9789180576161

HistorierfrånButtle

Dan Carlsson

Gårdar, skatteroch bortglömda skelett

Historier om Buttle

DanCarlsson

Till minnetavStigUngelheim

Denhär bokenärdedicerad till min mångårigegodevän ochsamtalspartnersom beklagansvärtgickurtiden alldeles förtidigt! Dethandlar om Stig Ungelheim, född, uppvuxen och boende på gården Buttlegårdai Buttle socken.Boken kanockså sessom en personlig resa ienbygdsom jag undermånga år komatt arbeta med, inte minsti sambandmed arbetet medmin avhandlingomdet gotländskakulturlandskapetunder järnåldern.Som ungstudent på 70-talet ägnade jaglång tidåtButtle ochjag komävenatt fältinventerahela socknensom en deliRiksantikvarieämbetets arbete medatt ominventerahela Gotland under1970-talet.

Menboken är likamycketenminnesresa iengod väns historia ochanknytning till bygden.Under mina arbetenmed avhandlingenoch isamband medotaligafältvandringari socknen, hade jagsällskapavStig somhadeett stortintresse för såväl historiensom kyrkan ochskogens betydelseför bygden

Stig Ungelheim blev en väsentlig diskussionspartneri historien om Buttle meddjupkunskap om bygden.Vänskapen komatt utvecklasmot vadjag vill kalla själsfränder,där vi tillsammans upptäcktenaturensunder ochlandskapets historia.Stig,med sinfinablick förskogenblickade uppåt, jagmed blickenner imarkenför attspåra fornlämningar, gavvarandra impulser till attse landskapetshelhet,enlärdomsom harvarit synnerligen berikandeför mig. Hankom även attkonkret deltai de arkeologiskaundersökningarsom jaggenomförde, inte minstvid ödegårdenUngelheim, menockså vidundersökningenavett litet gravfält vidgränsenmellanButtle ochVänge socknar. Hanblevendiskussionspartnerlångtefter attavhandlingenvar klar ochändaframtill sinallt för tidiga bortgång.

Bokenkan sessom en form av summering av alla våra diskussioneroch upptäcktsfärder runt om iButtle.Det blir på sätt ochvis en vandring ibygdens historia ifotspåren efterStig ochvåragemensamma upptäcktsfärder.

DanCarlsson

Gårdar, skatteroch bortglömda skelett

Historier om Buttle

DanCarlsson

En bok blirsällan till utan hjälp av andra. Så även idetta fall. Ettstorttackvilljag riktatillIrene Ungelheim sominspireratmig till attgöraboken om Buttle somett minne till brodernStig Utandin uppmuntran hade detnog inte blivitenbok.Ett storttackockså till vännenRoland Hejdström somlagtåtskilligatimmar på attfilapåspråket,skala bort de värsta grodorna och komma medförslagpåuppläggetc.Som vanligt harhan även gjortomslaget,där bildenöver bildstenarnavid Änge togs en stilla kväll imaj. Alltid lika spännandeatt se hurduomformar minalösatankertill en spännandeoch talande bild.

Ett storttackockså till er somvälvilligt låtitmig nyttja era bilderoch illustrationer;Roland Hejdström,Henrik Radhe,Alexander Andreeff Högfeldt,Alexander Sjögrenoch Gustav Malmborg.

©2024 DanCarlsson

Illustrationer: DanCarlsson, om ingetannatanges Korrekturläsning: Roland Hejdström

