MOA CANDIL BENGT FREDRIKSON
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 47687
ISBN 978-91-8077-609-7
Upplaga 1:1
© Moa Candil, Bengt Fredrikson och Nypon förlag 2025
Nypon förlag – en del av Studentlitteratur www.nyponochviljaforlag.se
Studentlitteratur AB, Box 141, 221 00 Lund
Titel: Koll på pengarnas historia
Författare: Moa Candil och Bengt Fredrikson
Omslag: Nils Olsson
Bildkällor
Omslag framsida: Istockphoto; s. 7: Katvic/Shutterstock; s. 9: Wikimedia Commons; s. 11: (överst) Klaus Vartzbed/Shutterstock, (nederst) Mundofoto/Shutterstock; s. 13: (överst) Iurii Kazakov/Shutterstock, (nederst) OtnaVicky/Shutterstock; s. 14: NAOWARAT/Shutterstock; s. 15: Pong Wira/Shutterstock; s. 16: Grzegorz Majchrzak/Shutterstock; s. 17: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM; s. 18: Jens Mohr, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet/SHM; s. 20, 21: Wikimedia Commons; s. 22: PRESSLAB/Shutterstock; s. 25: Galdric PS/ Shutterstock; s. 27: (överst) Natalia Bohren/Shutterstock, (nederst) Chiociolla/ Shutterstock; s. 31: Matti Blume, CC BY-SA or GFDL/Wikimedia Commons; s. 33: Marko Sävälää/TT; s. 35: Mohammed_Al_Ali/Shutterstock; s. 36: (överst) AlbHen/ Shutterstock, (nederst) Iwan en Jolly/Shutterstock; s. 38: Kamerareportage/TT; s. 40: ArDanMe/Shutterstock; s. 42: Riksbanken; s. 43: Rights Managed/Mary Evans Picture/TT; s. 45: Jock Fistick/AP/TT; s. 47: (överst) goku4501/Shutterstock, (mitten) Per Bengtsson/Shutterstock, (nederst) years44/Shutterstock; s. 49: bildfokus.se/ Shutterstock; s. 51: Rokas Tenys/Shutterstock; s. 52: Lisa-S/Shutterstock; s. 53: corlaffra/Shutterstock; s. 55: Gadelshina Dina/Shutterstock; s. 57: Viktor Sergeevich/ Shutterstock; s. 59: Yeti studio/Shutterstock; s. 62: Luis Molinero/Shutterstock; baksida omslag: Istockphoto
Tryckt av Adverts, Lettland 2025
MOA CANDIL
BENGT FREDRIKSON
INLEDNING
Vi använder pengar nästan varje dag. Och när vi inte använder dem, tänker vi ofta på dem. Ibland kan det kännas som att hela livet handlar om pengar. Särskilt om du inte har några.
Men vad är pengar, egentligen? Vem uppfann dem, och varför? Vem bestämmer hur mycket de är värda? Och vad händer när de förlorar sitt värde?
I den här boken kan du läsa om varför vi använder pengar och hur de fungerar.
INNAN DET FANNS PENGAR
Tänk dig ett liv utan pengar. Det är nästan omöjligt. I dag är de en självklar del av vår vardag. Men det har inte alltid varit så. Pengar är faktiskt något ganska nytt. De första mynten kom för ungefär 2 500 år sedan. Då hade det redan funnits människor i 200 000 år.
Byteshandel
Innan det fanns pengar bytte människor saker med varandra för att få sådant de behövde. De flesta hade något som andra ville ha.
Den som odlade kunde byta mat mot andra saker den behövde, som kläder eller krukor. Den som jagade kunde byta djurens pälsar mot vapen eller något annat.
Det gick också att byta med sitt eget arbete. Du kunde hjälpa till att bygga ett hus och få ett djur som betalning.
I tusentals år höll folk på med byteshandel, över hela jorden. Det fungerade bra.
▲ I tusentals år bytte människor saker med varandra. De kunde till exempel byta pälsar mot vapen och andra varor.
Ovanliga saker kan bli pengar
I dag tänker vi att pengar är mynt och sedlar, eller siffror på ett bankkonto. Men pengar kan vara mycket annat. Egentligen kan vad som helst användas som pengar.
