Innehåll
Ett kärleksbrev till grön ideologi 9 Katarina Folkeson & Sofia Kamlund
1. En tillbakablick på grön historia
Violete Kurti
2. En otraditionell idéhistoria
Robert Englund
3.
Den spretiga familjen 43
63
Gustav Fridolin
5. Från fundis till realos
31
Lisa Dalklint
4. Så föds en ideologi
21
89
Aida Badeli 91 Åsa Lindhagen 9 7 Amanda Lind 103 Henrik Blind 111 Göran Hådén 115
6. Modernisten, investeraren och spararen
Lorentz Tovatt
7.
Makt ska delas – inte ägas 135
Eva Goës
It’s not easy being green 15 9
Katarina Folkeson & Sofia Kamlund
Tack 16 3
Bokens författare 16 4
121
•
Ett kärleksbrev till grön ideologi Katari na Fo lke s on & Sofia Ka m lun d
»Är du höger eller vänster?« »Inget av det, jag vill framåt.« »Men om du måste välja – höger eller vänster?« »Det är inte så enkelt. Jag är grön. Jag vill framåt. Om något så är jag i mitten. Ibland till vänster och ibland till höger.« Otaliga gånger har det replikskiftet skett när vi pratat med kompisar, väljare och andra politiker. Att vara varken höger eller vänster är verkligen något som kan leda till en lång diskussion. Hur kan det komma sig att en politiskt intresserad person inte vill, eller kan, placera sig på den där mätstickan som utgör svensk politik? Varför envisas de gröna med att vara så svåra att placera in i de traditionella facken? Detta, och mycket annat, kommer att diskuteras i boken som du nu läser. Den finns för att vi, redaktörerna, saknade just en sådan här bok: en bok som berättar om oss gröna, som sätter oss i en kontext och som beskriver vår identitet. Nästa gång du, som läser denna bok, får höra att gröna partier inte behövs »för att andra partier redan har en klimat- och miljöpolitik«, så ska du veta att den gröna ideologin, vilken ligger till grund för de gröna partiernas politik, inte är ett filter som andra partier kan använda när de pratar om klimat och miljö. Grön ideologi är definitivt en egen ideologi. Et t kärleksbrev til l grön i deologi
9.
För att något ska kunna benämnas som en ideologi krävs det att vissa kriterier uppfylls. Tre grundläggande är: 1) Ett gemensamt system av politiska idéer och värderingar om hur samhället är. 2) Tillförandet av politiska lösningar och visioner om hur samhället bör vara. 3) En idé om hur vägen dit ser ut. Den gröna ideologin uppfyller alla tre kriterier och behandlar allt så inte enbart de sakfrågor som ligger inom miljö- och klimatom rådet, utan ger en beskrivning av hur hela det gröna samhället ska se ut. Klimatförändringarna och miljökatastrofer har tvingat alla par tier att ha en klimat- och miljöpolitik. Men det är enbart i en ideologi som naturen och dess begränsningar utgör grunden för tankarna och påföljande handlingar. Medan andra ideologier har låtit de av människan skapade systemen, exempelvis det ekonomiska systemet, utgöra grunden för ideologin så har den gröna ideologin tagit sin utgångspunkt i naturen, dess lagar och begränsade tillgångar. Men den har inte stannat där. Tvärtemot vad många vi möter verkar tro så har den gröna ideologin, likt andra ideologier, svar på politikens alla frågor. I kapitel 4 får du möta den gröna ideologin i relation till andra ideologier. Utgångspunkten för de skillnader som finns kan hittas i de fyra pelare som Tysklands gröna parti, Die Grünen, formulerade år 1983: 1) Ekologiskt ansvar. 2) Gräsrotsdemokrati. 3) Social rättvisa. 4) Ickevåld. Det svenska Miljöpartiet de gröna, som vi redaktörer är en del av, utgår ifrån de tre solidariteterna: solidaritet med djur, natur och det 10.
