den lärandeprocess de skapar i klassrummet; vad, varför och hur kan man arbeta för att maximera elevernas lärande?

Det här är en bok som förenar vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Boken ger dig kunskap och idéer om hur du kan utveckla din undervisning, så att dina elever får ännu bättre förutsättningar att lyckas med sitt formella skrivande i gymnasieskolan.

SUZANNE PARMENIUS SWÄRD är fil. dr i svenska med didaktisk inriktning, universitetslektor i pedagogiskt arbete och före detta ämneslärare i svenska och historia. MARIA BRANDIN är ämneslärare i engelska och svenska. DANIEL POLAND är ämneslärare i biologi och naturkunskap, med en doktorsexamen i marinbiologi. STINA WIDELL är ämneslärare i svenska, filosofi och italienska.