TommyGustafsson
Torpet Fridtuna på Lönö,Vikbolandet
åren
1884till 1941
Bildpåframsidan:Del av kartaöverÖstergötlands länår1877 (Lantmäteriet)
Automatiserad teknik vilken användsför att analyseratextoch data idigital formi syfteatt generera information,enligt15a, 15boch 15c§§upphovsrättslagen (text- ochdatautvinning), är förbjuden.
©2025Tommy Gustafsson
Utgåva5
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8080-998-6
Bokenförsökerbeskrivalivet ochödenför de människorsom bott på torpet Fridtuna på Lönö iHäradshammars socken,Vikbolandet.
Livetpåett torp mellan åren 1850 och1940 varoftaenkeltoch självhushållande. Torparna ochhansfamiljbodde iallmänheti småhus medlätt tillgång till odlingsbar mark.Deodladepotatis,råg ochhavre samt hade ofta någrahusdjur somkor,får ochhönsför mjölk, ulloch ägg. Arbetsdagarnavar långaoch prägladesavsäsongsarbete somsådd, skördoch vedhuggning. Ofta sommedhjälpare ochdräng på gården somtorpettillhörde.Under dennatid genomgick Sverigeenstorindustrialisering,vilketledde till gradvisa förändringar,som bättre redskapoch metoderi jordbruket.Samhälletbörjade långsamt moderniserasmed elektricitet ochbättre förbindelser,vilketsåsmåningom förändrade torparnaslivsvillkor.
Ett särskilt tack förinformation till boken:
Tord Pettersson,Trapp Guldkusten,Lönö, Vikbolandet.
Tore Folkesson, HylingeOppgård,Vikbolandet Vikbolandets Arkiv- ochHistorieförening, Kuddby
Fridtuna på Lönö,Häradshammars församling
Vikbolandetunder åren 1884 till 1941
TorpetFridtuna år 2024 (fotoprivat)
Innehållsförteckning
Torparfamiljens liv på Vikbolandetåren1850–1940
1850-talet –Livet på torpet börjar
År 1850 vartorparlivet en verklighet förmånga iSverige.Vid mitten av 1800taletfanns detomkring 100 000 torp ilandet, därcirka en halv miljon människor levde, en sjundedelavbefolkningen. På Vikbolandeti Östergötland,enhalvö medsmåkulligmen bördig slättbygd,bodde en typisk torparfamilj ienliten stugapåenstörre gårdsägor. Torparen (familjefadern) arrenderadesin stuga medtillhörande jordplätt iutbytemot dagsverken,arbetsinsats, på gårdens marker iställetför kontanthyra.
Stugan de bodde ivar enkelmen funktionell. Denvar en enkelstuga medett enda stortallrum därden öppnaspisenoch bakugnen dominerade,tillsammans meddet grovamatbordet ochfamiljens sängar.Innanförytterdörren fannsen litenfarstu, iendel stugor fannsenbrant trappa somledde upptillenoinredd vind somanvändessom förråd. Taketvar ofta täcktavtorveller spån,och väggarnavar timradeoch omålade. Denrödafalu-färgen hade ännu inte blivit vanligpåtorpvid denna tid. Iden lilla stugan,som ibland kundehaett litetfönster medsmå glasrutor, boddehelafamiljentrångtmen tätt sammansvetsade
1 Källa: Digitalmuseum https://digitaltmuseum.se/
Bild 1Exempel på mindre torpstugamed torvtak 1
Torparfamiljensförsörjning
Familjensförsörjning vilade på självhushållning.Påden lilla åkerplätten som tillhördetorpetodladedeframför allt potatis, rågoch havre, basgrödorsom klaradeklimatet.Rågen blev till mörktbröd, potatisentilldet dagligamålet,och havren användes både sommat ochsom foderåtdjuren. Torparfamiljen höll sigmed någrafåhusdjur,oftaenkoför mjölk, kanske någrafår förull ochkött, samt höns förägg.Iblandfanns även en hushållsgris somföddesupp på potatisblast ochmatrester föratt ge kött till hösten.Djurengav viktigatillskott:mjölkenkunde drickaseller kärnas till smör,avullenspann mangarn, ochäggen användes imatlagning. Ingentingfick förfaras,familjentog vara på allt somnaturenoch djuren gav.