Katarina Fo lk e s on & S of i a Kamlu n d
ekologiska systemet, solidaritet med kommande generationer och solidaritet med världens alla människor. Om vi för en stund tar med oss de fyra pelarna och de tre solidariteterna, och går tillbaka till där vi började, så går det att resonera mycket kring var dessa passar in på den traditionella höger–vänster skalan. Låt oss börja med den första pelaren och den första solidari teten. Att ta ekologiskt ansvar, eller att visa solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, betyder att hela tiden ta hänsyn till hur mycket naturen har att ge oss. Det finns de som insett detta för länge sedan – urfolken. Om detta får du läsa i kapitel 5. Som du kommer att kunna läsa i kapitel 3 och 6 så finns inom den gröna ideologin olika inriktningar för att ta ekologiskt ansvar. Det finns olika idéer om vilken väg som ska väljas för att göra det, men målet är detsamma: en värld inom naturens ramar. I den världen får du till exempel, till skillnad från vissa socialistiska samhällen, vara rik. Men, till skillnad från vissa kapitalistiska samhällen, så får du inte utnyttja systemet. Personlig ekonomisk rikedom är inte något fult, så länge du inte använder den för att övertrassera naturens tillgångar, och om du nu råkar vara grön och rik, vad gör du då med pengarna för att samtidigt ta ekologiskt ansvar och visa solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet? Som grön värdesätter du förmodligen kultur och upplevelser stort, eller så är du intresserad av att investe ra i teknik som kan hjälpa oss att övervinna klimatförändringarna. I kapitel 5 kommer du att få läsa mer om grön kulturpolitik och i kapitel 6 beskrivs olika synsätt på hur teknik – och pengar – kan ta oss framåt. I kapitel 2 får du bland annat möta tänkaren Tim Jackson, som pratar om hur mer pengar inte gör oss lyckligare. Samtidigt så värdesätter gröna annat än pengar. Ditt värde kommer, inom den gröna ideologin, inte att sättas utefter hur stor årsinkomst du har eller hur många du är chef över. Särskilt det senare är något som ofta återkommer i den gröna ideologin. För oss gröna är Et t kärleksbrev til l grön i deologi
11.
alla människor lika mycket värda oavsett maktposition i s amhället (och egentligen oavsett någonting alls). Som du kan läsa mer om i kapitel 7 så har gröna en annan syn på makt än många andra. Makt är något som ska fördelas och roteras. Detta leder oss in på den andra pelaren, om gräsrotsdemokrati. Inom den gröna ideologin så ska makt delas och roteras. Ingen ska kunna sko sig på makten eller använda den för att ta sig framför andra. Varje människa behövs och ska kunna nå en maktposition, om hen vill, men det bygger särskilt på att inte andra abonnerar på denna för länge. Demokratin och besluten ska tas så nära de som berörs som möjligt. Organisationer som är engagerade i sakfrågor ska kunna påverka inom sitt expertområde. Genom att dela på makten kan också olika perspektiv synas, representationen av olika grupper ökas och auktoritära dragningar kvävas. Allt detta är tankegods som hör hemma i den gröna ideologin. Det handlar lika mycket om att allas röster ska få höras som att inte låta en röst höras över alla. Det är typiskt grönt att det inte finns en enda ledare eller en tydlig grundare som alla hänvisar till. Det finns inte en grön filosof, som skulle vända sig i graven om gröna tvingas till en, för den, dålig förhandling och det inte finns en grön person att rådfråga när vägar ska väljas. Istället har kartan över den gröna ideologin ritats av många. Om detta kommer du att få läsa i kapitel 2. Kanske är det därför som gröna sinsemellan fortfarande tjafsar om grundläggande principer? När ingen är den självklara grundaren så finns ingens tankar att backa tillbaka till. Istället måste de mångas tankar samlas, vägas samman och prioriteras. Det blir dessutom extra svårt då gröna vill föra talan för de som inte själva kan göra det. Vi kan inte fråga skogen vad den tycker om att köra bil på biogas. Vi kan inte fråga havet hur många vindkraftverk som kan byggas utanför kusten. Vi kan inte fråga bina, getingarna eller fladdermössen hur deras liv ska kunna samverka med vårt. Och det kan vara svårt att acceptera och hantera som grön. Att inte kunna applicera de demokratiska verktygen när det gäller något av det viktigaste som vi bestämmer 12.
