I Tänk som en prepper får barn läsa om det vi ofta kallar
sunt förnuft. Hur vi lever med lite större marginaler och med bättre planering för att se till att inte bli hungriga, trötta, törstiga och frusna i onödan. Eller kanske litar på felaktig information och fattar dåliga beslut eftersom vi har fel förutsättningar.
Boken innehåller tio kapitel som alla är märkta med ett av följande ord: mat, vatten, kommunikation, värme och övrigt. Kategorierna är samma som i MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer. Ett häfte jag varmt rekommenderar alla vuxna att bläddra igenom då och då. Barn som vill veta mer kan istället gå in på lilla.krisinformation.se, för att lära sig mer om kriser och krisberedskap.
Fyra av kapitlen handlar om kommunikation, i betydelsen förutsättningar att kommunicera med sina vänner och anhöriga, att söka hjälp och att hitta information.
Hur vi kommunicerar dagligen är inte alltid jämförbart med de möjligheter vi har att hitta information och kontakta varandra i en krissituation. Jag hoppas att alla barn som läser det här blir ambassadörer för kommunikation i kris och lär sina familjer vad de behöver veta om saker som VMA, desinformation och hur man ringer 112.
En del av orden i boken kan vara krångliga för barn och även för vuxna. Så längst bak i boken finns en ordlista med de ord som kan vara bra att känna till om man ska kunna tänka som en prepper. Där finns också en länksamling med källor som används i boken. Resten av innehållet är det där sunda förnuftet som jag just nämnde.
Barn ska självklart inte ha ansvaret för att bygga upp sin familjs hemberedskap och boken kommer inte heller att behandla hur man överlever i ett post-apokalyptiskt samhälle. Fokus är snarare att få igång tankesätt, för att på så sätt öka sin beredskap för oväntade händelser i vardagen. Det kan handla om att bli överraskad av ett oväder eller att inse att man är långt hemifrån, kanske vilse, och utan mobiltelefon.
Oavsett vilka förutsättningar man har från början törs jag lova att alla, både barn och vuxna, kommer att få lära sig nya, viktiga saker och få en hel del nyttiga tips som stärker prepper-tänket i både vardag och kris.
VAD ÄR EN PREPPER?
Ska barn behöva tänka på att det kan hända olyckor, bli helt galet väder eller att någon ska starta en brand?
Kanske till och med begå ett terrordåd? Frågan har inget enkelt svar. Ibland vill man bara spela Fifa eller hänga med kompisarna. Ibland vill man ha koll. Ingen vill stå och vara helt lost när brandlarmet går.
Den som är redo för kriser kallas för en prepper. Många som hör det ordet tänker på en person som har massor av prylar, som vattendunkar och konservburkar, och som vet hur man gör upp eld utan tändstickor. Det kommer inte den här boken att handla om.
Istället kommer du att få höra mer om hur man kan förbereda sig genom att tänka rätt. För att vara en prepper är mycket mer än att köpa en massa saker och ha dem i ett förråd. Det handlar också om hur man planerar och tänker smart i sin vardag, för att senare kunna vara redo för en kris. Exakt det vi ska prata om nu.
Om mig
Jag som skriver det här heter Helena Söderblom
och jobbar med att förbereda myndigheter och företag på oväntade
saker, genom att öva på att hantera olika sorters kriser. Det kan vara översvämningar eller strömavbrott, så att el, värme och wifi försvinner. Eller cyberattacker, när kriminella låser hela datasystem så att det inte går att använda olika tjänster, som till exempel Swish eller att logga in på sin mejl. Övningarna gör vi för att alla ska bli mer beredda och veta vad de ska göra när olika kriser händer.
Tidigare har jag skrivit böcker i Survival-serien. Det är äventyrsberättelser om ungdomarna Adam och Jasmina, som hamnar i knepiga situationer och behöver lösa dem genom att vara smarta och uppfinningsrika.
Dessutom har jag två barn och en man som tycker om att vara ute i naturen flera dagar i sträck, där man behöver klara sig utan allt det vi har omkring oss i vardagen, som mat i kylskåpet, vatten i kranen, wifi eller ens ett hus att vara i. Då får man tänka annorlunda, men det går bra det också.
Var beredd
Att vara beredd på en kris kallas att ha krisberedskap, och ju fler vi är som vet vad vi ska göra i ett sådant läge – desto tryggare kan vi alla känna oss. Men måste barn verkligen träna på saker som vuxna redan ska kunna? Jag tror att vi alla önskade att det inte behövdes. Men låt mig vara supertydlig med en sak från början: Att
hålla barn trygga är först och främst de vuxnas ansvar, alltså dina föräldrars eller vårdnadshavares. De ska se till att barnen är mätta, varma och trygga. Så att barn inte ska behöva drabbas av otäcka saker som kan hända på riktigt.
Hur mycket man vill tänka på kriser som skulle kunna hända är olika. Vissa tycker att det känns läskigt och vill lämna så mycket som möjligt till de vuxna, andra tycker att det känns tryggt och lite skönt att ha en plan. Kort sagt: de vuxna har ansvaret, men ju mer koll du har desto säkrare kan du känna dig.
Nu kommer du att få läsa om en situation där personen inte har tänkt som en prepper. Kanske kommer du att känna igen dig, kanske hade du valt att göra saker och ting annorlunda. Steg för steg kommer vi att gå igenom tips och tricks för att bli så redo som möjligt i vardagen. Då kommer du också att klara en oväntad krissituation bättre.
