Birgitta Renström Linde
EN SLÄKTHISTORISK ROMAN
Maken till Olga
Om fasta band och brustna trådar
Birgitta Renström Linde
Maken till Olga
Om fasta band och brustna trådar
Tidigare böcker av Birgitta Renström Linde: Huldas hemlighet, 2012, Idus förlag
Spegelfällan, 2013, Idus förlag
Postiljonen, 2018, Visto förlag
Maken till Olga
Om fasta band och brustna trådar
Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2023 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Birgitta Renström Linde
Bildbearbetning: Gunnar Linde
Sågen och Vitbyggninga Litografi: Stanley Johansson
Trönö gamla kyrka och prästgård foto: Hilding Mickelsson
Framsidan: privat foto, Kartblad Hammarö bearbetat av Roy Palm
Grafisk form och sättning: Visto förlag
Första upplagan
Tryckt i Riga, 2023
ISBN: 978-91-8073-417-2
Till mina älskade
Ett stänk av ljus ur evighetens skymning, till de osynligas rymd där vi alla en gång ska sväva
I ett ögonblick ser vi spåren av dem som vandrat före oss
En glimt av det mirakel som är Liv
Det liv vi delar De skymtar ur skuggorna Alla de som en gång vandrat med oss på livets väg
Tillsammans är Vi – för evigt.
Inledning
– Så stod han bara där!
Min farmor Olga strålade av lycka när hon beskrev sitt första möte med min farfar Johan. Likt en sagoprinsessa, som vunnit halva kungariket. Året var 1913. Hon var tjugo år och han var tjugofyra.
Som tolvårig flicka blev jag mycket berörd av hennes berättelse. Den är ännu stark och levande trots att det har gått över drygt sextio år sedan hon tog med mig in till den stora byrån i kammaren, drog ut översta lådan och bland prydligt hopvikta näsdukar och sjalar, grävde fram det föremål som lett den vackre Johan från Hälsingland fram till hennes dörr.
Min farmor var en gladlynt och öppen person som visste vad hon ville. Någon romantisk läggning hade jag aldrig kunnat spåra i hennes person. Flärdfri och frispråkig, med hemmet som sin självklara domän, fanns hon alltid till hands för oss barn, liksom för andra nära släktingar.
Kännedom om hennes släkt på Hammarö kunde jag inte undgå att få, men farfar Johan från Hälsingland, honom visste jag mycket lite om. Jag minns inte att han själv berättade något om sin bakgrund eller nämnde någon i sin släkt för mig. Min känsla var att farfar Johan tyckte mycket om oss barn, men han var inte lika
7
närvarande som farmor. Han hade annat för sig, arbetade mycket, var på möten och sammanträden. Befann han sig hemma, höll han till i trädgården eller i sitt snickarrum i källaren. För det mesta satt han vid sitt skrivbord, där han inte skulle störas. Han var till vardags en ganska fåordig person, men duktig på att hålla offentliga tal och att skriva fina personliga verser på rim.
Varje födelsedag fick jag ett kuvert där han prydlig skrivit ner ett rim till mig. De som mötte honom upplevde nog alla att han ingav respekt och de som kände honom väl, framhöll det heta norrländska temperament som vilade under den lugna ytan. Glimten i ögat och ett sinne för humor lyste ibland igenom allvaret.
Som fackligt och kommunpolitiskt mycket aktiv blev han känd av de flesta på den ort där han bodde. Han var bland mycket annat ordförande i skolstyrelsen i nästan trettio år. I flera lokala skrifter går att läsa om hans samhällsengagemang.
Då han på sin ålders höst beskrev en episod från sin knappt sexåriga skoltid för mig blev jag överraskad. Vid den tidpunkten var jag i övre tonåren och inte benägen att rota i något förflutet. Det var egentligen framtiden vi talat om farfar och jag, min framtid. Senare i mitt liv, då denna framtid krympt en smula, kom mina funderingar. Hur gick det till att min farfar fick förtroendet att bli den förste valde ordföranden i skolstyrelsen och behålla detta uppdrag så länge? Hur kunde han bli så lärd och kunnig och så respekterad trots sin ringa skolgång? Varifrån kom hans kraft och uthållighet och vad var det som drev honom att uträtta så mycket?
Men han var inte alls ensam. Farmor fanns och henne tyckte jag mig känna. Hon hade båda fötterna på jorden och hon talade aldrig politik utan höll sig till vardaglighetens nära ting och dess krav. Hennes glada humör och lojalitet med farfar, hennes kärlek, omsorg om honom och oss andra, förundrade mig, liksom den känsla hon hade för sin egen släkt. Så olika dessa två var! De hade helt olika intressen och ändå kunde de hålla ihop hela livet. Vad var det som lett dem till varandra och vad band dem vid varandra?
8
Jag ville veta mer om mina farföräldrar och min resa i historien tog sin början. Ur åratal av efterforskningar växte ett mönster fram. Om än de historiska sammanhangen skiftade fann jag en väv av trådar som förband personerna ur olika släktled med varandra. Det var alltid någon händelse eller företeelse vars upprinnelse kunde spåras bakåt i tiden.
