9789180660242

SKOGEN Om träd, människor och 25 000 andra arter

Av Anne Sverdrup-Thygeson Översättning Lotta Eklund

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 21

2023-10-26 14:13

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 2

2023-10-26 14:13

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 3

2023-10-26 14:13

Floran var min farmors farfars, Fredrik August Dahl, med en de­ dikation från hans bror.

Gles björkskog, knappt inom fn:s skogsdefinition.

Från inventering av »vernskog« i Bal­ langer kommun.

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 5

2023-10-26 14:13

En klassisk höger­ vriden tallraka av det storvuxna sla­ get. Från Pellokielas naturreservat i norra Sverige, 2022.

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 13

2023-10-26 14:13

Den rödlistade, vackra och helt platta cinno­ berbaggen (Cucujus cinnaberinus), som lever mellan bark och ved på nyss döda aspar. Från Larviks kommun.

Gnagspår efter den bredhalsade varvsflugans larver (Elateroides dermestoides). Den lever i björkar och är skeppsvarvsflugans betydligt vanligare släkting. Från Øst­ marka, Lørenskogs kommun.

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 14

2023-10-26 14:13

Karljohanssvamp, kantarell och andra matsvampar lever i nära samverkan med träd. Svamptrådarna väver »strumpor« runt och in i trädens rötter. De hjälper trä­ det med näring, och får socker i utbyte.

Kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus) lever på för­ multnade, liggande aspstammar. Från Østmarka, Løren­ skogs kommun.

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 15

2023-10-26 14:13

Om jag går över nmbu:s campus från mitt kontor och förbi det gamla mejeriet kom­ mer jag till en sagolikt vacker ek. Stolt och ensam står den där. Precis som den gjorde när min farmors farfar levde.

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 20

2023-10-26 14:13

Omnia mirari etiam tritissima.

— Förundras över allt, även det mest vardagliga car l von l i n n É

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 22

2023-10-26 14:13

INNEHÅLL GRODDEN

26

BJÖRK

35

Det började med björken

38

En blomsteräng på styltor

41

Kan träd lyfta cyklar?

45

Frondem in silvis – om att se både blad

49

och biodiversitet i skogen

TALL

53

Grön öluffning

57

Skogens ständiga ommöblering

59

Skogsbrand – förnya på en dag

62

Storm – mastodonternas mikado

66

Insektsangrepp – oops, ips

69

FNÖSKTICKA

75

Viktig röra

79

Släppa fri och hålla fast

82

Världens snabbaste flygare

85

Mumieträd i skogen

87

Lite snurrigt

89

Av ved är du kommen, träd ska du åter bli

93

ASP Skogens salladsbuffé

97 102

En dödlig doft av mandel

104

Kom inte för nära

106

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 23

2023-10-26 14:13

Kampen om kvävet: svampar med skräckfilmspotential

107

När maten blir mördare

111

Skogens snyltare

114

Winter is coming, med håris och snöloppor

116

En mycket liten, viktig björn

120

Om språk, svamp och sex

123

RYL

129

Den röda listan

132

Det är vanligt att vara ovanlig

134

Ovanliga arter kommer aldrig med äggröra

137

En himmel full av fjädrar – som försvann

139

Linnés »eländiga maskar«

141

Ett träd är en stad

144

Artförflackning – en butikskedja bakom varje buske

147

Vårt vilda arv

149

EK Det krävs en skog för att bygga en båt

155 158

Tjära du

161

Becksvarta påhitt

163

Samhällets stöttepelare

165

Det går upp och det går ner

168

Den bästa tiden att plantera en ek var för 200 år sedan

170

Visdom från en geting

173

Den gröna lögnen och övergången till produktionsskog

176

KANTARELL När barkbrödet hotade tillväxten – om att samla

183 185

och om svampar Bävergäll och annat jaktutbyte från skogen

188

Skalbaggsglass och annan biokemi

191

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 24

2023-10-26 14:13

Björntänder och antibiotika

193

Skogar och offergåvor som skydd mot naturkatastrofer

196

Friluftsliv – hälsa i varje hängmatta

200

ASK

207

Edens … skog?

209

Det är den drömmen, om att vara nära naturen

212

Varje artnamn ger en ny tanke

215

Vördnad och ekosorg

217

Gillar älgar solnedgången?

219

Från Ekdal till Ekman

221

Återförtrollning: att leva med skogen

224

GRAN

229

Behovet av en större berättelse om skogen

233

Stamspråket

236

Smått och gott ur faktahyllan

239

Skämt eller fakta – tre påståenden om norsk skog

240

Livskraftigt skogsbruk eller bara kraftigt skogsbruk?

