SKOGEN Om träd, människor och 25 000 andra arter
Av Anne Sverdrup-Thygeson Översättning Lotta Eklund
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 21
2023-10-26 14:13
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 2
2023-10-26 14:13
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 3
2023-10-26 14:13
Floran var min farmors farfars, Fredrik August Dahl, med en de dikation från hans bror.
Gles björkskog, knappt inom fn:s skogsdefinition. Från inventering av »vernskog« i Bal langer kommun.
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 5
2023-10-26 14:13
En klassisk höger vriden tallraka av det storvuxna sla get. Från Pellokielas naturreservat i norra Sverige, 2022.
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 13
2023-10-26 14:13
Den rödlistade, vackra och helt platta cinno berbaggen (Cucujus cinnaberinus), som lever mellan bark och ved på nyss döda aspar. Från Larviks kommun.
Gnagspår efter den bredhalsade varvsflugans larver (Elateroides dermestoides). Den lever i björkar och är skeppsvarvsflugans betydligt vanligare släkting. Från Øst marka, Lørenskogs kommun.
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 14
2023-10-26 14:13
Karljohanssvamp, kantarell och andra matsvampar lever i nära samverkan med träd. Svamptrådarna väver »strumpor« runt och in i trädens rötter. De hjälper trä det med näring, och får socker i utbyte.
Kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus) lever på för multnade, liggande aspstammar. Från Østmarka, Løren skogs kommun.
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 15
2023-10-26 14:13
Om jag går över nmbu:s campus från mitt kontor och förbi det gamla mejeriet kom mer jag till en sagolikt vacker ek. Stolt och ensam står den där. Precis som den gjorde när min farmors farfar levde.
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 20
2023-10-26 14:13
Omnia mirari etiam tritissima. — Förundras över allt, även det mest vardagliga car l von l i n n É
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 22
2023-10-26 14:13
INNEHÅLL GRODDEN
26
BJÖRK
35
Det började med björken
38
En blomsteräng på styltor
41
Kan träd lyfta cyklar?
45
Frondem in silvis – om att se både blad
49
och biodiversitet i skogen
TALL
53
Grön öluffning
57
Skogens ständiga ommöblering
59
Skogsbrand – förnya på en dag
62
Storm – mastodonternas mikado
66
Insektsangrepp – oops, ips
69
FNÖSKTICKA
75
Viktig röra
79
Släppa fri och hålla fast
82
Världens snabbaste flygare
85
Mumieträd i skogen
87
Lite snurrigt
89
Av ved är du kommen, träd ska du åter bli
93
ASP Skogens salladsbuffé
97 102
En dödlig doft av mandel
104
Kom inte för nära
106
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 23
2023-10-26 14:13
Kampen om kvävet: svampar med skräckfilmspotential
107
När maten blir mördare
111
Skogens snyltare
114
Winter is coming, med håris och snöloppor
116
En mycket liten, viktig björn
120
Om språk, svamp och sex
123
RYL
129
Den röda listan
132
Det är vanligt att vara ovanlig
134
Ovanliga arter kommer aldrig med äggröra
137
En himmel full av fjädrar – som försvann
139
Linnés »eländiga maskar«
141
Ett träd är en stad
144
Artförflackning – en butikskedja bakom varje buske
147
Vårt vilda arv
149
EK Det krävs en skog för att bygga en båt
155 158
Tjära du
161
Becksvarta påhitt
163
Samhällets stöttepelare
165
Det går upp och det går ner
168
Den bästa tiden att plantera en ek var för 200 år sedan
170
Visdom från en geting
173
Den gröna lögnen och övergången till produktionsskog
176
KANTARELL När barkbrödet hotade tillväxten – om att samla
183 185
och om svampar Bävergäll och annat jaktutbyte från skogen
188
Skalbaggsglass och annan biokemi
191
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 24
2023-10-26 14:13
Björntänder och antibiotika
193
Skogar och offergåvor som skydd mot naturkatastrofer
196
Friluftsliv – hälsa i varje hängmatta
200
ASK
207
Edens … skog?
209
Det är den drömmen, om att vara nära naturen
212
Varje artnamn ger en ny tanke
215
Vördnad och ekosorg
217
Gillar älgar solnedgången?
219
Från Ekdal till Ekman
221
Återförtrollning: att leva med skogen
224
GRAN
229
Behovet av en större berättelse om skogen
233
Stamspråket
236
Smått och gott ur faktahyllan
239
Skämt eller fakta – tre påståenden om norsk skog
240
Livskraftigt skogsbruk eller bara kraftigt skogsbruk?
245
En guldgruva på dass
247
Mullmörka kollager
251
LIND
257
Bärnsten och drömmen om en dinosaurie
261
En ström, en cirkel, en stjärna
264
Människans tid och förskjuten normalitet
267
Slutord
273
Tack
277
Ordlista
279
Vill du läsa mer om skog?
