9789180576062

Sverigesväl -ärSverigesval

Svveerigees s Väl

- Ä Är Svveeriiggees s V Val

R Roollf Noorbbeerrg g

Författarens ersättning förförsäljning av denna bokgår till välgörande ändamål

©2024RolfNorberg

Förlag:BoD –Books on Demand,Stockholm,Sverige Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland

ISBN:978-91-8057-606-2

Denhär bokenärskriven föratt stimuleratillatt funderapå hurSverige skulle kunnautvecklas ochomvandlas fram till mittenav2030-talet.Boken börjar medhistorien om undersköterskanMarie somträderini bild hösten 2036 och möterett Sverigesom inte liknar detlandhon minns. Vad kanhaförändrats? Hurskulle detkunna vara 2036? Bättre ellersämre?Viönskarväl förhoppningsvisallaatt detblivit bättre. Senkan vi ha olikauppfattningomvad somärbättre ochvad somärsämre förstås.

DetSverige Mariemöter kännsnog förmånga betydligt bättreändet Sverigehon lämnadehösten2022. Detkan kanske liknas videnvisionför vårt land.Hur vi kanske skulle kunnahadet efterendrygtioårsperiod. Mariemöter en delgamla vänner ochfår någranya ochfår successivt en bild av vadsom harförändrats. Honfår ocksåsåsmåningom ihop sitt liv idet nyaSverige.Och honmår framförallt väldigtmycketbättreänhon gjorde 2022.

Efterberättelsen om Marieoch hennes upplevelseroch fortsatta livföljerett avsnittsom kanses somenskiss hur Sverigekunnattasig från läget2022 till 2036. Vadkan ha behövt görasoch hurkan dethagåtttill? Detverkarhelt klartkrävasenframsyntoch målmedvetenpolitiskvilja.Det är ettrespektingivandeprojekt somskisseras.Det kanske måstetalängretid än 14 år,men medstark vilja, hängivna

ochkunniga politiker ochmed folketsförtroendeärdet kanske ändå möjligt. Oavsetthur lång tidsom verkligen behövs börändåberättelsen tjänasom inspirationtill handling.

Därefter följer fyra bilagoroch en tematisk referenslista med läsvärda böcker inom olikaområden.

Bilaga 1ärenopublicerad tidningsartikelskriven av författarenpåhösten2015 isamband medden stora ”massinvandringen” till Sverigesom följde på inbördeskriget iSyrien.

Bilaga 2äreninsändare av JanneFrödeberg från 2023om behovetavvisioner.

Bilaga 3ärensammanställning av viktigapolitiska beslut under100 år iformavsådantsom Högern/Moderaterna sagt JA respektive NEJtill. Detger ocksåentydligbild av vilket land vi kundehaftidagoch somviockså riskerar attfå imorgonmed en mindre progressiv politik.

Bilaga 4ärenlängregenomgång därförfattarenspekulerari hurvikan ha hamnat iden situationvivar 2022. Varför såg Sverigeutsom detgjorde2022 ochvad hade egentligen lett ossdit?Ävendetta kannaturligtvisförklaras på mångaolika sätt ochurolika perspektiv.Det sombeskrivsärhur olika fenomengripitini varandra ochsuccessivtformatnågot som allt eftersom tidengåttfåttmindreoch mindre skarpa

konturer.Det isin turförklaras medhur politik och politiska strömningarpåverkatpolitiken isig själv, politikerna ochävenväljarna. Ibrist på idéer ochvisioner hardet samtidigtblivitalltsvårare attmanövrera både som politiker ochsom väljare.

Detärnaturligtvisförfattarensegetintryck efteratt ha levt ochupplevt Sverigealltsedan födseln1949. Detkan därför inte sessom någonabsolut sanningoch kansäkertbeskrivas på annatsättmed andraord av någonannan medenannan livserfarenhet.

Innleeddnning g

Året är 2036.

Marievaknar.

Denförstadelen av bokenhandlar om hurhuvudpersonen möts av ettnyttSverige efter14års ”bortovaro”.

Iden andradelen följer en skisssom försöker beskriva hur vi skulle kunnagöraför attSverige skallkomma en godbit på vägmot detlandMarie vaknar uppi.Vilkenpolitik som behöverföras,vilka utredningaroch beslut sombehövsoch varför.Det kannaturligtvisintevaravarkenfullständiga utredningsdirektiv ellerkompletta utredningar. Dethandlar om viktigafrågeställningaroch tänkbara utfall av dessa utredningari sammandrag somkan leda Sverigeini en bättreframtid förallai vårt land.

Ienbilagagörsentillbakablick på Sveriges utvecklingfram till 2022 medutgångspunktrunt1920. Hurhar Sverige utvecklats till detlanddet är ochhur ochvarförhar vi hamnat därvihamnat2022? Vilkabeslutoch vilken slags politik harvarit avgörande?

Vi behöverseframåtoch skapaoss en målbildför attkunna förändra,men vi kansamtidigt lära ossmycketavhistorien. Ta tillvara detsom fungerat ochundvika attupprepa misstagen. Detkan gällaegnaerfarenhetersåväl somvad somgjortsoch prövatsi andraländer.

Vi behöverockså återskapahoppoch framtidstroefter flera decennieravsocialnedrustning ochväxande ojämlikhet. Jag är en starkanhängare till tesenomallamänniskorslika värde. Attdetta är någotsom skallgenomsyra varjesamhälle.

Någotsom Sverigevisat prov på underett antaldecennier i mittenav1900-talet, dentid då jagsjälv växteupp. Den period då segregationenvar somminst ochjämlikheten var somstörsti vårt land.Viäri genomsnitt betydligt”rikare” idag än vi vardå. Menvivar betydligtmer jämlikadåoch upplevde ossockså sombetydligt merjämlika.Människor i allmänhetvar somjag uppfattade ochuppfattardet idag mer tillfredsunder denperiodenänvad manverkarvaraidag.

