Lars-Arne Sjöberg
SAMHÄLLE, KLIMAT, MILJÖ
SAMHÄLLE,KLIMAT, MILJÖ
En antologi om vår framtid
Lars-ArneSjöberg
Exempel på utgivnaböckeravsamma författare:
Nu blir vi digitaliserade
Framtidstroeller klimatångest
Såga, bränna, koka eller…?
Åretär2050
Textilier idag ochimorgon
Jordens undergångeller bara etthacki kurvan
Plast på felplats –I havet ochpåland
Kemikaliejordbrukeller ekologisktjordbruk
Mat från jord ochvatten
Fossilbilellerfossilfribil
Äta insekter är inte bara en fluga
Klockan är femi tolv– vadväntardupå?
En hoppfullframtid –eller hopplös
Motenokänd morgondag. Vadvet vi ochvad tror vi om framtiden
Vårtdagligabrödgiv oss…imorgon
Skogen –vår räddning femi tolv`?
Klimatkrisen –vilämnarspårefter oss!
Fossilenergipåväg ut –Men vadkommeri stället?
©2024 Lars-ArneSjöberg
Förlag:BoD •Books on Demand, Stockholm, Sverige
Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8080-063-1
Alla rättigheter förbehålls
INLEDNING
Hurser framtidenut? Skavilevai tropisk hetta? Kommer stora delar av strandnära bebyggelser läggasundervatten? Kommer
Golfströmmen att mattasav?
Dagligenfår vi nyheter– både optimistiskaoch pessimistiska om vårt framtida samhälle. Kanske är de pessimistiska nyheterna så dominantaatt vi börjar misströsta.
Klimatet
Vadkan vi göra ivår vardag för attminska vår klimatpåverkan. De stora besluten måste politiker ochföretagsledare ta ansvar för, menvikan genom vårt levnadssätt ocksåbidra.
Trotsallavarningsrapporter förvår framtidfinns detnågra ljuspunkter. Om allt utmålassom hopplöst kanvilättresignera och ge upp.
Menendel av denglobala utvecklingen går irättriktning.
Sjunkande barnadödlighet
Stigande medellivslängd
Ökad klimatmedvetenhet
Världsfattigdomenhar gått nedfrånungefär 70–80procentför 200 år sedantill 9procenti dag.Extremfattigdomenavser attduintehar vatten,mat, skolatillbarnen,
inga vaccinationer, ingenhälsovård ochbarnsom föds på ettlergolv.
Utsläppenavväxthusgaser inom Sveriges gränser minskade meränväntat2022. Totaltsläpptes drygt45milj. ton koldioxidut2022, vilket är 5procent mindre än året före.
Tvåorsaker:
o Merbiodrivmedel blandadesini bensin ochdiesel.
Sänktareduktionsplikten från 2024 riskeraratt öka växthusgasutsläppen igen.
o Andeleneldrivna fordon ökar.
Men
Världen värmsidag upp0,2oCper årtionde –snabbare än någonsin förr.Det skriver50forskarei en ny refereegranskad studierapporterar AFP. Orsakenärrekordhögautsläpp av växthusgaser globalt.
De förändringar somnormalt sker under miljontals år sker nu i en mycket snabbare hastighetinomloppet av årtionden.
90 till 100procentavklimatforskarnaäröverensomatt människan är denfrämstaorsaken till denglobala uppvärmningen.
De vanligastetyperna av naturkatastroferärjordbävningar,orkaner, översvämningar, skogsbränder, torka, tsunamier,laviner, cykloner ochtornados. USA:sostkust är särskilt drabbad, menUSA riskerar ändåatt få en klimatförnekar somnästa president.
Kina, USAoch Indien är de största utsläpparna av växthusgaser ochstårtillsammansför hälftenavde årligautsläppenoch det är givetvisde, sommåste gå före,men vad vi görhar betydelse. Detärfortfarandemöjligtför världenatt minska utsläppenav
växthusgaser och begränsauppvärmningen till 1,5°C, mendet krävsmycketmer åtgärderunderdetta årtionde,särskiltfrån regeringar ochföretag. Vi måstepåverkavårapolitiker ochföretagsledare.
Delar av jorden kanbli obeboelig
Delaravjordenkan snart bliför varm förmänniskoratt bo på.
Om medeltemperaturen höjs medmer än 1,5°Ckan delarav de mest tätbefolkade länderna bliobeboeliga enligtnyforskning.
