Andra böcker av ochmed IngemarBorelius
Gångstigsbygden,enbiografi över författarenoch berättelser om Tornedalenskrivna av FredrikBorelius.2008, Tornedalica.
Allra käraste lilleonkel,ombreven till pappanhon aldrigfick träffa. En biografi om författarens farfars moroch dennes far. 2016, Gidlundsförlag.
Värd attminnas –enbiografi om ochlevnadsberättelsernedtecknade av Aron Borelius. 2022, Boberga Books.
Kommande:
The workingFlatcoatedRetriever,enmonografi om rasen Boberga Books.
Släkten Borelius från Bobergai Dingtuna,ensläktkrönika. Boberga Books.
Copyright:© 2024 IngemarBorelius|ingemar.borelius@gmail.com
Layout:
Förlag:
Tryck:
ISBN:
Torkel Borelius
BoD– BooksonDemand, Stockholm, Sverige
BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland 978-91-8057-723-6
Framsida: Torpet Fransborgmålat av Sven Eriksson,tidigarefästmantill Greta Erson, född Roos.
Till ”Lill-Alva”påhennes100-årsdag
Början
Jagärvde ett omfattande släktarkiv eftermin far, beståendeavbrevoch andradokumentsom samlatsalltsedan minsläktsförstakända anfäderlevde på 1700-talet. Efterpappasbortgånghar jagägnat en heldel tidåtatt ordna detta. Iarkivet,som uppgår till drygt fyra hyllmeter,finns ocksånågra arkivboxar därjag harsamlatmaterialfrånmin hustrussläkt,för enkelhets skullkalladsläkten Roos.Allt dettahar nu lämnatstill Riksarkivetdär det finns förvarat iRA:sbergsarkivpåFyrverkarbacken 13 iStockholm.Nuhar släktintresserade ochandra forskare fritillgångtill materialet somenkeltkan beställasframtill RA:s läsesal. Meninnanjag lämnadeöverarkivet kändes detviktigt förmig att göra de livsberättelsersom finns doldai de gamladokumenten tillgängligaför flera.Jag harskrivit någrabiografier ochkrönikor om minegensläkt ochi dennaenkla skrift harjag samlat berättelserommin hustrusfamilj ochnärmastesläktingar.
Detmaterialsom ligger till grundför dessa berättelserutgörsavfakta ur släktarkivet,avtextersom är tillgängligapånätet elleri bokformmen också av personliga minnensom flera harbidragitmed.I släktarkivet finns brev,berättelser, köpehandlingaroch arvskifteshandlingarsom handlaromfamiljen Roos,deras anfäderoch om gårdarna somsläkten harägt iSigtunatrakten. Därfinns ett antalrörande brev somtorparenCarlErikRos,boendei Listaby utanförEskilstuna, skrevtillsin sonCarlWilhelm, bondepågårdenKrogsta i Norrsundasockeni Sigtunakommun. Detvar Carl Erik somtog släktnamnet Ros, ett namn somsenareändradestillRoos av sonenCarlWilhelmoch hans hustru Christina. Därfinns ocksånågra nedtecknadeberättelsersom återges iboken,och tvådiktsamlingar, skrivnamed en mycket vacker handstil av de sistnämndasyngsteson FransRoos. Hanvar denkärafarfarsom minfrus kusin, Alva Lindström, beskriversom ”endrömmare ochintenågon vidare brabonde”, mensom kanske egentligen ville bliförfattare.
Alva kallasfortfarande ofta förLill-Alva,trots att honsnart skafylla 100 år närjag skriverdetta. Föratt skilja henne från hennesfasterAlvaanvänderjag detefterhängsnasmeknamneti texten.Lill-Alva harbidragitmer än de flesta till att denna krönikakommittill. Honärmin frus kusinoch honoch hennes manEvald harvarit kära vänneroch storainspirationskällorsedan jagkom in ifamiljen.Deras äktenskaphar varatlängreändeflestasoch de kärleksord
somEvald uttaladenär hanfriadeengångärminnesvärda.Lill-Alva drabbadessom så mångaandra då av tbci ungdomsårenoch närEvald friade sa Lill-Alva att honintevar mycket att satsapåmed tankepåhennessjukdom. ”Vitar de år vi får” svaradeEvald!Dekom att leva ihop iett ovanligtfint äktenskapsom varade imer än 70 år.Hennesegnasläktforskningarhar varit en stor inspirationskälla förmig ochhon harockså skrivitner denrörande berättelse om sina älskadefarföräldrarsom finns medi krönikan.
Flerabarnbarnoch barnbarnsbarntill FransRoos harockså gett sina bidrag.Lill-Alvas brorsdotter ErikaEverbring,barnbarntill John Roos,systrarna BirgittaWikström, Rigmor Ersonoch Ingela Eriksson, somärdöttrartill GretaErson född Roos,Göran Andrén,son till GunborgföddRoos,hanshustruBirgittasamtCarolinaHillilä ochhennessysterLenaLindqvist,barnbarn till Alva,föddRoos, harallabidragit. Lill-Alvahar dessutomlämnatfakta från sina egna släktforskningar ochfrånhennesenaståendeminnesbank. MinhustruInga-LilliksomhennessysterChristina Svedmanhar ocksåförmedlat minnenavderas föräldrar, Fritiofoch MajRoos,och andrasläktingar. Faktaomsvärfar Fritiofs kusin, malmöarkitektenThorstenRoos ochom hans dotter konstnären TonieRooshar jagdelshittat på nätet, dels fått från Tonie. Då detgällerfamiljenSellberghar jaghittat en text av historikernUlf Andréassonoch hämtat lite faktaurRagnarSellbergs (Fritiofssyssling) egen självbiografi,”Mitt livtill påseende”, ochfrånskriften”Sellbergs 75 år”, sammanställd av Staffan Palmcrantz.MonikaWilander,ensläktforskare iVästerås somjag lärt känna,har bidragit medkvalificerade släktutredningar framförallt om minfrusmormor, Elin Larsson. Bilder ochlitefakta om MajRoos tidigare okända pappa Viktor Holmberg harjag fått från Viktorsbarnbarn EllenHellmor.Bildernai bokenhar jaghittat imin hustrusfamiljealbum men jaghar ocksåfått en delavhenneskusiner,avandra släktingar ochockså hittat någrai publikaarkiv.