Kanske varvitilloch medlyckligare?

Jaghar ettantal tesersom jaganser vara särskilt viktigaatt beakta vidden fortsatta utvecklingen av vårt gemensamma land:

V Vi i beehhööver s saattssa a p på u upppprrussttning g occh n nödväännddigga n nyyiinnvveesstteerriinnggaar r f för r f frrammttiiddeen n

V Vi i m måste l lååta a heella a Svverrigge l leeva

V Vi i s skkalll l v vaarra a e ett t l laannd d d däär r a alla mäännniiskkor r haar r ettt t b bra a l liv

V Vi s skkall l s sttrräva a e efftterr, p på å a allla a n nivåeerr, a attt leva i harrmmoonni m meed d n naattuureen n s så att vi i biidrrar s så å liitte soom m möjliiggt t tiilll l a attt föörrsstörra deen n p plaanneet v vi bor på å

S Svverriige k kan n o occh skaalll l v vaara a e en n f fööreegånggaarre occh h ett gottt t e exxeemmpel föör r a anndrra a läändeer r

Jaghoppasmed detta attnifinnerboken inspirerande och attnigärna själva tardel av de mångareferensersom finnsi slutet.Deärgrupperadeefter olikaområden inom politiken ochutgör alla på olikasättnyttigläsning.

T Treevliig g l läässnniinngg! !

F Förrffaatttaareen n 2 20024--003-31 1

M Maariie e v vaakknaar r

Marievaknar. Honser sigomkring isovrummet. Hon känner sigverkligen utsövd.Men väldigthungrig.Hon vänder sigomoch seratt mobiltelefonen ligger kvar på laddning sedanigår. Honundraromhon fått några meddelanden. Detfinns någrafrånKatarina. Mendatum verkar väldigtkonstigt. Detsenaste är från 2024-06-21.Men Mariedrarsig till minnes atthon gick ochlasig imittenpå oktober2022. Tidöavtalethadejustoffentliggjorts.Hon kändesig då väldigtbesviken.

Mariearbetadesom undersköterska ochhadeett väldigt stressigtmen ändå roligt arbete därhon kändeatt hongjorde nytta,gjordeeninsatsför andramänniskor.Men honvar också helt utarbetad. Detvar svårtatt få in vikarier och arbetsgivarenhävdade till ochmed attman inte hade råd. Ochschemat varmer än knökfulltoch manfickändåta extrapassoch extravårdtagarepådeegnapassenför attinte svikanågon sombehövde dem.

NärTidöavtalet ochdehögerkonservativa medSDi bakgrunden lyckades enas ochskulle bildaregeringkändes detmer än hopplöst ochMarie minnsatt hongåttoch lagt sigoch känt attsnart orkarjag inte meroch jagvet attdet gäller mångaavminakollegorockså.

Menkunde honverkligen ha sovitsålänge?Kunde detha gått nästan tvåår? Detkunde välintevaramöjligt?En människa kanväl inte sombjörnar ellerigelkottarlägga sigi dvalamed sänktkroppstemperatur?

Mariefortsatte attbläddra på sinmobiltelefonoch sågnågot ännu konstigare.Datum!Det stod 2036 ochvisadeatt det varden 13 oktober! Detvar om möjligtännuunderligare? Detmåste vara någonsom driver medmig.Ett practical joke.Jag måstetaredapåhur detär, menhur görman det?

Detkändesrättpinsamt attbararinga någonoch fråga. Vad skulle honsäga? Ochhur skulle honställafråganutanatt verkahelttokig?Det måstefinnasnågot annatsätt.

Honkände atthon faktiskt börjadebli väldigthungrig och gick till kylskåpetför attkonstateraatt därfanns ingenting somkunde avhjälpa hungern. Honbestämdesig då föratt gå ut ochförsöka hittanågot öppetcaféoch få sigensmörgås ochsamtidigt kanske kunnafåtag iendagstidning.Dåborde ju iallafalldatum stämma så atthon kundeförståvad som hände. Attdet skulle vara 2036 varväl ändå inte möjligt…?

Sagt ochgjort.Marie klädde på sigoch toghissenner till gatanoch erinrade sigatt detlåg ettcafébararunthörnetpå nästagata. Honställde stegen ditåtoch börjadegå. Hyresfastigheten därhon boddevar signog ganska lik.Det varlugnt uteoch kanske lite renare på gatoroch trottoarer

Många kan nog hålla medomatt det är mycket som är igrundenväldigt bramed Sverige. Samtidigt är det förmodligenmånga somupplevtbetydande försämringar underde senaste decennierna. Vi har sett växandeojämlikhet, ökande segregation,sämre skolresultat,längresjukvårdsköer,brist på resurser iäldreomsorgen,ökande narkotikamissbruk,mer psykisk ohälsa, gängbrottslighetoch skjutningar.

Politiken, som isamhället haransvaret för dessa frågor,har inte lyckats vända utvecklingen. Det gårsäkert atthittaflera förklaringartill attdet utvecklats så som det harivårt land. Kortsiktig politik medmånga delvis motsägelsefulla viljor och kompromisser är säkert en del av förklaringen. Menenannanviktig faktor är också attpolitiken på bred front mereller mindre anslutitsig till de nyliberala teorierna samtidigt som man inte varken lyckats presenteranågra visioner för vårt land ochdelvis därförinteheller kunnat driva någon långsiktig politik.

Med den här boken villförfattaren presenteradeförsta tankarna på en vision för Sverigeoch en ”projektplan” för attviskall kunna nå dit någon gång iframtiden.

9576062 789180