283
Källor
284
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 25
2023-10-26 14:13
GRODDEN »Detta örtslägte … som med så mycket skäl intager första rummet i detta verk, tillhör i synnerhet Skandinaviens Flora.«
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 26
2023-10-26 14:13
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 27
2023-10-26 14:13
x Jag sitter på kontoret med sju böcker på skrivbordet. Alla i likadan, gammaldags inbindning. Skinnryggarna är dekorerade med slingor och bokstäver i guld, och papp-pärmarnas mönster är något obestämbart i brunt och blått. En smula mörkare i kanterna, märkta av alla de händer som hållit, bläddrat. Kanske ser de lite trista ut, böckerna, jämfört med de blanka, färgglada fackböcker som annars fyller hyllorna. Men skenet bedrar. De nötta omslagen rymmer en tidskapsel. En blick in i naturens värld, sådan vi betraktade den för över tvåhundra år sedan, en natursyn så olik dagens. Framför mig ligger ett av Skandinaviens allra främsta botaniska verk – Svensk botanik, tryckt 1803. Floran innehåller flera hundra färglagda kopparstick med tillhörande beskrivningar. Ambitionen var att illustrera och skildra alla växter som var hemmahörande i Sverige. Efter unionen 1814 inkluderades även norska växter »för att gifva detta verk ett visst värde, äfven för våra nya medborgare«, som det så vänligt står i förordet till en senare upplaga. Illustrationerna är fantastiskt vackra, men beskrivningarna är minst lika fascinerande. Fokus ligger nämligen inte bara på utseendet, utan lika mycket på användningen. Som att kika in i den tidens ut maningar: lindra sjukdomar och åkommor och under svåra år samla tillräckligt med mat åt sig själv och boskapen. Tibast är bra att gnida i ansiktet om man är mager och blek, tussilago röks som tobak mot
29
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 29
2023-10-26 14:13
Skogen
hosta, pors gör att vägglöss och loppor flyr, och nödbröd kan bakas av det mesta. I ordlistan hittar man »Gonoré« mellan »Golftiljor« (golvplankor) och »Gran«, och »Rasande hund, biten av« mellan »Ranunculus« (smörblomman och dess släktingar) och »Renlav«. Och det är fler saker med den här floran. Den är ett arv, en släktklenod, och nu har den på sätt och vis kommit hem. För ungefär hundrasextio år sedan, i en annan byggnad på universitetsområdet, bläddrade andra händer i den. Min farmors farfars händer, Fredrik August Dahl. Eller »Gubben Dahl« som han kallades av vänner, för bakom den barska mustaschen ska min farmors farfar ha varit en bestämd, men vänlig man med ett milt humör. Min svenska förfader blev kallad till Ås när norska Stortinget år 1854 beslutade att starta en högre utbildning i lantbruk. Fyra år senare anställdes han som den allra första direktören för »Den høiere Landbrugsskole paa Aas«, som idag är Norges miljö- och bio vetenskapliga universitet, nmbu, min arbetsplats. Några år senare fick farmors farfar floran i present av sin storebror, som med sirlig handstil och bläck av ekgalla på första bandets försättsblad skrev: »Detta verk, som bland syskonen ansågs för mitt, tillegnas såsom ett tacksamhetsminne min yngste Broder Fredrik August Dahl, direktör för aas Högre Lantbruksskola.« Vänder jag blad hittar jag fler dedikationer. Verket har gått ur hand i hand genom släkten i fem led – från direktören till hans son, vidare till barnbarnet, barnbarnsbarnet och barnbarnets barnbarn. Bläcket av ekgalla och reservoarpennan har i sista ledet ersatts av en modern blå kulspetspenna, när barnbarnets barnbarn Marianne har vidarebefordrat boken i sidled till sitt kusinbarn, mig. Bläddrar jag förbi dedikationerna kommer jag till florans allra första uppslag, linnean (Linnaea borealis). Den får öppna flerbands verket som en hyllning till Sveriges store botaniker och systematiker
30
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 30
2023-10-26 14:13
Grodden
Carl von Linné – som denna halvbuske är uppkallad efter – eftersom vetenskapsmannen älskade den späda, vintergröna växten med sina parvisa, mandeldoftande, rosavita klockor. Linnean breder ut sig över skogens marker med hjälp av en liggande, krypande stängel. Med jämna mellanrum sträcker den upp ett skott i vädret och bildar en blomma. När det är dags vissnar blomskottet ner, men den krypande stängeln fortsätter att sträcka sig, in i tiden. Som generationers gång. Florans illustration av linnean har fem sådana årsskott. Precis som det är fem led mellan min farmors farfar och mig. * Det här är en bok om linneans omgivning, skogen. Om förändring och förundran. Om tid. Jag har under trettio år arbetat med skogen och dess fascinerande liv. Mänskligt sett är det en lång tid, men kort jämfört med en ek. Farmors farfars flora satte igång mina tankar: Vad har förändrats och vad är sig likt mellan hans tid och min? Både där ute under träd kronorna, och i vår natursyn? Var tid har sina föreställningar om hur människan ska använda skogen på bästa sätt. Leva med skogen. Och var tid tror att de har rätt. Att just deras perspektiv är det enda riktiga. Sedan tillkommer ny kunskap. Nya tankar banar väg, engagemang uppstår och förhållningssätt ändras. Ofta med betydande motvilja bland dem som skulle tjäna på att allt fortsatte som förut. Jag skulle så gärna vilja att fler lärde känna skogen. I all dess bladoch barrgröna bredd, med alla sina små, slemmiga, skaltäckta, spirande, mångfotade, makalösa organismer. Som ett landskap runt mycket av vår kultur och ekonomi, våra myter och föreställningar.