245

En guldgruva på dass

247

Mullmörka kollager

251

LIND

257

Bärnsten och drömmen om en dinosaurie

261

En ström, en cirkel, en stjärna

264

Människans tid och förskjuten normalitet

267

Slutord

273

Tack

277

Ordlista

279

Vill du läsa mer om skog?

283

Källor

284

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 25

2023-10-26 14:13

GRODDEN »Detta örtslägte … som med så mycket skäl intager första rummet i detta verk, tillhör i synnerhet Skandinaviens Flora.«

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 26

2023-10-26 14:13

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 27

2023-10-26 14:13

x Jag sitter på kontoret med sju böcker på skrivbordet. Alla i likadan, gammaldags inbindning. Skinnryggarna är dekorerade med slingor och bokstäver i guld, och papp-pärmarnas mönster är något obestämbart i brunt och blått. En smula mörkare i kanterna, märkta av alla de händer som hållit, bläddrat. Kanske ser de lite trista ut, böckerna, jämfört med de blanka, färgglada fackböcker som annars fyller hyllorna.

Men skenet bedrar. De nötta omslagen rymmer en tidskapsel. En blick in i naturens värld, sådan vi betraktade den för över tvåhundra år sedan, en natursyn så olik dagens. Framför mig ligger ett av Skandi­naviens allra främsta botaniska verk – Svensk botanik, tryckt 1803. Floran innehåller flera hundra färglagda kopparstick med tillhörande beskrivningar. Ambitionen var att illustrera och skildra alla växter som var hemmahörande i Sverige. Efter unionen 1814 inkluderades även norska växter »för att gifva detta verk ett visst värde, äfven för våra nya medborgare«, som det så vänligt står i förordet till en senare upplaga.

Illustrationerna är fantastiskt vackra, men beskrivningarna är minst lika fascinerande. Fokus ligger nämligen inte bara på utseendet, utan lika mycket på användningen. Som att kika in i den tidens ut­ maningar: lindra sjukdomar och åkommor och under svåra år samla tillräckligt med mat åt sig själv och boskapen. Tibast är bra att gnida i ansiktet om man är mager och blek, tussilago röks som tobak mot

29

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 29

2023-10-26 14:13

Skogen

hosta, pors gör att vägglöss och loppor flyr, och nödbröd kan bakas av det mesta. I ordlistan hittar man »Gonoré« mellan »Golf­tiljor« (golvplankor) och »Gran«, och »Rasande hund, biten av« mellan »Ranunculus« (smörblomman och dess släktingar) och »Renlav«.

Och det är fler saker med den här floran. Den är ett arv, en släktklenod, och nu har den på sätt och vis kommit hem. För ungefär hundrasextio år sedan, i en annan byggnad på universitetsområdet, bläddrade andra händer i den. Min farmors farfars händer, Fredrik August Dahl. Eller »Gubben Dahl« som han kallades av vänner, för bakom den barska mustaschen ska min farmors farfar ha varit en bestämd, men vänlig man med ett milt humör.

Min svenska förfader blev kallad till Ås när norska Stortinget år 1854 beslutade att starta en högre utbildning i lantbruk. Fyra år senare anställdes han som den allra första direktören för »Den høiere Landbrugsskole paa Aas«, som idag är Norges miljö- och bio­ vetenskapliga universitet, nmbu, min arbetsplats.

Några år senare fick farmors farfar floran i present av sin storebror, som med sirlig handstil och bläck av ekgalla på första bandets försättsblad skrev: »Detta verk, som bland syskonen ansågs för mitt, tillegnas såsom ett tacksamhetsminne min yngste Broder Fredrik August Dahl, direktör för aas Högre Lantbruksskola.« Vänder jag blad hittar jag fler dedikationer. Verket har gått ur hand i hand genom släkten i fem led – från direktören till hans son, vidare till barnbarnet, barnbarnsbarnet och barnbarnets barnbarn. Bläcket av ekgalla och reservoarpennan har i sista ledet ersatts av en modern blå kulspetspenna, när barnbarnets barnbarn Marianne har vidarebefordrat boken i sidled till sitt kusinbarn, mig.

Bläddrar jag förbi dedikationerna kommer jag till florans allra första uppslag, linnean (Linnaea borealis). Den får öppna flerbands­ verket som en hyllning till Sveriges store botaniker och systematiker

30

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 30

2023-10-26 14:13

Grodden

Carl von Linné – som denna halvbuske är uppkallad efter – eftersom vetenskapsmannen älskade den späda, vintergröna växten med sina parvisa, mandeldoftande, rosavita klockor.

Linnean breder ut sig över skogens marker med hjälp av en liggande, krypande stängel. Med jämna mellanrum sträcker den upp ett skott i vädret och bildar en blomma. När det är dags vissnar blomskottet ner, men den krypande stängeln fortsätter att sträcka sig, in i tiden. Som generationers gång.

