

©Petra Westerdahl 2024
Ansvarig utgivare:Petra Westerdahl
Grafiskformgivning ochomslag: PetraWesterdahl
Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck:BoD –BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-8057-733-5
Förord...........................................................................................7
Milstenar- vägvisareoch milstolpar.........................................8
Gästgifverieroch skjutsstationer............................................14
Carl XIV, hästar ochTheodor Tufvessons morfar.............19
RiksdagsmannenPehrJönssons tal1837..............................25
Carl XIV:stal iSimrishamn1837...........................................26
En tidsresenärpåTranesGästgifveri.....................................29
KartaöverTranes1766............................................................37
Järnhästensintåg.......................................................................38
Stationssamhällen– tråkigaoch historielösa?.......................44
Automobilen– nyahästkrafter fårhjulenatt rulla..............52
Inya hjulspår –enbetraktelse ibackspegeln........................59
Koskit,urinoch surtång– guld förträdgårdstäppan. 68
Linets förträfflighet...................................................................73
Efterfemtonårsom malmöbo, längtade jagintensivt efterlandsbygd ochnatur.Jag köptedärförmarki natursköna Gyllebo -med kohagar, skog ochvandringsleder utanförhusknuten.Tomtenvar belägenpåett lagomavstånd från de numera invaderade kustbyarna ochturiststråken,och kundefås förett pris somvar mer passandeför en idealist.Ägornaröjdesoch bebyggdes.
På ledigtid cykladejag runt inärregionen,studerade lokalhistoriaoch släktforskadeframenhel delpersonervarsexistensjag aldrig anat.Jag gick även medi Föreningen förfornminnes- ochhembygdsvårdi sydöstra Skåne. En förening somstartatsavmin släkting TheodorTufvessonmed flera –ett hundra år tidigare.
Underfem år satt jagmed iredaktionsgruppen förföreningens tidningÖsterlent. Mina upplevelser ocherfarenheteri detnya landskapet, resulterade ikrönikori TidskriftenÖsterlent under åren 2013 till 2020.I denna skrift återpubliceras nu ett urvalavdessaartiklar.
Gyllebo iNådensÅrden 1augusti 2023
PetraWesterdahlDet är nu femårsedan jaglämnade ”storstaden” Malmöför lugnet på Österlen.Förflyttningenhar varitsom attpassera en milstolpei livetoch inneburitenstoromställning på olika plan.Jag kanintedirektpåstå attjag saknar Malmös allt mervåldsamma klimat,men däremotsaknarjag västra Skånes välutbyggdacykelvägar. Varman än skai stan så tarman sigframpåcykel,och mångaärenden ochinköp skötsvia velocipeden.
På landet uppstårett annatbeteende,och jagkom tidigt till insikten attjag trotsminatappramiljöengagemang faktiskt är beroende av bilen. Menomman inte cyklartillaffären ochtill olikaaktiviteter,vartcyklar mandå? Österlents redaktör haravslöjatför migatt hennesmål på cykelturen är olikalunchställen, vilket jagsjälv kanintygaeftersomjag stöttihop medhenne på någraavdem.För migkom de mållösa turerna till attbli ettutforskande av strukturer ilandskapetoch av detgamla vägnätet.Denna inspirationuppkomdockförst efteratt jagstött på min första milstenutanför ÖstraVemmerlöv.
Menvad är då egentligen en milsten? Vi harjusäkerligenallasettdem längsvägarna.Vissa tronarstolt,andra står halvtgömda ochnästan bortglömdavid vägrenarna.Snabbt sveper vi förbiivårabilar, och möjligtvis konstaterarviatt detstårengammalstenvid vägkanten. Stenarna kantyckasförtjänamer uppmärksamhet, så detkan vara värt att göra en djupdykninginom ämnet.
År 1649 fastslog densvenska gästgiveriordningenatt milstenarskulle placeras ut vidvarje mil, mendet varförst efterfredeni Roskildeår1658 somstenarnabörjade sättas uppi Skåne. Ivårtlandskapfinns fortfarandecirka 370milstolpar bevarade,vilkasedan 1942 är skyddade enligtfornminneslagen.
MilstenmellanStibyoch ÖstraWemmerlöv.Foto: PetraWesterdahl
MilstenpåStora Västergatan iYstad.
Skånes äldsta milstenfrån1668 står faktiskt på en av mina tidigare bostadsadresser, StoraVästergatan iYstad.Stenensom en gång (även förmig)visadevägen till Malmö är placerad vidden västra stadsportenoch förmodas ståpåsin ursprungliga plats.
På ystadstenen, underden kungligakronan, kanbokstäverna CRS- CarolusRex Suecorum (vid denna tidkungKarlXI) därefter 1 myl ochslutligen P. Hammarskiøld. Landshøfding ofwerMalmøhuus Landzcrona ochHelsingborgslähner. Anno Domini MDCLXIII.
Landshövdingen ivarje länvar densom ansvaradeför attmilstenarna sattesupp ochhur de utformades.Stenarnakom därför attseväldigt olikautmed lokala särdrag. Milmarkeringarna var vanligasti sten,men även de iträ ochgjutjärnförekom.Under 1800-talet blev denkoniska granitstenen vanlig.Ett exempelpåenkonisk sten finns straxutanför Gärsnässlott. Så småningomfickvarje häradbekosta stenarna ochdet varbönderna somfickstå förkostnaderna.År1891upphörde skyldigheternaatt sätta uppoch underhålla milmarkeringar.Vad hade då milstenarnaför funktioner? Syftet medstenarnas placeringvar –förutom attdetjänade somvägvisare –att veta hurlångt manfärdats med hästskjutsar ochvad resankostade.Milstenenvar alltså även en tidigtyp av taxameter. Menhur mättesdåavstånden ut förstenarnas placering?
Österlenska Kommunikationer tar medläsaren på en odyssé genom tid och rum idet Österlenska landskapet. Resanutspelar sig iett tidspann från 1600-talettill nutid. Färden går ihuvudsak genom byar och samhällen sombefinnersig utanför de överhettade österlenska turiststråken, såsom Tomelilla, Tranås och Gärsnäs.
Studier ilokalhistoria ochsläktforskningligger till grund för berättelserna, där författarens egnasläktingar vävs in idehistoriska skeenden som påverkat såvälvärldsutvecklingen som människan på Österlen.
Österlenska Kommunikationer är baserad på artiklar ursprungligen skrivna förTidskriftenÖsterlent- utgiven av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvårdi sydöstraSkåne.