9789187523557

Begär

BEGÄR MÖRK KÄRLEK

HELEN LINDHOLM

BEGÄR HELEN LINDHOLM

Begär Utgiven av Visto förlag www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Helen Lindholm © Omslagbild: iStockphoto Första upplagan Tryckt i Riga, 2016 ISBN: 978-91-87523-55-7

Till Cassandra och Leo, och till farsan som jag vet skulle ha varit bĂĽde stolt och glad.

Fรถrsta delen EROS

Kapitel 1

Agna kroken

Jag är en kurvig blondin som gillar att skratta och att ta ett glas vin emellanåt. Jag har två underbara barn som betyder allt för mig.

När de är hos sin pappa skulle det vara roligt att ha någon att göra vuxensaker ihop med. Skriv ett meddelande till mig så svarar jag garanterat! Extra bonus om du skickar med foto förstås.

Carl log för sig själv när han läste den personliga informationen som hörde till signaturen ”Hotblonde66” och tittade granskande på det korniga fotot av en blekt blondin som höjde ett drinkglas mot kameran samtidigt som hon skrattade stort. I huvudet översatte han raskt det han just läst. Han började få en viss vana vid det här laget. Kurvig blondin betydde troligen överviktig, ett glas vin emellanåt tydde på att hon var rätt hård på kröken, någon att göra vuxensaker med var en omskrivning för att jag vill knulla med nån, extra bonus för foto menade att hon var rätt ytlig.

Hennes foto var säkert tjugo år gammalt om man skulle tolka signaturen som att den kurviga blondinens födelseår var 1966, vilket innebar att Hotblonde66 troligtvis såg för jävlig ut på alla nytagna kort och därför valde ett gammalt foto att bifoga profilen på dejtingsajten. Möjligen kunde Hotblonde66 vara ett säkert val ifall man var ute efter sex, så Carl lade hennes sida som en favorit under sin profil, och fortsatte att kolla upp vad det fanns för andra nyheter sedan han senast hade besökt lovenest.se.

9

Det var i och för sig bara några timmar sedan han senast loggat in och surfat runt bland alla presumtiva flickvänner men några nya profiler hade lagts upp. Efter att ha granskat dessa och kunnat konstatera att inget nytt av intresse hade tillkommit fortsatte han med att kolla sina favoriter och sedan sin mailbox.

Just när han öppnat ett mail från Sol&Vind, och var i full färd med att läsa om hennes olika ex-killar och obehagliga upplevelser med andra män som hon träffat på nätet (”fast det känns helt annorlunda med dig, säkert … du verkar jättegullig”), hörde han det typiskt energiska klampandet från sin chefs välputsade lågskor. Han hann precis klicka upp det exceldokument med kvartalsrapporten som han BORDE jobba på innan chefen kom in på hans rum och såg uppfordrande på Carl. Man trodde inte på stängda dörrar på Alpha Finans AB, vilket gjorde det svårt att privatsurfa på arbetstid.

Som tur var föredrog chefen lågskor med sulor som förde ett herrans liv. Carl ville inte ens tänka på hur det skulle bli ifall chefen helt plötsligt skulle byta skosmak. Det skulle troligen aldrig hända, Eric Cederskiöld var alldeles för snobbig för att klä sig i något annat än skräddarsydd kostym och blanka snörskor. Tur för Carl. ”Kvartalsrapporten, Carl …”

Eric såg menande på sin Vulcainklocka i rostfritt stål. Carl var redan hjärtligt less på den där klockan. ”Alla amerikanska presidenter kör Vulcain”, hade Eric skrutit när han bytt sin Rolex mot det här nya armbandsuret. ”Rolex är för svennar.” ”Före dagens slut lovade du och nu går jag hem om en kvart. Du måste leverera, Carl, du måste leverera.”

Carl nickade, såklart måste man leverera. ”Den är strax klar, Eric, jag skulle bara kolla en grej … jag mejlar över den direkt!” Rapporten hade varit färdig att skicka redan igår men han hade tjuvhållit på den. Ingen idé att framstå som nån slags superarbetare, förväntningarna på att man skulle fortsätta i samma stil skulle vara alldeles för jobbiga. Dessutom hade han i lugn och ro kunnat sitta och surfa hela dagen, med rapporten som alibi.