Florans illustration av linnean har fem sådana årsskott. Precis som det är fem led mellan min farmors farfar och mig. * Det här är en bok om linneans omgivning, skogen. Om förändring och förundran. Om tid.

Jag har under trettio år arbetat med skogen och dess fascinerande liv. Mänskligt sett är det en lång tid, men kort jämfört med en ek.

Farmors farfars flora satte igång mina tankar: Vad har förändrats och vad är sig likt mellan hans tid och min? Både där ute under träd­ kronorna, och i vår natursyn?

Var tid har sina föreställningar om hur människan ska använda skogen på bästa sätt. Leva med skogen. Och var tid tror att de har rätt. Att just deras perspektiv är det enda riktiga.

Sedan tillkommer ny kunskap. Nya tankar banar väg, engagemang uppstår och förhållningssätt ändras. Ofta med betydande motvilja bland dem som skulle tjäna på att allt fortsatte som förut.

Jag skulle så gärna vilja att fler lärde känna skogen. I all dess bladoch barrgröna bredd, med alla sina små, slemmiga, skaltäckta, spirande, mångfotade, makalösa organismer. Som ett landskap runt mycket av vår kultur och ekonomi, våra myter och föreställningar.

31

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 31

2023-10-26 14:13

Skogen

För skogen är magisk, myllrande och viktig, och löper som en djupgrön varp genom hela vår historieväv.

Därför är detta en bok om skogens stora artrikedom, om träd och människor. En bok om märkliga samspel och underliga arter, om hur naturkunskap och natursyn har förändrats under släkters gång. Om varifrån vi kommer och var vi befinner oss idag.

Farmors farfars flora får bilda bokens ram. Varje kapitel har fått namn efter en art i floran, med illustrationen därifrån, även om kapitlens innehåll sträcker sig långt utöver själva arten.

Du får läsa om timmer till segelskutor och om barkbröd, om bävrar som biter av sig testiklarna (det trodde folk åtminstone), om August Cappelens urskog och om Yggdrasil och svampar som (kanske) kan prata, om avverkning och självbalsamering och ovanliga arter och miljöångest, om skogsbrand och bärnsten och tjär­bränning, och om Asterix och ishår och en underjordisk skog under National­ theatret i Oslo. Om varför jag älskar gamla, döda tallar. Och mycket, mycket mer.

Berättelsen sträcker sig genom tid och rum. Från en insekts korta liv under en barkbit, avklarat på några veckor eller månader, till milsvida skogslandskap där träden lever långsamt. Innan fröet har grott och tills stammen ligger långsträckt under mossan går det hundratals år, kanske tiotals människoliv.

Skogen är den småväxta mångfaldens hem. Med arter som sällan får glänsa. Här i min berättelse ges de utrymme. Mykorrhiza som stillsamt vindlar fram i mullen, flätar in sig i rötternas fraktaler.

Insekters snabba vingslag mellan bladverk, varelser gömda i veden, liv som är över på en sommar.

Skogen gör något med oss. Det höga suset i trädkronan talar med oss, det har sjungit genom skogarna i miljontals år, sedan karbon­ tiden. För skog lagrar tid. Träd är arvssilver från svunna tider, tider du aldrig har upplevt.

32

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 32

2023-10-26 14:13

Grodden

Skog är dessutom sinnesintryck. Spelet mellan ljus och skugga, nyanser av brunt och grönt. Mjuk mossa under skorna, ­tallens fåriga bark. Frön som dansar i spiraler från trädkronor. Skog är starka stammar och mörkgrön barrträdsbunden ståndaktighet, den är björklövsdoft, livsvilja, lövsprickning ännu en vår.

Vi har hämtat tillgångar ur skogen i tusentals år och skogsbruket är fortfarande en viktig näring. En näring med omfattande påverkan på ekosystemet och de arter som lever där, och på skogens övriga naturtillgångar. Det ekologiska tillståndet i norska skogar är betydligt sämre än i intakta naturskogar. Vi håller på att förändra mycket av vår skog, från ett välfungerande ekosystem till ett produktionslandskap för timmer.

Samtidigt är skog så mycket mer än trä. Min förhoppning med den här boken är att den ska bidra till en större berättelse om skog. En berättelse där skogsbruket bara är ett perspektiv bland många. För skogen ska också bevaras som hem åt artrikedom och hotade arter, som kollager, och som en plats för fascination, inspiration och rika naturupplevelser.

Ju mer vi ökar pressen på skogsarealerna, desto viktigare blir det att många, helst alla, får kunskap om hur det står till i skogen, och om de val som görs där. Bara så kan vi få en bred och demokratisk debatt om hur vi ska leva med skogen, i vår tid.

33

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 33

2023-10-26 14:13

Skogen

34

Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 34

2023-10-26 14:13