





©Ermin Begovic2024
Förlag:BoD –Books on Demand,Stockholm,Sverige Tryck: BoD–Books on Demand,Norderstedt,Tyskland
ISBN:978-91-8097-489-9
Mammaoch Pappa, läsden på egen risk.
Ett storttacktilldesom motiveratoch inspirerat migtill att påbörjaförfattarkarriären. Ett ännu större tack till L.T. en sann vänsom harhållitmig på rätt spår underskrivandet.
Idagens samhälle är detväldigt svårtatt dejta, menintesärskiltsvårt att hittaendejt.
Dejting-processenhar väntsupp ochner;det är idag en standard att hittanågon att liggamed innanman blir seriös meddem.Allaverkar vara ien »Hoe-phase« därdeliggermed flera olikapersoner. Detfinns appardär manmatchar medfrämlingaroch någontimme senare så ligger manmed varandra.Att finna en seriös relation är inte ilikastort fokussom deten gång varoch en sådankulturskapartvå helt olika tankesätt ochvärldar.
Killar tänker oftastbaramed kuken, dentar demtillplatser de inte enshadegått medett vapen, bara föratt få ligga. De saknar konsekvenstänkför sina handlingar ochsålänge de fårligga är de nöjda.
Tjejer åandra sidantänkeroftastlitemer försiktigt.Tjejervilltahem en kille, mendeärrädda förvad somkan hända. Gårdehem till en kille meddelar de sina vänner vart de är ochomdeintehar hört av sigunder en viss tidsåantar de att någontingdåligthar hänt.Hundraolika sätt att dö på gårigenomtjejens huvudnär de skaträffaenkille,hundraolika scenarionpåhur kvällenkan gå.Knullaärintehuvudfokus.
Elin är en tjej somtrivs iett sådant samhälle därhon ansesvaraett lätt byte;enoskyldigtjejkillarlätt kanutnyttja ochligga med. Vadde inte vetäratt detär Elin somavgör hurkvällen skasluta.
Klockan är efter 20.30och solenhar fortfarandeintegått ner. En varm ochstillajulinatt iden Småländska staden Växjöoch gatornaärfulla av folk.Utanför O‘learys börjar detsakta bildas en kö medfulla och gladamänniskor somvillin ochdansa.Polisbilaråkersakta längs huvudgatan föratt se till att alla är säkra.
Nyblivna studenterskriker HåkanHellström-låtar ikör ochenojämn stämma ochhar hela livetframför sig. Lyckliga parpromenerarhandi hand nermot Växjösjönför att njutaavdet stilla vattnetoch varandras sällskap.Esteterna ochrockarnasamlaspåCaféDeluxeför att njutaav droger ochett liveuppträdandeavett lokalt band somspelarikällaren.
Blandalltfolkgår Abel,en23-årig kille, isinaegnatankaravskild från detsom sker runt omkring. Medsin långaoch kraftigafysik rörhan sig smidigtbland folkmassan,knapptsåatt någonläggermärke till honom.
Abel undviker helstatt väckauppmärksamhet ochogillar de blickarsom oftadrastillhonom på grundavhansstora fysik. Medsinakalla ljusblåa ögon iakttar hanmänniskorna.Han serpådem medendöd blickoch ett känslolöst ansiktsuttryck,nästansom en trött hund.Påhalsenoch handledernahar Abel gamlaärr somhan harförsökt döljaunder sin uppväxt, menmed åren hardeblivitendel av honom. Hanskäms inte längre;varkenför ärreneller sitt förflutna somskapatdem.Genom den vita t-shirtenkan manskymtaärr somgår nerlängs denbreda ryggen. Dennakväll,precis somdeflesta andrakvällar,ärAbelute på en nattpromenad föratt kommauturlägenhetenoch samlasinatankar. Hanbor iett tidigare livfullt kollektivsom nu fungerar somenvanlig lägenhet då folk,enefter en,valtatt lämna.
Endast tvåstycken bornukvariden ödesdigralägenhetenpåHovshaga iden västra delen av Växjö.
Abel iakttar de gladaparen somhållerhandoch skrattar tillsammans.
Hanäravundsjuk på alla kompisgäng somdricker tillsammansoch njuter av sommaren.Han haraldrighaft någonsom hankunnatkalla sinkompiseftersomatt hanalltidhar varitentystoch blyg person som ingenhar förstått sigpå. De få personer somkallatsig hans vänner har utnyttjathonom ochförstörthanstillittillomvärlden.Oftahar han blivit lämnad ensam, ledsen ochsårad.
Denvarma luften ochalltfolkfår Abel att svettas underpromenaden. Hantorkaravsvetten från sitt snaggade huvudoch gårinpåIca Cityhallen föratt handla någotatt släcka törstenmed.Omärkbart går hanlängs hyllorna ochlyssnar på alla gladamänniskor sompratar; par somdiskuterarvad de skaköpainför filmkvällen ochungdomarsom diskuterar kvällens utgång.Något fårAbelatt stanna uppoch lyssna. Ett parplanerarenmysig filmkväll ochhan drömmeromatt en dag få upplevakänslan av att ha någonvid sinsidasom hankan dela sin vardag med. Menden personen handrömmer om är just bara det, en dröm somaldrigkommeratt blitillverklighet.