Eric tystnade, såg inte riktigt nöjd ut med att inte få fortsätta

10

med sin uppsträckning men nickade och inskärpte till sist Skicka den DIREKT, Hoffman! Sen vände han och gick med klampande steg in på sitt eget kontor, tydligen nöjd med att fått sista ordet och att ha fått piska upp en av de lata förlorare han hade att chefa över. Carl räckte båda händernas långfingrar mot sin chefs försvinnande kavajrygg och mailade sedan iväg rapporten, som legat färdigt att skicka sedan imorse.

Han loggade ut från datorn och sträckte på sig. Jaha … fredag då.

Han hade en dejt ikväll igen, det var jävligt lättraggat på lovenest. se, den dejtingsajt han föredrog, och ikväll skulle han träffa Sofie igen. De hade redan träffats en gång, över kaffe, och ikväll skulle de äta middag på en italiensk restaurang nere i centrum. Han brukade ta med sina dejter dit, det var bra mat och helt OK priser, vilket var en förutsättning för att bjuda någon på middag om det var osäkert ifall man fick nåt för den investeringen.

Märkligt … trots att de flesta tjejer hävdade att de var feminister och att allt skulle vara så jävla jämlikt så blev det ändå sura miner och gnäll ifall inte killen öppnade dörrar, drog ut stolar och bjöd på middagen. Kanske var feminismen inget annat än att tjejerna kunde strunta i att lägga upp sig, trots att de hade tagit emot både drinkar och mat.

Sofie hade varit helt OK, hon hade snackat en massa men han trodde hon mest varit nervös. Hon såg inte illa ut heller, ingen strålande skönhet men fint brunt hår och stora bröst, precis som han tyckte om. Han märkte att hon var osäker och ville vara till lags, det var alltid ett bra tecken. Det vore ju förjävligt att kasta bort en hel fredagskväll och ändå inte få ligga.

Han suckade. Fyrtiofem år var han och det kändes ändå inte som om han egentligen sökte något stadigt förhållande. Han antog att han varit singel så länge att han helt enkelt inte kunde tänka sig att ha en partner som gjorde att han måste kompromissa med sitt eget bekväma liv. Tanken på att inte få göra som han ville, när han ville, var inte angenäm. De flesta lediga tjejer runt 40 hade

11

dessutom barn och att flytta ihop med någon var en tillräckligt skrämmande tanke utan att behöva få en massa skrikande småungar eller truliga tonåringar på köpet. Nej tack. Fast ensamstående mammor var lätta att uppvakta, de föll för så lite och la upp sig nästan tacksamt över att någon ville ha dem. Dessutom var de påhittiga och gillade verkligen sex. Han antog att det fanns en hel massa frustrerade småbarnsmammor med uppdämda behov på nätet så det verkade inte bli någon brist på dejtmaterial direkt.

Han sträckte på sig ännu en gång och slog handflatorna beslutsamt i skrivbordet. Nej, nu skulle han hem och duscha. Ikväll skulle han fanimej få ligga!

Innan Carl hann resa sig och ta på sig jackan kikade Fredrik in genom dörren. ”Läget? Är du på hemväg?”

Carl nickade och tog jackan från klädskåpet. ”Dejt ikväll.

Andra dejten så vi får se om det blir bortamatch inatt.” Han log menande. ”Du då, Haag? Blir det På Spåret, lådvin och fredagsknullet, månne?”

Fredrik var nygift och hade precis fått en dotter. Det gick inte att bli mer hellyllesvensson än Fredrik Haag. Han hade för fan till och med en Volvo.

Det drog något längtansfullt över Fredriks ansikte. ”Dejt … jaså. Var ska ni gå då? Är det ännu en av herr Hoffmans erövringar på nätet?” Carl log självsäkert. ”Det är som en jävla buffé därute, Haag. Och du springer och gifter dig. Det är som om du vill att livet ska vara slut.” Han gick förbi Fredrik och klappade honom i ryggen, gick snabbt som en man med ett mål. ”Squash imorgon?” Fredrik ropade efter Carls försvinnande ryggtavla. Han höjde handen i en jakande gest utan att vända sig om.