KAURISNÄCKOR
Kaurisnäckor finns i Indiska oceanen. De kallas också porslinssnäckor, eftersom de har en hård och blank yta, precis som porslin.
Människor har använt snäckor, stenar, växter och många andra saker att betala med. Det viktigaste är att det är något som många vill ha, och som är ovanligt eller svårt att få tag på.
I flera hundra år användes till exempel kaurisnäckor som pengar i delar av Asien, Afrika och Oceanien. Snäckorna var vackra och mycket ovanliga.
Choklad som pengar
I Centralamerika använde människor länge kakaobönor som pengar. För tio kakaobönor kunde du till exempel köpa en kanin. För tre kakaobönor fick du en avokado.
Kakaobönorna var värdefulla för att de var svåra att odla och bara växte på vissa platser. De var också viktiga i religionen. Av kakao gjorde prästerna en chokladdryck som var helig.
Kakao fungerade som pengar i Centralamerika i flera hundra år. Det var först på 1500-talet det förändrades. Då tog soldater från Europa makten i området. De var inte intresserade av kakaobönor, och såg till att folk i stället började använda mynt av guld eller silver.
Kaurisnäckor användes som pengar i flera hundra år.
Läderpåse med kakaobönor.
Stenar som pengar
Snäckor och bönor är lätta att bära med sig. Folket på ön Yap i Stilla havet hade det jobbigare. De använde länge stora stenar som pengar. Pengarna kallades rai och kunde väga flera tusen kilo. De användes från 500-talet ända fram till 1900-talet.
Folket på Yap hämtade stenarna på en ö långt borta. Bergen där var ovanligt vackra. Folk reste dit och högg ut runda stenar med ett hål i mitten. De såg nästan ut som hjul.
Resan tillbaka med de tunga stenarna på små båtar var mycket farlig. Faran och det hårda arbetet gjorde stenarna värdefulla.
Stenarna var så tunga att de var nästan omöjliga att stjäla.
Därför ställdes de på en plats där alla kunde se dem. Där fick de stå kvar. När någon köpte något talade de om att stenen hade en ny ägare och slapp flytta den.
En stor, vacker sten kunde räcka till att köpa ett hus.
Tobak som pengar
Ovanliga saker har alltså ofta fungerat som pengar. Men när sakerna blir vanliga blir de mindre värda, kanske värdelösa.
För 400 år sedan ville många i området Virginia i USA ha tobaksblad, som de kunde röka eller tugga på. Bladen var väldigt sällsynta och började användas som pengar.
Efter ett tag kom folk på att de kunde odla egen tobak. Då gick bladen inte längre att använda som pengar. De blev för vanliga.
Samma sak hände med kaurisnäckorna. I mitten av 1800-talet hittade folk plötsligt massor av snäckor som liknade kaurisnäckor och de blev därför mindre värda.
Det skulle kunna hända med guld också, om någon hittade massor av guld. Men det har inte hänt än och guld är fortfarande mycket värdefullt.
Guld har alltid varit värdefullt. Det är det fortfarande.
På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken.
Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Lättläst är en rättighet
Det här är en lättläst bok från Nypon förlag. Nypon har en övertygelse. Alla barn, unga och vuxna måste lära sig läsa.
Genom att läsa utvecklar vi vårt språk. Med språkets hjälp kan vi sätta ord på våra tankar och känslor. Därmed kan vi göra vår röst hörd och bli aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Att läsa böcker ger inte bara ett språk, vi får också möjlighet att ta del av andra människors tankar och känslor. På så sätt får vi en ökad förståelse för dem som finns omkring oss. Genom att läsa blir vi helt enkelt klokare och mer toleranta.
Lättläst handlar om mer än bara böcker – det är en fråga om demokrati.
I tusentals år fanns det inga pengar. Människor tillverkade själva det de behövde, eller bytte saker med varandra. Sedan kom pengarna och allt förändrades.
I dag använder vi pengar varje dag. Ändå ser vi dem sällan. Sedlar och mynt håller på att försvinna. Dagens pengar är siffror på ett konto.
Här får du veta mer om pengarnas historia. Hur fungerar pengar? Vem bestämmer över dem och hur mycket de ska vara värda? Och vad händer om de plötsligt blir mindre värda?
Få koll på fakta med Koll på!
Art.nr 47687