Omslag:RolandHejdström

Förlag:BoD –Books on Demand,Stockholm, Sverige

Tryck:BoD –BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland

ISBN: 978-91-8057-616-1

Tidsperioder

Innehåll

1. Socknenmitt på ön

2. Atttolka spåren ilandskapet

3. Tidenmittihistorien -1600-taletsButtle

4. Detkontinuerligalandskapet

5. Vägentill grannarna

6. Itaktmed Romarriket

7. Gårdarna iperiferin

8. HistorienomÄngegård

9. ÖdegårdenUngelheim

10. Buttle ochBysansvärld

11. Lösfynden speglarden osynligavikingatiden

12. Bilder för dåtidensmänniskor

13. Skårorna iberget

14. Ochvad händesedan?

15. Attfölja upphistorien ilandskapet

Bilaga 1. Sammanställningavlösfynd

Bilaga 2. Gårdsbeskrivningar 1702

Samtligabilder ochillustrationer är tagnaellergjordaav författarenominget annatanges

1. Socknenmittpåön

Historierna om Buttle,liksomom varjesockenpåGotland,ärnaturligtvis ofantligt många. Så mångaatt de inte fårplats ien bok av normalformat. Denhär bokenhandlaromhändelser ochlämningar isocknen huvudsakligen underförhistorisktid och medeltid.Tyngdpunktenliggeri perioden järnåldern ochmedeltiden,framtill ca 1700, medenöversiktlig redovisningaväldre tider ochendel blänkare från senare perioder. Detärlikvälensynnerligen lång tid och historierna är även idetta fall många.

Dock är sakenden attviintekännerdessa äldrehistorier särskilt väl. Vi hari princip endast skärvoravdem från detta lång tidsutsnitt ochgenom detta kanskärvorna av historierna till delrymmasi en bok. Attpresenterahistorien fram till 1700och denäldsta kartläggningen av ön kännsdärförlogiskt ur mångaaspekter, inte minstför attkartan gerengod illustrationtill hurlandskapethar nyttjats ochförändratsfrånäldre tid fram till tiden för kartan

Perioden efter 1700 innebaratt förändringarna vartämligen begränsade fram mot börjanav1800-taletvad gällerdet agrara landskapet ochgårdarnas lägenetc.Vid genomförandetavlagaskiftenamot slutet av 1800-talet ochbörjanav1900-taletkom dock landskapet attändrasradikalt. Skiftena nnebarentotal omläggning av landskapet därstora delaravdet äldrelandskapet, inte minstvad gällerägornas arrondering, kom atthelt läggas om

Detlandskapsom blev följden av laga skiftet är samma landskap somvii princip haridag, därhuvuddelenavdegränser och vägarsom skapades genomskiftet ännu är desamma även om en deljusteringarav vägarhar skett liksomomläggningaroch sammanslagningaravägoretc

Bokenhandlar såledesomButtlesocken, belägenmittpåGotland ochomgiven av skogsbygderpåi principalla sidor. Skallman trohistorien om bildstenarna vidÄngegård iButtle,skall dessaenligtgammaltro visa på mitten av ön.Enligtsägnenkom tvålantmätare till liteolikauppfattningomvar exakt mitten på ön varvilket ledde till attdesatte uppvarsinsten,markerandemitten av Gotland.Idagkännervidessa tvåstenar som någraavdefåbildstenar från 800-taletsom ännu står kvar på sinursprunglig platsi landskapet,i detta fall intill dengamla landsvägenförbi Änge gård ivästradelen av socknen. Bildstenarna harförstås ingetmed 9

Figur1.Socknen mitt på ön

någralantmätarepå16– eller1700-taletatt göra,men historien illustrerarväl socknens centrala placeringpåGotland.

Detmåvarahur detärmed det, men socknenärväl avgränsadfrånomgivande bygder av omfattandehällmarkeroch våtmarker (figur 2) ochutgör därmed en intressant kulturlandskapsmiljö somillustrerardet historiska utvecklingsförloppet. Mankan medandra ordi viss månseButtle somen mall för dengotländskahistorien generellt,i alla fall avseende socknari skogsbygden.

Därtill kommeratt detinomsocknen finnsett ovanligtvälbevaratoch omfattande fornlämningsmaterial(figur3). Dettatillsammans medmånga årsarkeologiskaundersökningar,framför allt vidÄngegård, har gett ett intressant ochbelysandekunskaps-

underlag föratt tecknabilden av socknens äldrehistoria.