Katarina Fo lk e s on & S of i a Kamlu n d
över: naturen. Istället måste var och en av oss tala för skogen, havet, djuren och insekterna. Vi gör det gärna, men det är inte alltid våra röster överensstämmer och inte sällan är det just här som de interna konflikterna blossar upp. Gröna är allt som oftast både feminister och antirasister. Mänskliga rättigheter står högt på agendan. Kort sagt: vi gröna förespråkar social rättvisa. Eller solidaritet med kommande generationer och med världens alla människor. Varje liv är viktigt, har ett värde och ska kunna utvecklas. Du kommer i kapitel 5 att möta både grön HBTQI - politik och grön migrationspolitik i praktiken. Om vi återigen tar exemplet med ekonomisk rikedom så får du som är rik inte heller använda dina pengar för att förtrycka eller utnyttja andra människor. Det ryms inte i den sociala rättvisan. En annan klassisk fråga som brukar dela upp människor i höger och vänster är den om offentlig eller privat välfärd. Eller, på mer folkspråk: ska kommuner, regioner och kanske staten driva våra skolor, sjukhus och vårdboenden, eller ska privata företag (få) göra det? Om du identifierar dig som vänster så svarar du antagligen att det ska vara offentligt ägt, att skattepengar inte ska gå till näringslivet och att varken utbildning eller vård är till salu. Är du däremot höger så kommer ditt svar förmodligen vara att det går att kombinera att tjäna pengar – vilket ändå får ses som målet med näringsverksamhet – med att bedriva bra skola och omsorg. Som höger kommer du att anse att den som vill starta och driva en skola ska få göra det. Du kommer kanske att säga att privata aktörer kan erbjuda den konkurrens som behövs för att de offentliga ska utvecklas. Utan den konkurrensen så finns det kanske inga incitament för att utvecklas. Men om du är grön, vad tycker du då? För det första: social rätt visa betyder att varken ditt ursprung eller dina ekonomiska förut sättningar ska vara ett hinder, men inte heller något som ger dig ett försprång framför andra. För det andra: varje människa är unik och Et t kärleksbrev til l grön i deologi
13.
kan därför behöva, eller utvecklas bättre under, olika förutsättningar. Att alla skolor och att all vård därför måste bedrivas inom det offentligas, något stela, ramar är därför inte särskilt grönt. Men det är heller inte grönt att någon kan tjäna stort på andras utbildning eller sjukdom. Har du en pedagogisk idé eller en tanke om hur vård och omsorg av äldre kan göras bättre så ska du kunna förverkliga den genom till exempel en stiftelse eller någon annan driftsform. Vi gröna tror att om du kan använda din drivkraft till att förverkliga dina drömmar så kommer du också att göra ett bättre arbete och trivas mer i ditt liv. Om din drivkraft däremot är att urvattna välfärden för att tjäna pengar på människors behov så finns det inget rum för det i den gröna ideologin. Kort sagt: det viktiga är inte vem som äger våra skolor, sjukhus och vårdboenden – utan hur de drivs, att pengarna går tillbaka till verksamheten och att olika individer kan finna den plats där de trivs. Detta får kanske inte helt plats i den beskrivning som höger och vänster medger. Men som vi redan konstaterat så vill vi gröna något annat, något mer – vi vill framåt. Till en ny välfärd med individen i fokus för allas rätt till utbildning, vård och omsorg. Det är social rättvisa, det är solidaritet med kommande generationer och det är solidaritet med världens alla människor. Vi behöver nog stanna kvar en tid till vid den andra solidariteten, den om solidaritet med kommande generationer. Vad betyder det egentligen? Det finns många svar på den frågan. Ekologiskt så handlar det om att inte förbruka mer resurser än jorden kan ge oss. När detta skrivs använder vi i Sverige mer resurser än vad planeten klarar av. Om hela världens befolkning levde som vi gör skulle mänskligheten behöva fyra jordklot, jämfört med den mängd resurser vi kan förbruka under ett år utan att klimatet blir varmare. Men det finns bara en planet som vi människor kan bo på. Det betyder att vi tar resurser som våra barn och barnbarn skulle ha haft. När vi odlar grödor på marken, så att näringsämnena tar slut, hur ska då våra barn klara sig? När vi tar sönder ozonlagret så att solens strålar bränner 14.