Dämpadetoner av Lamb of Godhörsfrånlägenhetennär Abel närmarsig kollektivets ytterdörr.Frånfönstretpåandra våningen lyser neonfärger iljusblått ochrosa.
Abel vetexakt vadsom väntar.Han suckar djuptoch gårini byggnaden. Medmörka ringar underögonenoch sammatomma blicksom alltid förbereder hansig fördet somväntarhonom därinne. Hanöppnarytterdörren ochmötsav»Laid to rest« ihögstavolym.Skriken inifrån sovrummetär knappt märkbara ochendastdåhan passerar precis utanförför att gå in till sitt eget rumhörsdet tydligtatt någonber för sitt liv.
På en hyllaisovrummet,påväggeni andraänden av rummet,har Abel massor av småfigurerbyggdaavsaker somhan harhittat utei skogen ochpågatorna.
Figurergjorda av kvistaroch löv, någramed kapsyler somhattar.En av figurerna är en huvudlös barbiedocka somAbelhittadeutanför en lågstadieskola ochhuvudet av en kråkasom hanhittadeliggandedöd
på trottoaren. Handroghuvudet av kråkan ochtvättadebortalltblod på innanhan limmadefastden på barbiedockan.
Mångaavfigurernas huvudenoch kropparärgjordaenbartav ihoplimmadetändersom hansamlatpåsig underåren. Tänderna bevararhan ienstorglasburksom hantar medsig till köketför att bygga ytterligare figurer.
Skrikenoch stönen inifråndet andrarummetblirhögre ochAbel stängerögonenautomatiskt varjegångför att stänga ut allt ljud och känslor somväcks.
Iköket finns lim, pincett,ståltrådoch lite av allt möjligtsom behövs föratt byggasinafigurer. Abel gåriniköket,sätter burken på bordet ochbörjarpyssla, hantar ut tänder hantyckerpassarbra somhuvud, händer ellerkropp somhan limmar ihop.Det tarsin lillatid ochdessa stunderärett av Abelsheligaplatser,mentalt menävenfysiskt,han försvinnerinisin egen världoch glömmeralltsom händer runt om honom. Stönen blir högreoch högreoch närdenått maxljudvet Abel vadhan måstegöra. Hanlämnarifrån sigtänderna, ställersig uppoch öppnar skåpet bakomsig somagerarstädskrubbmed diversestädmaterial. Han tarutblekmedel,svartasopsäckar,nitrilhandskar, mopp medhink, skrubbsvampsamtett stortförklädei bruntläder meddiverse röda ochsvartafläckarpå, somhan tarpåsig.Sedan tarhan på sigdesvarta nitrilhandskar istorlek Linnan hantar ut en bensåg från hyllan längst upp. På bordet lägger hanrullenmed svarta sopsäckartillsenarebruk. Undertiden hansätter på sigförklädet ochtar allt material harljudet från sovrummetslutatheltoch dörren öppnas på glänt. Doften från doftljus ochessentiella ångorhar blandats medsvettlukt,kroppsodörer, blod samt dödoch dencocktailenavstank smyger siguti kollektivet. Abel är van, stankenhar hanförknippatmed någotpositivt: att det äntligen är över ochhan fyllsavett lugn närneonlampornalyser ut i hallen ochvälkomnar honomin.
Ut ur rummet hoppar en blondtjejglatt ut ochler mothonom.Elin, en kort ochsmal21årigtjej, långtblont,uppsatt hårmed blodfläckar ioch grönaljusa ögon somärfulla av livoch glädje.Hon är inte så muskulös
menärganskavältränad ochsmal. Honhar även någratatueringar på kroppen,men de somsticker ut mest är tvårödaormar somsträcker signer förvardera axel ochslutarovanpåvarsitt bröst, precis under nyckelbenet.
Elin nästan svävar förbiAbelin till köketför att släcka törstenefter en vild kväll. Honärklädd iett parsvartaklackar medlilabotten samt svarta spetstrosormed öppning därfittan är,samtidigt somkroppen är täcktmed blod på diverseplatser.Abelkännerhennesgodaparfym somtrycker igenom allstank,den gerhonom gladarysningar ikroppen ochenvarmkänslai magen.
InnanAbelgår in till rummet lägger hanner plastpåtoagolvet,ut ihallenoch sedanintillsovrummet,toaletten ligger vägg iväggmed båda sovrummensådet blir smidigtför honomatt täckaför golvet.