Carl såg på Sofie över kanten på rödvinsglaset. Hennes ögon glänste i skenet från värmeljusen hon tänt och han kände hur det

12

sög till i magen av förväntan. Hon var faktiskt snyggare än vad han mindes från deras första dejt och ikväll hade hon på sig en urringad top som visade en lovande klyfta.

De satt i hennes mörkblåa IKEA-soffa och drack rött chilenskt bag-in-boxvin ur IKEA-glas, stora som akvarium. Middagen hade varit trevlig, maten hade varit god som vanligt. Klassisk italienare, rutiga bordsdukar, runda chiantiflaskor och massor av stearinljus och atmosfär. DeMarco var ett bra ställe och ägaren hade blinkat okynnigt åt Carl när han visat dem till deras bord. Jo … Sofie var inte den första dejten han tagit med dit och hon skulle inte bli den sista heller. ”Vad var det du jobbade med, Carl?” Sofie tog en klunk ur sitt gigantiska glas och såg uppmärksamt på honom. Han önskade att inte konventionen krävde att man skulle gå igenom allt detta först innan man kunde gå in i sängkammaren. ”Jag jobbar som projektledare på Alpha Finans, det är ett stort marknadsföringsföretag och vi har kunder i många länder. Det blir en del resor.” Sofie såg vederbörligen imponerad ut. Hon behövde ju inte veta att de resorna sällan var till några mer exotiska platser än Estland och Danmark. ”Det låter spännande. Vad härligt att få resa. Jag gillar ju att jobba med barnen men man blir väldigt låst, det är klassrummet som gäller liksom.”

Hon pratade och pratade, om sitt ointressanta jobb som förskolelärare och om någon ointressant resa hon gjort. Han tog en klunk vin och låtsades lyssna intresserat medan han såg sig om i hennes vardagsrum. Hon hade velat gå hem till honom men han hade kommit med en ursäkt, det gick tyvärr inte för det var stambyte på gång i hela huset och det såg förjävligt ut hemma, sorry, och de hade gått till henne istället. Stambyte var en bra ursäkt, det lät stort, omfattande och allvarligt och han hade kört med den ursäkten, för att slippa ta med tjejer hem, länge nu. Egentligen hade han en mycket svävande uppfattning om vad ett stambyte var men det funkade i alla fall. Han anade att hon visste vad som

13

låg i luften, hon hade druckit rätt mycket vin och nu kände han igen tecknen, leken med håret, de förstulna smekningarna på hans arm och händer när hon skulle poängtera något hon sagt och bitandet i läppen. Sofie var rätt oerfaren verkade det som, visste inte hur hon skulle gå vidare och han fann det lite roande.

Efter att ha stått ut med hennes pladdrande ännu en stund så svepte han det sista vinet, satte ner glaset på soffbordet av glas och kysste henne mitt i en utläggning om hur hennes ex minsann aldrig lyssnat på henne. Han visste inte ifall han gjorde det för att han var kåt eller för att han var så jävla trött i öronen. Nu blev det åtminstone tyst.

Carl hade legat och stirrat i taket i närmare en timme innan Sofies andning tydde på att hon faktiskt somnat. De hade knullat med varandra två gånger, och sen hade hon lagt sig med huvudet på hans bröst och fortsatt att prata. Herregud. ”Vet du vad som skulle vara härligt? Att ta en promenad på Djurgården! Vi kan ta med en picknick. Vore inte det kul?”

När han hörde att hon planerade för en gemensam lördag fick han nästan spel. Han mumlade något obestämt och tvingade sig att ligga stilla medan hennes fingrar lekte med håren på hans bröst. Innan hon somnade hann hon föreslå både fika med hennes väninnor och bio och han kände hur paniken växte. Han kände igen typen, den desperata klängiga längtan efter ett förhållande och instinkten att fly fort som fan kom över honom men han tvingade sig att vänta tills hon somnat innan han försiktigt gjorde sig fri från hennes bläckfiskarmar som hon lindat runt honom.