Katarina Fo lk e s on & S of i a Kamlu n d
sönder planeten, var ska våra barnbarn leka då? När vi använder kärnkraftverk för att värma våra hus och koka vårt kaffe, hur kan vi vara säkra på att vi inte ger våra barnbarnsbarn en tickande radioaktiv bomb i present? Alla de som inte lever ännu, men som kommer att leva, ska ha möjlighet att födas till en värld som inte bara är beboelig utan som erbjuder livskvalitet. Det är solidaritet med kommande generationer. Det går snabbt att konstatera att om generationerna innan oss hade visat mer solidaritet med dig och mig så hade kanske inte denna bok funnits. I kapitel 1 kommer du att se en tidslinje som beskriver den relativt unga gröna ideologin. Du kommer då att se att klimatoch miljökatastrofer som har skett genom historien har varit en anledning för gröna att samlas och organisera sig. Hade de tidigare generationerna inte gjort det som de gjorde, så hade kanske vårt liv sett helt radikalt annorlunda ut. Samtidigt har mänskligheten ofta agerat utefter bästa förmåga utifrån den kunskap som funnits vid tillfället. Eftersom kunskap är under ständig förändring så finns det anledning att som grön leva åtminstone delvis enligt försiktighetsprincipen. Den beskrivs mer i kapitel 6. En frågeställning som en grön ofta möter på detta tema är om vi vill spola tillbaka tiden och leva »som på stenåldern« eller »som under efterkrigstiden«. Det finns säkert olika svar på den frågan. Många gröna vill att vi människor kommer närmare naturen. Att vi tydligare får en koppling till den och att vi därför får direkt återkoppling från naturen om vi överskrider dess kapacitet. Men samtidigt är de flesta gröna väldigt lika många andra människor. Vi arbetar, bor i vanliga bostäder och transporterar oss. Vi vill inte ha självhushållning e ller samhällen utan el. Vi tror inte att en tillbakagång av samhället kommer att vara lösningen, och framför allt är den inte genomförbar. Istället måste vi tänka framåt – vi måste vara progressiva. Samhällen förändras hela tiden, vilket diskuteras i kapitel 5, och vi gröna måste se till att den förändring som nu sker är till gagn för naturen och till gagn för våra barn. Om vi gör det så kommer inte kommande Et t kärleksbrev til l grön i deologi
15.
generationer att tycka att ett grönt liv är jobbigt – det kommer att vara det nya normala. Vi måste helt enkelt bygga det samhället nu. Men att ha solidaritet med kommande generationer handlar inte enbart om att ta hand om platsen som de ska leva på. Det handlar också om att kommande generationer ska kunna leva det liv som de vill ha. Oavsett vilka de är, så ska de kunna uttrycka det. De ska få älska vem de vill, se ut hur de vill och vara vilka de vill. Att hela tiden bevaka detta är vi skyldiga dem. Precis som generationer innan oss har kämpat för våra rättigheter. I kampen för demokrati och mänskliga rättigheter finns det en princip som är viktig: den om ickevåld, vilket också är den fjärde och sista pelaren från Die Grünen. För gröna är det onaturligt att använda våld för att nå sina mål. För oss helgar inte målet medlen, så att säga. I kapitel 7 kommer du att få läsa om hur före detta språkrör för svenska Miljöpartiet blockerat planerade provsprängningar av kärnvapen, med sina egna kroppar. Att hindra provsprängningarna var vid tiden förmodligen alldeles självklart, men lika självklart var det att inte själv bruka våld utan att använda sig av civil olydnad. Att vara beredd att, till en viss gräns, bryta mot lagar eller förordningar för att hindra vidriga handlingar, men att sedan också vara beredd att ta sitt straff för det, är en vanlig metod bland gröna. Att göra det både här i Sverige, för att skydda en gammal skog, eller i ett annat land för att stoppa kärnvapen, är naturligt. Det är här vår solidaritet med världens alla människor kommer in. Var du än är född så ska du slippa kärnvapen. Du ska ha en skog, ett hav eller en orörd savann att gå till. Du ska alltid veta att både du och dina barn har både mat och vatten i tillräcklig mängd. Du ska vakna av fåglarnas sång eller väckarklockans ringande, inte av bomber som faller. Du som vill ska kunna utbilda dig till ditt drömyrke. Din dröm om att bli läkare, ingenjör eller lärare ska kunna gå i uppfyllelse var du än föds. Men världen ser inte ut så idag. För dig som inte kan ge mat och vatten till dina barn, för dig vars skog är skövlad till förmån för någon annans matförsörjning, för dig som vaknar av bomber, 16.