Hangår fram till sängen därenung killeliggerdöd,armar ochfötter fastkedjadetillsängenmed handklovar.Armarna är fyllda av skärsår från ett vasstföremål ochblodhar runnit ut,likasåhar halsen ett större jack isig medblodsom runnit ut över bröstet. Abel tarlosskillenfrån sängen ochbär in honomitoan, hangår över mattan av plastpågolvet ochplacerarkroppen försiktigt ibadkaret. Närkillenliggerblodigi badkaretsätter sigAbelner bredvidbadkaretpåenpallför att göra singrej. Abel tarupp killensvänsterarmoch knäckerhårtavaxeln så dengår ur ledinnan hanbörjarsågaavden.Sakta sågarhan av andralemmar, detrinnerfortfarande ut lite blod närAbelsågar meninget somskapar problem, detrinnerbaraner ibadkaret. Dettahar blivit en vardag för Abel sedanlängesenoch hanreagerarknapptpådet absurdahan håller på med. Iden andratoanpåandra sidanhallenser hanElinduschamed öppen dörr ochsjungasom om ingentinghar hänt.Sakta ochmed en ljus ochvackerröstsjunger hon »Himlenäroskyldigt blå« medanvattnet rinner nerför hennes kropp,Abelvändertillbakablicken till killen i badkaret ochgör singrej.
På vägtillsitt rumefter duschenstannar Elin uppvid toadörrenoch kollar på Abel. –Telefonen?frågarhon medbestämd röst.
–Vardagsrummet,svararAbelmed sintysta röst.
–Tamed densen närdudrar.
Elin leroch gårintillsitt rumoch tarpåsig en hoodie.Abelstannar kvar medblicken efter henne, varjegånghon gårförbi toan underkvällens gång beundrar hanhenne somenhundmed huvudetpåsned.
Hennes vackra modell-liknandesötaansikte ochdoft av fruktfyller Abel medvärme.Elinsätter sigi vardagsrummetoch fifflar medkillens telefonenstund,raderar allinfosom kanledatillhenne.
NärAbelärklarmed sågandet lägger hankroppsdelarna idesvarta sopsäckarnasom hanförberett tidigare ochläggersedan säckarna i en stor svartIntersport-väska. Huvudetläggerhan in sist då Abel först måstetautallatändersåpersonenintegår att identifierasoch spåras tillbaka till dem. Saktadrarhan ut tand förtandmed en tång,han njuter av varjeutdragentand, ljudet ochkänslan av att tanden lossnar från köttet görAbellugn, detärtillfredsställande. Tänderna lägger han iden storaglasburkhan harplaceratbredvid sinfot på golvet.
Klockantvå på natten är Abel klar medkroppen,allakroppsdelar ligger iväskanoch nu är detbaraatt städaundan efter sig. Elin har somnat på soffan så detärfritt fram förAbelatt gå in iElins rumför att plocka på siglakan ochkuddaroch slänga in demi tvättmaskinen.Han tarävenmed sigenhinkmed varmvatten ocholika sorterstvättmedel föratt tvättabortblodfläckarfrånsängramen somärgjordavmörkgrått tyg, fläckarna syns inte så noga menbästatt vara på densäkra sidan.
Närsängenärren ochallabevis från kvällenärundanplockattar Abel medsig väskan ochkillens mobilner till bilenoch köruttillen skog igrannbynAlvesta,30minuter ifrån, en säkrarebydär ingenblir misstänksam.
På vägtillAlvesta körhan någravarvi Växjöoch slängertelefonen i ett dike straxutanför campus innanhan fortsätter vidare.Platsen Abel föredrar att göra sigavmed kropparna på heterSpånen, en sjösom är omringad av tätskogoch inte ett huspåflerakilometer.Litelängrein iskogen, bort från sjön ochbryggan därfolksolar ochleker,finnsen grillplats.Abeltar medsig väskan till grillplatsen därhan görupp en eld
Idagens dejtingvärld gårdet snabbtoch vårdslöst. Meddejtingappar matchar manmed främlingaroch träffas samma kväll utan att ens veta vempersonen egentligen är.
Killar tänker fördet mesta bara attde skafåligga,medan tjejer oftast tänker stegetlängre, de meddelar en vänatt de skapådejtsom de ringer/smsarunder dejten föratt bekräfta attallting gårbra.
Idenna hektiskadejting-värld leverELIN, en tjej som utnyttjar killarnas naivitet och lust,för sin egen vinning. Honspelar på sitt söta ochoskyldiga utseende och framstår sig vara iett utsatt läge, men egentligen är detElin som styr.
DetärpåCampusi densmåländska staden Växjö som hon smälter inbland alla de tusentals nyastudentersom påbörjar sina studiervarje år.Där iVäxjös lilla“Bubbla”finner Eliningaproblematt lockatill sig sina offer.
Medhjälp av Tinder träffarhon killarsom blir charmade av hennes nakna bilder och livliga men trygga personlighet. De upptäcker dock allt försentatt Elin inte är den honsäger sig vara ochinte förrän de ligger fastbundna isängen som verkligheten slår till.
Den roliga dejten har inte ettlyckligt slut.
ELIN är ErminBegovics debutroman där han berörämnen som dejting ochmänniskans mörka inre, där lusten ochde impulsiva tankarna styr.