Tyst och vant klädde han på sig i mörkret, smög sig ut ur sovrummet och tog på sig skorna och jackan. Just när han försiktigt öppnade ytterdörren hörde han hur Sofie ropade på honom från sovrummet. ”Carl!” ropade hon med sömndrucken röst. Han svor inombords och öppnade snabbt dörren, inte längre noga med att göra så lite väsen av sig som möjligt. Han sprang snabbt nedför trapporna,

14

och just innan han fick upp porten mot gatan hörde han hur hennes dörr slogs upp och sedan hur hon ropade på honom igen. ”Carl! Vart ska du?” Hon skrek så det ekade i trappuppgången, och han kunde höra desperationen i hennes röst. Snabbt klippte han av både hennes rop och sitt dåliga samvete genom att stänga den tunga porten och skyndade hemåt i den tidiga morgonen.

15

Kapitel 2 Big Fish Carl sov länge på lördag morgon, trött både av sexet, vinet och av den rätt långa promenaden hem genom folktomma gator. När han vaknat gick han upp, pissade länge och väl och tog sedan med sig sin laptop till sängen tillsammans med en kopp starkt kaffe. Han loggade in på lovenest.se och konstaterade att Sofie, eller Kramiz som hon kallade sig på nätet, herregud, skickat honom ett meddelande där hon krävde att få veta varför han stuckit utan att säga ett ord. Han suckade av irritation, glad över att han aldrig gav ut vare sig sin adress eller mobilnummer till de tjejer han dejtade.

Tanken på att ha en tvärarg Sofie utanför sin ytterdörr var inte direkt upplyftande.

I början av sitt nätdejtande hade han gett sitt mobilnummer till en tjej som sedan bombarderat honom med samtal och sms. Hon hade dessutom lyckats ta reda på var han bodde genom mobilabonnemanget och skämt ut honom framför grannarna genom att stå och skrika skällsord i trappuppgången. Tursamt nog hade han just stått i begrepp att flytta men han grämde sig fortfarande över att han fått lov att byta mobilnummer. Sedan dess fick all kommunikation ske genom mejlen och chatten på lovenest.

Carl bestämde sig för att inte svara, chansen att de skulle ses igen på stan eller någon annanstans var ytterst liten och hade han tur skulle hon snart tröttna på att skicka honom meddelanden också. Hans förhoppningar sjönk när det dök upp ännu ett

16

meddelande från Kramiz i inkorgen. Hon hade tydligen eldat upp sig ytterligare eftersom hon i detta meddelande informerade honom om att han var ett kräk och att han skulle förklara sig, hon kunde se att han var online och visste att han sett hennes mail.

Satan. Han hade inte tänkt på att man kunde se vilka av lovenest. ses medlemmar som var online. Hmm … fast det hade ingen betydelse, han tänkte i vilket fall som helst inte svara.

Medan han ögnade igenom de andra meddelandena i inkorgen ringde telefonen på nattygsbordet och han konstaterade med viss bävan att det var morsan som ringde. ”Ja, det är Carl”, svarade han, mycket käckare än vad han kände sig. ”Hej gubben! Hur är det!?” Som vanligt presenterade hon sig inte. Han kunde höra sorl i bakgrunden och nån slags röst som ropade ut ett meddelande från en högtalare. Hon var väl på jobbet. ”Hejsan mamma. Jodå, det är bra. Har varit ute och tränat lite bara … ligger och vilar nu.” Han riktigt kände hur tungan svartnade i munnen på honom … på laptopens klocka kunde han se att den visade 13.30. ”Bra att du kommit igång med träningen. Jag har känt mig jättetjatig ska du veta. Vad gjorde du för nåt? Joggade eller? Du borde komma ner till oss på SATS, det är så mycket roligare att träna i grupp. Vad ska du göra ikväll då? Nån intressant dejt kanske?”

Jaha, då var det klippt igen då. Morsan ansåg att hon var mer än diskret med sina antydningar om flickvän, och i förlängningen barnbarn, men det var samma visa varje gång de talades vid. En gång, när hon druckit vin och varit lite slirig, hade hon faktiskt frågat mer eller mindre rent ut ifall han var bög, eller ”homosexuell” som hon sagt. Hans haka hade nästan trillat rätt ner på golvet.

Vart fan hade hon fått det ifrån? Jo, han tog ju aldrig hem nån flickvän och hon ville bara att han skulle veta att det var helt OK ifall han var ”queer”. Var fick hon alla uttryck ifrån, han var inte ens säker på vad queer betydde och tvivlade på att hon använde uttrycket korrekt.