Katarina Fo lk e s on & S of i a Kamlu n d
för dig som utbildat dig men aldrig fått en chans att använda dina kunskaper, eller för dig som inte får utbilda dig för att du är flicka så ser världen inte ut så. För dig ska det gröna samhället finnas. Var du än föds ska du kunna växa upp trygg. Du ska kunna vara den du är och förverkliga dina drömmar. Om grönas syn på solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och migration kan du läsa mer i kapitel 5. Vi som är redaktörer för denna bok har befunnit oss i den gröna rörelsen under många år. Vi var bägge tidigt engagerade i frågor om fred och djurrätt, och när vi letade en politisk hemvist så var det i ett grönt parti som den så självklart fanns. Vi hoppas att vi med denna bok har lyckats med att ta ett grepp om den gröna ideologin som vi själva tycker har saknats. Vi gör inte anspråk på att ha fått med allt och ser med värme fram emot alla som tycker att just deras perspektiv saknas. För det är just så som grön ideologi är. Den är som en stor och spretig familj. Som kan bråka om precis allt runt matbordet, men som också är helt överens om att vår familj är precis den som behövs i grannskapet. Som behövs för att väga upp mot den där grannen vars gräsmatta har perfekt raka kanter och som bara odlar blommor vars nyans passar ihop med den senaste bilen, eller mot de där andra grannarna som bor i ett kollektiv där de aldrig tycks vara överens om vem som ska göra vad, eller mot den där sura grannen som alltid skäller på andra. Som en motpol mot alla dessa grannar så behövs den gröna familjen. Men det finns en konflikt i familjen som vi aldrig kommer att bli överens om. Det handlar om ifall vi ska sitta i styrelsen för samfällighetsföreningen eller om vi ska engagera oss genom att skicka in motioner till årsmötet. En del av familjen tycker att det bästa är om vi sitter i styrelsen, för där kan vi få makt och påverka året om, se till att de gemensamma ytorna blir gröna istället för grå, att blommorna får växa fritt och att antalet parkeringar förblir få. Den andra delen av familjen vill absolut inte att vi ska sitta i styrelsen. Där kommer vi att behöva förhandla med andra familjer, och vid förhandlingar Et t kärleksbrev til l grön i deologi
17.
En förenklad förklaring av fundis och realos är att fundisar värderar prin ciper och idéer högst, medan realos värderar genomslag i politiken högst.
18.
måste man vara beredd att ge upp viktiga frågor. Det vill inte denna del av familjen. De vill att vi ska kunna fortsätta kämpa utan att någonsin ge med oss. Detta är de två begrepp som kallas fundis och realos. Fundisarna är den del av familjen som inte vill sitta i styrelsen – eller i regeringen för den delen. Realosarna är den del av familjen som tycker att styrelsen – eller regeringen – är en viktig plats för oss gröna för att konkret kunna påverka. I den gröna rörelsen så finns denna konflikt ständigt närvarande. Vi kommer inte att i den här boken lösa den, men kanske kommer du att ha valt sida när du har läst klart.
Katarina Fo lk e s on & S of i a Kamlu n d
Bokens författare
Katarina Folkeson (red.) är tidigare kommunalråd och politisk sekreterare för Miljöpartiet, samt före detta språkrör för Gröna Studenter.
Sofia Kamlund (red.) är kommunpolitiker för Miljöpartiet i Helsing borg, sammankallande för Gröna Studenter och engagerad i djurrättsfrågor.
Violete Kurti är civilekonom och författare, samt tidigare språkrör för Grön Ungdom Syd.