HistorienomButtlesom härpresenteras kommerframför allt atthandlaomperioden från ungefär100 e.Kr till omkringår1700. Detärjusjälvklartsåatt Buttle harenäldre historia,liksomövrigadelaravGotland, menutsnitteti tidärbyggt på det källmaterial somstårtill förfogande föratt berätta historien.Det är tyvärr enbart en begränsadperiod av våräldre historia därvimed en viss säkerhet kanillustrera tidensboendeoch markanvändning före de historiska kartorna från 1600-taletoch framåt.

Likväl kommerjag attkortbelysa tiden före denromerskajärnåldern, eftersom även Buttle harenhistoriasom liksomövrigadelaravGotland gårner istenåldern. Dock är

Figur2.Buttleoch dengeologiskasituationen.Källa:SGU

spåren ochlämningarna från dentiden synnerligen få och spridda.Detsamma gäller även för denefterföljandeperiodendvs bronsåldern.Det är frapperandehur litevi vetomdenna period,framför allt närdet gäller markanvändning ochboende, inte minstiButtle socken.Ett antalrösen och skeppssättningarfrånbronsåldern gervisserligenenhyfsadbild av tidens begravningar ochgravformer, menger idet närmaste inga svar på frågan om varman bodde,hur man brukademarkenoch hurbygdenvar organiseradetc.Tänkerman dessutompåatt rösena sällanliggerdär dentill gravarna hörande boplatsenlåg,gör ju inte tolkningen enklare.

Denhistoriasom härskall presenteras kommerinteatt blientraditionell belysning från äldsta stenåldern upptill medeltid eller senare.I ställethar jagvaltatt lyftaframvissa platser, miljöer ellerhändelser sompåett brasättspeglar socknens historia.Man kan ocksåsägaatt jagmed denna vinklingäven vill peka på intressantaplatser isocknen väl värdaatt besöka för densom självvill skapa sigenbild av miljön, landskapet ochhur lämningarnaärinpassade iden naturliga omgivningen. Ettavslutandekapitel är tänkt somenvägledningtill attfölja upphistorien ilandskapet koncentrerat till ettantal som jagtyckermycketbesöksvärda lämningar.

Figur3.Grunden till förståelsenavett områdesförhistoria ligger iförekomsten av fornlämningaroch derasplacering i landskapet.Bruna markeringari kartan är fornlämningar, blåärövrigakulturhistoriska lämningar. Notera den starka koncentrationen av lämningartilldeodladeområdena isocknen.Men detfinns även ettantal lämningarlångt ut iskogsområdena motsockengränserna.Enövervägande delavfornlämningarna iformavhusgrunder, hägnader, gravar ochgravfält,hör till perioden bronsålder-äldre järnålder. Källa:RAÄ Fornsök,karta ©Lantmäteriet

En andravinklingpå belysningenavhistorien bygger därtill på mina egna forskningar inom socknen ochdåinteminst de givande mötenamed Stig Ungelheim.Tillsammans harvi gjortmånga nedslagi historien om Buttlevid våra vandringar iskogoch mark alltsedan 1975. Detären minnenasresagenom landskapet mednedslag på skilda ställen, om skildahändelseroch betraktelser.

Bokenhandlar således om Buttle socken.Men för attbelysa dennahistoriapå ett tydligtsättkan deti flera fall finnasskälatt exemplifierahistorien om Buttle genom attvisapåmotsvarande historia inom andradelar av Gotland.Saken är denatt inte alla delaravhistorien är klartframträdandeiButtle medansamma historia låter sigväl visasi någonannansocken. Så,det blir en delutvikningar runt om på ön, allt för attpåett brasättkunna visa även på historien somintesynsi Buttle mensom likvälfinns där.