17

”Mamma”, sa han irriterat, och hörde hur hon fnissade ursäktande. ”Du vet väl att man kan dejta på nätet också nuförtiden, man behöver inte ens ut och leta på krogen längre. Gittan i receptionen har skrivit in sig på nån sån där hemsida och träffade en jättetrevlig man. Ja, nu rann det ju ut i sanden förstås men ändå. Det kanske vore nåt för dig.”

Han kunde inte låta bli att småle åt att morsan trodde att detta var rena nyheterna för honom, han hade anmält sig till Lovesearch när nätdejting var sprillans nytt och säkert hunnit med att dejta ett tresiffrigt antal tjejer vid det här laget, varav han säkert satt på minst hälften av dem. Nätdejting-jaså mamma, säger du det.

Det rasslade till i en högtalare i bakgrunden och hans mamma ursäktade sig. ”Nu måste jag in, det är mitt zumba-pass nu. Tänkte bara ringa en snabbis och säga hej. Puss, gubben. Vi hörs”. ”Puss”, sa han automatiskt men hon hade redan lagt på. Han pustade. Det var något med hans mamma som gjorde honom rent fysiskt utmattad. Det hade varit skönt att ha fått ärvt åtminstone en bråkdel av hennes energi men han bråddes på sin far, som varit fullt nöjd med att låta sin energiska hustru styra och ställa med alla beslut, från semesterplaner till husrenoveringar. Tur det, annars hade nog både hus och fritid sett rätt torftiga ut. Farsan hade dött för ett par år sen, och han hade en känsla av att morsan fortfarande var irriterad över att farsan gått och dött utan att ha frågat henne om lov innan han fick den där hjärtinfarkten.

Till utseendet var han lik sin mamma, som tur var. Han hade ärvt hennes tjocka, mellanblonda hår, hennes mörkblå ögon och långa seniga fysik. Han hade aldrig behövt träna i hela sitt liv men hade ändå alltid sett vältränad ut. Nu, en bit in på fyrtio, hade några extra kilon krupit sig på runt midjan men han såg ändå mycket bättre ut än de flesta andra män i samma ålder som han kände.

Han knappade till på laptopen så att skärmsläckaren försvann och konstaterade att han fått ett nytt meddelande medan

18

han pratat i telefonen. Det var inte från Kramiz, hon satt väl och laddade om för en ny utskällning, utan från en lovenestmedlem han inte kände till. MissLuv hade skickat ett kort snabbmeddelande till honom. ”Nyfiken på dig” löd det kort och gott. Han klickade på MissLuvs namn och kom direkt in på hennes medlemssida.

Det första han såg var fotot på henne och hennes blå ögon, overkligt blå tittade de in i hans egna ögon med en lugn och lätt humoristisk blick. Hon var blond, håret uppsatt i en slarvig knut eller hästsvans och slingor av silkesmjuka lockar inramade hennes finmejslade ansikte där fylliga läppar, naturligt röda utan hjälp av läppstift, särades i ett mjukt leende. Och så de där blå ögonen.

Herrejävlar! Han satte sig omedvetet rakare upp i sängen och läste nyfiket informationen om henne. Hon var 33 år gammal, lejon och tyckte det var viktigt med ett aktivt sexliv och jämlikhet.

Informationen var ganska knapp, MissLuv hade uppenbarligen inte fyllt i så mycket om sig själv men han läste hennes korta personliga meddelande och gillade det. ”Jag är trött på att vara ensam. Människan är skapad för att leva i sällskap och det vill jag också göra. Jag tycker om att skratta, att älska och att bara vara. Det viktigaste för mig är inte hur du ser ut eller hur gammal du är utan att vi trivs ihop. Skriv till mig!

Kanske är du den rätte!”

Han tittade på fotot igen och kände en ovan känsla av iver i maggropen. Hon var så vacker. Vacker och ung. Och hon var nyfiken på honom. Han klickade på ”svara” och satt för ett ögonblick och tänkte efter. Sedan började han skriva. ”Vad roligt att du är nyfiken på mig. Vad vill du veta? Jag svarar gärna, helst över en kopp kaffe eller ett glas vin. Har inget speciellt för mig ikväll, om du är ledig”. Han tryckte iväg meddelandet och ångrade sig genast, det verkade antagligen jävligt angeläget och patetiskt att vara så tillgänglig men nu var det försent att ångra sig.