Robert Englund är pressekreterare för Miljöpartiet och ministern för internationellt utvecklingssamarbete.
Lisa Dalklint är aktiv i Gröna Studenter i Lund och har en politices kandidatexamen inriktad på statsvetenskap och grön ideologi.
Gustav Fridolin är författare, folkhögskollärare, tidigare språkrör för Miljöpartiet och före detta utbildningsminister.
Aida Badeli är språkrör för Grön Ungdom och har arbetat för Miljö partiet i Europaparlamentet.
Åsa Lindhagen är finansmarknadsminister samt tidigare jämställdhetsminister och socialborgarråd för Miljöpartiet i Stockholm.
164.
Amanda Lind är kultur- och demokratiminister samt tidigare partisekreterare och kommunalråd för Miljöpartiet i Härnösand.
Henrik Blind är kommunpolitiker i Jokkmokk, förtroendevald i Sveriges kommuner och regioner samt ledamot i Miljöpartiets för troenderåd.
Göran Hådén är bland annat skribent och analytiker vid den gröna tankesmedjan Cogito, samt tidigare ledamot i Miljöpartiets partistyrelse.
Lorentz Tovatt är riksdagsledamot och klimat- och energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, samt tidigare språkrör för Grön Ung dom.
Eva Goës är engagerad miljöpartist i Härnösand, ledamot i Global Greens, tidigare språkrör för Miljöpartiet och en av partiets första riksdagsledamöter.
165.
En bok om grön ideologi © 2021 Katarina Folkeson & Sofia Kamlund (red.) m e dv e r Ka n de Fö r Fat ta r e Violete Kurti, Robert Englund, Lisa Dalklint, Gustav Fridolin, Aida Badeli, Åsa Lindhagen, Amanda Lind, Henrik Blind, Göran Hådén, Lorentz Tovatt, Eva Goës, Katarina Folkeson, Sofia Kamlund bi l der Alla illustrationer av Sara Luukkanen Underlagen för porträtten är privata fotografier Porträttunderlaget på s. 6, Katarina Folkeson, är fotograferat av Catrin Steen Porträttunderlaget på s. 96, Åsa Lindhagen, är fotograferat av Henrik Svensson Karlsson Grafisk form Micael Bäckstr öm Omslagsillustration Sara Luukkanen Tryck JS C Kopa, Litauen 2021 I SB N 978-91-8650-565-3 MB M Förlag
www.mbm-forlag.com Boken är tryckt på Nautilus Classic, 100% återvunnet papper
Den gröna ideologin grundar sig på tankar och uppfattningar som på viktiga sätt skiljer sig från andra ideologier, även när dessa säger sig ha ett grönt perspektiv. Med den här boken vill vi ge en introduktion till grön ideologi, med olika perspektiv på dess historia, grundläggande idéer om naturen och människan, hennes miljö och framtid – och hur allt detta kan omsättas i praktiken. Boken innehåller förklaringar av viktiga begrepp och utvecklar resonemang med hänvisningar och exempel. Den rör sig från en beskrivning av den gröna ideologin till personliga texter om viktiga gröna principer. Den innehåller inte alla svar, men många författare har bidragit med flera olika perspektiv. Inom den gröna ideologin ryms många röster. Vi har försökt att göra en bok om grön ideologi som vi själva hade velat läsa när vi en gång började engagera oss i den gröna rörelsen. Välkommen in! Katarina Folkeson Sofia Kamlund
Boken innehåller följande avsnitt: Förord: Ett kärleksbrev till grön ideologi Katarina Folkeson & Sofia Kamlund En tillbakablick på grön historia Violete Kurti En otraditionell idéhistoria Robert Englund Den spretiga familjen Lisa Dalklint Så föds en ideologi Gustav Fridolin Från fundis till realos Aida Badeli, Åsa Lindhagen, Amanda Lind, Henrik Blind, Göran Hådén Modernisten, investeraren och spararen Lorentz Tovatt Makt ska delas – inte ägas Eva Goës Efterord: It’s not easy being green Katarina Folkeson & Sofia Kamlund
ISBN 978-91-8650-565-3
9
789186
505653