Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 47706
ISBN 978-91-8077-619-6
Upplaga 1:1
© Mårten Melin, Hanna Granlund och Nypon förlag 2025
Nypon förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se
Studentlitteratur AB, Lund
Titel: Animal boy – Flykten
Författare: Mårten Melin
Illustratör: Hanna Granlund
Tryckt av Adverts, Lettland 2025
Det finns saker som triggar mina förvandlingar.
Vill jag bli varg är det just lukten av en annan varelse. Men jag måste
dra in doften djupt i näsborrarna, annars går det inte.
Jag tittade på doktor Hall. Hon var van vid mina förvandlingar.
– Yla när du har fått tag i honom, sa hon lugnt. Så kommer vi.
Jag gläfste till, och gav mig i väg. Jag kände precis i vilken riktning han rört sig.
Jag for fram mellan träden, över fällda träd och över bäckar.
Visst kände jag lukten av andra djur också, inte bara mössans ägare.
Men om jag inte gjorde som doktor Hall sa skulle hon ta fram sin lilla apparat och trycka på knappen. Då skulle jag få en stöt, så att jag varken kunde tänka eller röra mig.
Det var på grund av något de opererat in i mitt huvud. Jag hade varit med om det en gång, och det tog dagar innan jag kunde gå igen.
En gång varje dygn, vid åttatiden, pep den där saken i min skalle. Kanske för att jag inte skulle glömma att den var där.
Doktor Hall hade rätt, den jagade hade inte kommit långt. Doften av honom var alldeles färsk.
Jag funderade inte över varför jag skulle fånga honom. Doktor
Hall hade gett mig ett uppdrag och jag var tvungen att lyda.
Nu saktade jag in och började smyga. Där var han!
Han hade tagit en paus, satt på en stubbe och drack vatten ur en flaska. Såg sig omkring.
Han var rädd. Skräckslagen, faktiskt. Det kunde jag både se och lukta.
Det var ingen idé att dra ut på det hela.
Jag satte fart mot honom.
Han fick syn på mig tidigare än jag
trott. Tog tag i något som vilat mot stubben och svingade det mot mig.
Det var ett järnrör. Jag hade ingen chans att komma undan.
Röret träffade mig rakt över huvudet.
Jag for omkull. Smärtan var enorm.
Jag tittade upp och såg honom komma emot mig med röret i högsta hugg. Men den här gången var jag beredd, så jag for åt sidan och bet honom i armen. Kände blodet rinna mellan mina tänder.
Röret flög i väg och jag fick ner honom på knä. Då drog han en kniv med den andra handen.
Jag släppte och hoppade undan.
Så stod vi och såg på varandra.
– Du liknar ingen varg som jag har sett innan, sa han. Det där märket ... Han pekade på mitt bröst.
Den stora fläcken jag har där syns både när jag är människa och när jag är förvandlad.
Doktor Hall tycker att det ser ut som ett tassavtryck.
– Och du beter dig inte som en vanlig varg, fortsatte mannen. Jag har hört berättelser om Tornet ...
Jag morrade. Han blev tyst. Då ylade jag.
Lika bra att kalla på doktor Hall och vakterna. För nu hade mannen inte en chans att komma undan.
Det verkade som om han förstod det själv. Han släppte kniven och sjönk ner på marken, med ryggen mot ett träd.
– Jag har inte sovit på flera dagar, sa han. Jag orkar inte fly längre.
I fjärran hörde jag en bil närma sig. Mannen hörde den också.
– De kommer för att hämta mig
nu, va? Vet du varför? Det är för att jag arbetat för demokrati.
Han andades djupt.
– För att alla i vårt land ska få vara fria och säga vad de vill. Det tål de inte, de som bestämmer.
Han spottade på marken framför sig och blängde på mig.
– Men vad vet en varg om sådant?
Snart var flera bilar på plats.
Mannen fick handbojor på sig och leddes in i en av bilarna.
Doktor Hall kom fram till mig.
– Bra jobbat, sa hon. Kan du förvandlas tillbaka?
Det här var den svåra biten.
Kanske var det svårare för att jag ännu hade blodsmak i munnen.
Och för att jag på nytt hade k-pistar riktade mot mig.
Jag skakade på huvudet och
doktor Hall ryckte på axlarna.
Jim har varit fånge i Tornet så länge han kan minnas. Där vaktas han av doktor Hall.
Hon bryr sig inte om honom, bara om hur hon kan utnyttja hans krafter. Jim har en ovanlig förmåga: han kan förvandla sig till olika djur.
När han får en chans att fly tar han den. Även om han riskerar sitt liv …