Satan. Han skulle ha varit coolare, inte så jävla needy.

Han klickade fram hennes medlemssida igen och läste igenom den knappa informationen en gång till. Han kunde se att MissLuv

19

var online och tittade förhoppningsfullt på ikonen för inkorgen, som om hans blotta vilja kunde få ett meddelande från henne att materialisera sig där. Han surfade vidare på lovenest.se men det var bara ett ytligt intresse han kunde förmå sig att uppbringa, han var hela tiden ytterst medveten om att inkorgsikonen visade att korgen innehöll 0 nya meddelanden, och när det till sist dök upp en etta i fetstil vid inkorgen så kände han hur fjärilarna i magen flaxade till. Han klickade raskt upp det nya meddelandet och stönade av besvikelse och irritation när han såg att det var ytterligare ett ilsket mail från Kramiz, hon hade eldat upp sig ytterligare och öste ovett över honom. ”Förbannade karljävel, skitstövel och knöl” var några av epiteten hon använde. ”Knöl” tänkte han roat, var det verkligen någon som använde det som skällsord nuförtiden? Sofie, sjuttitalet ringde och ville ha tillbaka sina skällsord, tänkte han och log för sig själv. Han var upptagen med att läsa Kramiz alias Sofies ursinniga, och ganska långa meddelande och var därför inte medveten om att han fått ännu ett mail förrän han läst färdigt och mer eller mindre bestämt sig för att logga ut, kliva upp och bege sig ner på stan för att ta sig en matbit. Det var från MissLuv. Med bultande hjärta klickade han fram meddelandet och läste med stigande jubel. ”Ett glas vin låter trevligt. Var och när?”.

Han tänkte efter och beslöt sig för att föreslå en vinbar på Söder, ett lite finare ställe med bra vinkällare och där det inte stod en trubadur som sjöng Hotel California bredvid en när man försökte prata. Klockan åtta? Rätt omgående kom ett accepterande meddelande tillbaka från MissLuv. ”Vi ses där! Vi känner igen varandra från fotona./Maria” Han stängde laptopen och skuttade upp ur sängen. In i duschen och sen ut och käka. Plötsligt var han full av energi. Energi och förväntan.

20

Kapitel 3 Flashback I duschen tänkte han på Maria igen. Han kunde inte minnas när han senast hade reagerat på det viset på en kvinna. Eller inte ens på en kvinna, på ett foto av en kvinna. Han visste ju inget om henne mer än att hon var vacker och kunde uttrycka sig i skrift.

Fast det verkade i alla fall vara hon själv på fotot, han hade varit med om kvinnor som lagt ut bilder som inte ens föreställde dem själva vilket var extremt pinsamt att hantera när man väl träffades. Vad trodde de egentligen? Att man skulle ha överseende med både övervikt och fulhet på grund av deras fina karaktär?

Carl medgav för sig själv att han var ytlig, han ville att kvinnorna han låg med skulle hålla en viss standard även om han inte ville träffa dem mer än några få gånger. Nog för att man kunde släcka ljuset i sovrummet men det kändes alltid bättre att ligga med en vacker kvinna, att veta att man fångat och nedlagt ett byte som andra män skulle velat ha.

Han torkade bort imman på badrumsspegeln och löddrade in hakan med raktvål. Han granskade sin nakna kropp. En liten kula på magen men annars helt ok. Det blonda håret låg bakåtslickat över huvudet och när han förde rakkniven försiktigt över huden framträdde den skarpa haklinjen och de fylliga läpparna. Han såg nöjt på sig själv. Han såg bra ut. Jävligt bra.

I högstadiet hade det varit annat, han hade utvecklats sent och hört till dem som mobbats av de som tidigt fått både könshår

21

och skäggstubb. De där killarna som fick alla tjejer de ville ha.

Sportkillarna.