Det är faktiskt enklare än det låter!
Nu ska du få lära dig att tänka som en
1. DRICK VATTEN
Scenario
Du och din kompis Astrid har bestämt att ni ska åka hem till Oskar i er klass. Ni ska ta samma buss. Plötsligt verkar det som klockan går fortare än vanligt. Du måste springa för att hinna.
Vädret är riktigt värdelöst, snöblandat regn piskar i ögonen.
Halsen bränner efter den snabba löpningen och när du kommer upp till stora vägen ser du ingen buss. Så sjukt ovärt ...
Har du varit på träningen någon gång och insett att du glömt vattenflaskan? Då är det tur att man kan dricka vatten direkt ur kranen. För kroppen börjar fungera sämre ganska snabbt när vi är törstiga. Musklerna orkar inte lika mycket och du blir sämre på att fokusera. Spelar du basket kommer du antagligen att missa fler skott mot korgen om du är törstig.
Det här gäller också om du är i skolan och försöker räkna matte utan att ha druckit tillräckligt. Du kommer att prestera sämre. Ta därför för vana att dricka ordentligt vid måltiderna och ha en vattenflaska med dig, eller i alla fall stående på något bra ställe i närheten.
Vatten hjälper också till att kyla ner kroppen. Därför är det extra viktigt att dricka ordentligt när det är riktigt varmt ute, en värmebölja. Annars tappar du snabbt energi och kan få huvudvärk.
Vad har det här med kris att göra? I en krissituation behöver man ofta fatta beslut, bestämma hur man ska göra. Ska jag gå hem fem kilometer när bussen inte kommer, eller ska jag vara kvar i skolan? Ska jag försöka gå till farmor eller en kompis som bor hyfsat nära? Behöver jag packa en väska innan, och vad ska den i så fall innehålla?
Har du druckit vatten är både kroppen och hjärnan i bättre form, och det är större chans att du orkar med att gå en längre sträcka eller att fatta rätt beslut.
Ett bra sätt att veta om du dricker lagom med vatten är att se vilken färg det blir när du kissar. Svagt gult är perfekt. Är det helt ofärgat dricker du för mycket, vilket faktiskt inte är bra i längden och det kan också göra dig kissnödig oftare än vad som är praktiskt. Är det knallgult i toaletten är det ett tecken på vätskebrist. Så kan det oftare vara på morgonen, så en bra vana är att dricka ett glas vatten när du vaknar. Då blir du snabbt piggare och redo att sätta igång dagen.
Hur mycket vatten du behöver beror på hur mycket du rör dig och hur varmt det är där du är. Spelar du fotboll ute i solen kommer du garanterat att behöva dricka mer än vanligt. Men som en tumregel brukar man säga att man behöver dricka mellan en och två liter vatten per dag. Något annat som påverkar är förstås hur stor du är. Barn behöver alltså mindre vatten än vuxna.
I en krissituation är det viktigt att tänka på det här, så att du kan planera för hur mycket du vill ha med i vattenflaskan eller spara hemma i en dunk om det skulle sluta komma vatten från kranen. Förutom vattnet du
dricker behöver du också ha att tvätta dig i och för att laga mat. Räkna därför med minst tre liter vatten per dag och person för att det ska räcka i en kris.
I vanliga fall använder vi betydligt mer vatten, nästan 50 gånger så mycket! Det mesta går åt till att duscha och tvätta kläder. Också viktiga saker förstås, men som vi absolut kan klara oss utan i några veckor, eller mer om det är kris.
Fråga: Om det inte skulle komma vatten i kranen, hur mycket vatten skulle du och din familj behöva på en vecka?
TÄNK SOM EN PREPPER:
• Se till att vattenflaskan är fylld och att du inte är onödigt törstig.
• Tecken på att du dricker för lite är att du får svårt att fokusera, drabbas av huvudvärk (ofta i bakhuvudet) och att det blir väldigt gult när du kissar.
• Drick ett glas vatten direkt när du vaknar på morgonen.
• Tipsa mamma och pappa om att ha dunkar med vatten hemma, eller åtminstone några PET-flaskor i kyl och frys, så håller de länge och kan också användas som kylklampar om elen försvinner. Ett riktigt prepp-hack!
DESINFORMATIONPOWERBANK KÄLLKRITIK KRISSITUATION
Hur länge fungerar mobilen vid strömavbrott, vad händer när man ringer 112 och var finns information att lita på i en kris?
I TÄNK SOM EN PREPPER får du viktiga kunskaper som hjälper dig att hantera oväntade händelser i vardagen. Då kan du också känna tryggheten i att veta vad du ska göra om det blir kris på riktigt. Lär dig om hur mycket vatten du behöver under en dag, rutiner för att hålla koll på viktiga saker, hur du väljer rätt sorts kläder och mycket annat. Författaren Helena Söderblom arbetar med att öva och utbilda myndigheter och företag för att klara olika sorters samhällskriser, som cyberattacker, pandemier eller extremväder. Hon har tidigare gett ut två spänningsromaner för barn och unga på Idus förlag: NÄR VÄRLDEN SLOCKNAR (2020) och NÄR FJÄLLET TYSTNAR (2021).