Arbetsdagarnabörjade igryningen.Torparenstegupp före soluppgången för att skötasysslorna hemmainnanhan gick iväg på dagens dagsverkeåtgårdsägaren. Medhacka,plogellerlie ihandarbetadehan långadagar på gårdensfält. Plöjde,sådde ellerskördadeberoendepåsäsong. Ofta krävdesfleradagsverken iveckansom betalningför torpet,särskiltunder vårsåddoch höbärgning då arbetskraftsbehovetpågårdenvar stort. Hemmapåtorpetfortsattehanshustru medsitt arbete.Hon mjölkade koni gryningsljuset ochsläppte ut fårenpåbete. Därefter väntadeåkern på torpet medogräs somskullerensasoch potatissom skulle kupas. Utöver jordbruket skulle matlagas över denöppna elden, kläder lagaseller vävas, barnen tasomhandoch hållasi arbete.
Barnensrollvar från tidigålder att hjälpa till.Redan somsmå fickdeenklare sysslor, somatt samlaved,hämta vatten från brunnenoch passa småsyskon. Närdebleväldre deltog de iarbetet på åkernoch vallade familjensdjuri utmarkerna.Någon egentlig barndomi modern mening fannsknappt. Alla drog sitt strå till stackenför familjensöverlevnad.
Sockenkyrkans roll
Trotsdet hårdaarbetet fannsdet stunderavgemenskap ochvila. Söndagen var vilodagoch betydde allt förtorparfamiljen. Då klädde de sigi sina bästafinkläderoch gick elleråktehästoch vagn denlånga vägentillsockenkyrkan. Kyrkan varcentral ideras liv, inte bara förgudstjänstenutanockså föratt träffagrannar ochhöranytt från bygden.
Prästenhöllhusförhör därbarnenförhördes på sinkatekes,vilketsporrade familjen att övaläsning hemma om kvällarna. Efter1842års folkskolestadgahade detdessutominrättatsensockenskola,och undervinterveckornafick torparbarnenmöjlighet att gå iskola någratimmaromdagen.Skoldagen varkortoch ofta oregelbunden eftersom barnen behövdes hemma, mensåsmåningom lärdede sigåtminstoneatt läsa sinLuthers katekesoch skriva sina namn.
På kyrkbackenefter gudstjänsten kundetorparhustrun byta någraord med granngårdarnas pigoroch drängar, ochkanskebytavaror.Ett parfärskaägg motlitesalteller socker.Gods- ochgårdsägaren ochderas familjer syntes också ikyrkan, sittande längst fram,och påmindeomdet ståndssamhälle somännu rådde.Torparenvisstesin platsi hierarkin, underböndernaoch herrskapet men över de allrafattigaste backstugusittarna.
Årstidernas olikabetydelse
Årstidernasväxlingar styrde livsrytmen.Våren innebarett febriltarbetemed att plöjaupp denlilla åkernoch så rågoch havre. Sommaren kommed långa dagaravhölassoch vård av grödor.I juli ochaugusti kulmineradearbetet när skördenskullebärgas. Hela familjen,mor,far ochbarnsom vargamla nog, gick ut på fältet.
Bild 2Ett litetrödmålattorppåVikbolandet,avbildati slutet av 1890-talet. Målning “Torpstuga,Östra Husby, Vikbolandet” av DavidWallin, 1899
Torparlivet på Vikbolandet iÖstergötlandmellanåren1850 och1940 varofta enkelt och självhushållande.Torparna ochderas familjer bodde iallmänheti små husmed lätt tillgång till odlingsbar mark. De odlade potatis,råg ochhavre samt hade ofta några husdjur somkor,
fåroch höns förmjölk, ull ochägg. gården somtorpettillhörde.
Arbetsdagarnavar långaoch präglades av säsongsarbetesom sådd, skördoch vedhuggning. Ofta som medhjälpareoch drängar på
Underdenna tid genomgick Sverige en stor industrialisering, vilket ledde till gradvisa förändringar,som bättreredskap ochmetoder i jordbruket. Samhället börjadelångsamt moderniseras med elektricitet och bättre förbindelser,vilket så småningom förändrade torparnas livsvillkor.
