MOA CANDIL
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 47683
ISBN 978-91-8077-624-0
Upplaga 1:1
© Moa Candil och Nypon förlag 2025
Nypon förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se
Studentlitteratur AB, Lund
Titel: Koll på arbetarrörelsen
Författare: Moa Candil
Formgivning och layout: Eva Andreasson
Omslag: Nils Olsson
Omslagsbild: Istockphoto
Bildkällor
s. 7, 9: Shutterstock; s. 11: Rights Managed/Mary Evans Picture Library/Tom Gillmor/TT; s. 13: Neveshkin Nikolay/Shutterstock; s. 15: (överst) Wikimedia Commons, (nederst) Shutterstock; s. 17, 19, 20, 21, 23, 25: Wikimedia Commons; s. 27, 29: Pressens bild/TT; s. 31: Shutterstock; s. 32, 34: Wikimedia Commons; s. 35: Boberger, CC BY-SA 3.0/Wikimedia Commons; s. 37, 39, 40: Wikimedia Commons; s. 43: Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0/Wikimedia Commons; s. 44: Wikimedia Commons; s. 46: TT Historical/TT; s. 49: Pontén Röcklinger, Kajsa/ Gotlands museum (CC BY)/digitaltmuseum.se; s. 51: Wikimedia Commons; s. 52: (överst) Lundh, Gunnar, Nordiska museet, CC BY-NC-ND/digitaltmuseum. se, (nederst) Wikimedia Commons; s. 55: (överst) TT Nyhetsbyrå/TT, (nederst) Markus Bernet, CC BY-SA 2.5/Wikimedia Commons; s. 57: Henrik Montgomery/ TT; s. 58: Shutterstock; s. 59: Legoktm, CC BY-SA 2.0/Wikimedia Commons; s. 61: Joe Piette, CC BY-SA 2.0/Wikimedia Commons; s. 62: (överst, mitten) Wikimedia Commons, (nederst) Shutterstock; s. 63: (överst) Wikimedia Commons, (nederst) Joe Piette, CC BY-SA 2.0/Wikimedia Commons; s. 64: Shutterstock
Tryckt av Adverts, Lettland 2025
Moa Candil
INLEDNING
Betald semester, föräldraledighet och åtta timmars arbetsdag. Det är saker som är självklara för de flesta i Sverige i dag. Men så har det inte alltid varit.
För bara 150 år sedan var livet helt annorlunda. Då var arbetsdagarna långa och hårda. Folk arbetade över tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Ändå räckte lönen knappt till mat. Nästan ingen kunde ta semester.
Allt det här förändrades tack vare att arbetarna började kämpa tillsammans, mot dem som ägde fabriker och andra arbetsplatser. Det var en lång och hård kamp. Men den gav resultat.
I den här boken kan du läsa mer om arbetarrörelsen, från 1800-talet fram till i dag.
NOVEMBER 1811, STORBRITANNIEN
En grupp människor går ut i natten i Nottinghamshire i Storbritannien. De döljer sina ansikten bakom halsdukar.
Ingen kommer att känna igen dem i mörkret.
Gruppen tar sig in i en tygfabrik. De har med sig hammare och yxor och slår sönder fabrikens maskiner. Sedan lämnar de fabriken och försvinner i mörkret.
Det är november år 1811, och de följande veckorna sker flera
liknande attacker i Storbritannien. I staden Sutton är över tusen personer med och slår sönder maskiner.
Maskinerna ändrade allt
Folk var arga för att maskinerna totalt förändrade deras sätt att arbeta och leva.
Tidigare hade många i Storbritannien arbetat med att väva tyg hemma. De fick bra betalt, och kunde själva styra när de skulle jobba, och hur mycket. Sedan kom fabriker med maskiner som vävde tyg snabbare och billigare.
Nottinghamshire ligger i Storbritannien.
LUDDITER
Namnet kommer från Ned Ludd, som var en påhittad ledare för gruppen. Gruppen skickade brev till fabrikernas ägare i Ned Ludds namn. I breven krävde de högre löner och bättre villkor.
I fabrikerna tvingades människor jobba långa dagar för låg lön. De kunde inte själva styra över sitt arbete.
Det var ägarna som bestämde allt.
Maskinerna gjorde det enklare att väva tyg. Men arbetarnas liv blev svårare och hårdare.
En grupp utan ledare
De som slog sönder maskiner hörde till en grupp som kallades ludditer. Poliser försökte stoppa dem, men det var svårt. Ingen visste vem som styrde gruppen och när den skulle slå till igen.
Storbritanniens ledare hotade med att folk som förstörde maskiner skulle straffas med döden. Inte
ens det hjälpte. Först när tiotusentals soldater kom för att skydda fabrikerna slutade attackerna.
Maskinerna blev kvar. Och arbetarna behövde hitta nya sätt att kämpa för bättre villkor på jobbet.
Ludditerna slog sönder maskiner på fabrikerna i Storbritannien.
Fem veckors semester, föräldraledighet och åtta timmars arbetsdag. Det är några saker som är självklara för de flesta i Sverige i dag. Men så har det inte alltid varit.
I den här boken får du veta mer om hur arbetare genom historien kämpat tillsammans för bättre löner, tryggare arbetsvillkor och demokratiska rättigheter.
Den berättar också om arbetares kamp i dag.
Få koll på fakta med serien Koll på!