Han mindes fortfarande hur Stefan och Bullen, de värsta översittarna i hela skolan, brukade göra narr av honom i duschen efter varenda gympalektion. ”Hoffman, hur går det? Har du fått nåt hår på kuken?” Rått gapflabb från Bullen och Stefan och ett mer nervöst fnissande från de andra killarna som var innerligt glada över att inte vara den som utsattes för ”skämtandet”. ”Hoffman, du har gått fel. Tjejernas omklädningsrum ligger där borta.” De svidande snärtarna med den hoprullande handduken som lämnade stora, blåröda märken efter sig. ”Hoffman, vill du följa med på fest i helgen? Jag ska knulla med Pia och du kan få titta på om du vill.” Kläderna som kastats i toalettstolen och som stank av piss när han drog upp dem.

Själv hade han inte förlorat oskulden förrän han var arton och hela högstadiet hade han varit olyckligt kär i Pia. Det hade hon vetat om, han hade märkt hur hon var snäll och uppmuntrande mot honom när hon ville ha något, pengar kanske, eller en ask cigaretter. Då kunde hon stryka sig mot honom, som av en händelse, innan hon såg på honom med sina stora blå ögon och svängde med sitt blonda hår. ”Carl … kan du köpa cigg åt mig? Snälla …” Och han hade fallit för det tricket varenda gång. När hon fått det hon ville ha såg hon inte åt hans håll mer utan stod med de tuffa killarna i rökrutan och bolmade upp ciggen som han köpt. Han hade kunnat se hur hon bjöd Stefan och Bullen ur paketet, deras triumferande blickar.

En gång hade hon tryckt sina stora bröst mot hans arm och han hade genast fått stånd. Stefan hade sett hur det putade i hans byxor och var inte sen att fästa allas uppmärksamhet på bulan. ”Vafan Hoffman, är du kåt? Hoffman är kåt på Pia.” Pia hade fnittrande knuffat till Stefan som fångat in henne med en arm runt midjan.

22

Carl slog snabbt bort det obehagliga minnet. I gymnasiet hade han äntligen vuxit ikapp de andra killarna och faktiskt blivit riktigt snygg, som den fula ankungen som plötsligt blir en svan.

Men det hade inte spelat någon roll, stämpeln som tönt satt kvar tills hans mamma och pappa flyttat och han fick byta skola. Han tog vara på tillfället att byta identitet, formade sitt nya jag med omsorg. Nu svärmade tjejerna runt honom och han tog för sig, kunde knappt tro att det var sant.

Flyktigt tänkte Carl på Fredrik Haag som han gett ett halvt löfte om att spela squash med. Skit samma, de hade inte bestämt nåt säkert. Haag ville väl ha en anledning att komma hemifrån en stund. Carl hade träffat Fredriks fru och kunde förstå ifall han längtade ut ibland. Ännu ett bevis på att det bara var puckon som band upp sig till en person. Det längsta förhållande Carl haft varade i två veckor innan han tröttnade.

Om Carl någonsin skulle kunna tänka sig att binda sig till en enda kvinna måste hon såklart vara mycket vacker, sexet måste vara något alldeles extra och det skulle inte vara fel ifall hon hade ett bra jobb med en hög inkomst. Han vägrade försörja någon loser som hade ett låglönejobb.

Han klappade in lite after shave på kinderna, kände hur det sved. Blinkade uppmuntrande åt sin spegelbild innan han gick för att klä på sig.

23

Carl är en framgångsrik medelålders man, snygg och charmig. Han är den eviga ungkarlen som aldrig varit kär.

På nätet träffar han massor av kvinnor men är endast ute efter sex. Tills han träffar den vackra, mystiska Maria och blir huvudlöst förälskad. Men hon sviker honom och han blir bitter och rasande.

I jakten på Maria och på hämnd kommer han att ta ut det raseriet på alla kvinnor som kommer i hans väg.

”Begär gör för nätdejting vad Hajen gjorde för badstränder. Spänning hela vägen fram till ett slut som lär få varje skräckälskare att rysa av glädje.” Johan Ring, författare till bland annat skräckromanen Fyra Minuter ”Jag följer andlöst denna nedåtgående spiral av mänskligt förfall, med ett slut lika hårresande som oväntat.” Catrine Tollström, författare till spänningsromanen Experimentet ”En debut skriven med intensitet. Nätdejting med oväntade vändningar.” Hanna Lindberg, författare till STHLM Confidential

ISBN 978-91-87523-55-7

www.vistoforlag.se

9 789187 523557