Min nyfikenhet förde mig flera generationer bort, till sammanhang rika på människor. Ett mångtydigt landskap av något bekant där en vind av det evigt mänskliga svepte fram. Bilderna i väven trängde sig på och talade till mig. Berättelsen tog form. Mångtydig och sökande slingrade den sig fram i tiden.
9
De verkliga personerna i romanen
Familjerna i Värmland Första generationen
Skoghall
Niklas Andersson 1829–1915
Märta Andersson 1831–1906
Emerentia (Emelie) f.1857, Anders Gustav f.1860, Karl Viktor f.1862 (Olgas far), Anna-Maria 1865–1867, Anna Amanda 1868–1870, Axel Emanuel f.1871, Jan Peter f.1874
Höjebråten Segerstad
Nils Eriksson 1829–1902
Stina Andersdotter 1829–1907
Stina f.1857 (Olgas mor), Anna Sofia f.1860, Maria Charlotta f.1862, Augusta f.1865, Emma f.1867
10
Andra generationen
Karl-Victor Niklasson 1862–1951
Skoghall
Stina Nilsdotter 1857–1920
Oskar 1887–1891, Victor f.1889, Ragnhild f.1891, Olga f.1892, Janne f.1894, Maria f.1896, Martina f.1898, Kalle f.1900
Tredje generationen
Johan Wilhelm Renström 1888–1968
Olga Teresia Karlsson 1892–1977
Vilhelm f.1914, Erik f.1915, Arne f.1919
11
Familjerna i Hälsingland Första generationen
Söderhamn
Jacop Renström 1827–1870
(Nås) Anna Larsdotter 1832–1870
Lars Johan f.1854, Lars Erik f.1857 (Johans far), Johan Robert f.1860, Anna Christina f.1863, Johanna 1869–1870
Långbro (Trönö)
Lars Fredin 1826–1887
Kjerstin Hansdotter 1825–1904
Kersti(n) f.1851, Anna f.1853 (Johans mor), Lars 1856–1857, Helena 1858–1858, Karin f.1859, Margareta f.1861, Lars f.1862, Ingrid f.1867, Britta f.1872
12
Andra generationen
Wij (Trönö) / Första äktenskapet
Lars-Erik Renström (Trönby) 1857–1942
Anna Fredin 1853–1900
Lars Erik och Agnes Kristina 1882–1882, Gustav f.1883, Erik f.1886, Johan Wilhelm f.1888, Per f.1890
Wij (Trönö) / Andra äktenskapet
Lars Erik Renström (Trönby) 1857–1942
Ingrid Fredin 1867–1943
Konrad Hilding 1904–1906, Algot f.1906, Hilding f 1907, Sixten 1911–1911, Ingrids dotter Agnes f.1893
Romanen baseras på verkliga historiska händelser och personerna har funnits i verkligheten. Undantag är de fiktiva gestalterna Axel från Norra Råda och soldaten Hudik.
13
I Värmland
Stina och Nils på torpet Höjebråten i Segerstad (Olgas mormor och morfar)
Märta och Niklas i Vitbyggninga i Skoghall
(Olgas farmor och farfar)
14
15
Stina (dy) och Karl Victor med sina barn.
Olga Teresia 1912, 20 år
Johan Wilhelm 1908, 20 år
Så stod han bara där, berättade Olga. Hon hade aldrig sett mannen förut, ändå förstod hon i detta ögonblick att hon ville dela sitt liv med honom.
Händelsen är upprinnelsen till romanen Maken till Olga – Om fasta band och brustna trådar. Detta förälskelsens ögonblick inträffade år 1913 då den unge rallaren Johan från Trönö i Hälsingland stod utanför dörren till Olgas hem, en arbetarbostad i Skoghall i Värmland. Hon var 20 år och han var 24.
Vem var då Johan och vem var Olga? Hur var det möjligt att de två kunde mötas trots olikheter och avstånd? Vad förenade dem och vad höll dem samman? Vilka vad deras livsmål, hur blev deras liv och hur såg deras sammanhang ut?
Med avstamp i tidigare generationers svåra vedermödor, i en förändringens tid då den religiösa tron och de framväxande ideologiska rörelserna präglade människors liv, får läsaren följa Olga och Johan och deras livsväg från barndomen och till varandra, från förälskelse till en kärlek som höll hela livet.
"Genom sin dokumentation av tidigare släktleds idoga strävan målar Birgitta Renström Linde fram livfulla och kärleksfulla porträtt av sina farföräldrar. Med sitt gedigna intresse för och stora kunnande om flydda tider blir författarens texter en länk till det förflutna och en guldgruva att ösa ur för alla som bättre vill förstå historiens påverkan på samtid och framtid."
kersti westin, författare av historiska allåldersböcker ex. Göteborgs jubileumsbok och Barn i en stad vid havet: Göteborgs 400-åriga historia
"Vilken inspirationskälla för alla oss släktforskare! Att följa två familjers öden och äventyr i flera generationer och samtidigt få en inblick i samhällets utveckling från bondesamhälle till industrisamhälle. Vackert och omsorgsfullt beskrivs hur längtan, lycka, sorg och smärta avlöser varandra i dessa människors liv – och då inte minst i kvinnornas."
berit sundgren grinups, Bowencoach och tidigare universitetslektor i socialt arbete
en läsare
www.idusforlag.se
–
"En gripande och tankeväckande bok."