31
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 31
2023-10-26 14:13
Skogen
För skogen är magisk, myllrande och viktig, och löper som en djupgrön varp genom hela vår historieväv. Därför är detta en bok om skogens stora artrikedom, om träd och människor. En bok om märkliga samspel och underliga arter, om hur naturkunskap och natursyn har förändrats under släkters gång. Om varifrån vi kommer och var vi befinner oss idag. Farmors farfars flora får bilda bokens ram. Varje kapitel har fått namn efter en art i floran, med illustrationen därifrån, även om kapitlens innehåll sträcker sig långt utöver själva arten. Du får läsa om timmer till segelskutor och om barkbröd, om bävrar som biter av sig testiklarna (det trodde folk åtminstone), om August Cappelens urskog och om Yggdrasil och svampar som (kanske) kan prata, om avverkning och självbalsamering och ovanliga arter och miljöångest, om skogsbrand och bärnsten och tjärbränning, och om Asterix och ishår och en underjordisk skog under National theatret i Oslo. Om varför jag älskar gamla, döda tallar. Och mycket, mycket mer. Berättelsen sträcker sig genom tid och rum. Från en insekts korta liv under en barkbit, avklarat på några veckor eller månader, till milsvida skogslandskap där träden lever långsamt. Innan fröet har grott och tills stammen ligger långsträckt under mossan går det hundratals år, kanske tiotals människoliv. Skogen är den småväxta mångfaldens hem. Med arter som sällan får glänsa. Här i min berättelse ges de utrymme. Mykorrhiza som stillsamt vindlar fram i mullen, flätar in sig i rötternas fraktaler. Insekters snabba vingslag mellan bladverk, varelser gömda i veden, liv som är över på en sommar. Skogen gör något med oss. Det höga suset i trädkronan talar med oss, det har sjungit genom skogarna i miljontals år, sedan karbon tiden. För skog lagrar tid. Träd är arvssilver från svunna tider, tider du aldrig har upplevt.
32
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 32
2023-10-26 14:13
Grodden
Skog är dessutom sinnesintryck. Spelet mellan ljus och skugga, nyanser av brunt och grönt. Mjuk mossa under skorna, tallens fåriga bark. Frön som dansar i spiraler från trädkronor. Skog är starka stammar och mörkgrön barrträdsbunden ståndaktighet, den är björklövsdoft, livsvilja, lövsprickning ännu en vår. Vi har hämtat tillgångar ur skogen i tusentals år och skogsbruket är fortfarande en viktig näring. En näring med omfattande påverkan på ekosystemet och de arter som lever där, och på skogens övriga naturtillgångar. Det ekologiska tillståndet i norska skogar är betydligt sämre än i intakta naturskogar. Vi håller på att förändra mycket av vår skog, från ett välfungerande ekosystem till ett produktionslandskap för timmer. Samtidigt är skog så mycket mer än trä. Min förhoppning med den här boken är att den ska bidra till en större berättelse om skog. En berättelse där skogsbruket bara är ett perspektiv bland många. För skogen ska också bevaras som hem åt artrikedom och hotade arter, som kollager, och som en plats för fascination, inspiration och rika naturupplevelser. Ju mer vi ökar pressen på skogsarealerna, desto viktigare blir det att många, helst alla, får kunskap om hur det står till i skogen, och om de val som görs där. Bara så kan vi få en bred och demokratisk debatt om hur vi ska leva med skogen, i vår tid.
33
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 33
2023-10-26 14:13
Skogen
34
Skogen-Inlaga-Tryckoriginal-231026.indd 34
2023-10-26 14:13