

ROLLES VÄRLD
Där känslorna bor
Giselle Abbas
Illustrationer: Angela Abbas
ROLLES VÄRLD
Där känslorna bor

Giselle Abbas
Illustrationer: Angela Abbas
Till dig som är vuxen och läser boken för barn
Den här boken är till för dig som ett verktyg för att prata om dina och barnets känslor tillsammans. Du kommer att få läsa om fem olika steg som kan vägleda en i att möta barn i deras känslor. För att hjälpa barn att hantera känslor spelar samreglering mellan den vuxna och barnet en stor roll. Små barn saknar förmågan att självreglera och behöver stöd för att med tiden utveckla egna färdigheter. Boken är inte tänkt som behandling och ska inte användas i stället för att söka professionell hjälp, utan materialet är tänkt som inspiration och för att väcka nyfikenhet.
Mitt namn är Giselle Abbas – mental tränare, moderator, föreläsare och poddskapare med fokus på psykisk hälsa.
Mitt mål är att alla barn ska få möjlighet att förstå känslor –både sina egna och andras – och att känslor ska ses som en naturlig del av livet. Genom att öka förståelsen för känslor kan barn lära sig att hantera dem, lösa problem och bygga goda relationer.
Vi lär oss att reglera känslor genom att först samreglera med en trygg vuxen. Därför innehåller boken också konkreta verktyg för dig som vuxen – som ett stöd i samtalet, stunden och relationen. Att få hjälp med känsloreglering skapar trygghet, och det är i den tryggheten som barnen så småningom lär sig att själva stå stadigt i sina känslor.
Känslor – nyckeln till vår inre värld och handlingar
Den här boken är tillägnad min lillebror, som jag hastigt förlorade den 29 april 2020. Rolle var en ung man med så mycket kärlek och drömmar om att göra världen till en bättre plats – där alla mår bra. Han ville att barn och unga skulle få utrymme att prata om sina känslor, acceptera dem och förstå att allt vi känner är en del av att vara människa. Han trodde på en värld där inkludering och kärlek skulle få leda. Där vi lyssnar på varandra, lyfter varandra och skapar en trygg plats för alla – oavsett vem man är eller vad man bär på inombords.

logik med andra människor när vi är i en emotionell kris.
Vårt överlevnadssystem är menat för en kortsiktig aktivering, för att sedan återgå i vårt sociala engagemangssystem. Vi vet att vi i vissa situationer behöver ett aktiverat stresspåslag för att handskas med problemsituationer, men när vi har en fortgående och långvarig stress så påverkar det vår hälsa.
Traumatisk stress under barndomen kan få långtgående effekter på vår hälsa som vuxen.
Under barndomen lär vi oss om våra känslor, hur de får oss att känna oss och andra, hur vi uttrycker dem och vad vi ska göra när känslor är överväldigande. Emotionell coachning är en metod utvecklad av forskaren John Gottman som hjälper barn att lära sig färdigheter och självreglering med hjälp av vuxna. Emotionell coachning bygger emotionell intelligens genom att barn får lära sig känna igen, sätta ord på och förstå sina känslor. Det i sin tur hjälper till att utveckla empati och sociala färdigheter. Metoden lär ut självreglering genom samreglering. När vuxna validerar barns känslor känner de sig hörda och värderade, vilket bygger tillit och öppen kommunikation. Genom att arbeta med känslor och hitta lösningar hjälper det barn att navigera i relationer, hantera konflikter på ett mer hälsosamt sätt och utveckla självtillit.
Här kommer fem steg med tips på hur vi kan stötta barn i att förstå och hantera sina känslor.
Steg
1: Upptäck känslor
Första steget är att upptäcka vad som pågår inom barnet. Genom att se bortom beteendet kan vi identifiera de bakomliggande känslorna – och på så sätt uppmärksamma
emotionella signaler innan de hinner eskalera. När barnet upplever en stark och överväldigande känsla är prioriteten att lugna. Empati stödjer möjligheten till samreglering, vilket hjälper till att generera en lugnande reaktion i hjärnan och i kroppen. Från denna lugna plats av tillit, acceptans och respekt är barn ofta mer villiga att återge respekt och att acceptera gränser och regler. Barnet lär sig att dess känslor är sedda och förstådda.

Tips på vägen:
• Se det som ett detektivarbete och notera ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall.
• Visa med ditt kroppsspråk att du är närvarande. Håll ögonkontakt och var öppen.
• Acceptera alla känslor, även de svåra. Alla känslor är begripliga även om beteendet behöver vägledning. Avvisa eller ignorera inte känslor. Säg något
i stil med: ”Jag kan se att du är ledsen. Vill du prata om det?” Eller: ”Det är okej att vara ledsen. Vill du berätta vad det är som gör dig ledsen?”
• Hjälp dig själv att bli mer empatisk genom att sätta dig själv i barnets situation. Här kan skillnaden mellan sympati och empati behöva tydliggöras. Den första handlar mer om att tycka synd om och en kommunikation där man inte delar känslor med varandra, medan den andra handlar om kapacitet att föreställa sig själv i den andras situation. Här blir det en delad känsla.
Steg 2: Se känslor som ett sätt att skapa kontakt eller som en lärosituation

Det är viktigt att skapa en stödjande miljö där vi känner oss trygga att dela våra känslor. Känslor låter oss skapa kontakt med andra omkring oss och är ett viktigt verktyg för personlig utveckling och förståelse om sig själv och världen. Inga känslor är fel. Detta steg hjälper barnet att känna sig sedd, hörd och förstådd, vilket bygger tillit. Det uppmuntrar barnet att öppna upp sig i stället för att trycka undan känslor. En lärosituation där alla känslor är begripliga även om beteendet inte är det. Detta lägger en grund för att självreglera.
Tips på vägen:
• Pausa och se känslorna som en möjlighet till kontakt, i stället för att reagera och försöka lösa problemet.
• Gå till barnets nivå både fysiskt och emotionellt. Om barnet vill – låt det sitta i ditt knä eller håll ögonkontakt. Prata lugnt och var fullt närvarande i stunden. En varm och lugn ton signalerar trygghet och hjälper dem att reglera sina känslor.
• Validera barnets känslor genom att låta dem förstå att även om du inte håller med om reaktionerna är känslorna begripliga.
• Använd empati och visa förståelse genom att placera dig själv i deras situation.