MinbrorTorkelhar designat bokenoch harockså avslöjat tidigare okända släktskapgenom sitt detektivarbete,i huvudsak baseratpåolikaDNA-rapporter.LarsWallander,kvalitets- ochmiljöchefpåStockholmsÅkeri,har delatmed sigavtexteroch bilder somberättar historienomKungsholmsÅkeri, därMaj ochFritiof varverksamma,där de figurerar medsinanamnoch där båda speladeencentral roll. Amatörhistoriker harpublicerat kortaberättelseri denlokalahembygdsföreningens skrifter om Krogstaoch andragårdardär släktingar varitverksamma.I historikernTomas Stavboms bokom
Sätuna Gård,den gård somlegat därMärstacentrum liggeridag, förekommerFritiof Roos farmors far, storbonden Anders AnderssonfrånFilmskyrkby, på ett antalolikaställen. Denna skrift finns att beställa på bibliotekenoch jag vill gärnarekommenderaden om du vill läsa meromenavsläktens centralfigureroch om de historiska miljöersom harformatden här Upplandssläkten.
Detjag skriverhär om familjen Roos ochderas närmaste släktingar gerenfragmentarisk bild av dessa människor på samma sätt somandrabiografiskatexter. Fleraavförfädernalevde sina liv idet område somnuutgör Sigtunakommun ochsom kansägas utgöra Svea rikesvagga.Det är ingendjärv gissning att flera av derasanfäder haruråldriga rötter isamma område ochvisst är detfascinerandeatt tänkaatt en delav demkan ha levt sina liv därredan närdeförstasvenska kristnasveakungarna iGamla UppsalagrundadeSverige förtusen år sedan. Bondesläkterna har ofta urgamlarötter iden bygd därsläktensgårdarhar funnits.
Närjag talaromenfragmentarisk bild handlardet ofta bara om de begränsade faktasom finns om människor sompåolikasätt gjorde sigkända genom att själva skriva något, genomatt vara inblandade inågot somskapade publicitetellertainitiativ till sakersom fastnatpåpränt.Deflesta människor förr itiden gjorde inte det. Varman en fattig torpare, bondeellerenbondhustru, sombaragått någrafååri skolan,såskrev mansällannågot ochdåblevman oftast bara ett namn ikyrkböckerna. Menfinns brev bevarade kandeinnehålla långaberättelserommänniskornasvardag. Skadekunnaberättanågot föross idag måstederas arvingar ha förstått detunika värdet isparade brev ochandra dokument efterföräldrar ochsläktingar, vilket absolutintealltid är fallet.
Materialet på Riksarkivet, finns samlat ifyraarkivkartongerdär olikadokument,brev, bilder ochannatomsläkten Roos finns att hittaunder min hustrus, Inga-Lil Borelius, namn.
Detfinns otaligabilder isläktensalbum somärtagna på trappantilltorpetFransborg Härkan FransRoos se tillbakapåett åttioårlångt livomgiven av sinfinafamilj och konstatera attdet blev rätt braändå.
Det vackra namnet Roos är inget ovanligt efternamn. Det finns nästan 7000 personer som bär det idag,vilketplacerar namnetstrax efterdehundravanligaste namnen.Den släktsom detberättas om i dennakrönika harsittursprung vidRosenbergs bruk utanför Eskilstuna. Anfadern som antog namnetföddesdär 1797, som son till en dräng på bruket.
De ättlingar som senareburitnamnet harsinanärmast liggande rötter iNorrsunda socken iSigtuna kommun. En annananfader, sonen till en gruvarbetare, kom ditmed tomma händer. Hanbleven av de största gårdsägarna iområdetoch kunde ge varsin gård iarv till sina fyrabarn. Ett av hans barnbarn skulle förlora allt ochtvingas leva sitt liv iett torp på fyrtiofem kvadratmeter tillsammans medsin hustru och deras sex barn. Men trots tillsynessämsta möjliga förutsättningar, skulle det gå braför alla till slut. Andra nära släktingar skulle bli storanamninom olikaområden.
Vadärdet egentligen som gör att en delmänniskor reser sigurdet djupaste armod ochlyckas forma ett livi välstånd ochframgång medan andrablir fast? Nog handlar det ibland om slumpen, om de förutsättningar samhället geross –ombegåvning,men också om de olika förebilder vi alla harsedan barnsben. Gemensamt för dem som fyllerdennakrönika ärstolthetenöversläkten, strävsamheten och ett gottsjälvförtroendesom man kunnat föra vidare från generation till generation.
Krönikan grundar sig på brev och berättelser som ättlingarskrivit nerunder släktens långa resa fram till vårtid