4. En oförglömligtid medStigvar närvihösten 1975 iisandekallt väder, iennyplöjd åker medurstyvlera, försökte grävaframdelar av en forntida väg. Foto D. Carlsson

påföregåendesida).Inget kandockvaramer felaktigt, så låtoss se på vilkakällornaär, vaddestårför ochhur bristfällig vårkunskap om förhistorien isjälvaverketär.

Bokeninnehåller ocksåmånga kartor somsyftartillatt visa på landskapet vidskilda tillfällen ochför attorienterasig ibygden.

Föratt nu ge en grundatt ståpåatt tolka ochillustrera historien iButtle finnsdet skäl attinitialt belysafråganomvilka källor vi har, inte minstför attillustrera förhistorien. Uppfattningenärmånga gånger attdet vi i dagligttal kallar fornminnesregistret,det vill säga dendigitalaförteckning över alla fornlämningarnainomön, är en slutlig lista och dentotalamängden attarbetautifrån(figur3

Figur

2. Atttolka spåren ilandskapet

Detärnaturligtvis inte alltid enkeltatt tecknaenbild av en sedanlänge försvunnen historia,inteminst närviintekan luta oss motnågra samtidaskrivna källor. Vi fårhelt förlita osspådei mångafallvagaoch stumma spår sommänniskor lämnat eftersig från skildatider ochaktiviteter iformavmer ellermindrediffusa boplatser, verksamhetsområden, stolphål,härdar, gravar etc

Föratt få ihop en bild av historien handlardet därför somregel om attlägga ihop informationenfrånflera skildakälloroch infallsvinklaroch tolkadespridda spåren i landskapet vi kanupptäcka. Mankan också till vissa delarnyttja senare källorför attså attsägaläsasig bakåti tiden från kändaförhållanden iformavskrivna källorsåsom tidigajordeböcker, medeltidadokumentoch inte minstdeäldstakartorna.

Denväsentligaste källantill attförståvår förhistoria utgörs av logiskaskäl av densamlade bilden av förekommandebevaradelämningar ifält, detvikallar fornlämningar.Den äldsta kompletta fältinventeringenavGotland genomfördesunder åren 1938–1940 inför publiceringenavden ekonomiska kartani skala1:10000. Denna inventeringgenomfördesvid en tidpunkt närstora delarav de skogbeväxtamarkernabetades,vilket innebaratt mångalämningar varväl synligai landskapet. Totalt registreradesnärmade 31000 fornlämningar på ca 4500 platser, vilketinnebarmer än en fyrdubblingavantalet kändafornlämningar på ön. Dessa notera 1despåden trycktaekonomiskakartansom i botten utgjordesavenflygbild somfärglagts vilket gjorde attman fick en brabild av landskapets karaktär (figur 5)

Figur5.Exempel på markeringaravfornlämningar i denäldre ekonomiska kartan.Tre gravar är markerade medcirklar av prickade linjer ochett run-R. Notera att gravensstorlek illustreras av diameternpåmarkeringen. ©Lantmäteriet.

Figur6.Motsvarande område som ifigur 5år1978. Enbart en grav återstår,deövrigatvå är borttagnavid utvidgning av stenbrott. ©Lantmäteriet

Underåren1976-1978 komGotland åter attinventerasi sinhelhet, även dennagång införennyversion av denekonomiskakartan. Denhär inventeringengenomfördes i principunder sommarmånaderna,vilket

Jönsson, S.,Löthman,L.1978. Gotländskafornlämningar,gotländska kulturminnen. Fornvännen. 1

innebaratt vegetationenutgjordeett direkt hinder attfåentotal överblickavlandskapet ochförekommandelämningar

Trotsdettakom inventeringenatt innebära en fördubblingavantalet fornlämningar ochfornlämningslokaler.Det bör noterasatt vidden härinventeringenregistrerades flera typer av lämningarsom inte varkända tidigare eller somöverhuvudtagetinteregistreradestidigare. Hithör exempelvis fossil (övergiven)åkermark, boplatser, fyndplatser ochövergivna arbetsplatser medmera. Jagdeltogi detta arbete ochinventerade tresocknar på ön,Buttle, Anga ochNär