Det handlar om attmänniskor bara klarar av kombinationen av extrem värmeoch högluftfuktigheti en viss utsträckning.Sedandrabbasviavvärmerelateradesjukdomar somvärmeslag ochhjärtrelateradesjukdomar.Inomnågra årtiondenkan vi få 100talsmiljoner klimatflyktingar. Är de välkomna till Sverige?
Vi kaninteavvisanågon eftersom deras hemärobeboeliga.
1. ETTFÖRÄNDRAT KLIMAT
Växthuseffekten
Global uppvärmning är värsta hotetefter kärnvapenkrig. Vi vet attväxthuseffektenkommeratt medföra attvårahavsnivåer stiger ochmed detföljer extremavädersituationer medöversvämningar,tornados, extrem torka, jordskred m.m. Dessutom kommer ökenutbredningen attfortsätta.Perioder närvitycker attvädretärsom vi förväntaross av respektive årstid blir mer sällsynta.
Atmosfären består av fleraolika gaser. Gasernavattenånga, koldioxid, metanoch lustgas är så kallade växthusgaser. Växthusgasernagör attdekan absorbera vissa våglängder av den värmestrålningsom är på vägatt lämnajorden. Värmen iväxthusgasen återstrålassedan videnlängrevåglängd, somabsorberas igen1 .
Växthusgasutsläpptotalt, Mton CO2ekv.
Huvudsektor19902021 Transporter 19,015,1
+processer) 19,2 13,9
7,6 6,6 El ochfjärrvärme7,8 5,9 Arbetsmaskiner 3,93,3 Produktanvändning (inkl. lösningsmedel) 0,51,1 Avfall (inkl.avlopp) 4,11,0
. Växthusgasernagör attvärmestrålningenstannar kvar iatmosfären tills våglängdblivit längre ochinte absorberas,utanstrålar ut irymden.Växthuseffekten är nödvändigför allt livpå
jorden.Utan växthuseffekten skulle jorden vara ungefär30oC kallare än denäridag.
Mängden växthusgaserärsom etttäcke somhållerjorden lagom varm.Mängden växthusgaser reglerar temperaturen på jorden. Närmängden ökar stigertemperaturenhär på jorden ochtvärs om.
Inte oväntatärpersonbilarna storautsläppare 1990 2021
Inrikescivil sjöfart (inkl. privatafritidsbåtar) 0,50,6 Inrikesflygtrafik0,7
Utsläppfrånfossila bränslen väntas ökaglobalt
Världenskoldioxidutsläppfrån fossila bränslen väntas öka med1,1 %i år.
Åretsökningi Kinamotsvarande 4%.
IIndien väntas utsläppen ökamed 8,2 %.
Inom EU minskarutsläppen från kol, olja,gas ochcementproduktion med7,4 %.
IUSA minskarutsläppenmed 3% på grund av färrekolkraftverk.
Utsläppenfrån den globala flygtrafikenökarkraftigt med motsvarande 28 %jämfört med i2022.
De globalakoldioxidutsläppenfrån fossila bränslen är nu 6% högre än 2015,åretdåParisavtalet förhandlades fram.
Fossilabränslen står för36,8miljarder tonavtotalt40,9 miljarder ton koldioxid som beräknassläppasut.
VadärParisavtalet?
Parisavtaletärett globaltklimatavtalsom framföralltkom till föratt begränsaden globala temperaturökningen, ochför att stödja demsom drabbasavklimatförändringarnas effekter2 .
Parisavtalet fastställeratt temperaturstegringen skabegränsas till max. 2o Cår2050men skahelstbegränsastill1,5o C.
Detta skaåtgärdas genomatt minska utsläppen av växthusgaser.Dessutomska förmågan attanpassa sigtill de negativa effekternaoch att hanteradeskadoroch förlustersom uppstår till följdavklimatförändringarna.
President Donald Trump beslöt attlämna Parisavtalet, men
Vi leveri en värld,som förändras. Vi oroar över klimatet, flyktingströmmar,krigshot, kärnvapen osv.och förändringarna går fort.
Idenna antologi är olika områden presenterade där varje kapitel är fristående och kan läsa i valfri ordning. En stor del är faktainnehåll och kan varaunderlag för diskussioner ikamratkretsen eller vid arbetsplatsens fikabord.
Fördjupningsböckerfinns enligt förteckning på sidan 2.
LARS-ARNE SJÖBERGärenpensionerad professor ikemiteknikoch universitetsrådvid
Karlstads Universitet. Han har skrivit ett 40-tal
böcker inom klimat, miljö, teknik, samhälle och integration.