Nu registrerade fornlämningarkom attpå samma sätt som1940 markeras iden trycktaversionenavden ekonomiska kartan.Denna kartablev en ordinärfärglagdkarta somskildepåöppenmark ochskogsmark meninte medenlikatydligflygbild sombakgrundvilket gjorde denintefullt likaläsbar (figur 6).Denna kartakom attvaragrunden för fornlämningsbilden fram till 2018 närhela fornlämningsregistretdigitaliserades(Fornsök)

förekommandelämningar,men detärett kraftigtsnedvridetmaterialsom är bevarat från förhistorisk tid. Denkategorisom torde höra till de bättre kändaärgravaroch gravfält,ävenomdet förekommergravarfrån vissa perioder somintesynsovanmark. Det är ocksåden kategori lämningarsom är mest undersökt.

Andrakategorier, somt.ex. boplatser, är synnerligen dåligtkända ochdet är egentligenenbart en förhållandevis kort period av

Figur 7. Karaktäristisk husgrund från denäldre järnåldern.I dethär fallet är murarnatilldel överlagradeavröjningsstenfrånomgivande åker.Husgrunden finns österomÄngegårdi Buttle.

Fram tilldagensdatum harytterligare lämningarregistreratsi sambandmed arkeologiskaundersökningaroch förnyade lokala fältinventeringarvilket göratt fornlämningsregistretärunder ständigutbyggnad.Antalet registrerade fornlämningsplatser på Gotland är nu 27400. Detkan förefalla somatt vi 2 skulle ha en idet närmaste totalkunskap om

https://app.raa.se/open/fornsok/ 2

våräldre historia därvihar etttämligen gott källmaterialoch detrör en delavden äldre järnåldern,närmare bestämtperiodenca 100-550 e.Kr.Det är dentidsperiodsom karaktäriseras av de ilandskapetväl framträdandehusgrundernabyggdai sten,ofta benämnda somkämpgravarellerstengrunder(figur7). Totalt finns ca 1800husgrunderavden härtypen bevarade på Gotland ochdärtill åtskilligakilometrar medstenhäg-

nadersom till stor delkan knytas till tidens bebyggelse. Dock bör mannoteraatt det undersenareårhar visatsig attmånga stensträngar även utgörgränser idet medeltida ochtidigahistoriskalandskapet, synligai den äldsta kartansom hägnader runt ängaroch beteshagar. Ivissa fall är detockså tydligtatt mannyttjat denförhistoriska gränsenända uppi tidig historisktid.

Sammantaget är detsåledes ettmycket ojämnt bevaratfältmaterial, både vadgäller typer av lämningaroch vilka tidsperiodersom finnsrepresenterade. Därtill finnsdet ytterligareett parfaktoreratt väga in vidanvändandet av uppgifterna iregistret.Det handlarom attmånga fornlämningar, inte minststensträngar,kan vara felplacerade ikartan. Detkan ibland skilja uppmot 30–40 meter mellan registreringen ikartanoch lämningens lokaliseringi det faktiska landskapet.

En andraväsentlig faktor är tolkningen av denregistrerade lämningen. En inventering somgenomförsunder växtperioden innebärstora svårigheter,intebaraatt hitta lämningarna utan också, ochinte minst, atttolka democh bedöma vaddet är förtyp av lämning. Dethar exempelvis visatsig attlämningar nära kusten somregistreratssom gravar ochgravfält isjälvaverketutgör rester av bodaroch fiskelägenfrånjärnåldernoch iandra fall är naturbildningar uppkomna genomisarnas ochhavets påverkan sedanistidensslut.3

Vidsidan av kulturmiljöregistret(tidigare fornlämningsregistret) är en av de viktigaste källornatill förståelsen av våräldre historia de äldre kartor somupprättadesfrånbörjan av 1600-talettill våra dagaröverstora delar av södraoch mellersta Sverige. FörGotlands delhar vi de äldsta detaljerade gårdskartorna från perioden 1693-1703 iformavgeometriskaavmätningar,vilkakring 1752-53 kom attrevideras till de så kallade skattläggningskartorna.

8. Utdrag ur geometrisk avmätningöverButtle1702, visandegården Altajmemed dess åker (gråtonade ytor)och äng(grönt).Självagårdenär markerad medenhussymbol medflagga. Prickiga områdeti norr är myr, övrigt mark är skog.Karta:© Lantmäteriet,akt 09-but-02.

Dessatidigakartoräri mångafalli en braskala ochoftamycketväl utfördavilket göratt detärförhållandevis enkelt ochmed tämligen högprecision överföra detdåtida landskapet till dagens landskap ochdärmed

Carlsson, D. 2023. Stavarden stores värld. Hamn ochhandel vidBandlundeviken. BoD.

Figur

Figur9.SkattläggningskartaöverButtlesocken1752. ©Lantmäteriet:akt 09-but-03.

få en tydlig bild av en trehundraåräldre landskapssituation.

Detärockså så attdet landskap somde äldsta kartorna uppvisar isig harenlång historia för detärjusjälvklartatt detlandskap kartan visarhar tillkommitunder en mycket lång tid ochdär kartan kanses som ett facit -enslutprodukt av mångahundra årslandskapsutveckling. Detgår t. ex.många gånger tämligen enkelt attutläsa vilkadelar av denodlademarkensom är tillkommen relativt sent ochvilkadelarsom tordehaen mycket hög ålder, då oftast från vikingatid–tidig medeltid,eller rent av från ännu äldre tid.Kopplat tilldetta finns ikartornaockså en beskrivningavjordarten ochboniteten på

åkern, dvshur pass bördigden är,här mätt somkorntal 4 Idetta sammanhangärytterligareen uppgifti kartorna av stor betydelseoch det är namnen på de enskildaägorna. Då somnu hade manbehov av attkunna identifiera varjemarkbit ochett namn på ägan blir här densjälvklaravariabeln.Namnenhar med andraord ocksåentydlig historiskdimension.Tadeenkla namnen Gammelåker kontra Nyåker,vanliganamni detäldre odlingslandskapet.Det är knappast svårtatt tolkadessa namn ochvad de står föri frågaomålder på en gårdsmarker. Detskall dock härpoängterasatt namn på ägor imånga fall ändrades över tiden itaktmed händelserinomelleri anslutning till ägan.Man kant ex noteraatt

Korntalet uttrycks somhur mångakornman fårpåutsädet. Dvs. sårman 1kornfickman somregel tillbaka2-3 4 korn,med andraord 2till 3gångerutsädet.

Buttle, denlilla socknen mitt på Gotland med sina 8gårdar, är en fascinerande plats. Inte minst föratt här finns omfattande

spår av äldretider be varade till våra dagar,framför allt vadgäller fornlämningar. Dethandlar bland annat om järnålderns gårdar vilka imånga fall kan knytas direkttilldagens gårdar.Man kan tala

om en starkt kontinuitet ilandskapsutnyttjandet.Men spåren och källornavisar ocksåpådesvåra tider somunder skilda perioder inneburit ödelagdeläggelse och befolkningsminskningar.Boken tar avstamp i1600-talets Buttle ochföljer historien isocknen bakåt i tiden ner tillbörjanavvår tideräkning,men också med koppling till senaretiders historier.Berättelsen om Buttlekan imångtoch mycket ses som en nen, menockså på de många vandringarrunt om isocknen som jag kom att göra tillsammans med vännen Stig Ungelheim på Buttlegårda. Boken är med andra ordenhyllning till Stig som tyvärrlämnade oss alldelesför tidigt.

DanCarlsson