9789180501484

Jens Nordqvist

AL-QAIDAS KRIG Historien bakom den islamistiska terrorismen

HISTORISKA MEDIA

Historiska Media Bantorget 3 222 29 Lund

historiskamedia.se info@historiskamedia.se © Historiska Media och Jens Nordqvist 2023 Sättning: Typ & Design AB Faktagranskare: Jan Hjärpe Omslag: Miroslav Sokcic Omslagsbild: Det brinnande World Trade Center, den 11 september 2001, sett från norr. Laperruque/Alamy Stock Photo Tryck: ScanBook AB, Falun 2023 Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ISBN: 978-91-8050-148-4

Innehåll Förord 7 Fyra fingrar 11 Med ett enda pennstreck 16 Palestina 23 Det förlovade landet 31 Drömmen om Arabien 36 Bröderna i Egypten 44 Byggmästarens son 52 Väckelse 60 1979 68 En ny front 77 Afghanistan 85 Servicebyrån i Peshawar 92 Mujaheddin 101 Främlingsbrigaden 110 Basen 117 Väktaren av Mecka och Medina 126 Odlaren i Sudan 134 Vänner och fiender 142 Åter till bergen 151

Krigsförklaringen 157 En jagad man 164 Cellen i Hamburg 171 En alldeles klar morgon 181 Draksådd 190 Källor 196 Litteratur 199 Personregister 204

Förord Det var en morgon som för alltid förändrade historien.

Runt om i världen såg miljontals chockerade tv-tittare hur två skyskrapor på Manhattan rammades av två passagerarplan för att sedan rasa samman i enorma moln av damm, rök och sot. Snart följde rapporter om hur ett annat plan träffat försvarshögkvarteret Pentagon, medan ytterligare ett kraschlandat på ett fält i Pennsylvania. USA var under attack.

Ur askan från de störtade tornen reste sig ett nytt Amerika. Få om någon förstod då vilka enorma konsekvenser terrorattentaten skulle få för miljoner människor runt om på jorden.

Den hämnd som supermakten utkrävde resulterade i invasionerna av Afghanistan och Irak, med hundratusentals döda och skadade som följd. Det krig mot terrorismen som president George W. Bush med en megafon i handen utropade vid rasmassorna i New York kom att korrumpera den amerikanska själen. Plötsligt var tidigare otänkbara medel tillåtna: tortyr, hemliga fångläger, kidnappningar, mord. Tusentals, skyldiga eller oskyldiga, misstänkta terrorister försvann in i ett juridiskt ingenmansland där få rättsprinciper gällde.

7

al-qaidas krig

Liksom den japanska överraskningsattacken mot Pearl Harbor sextio år tidigare, träffade de fyra flygplanen USA rätt i veka livet. Men även om angreppet kom som en blixt från klar himmel hade det knappast saknats tecken i skyn.

Det heliga krig som drabbade Amerika den 11 september 2001 hade redan pågått i flera årtionden.

Detta är den första delen av en trilogi om hur terrorattackerna i USA förändrade världen. Den här boken är en berättelse om framväxten av våldsam politisk islamism. Ambitionen är att på ett överskådligt sätt skildra de händelser och idéer som formade Usama bin Ladins och terrororganisationen al-Qaidas dödsbringande livsåskådning.

De nitton kaparna som valde att flyga mot döden var villiga att ge sina liv för det jihad (heliga krig) som Usama bin Ladin utropat. Hur kunde en saudisk miljonär som levde i en grotta i Afghanistan förmå unga människor på andra sidan jorden att bli martyrer och massmördare? Vilket var det budskap som fick muslimer från en lång rad länder att ansluta sig till al-Qaidas kamp?

Mer än tjugo år har gått sedan attentaten. Tack vare ny forskning, öppnade arkiv, vittnesmål från familjemedlemmar och avhoppare samt förhör med gripna terrorister vet vi i dag mer om hur ledande jihadister resonerade, hur de såg på historien och på omvärlden. Under räden mot Usama bin Ladins bostad i maj 2011, då al-Qaidaledaren dödades av en amerikansk specialstyrka, beslagtogs hundratusentals dokument, filmer, bilder och personliga anteckningar som kastar nytt ljus över historien.

8

förord

De två kommande böckerna i trilogin handlar om kriget mot terrorismen, om framväxten av Islamiska staten och de terrordåd som Usama bin Ladins arvtagare utfört. Bok nummer två skildrar tiden mellan attackerna den 11 september och Usama bin Ladins död 2011. Den tredje boken sträcker sig fram till att hans efterföljare som ledare för al-Qaida, Ayman al-Zawahiri, i juli 2022 dödades av en amerikansk drönare när han stod på en balkong i sin bostad i Kabul.

Den andliga draksådd som Usama bin Ladin och Ayman al-Zawahiri under många år spred för vinden lockar fortfarande följare. Deras stridsrop har skapat nya våldsbejakande jihadistiska organisationer som den brutala Islamiska staten, IS, och har inspirerat tusentals unga muslimer att i trons namn ta till vapen.

Madrid, Boston, Stockholm, London, Paris, Bryssel, Köpenhamn är några av alla de städer som likt New York och Washington drabbats av islamistisk terrorism. Men ingenstans har konsekvenserna av attackerna 2001 blivit så våldsamma, blodiga och förödande som i den muslimska värld al-Qaida sade sig vilja kriga för. Dar al-Islam, islams hus, har fått betala det högsta priset för Usama bin Ladins jihad.

9

Jag säger till dig William, dessa unga män älskar döden lika mycket som ni älskar livet Usama bin Ladin i ett meddelande till den amerikanske försvarsministern William Perry

Jihad och svärdet ensamma!

Inga förhandlingar, inga konferenser, ingen dialog!

Abdullah Azzam, jihadismens främste ideolog och Usama bin Ladins mentor

Döda ett så stort antal människor som möjligt, för det är det enda språk som väst förstår Ayman al-Zawahiri, läkare och Usama bin Ladins efterträdare som ledare för al-Qaida

Var ni än befinner er kommer döden att hinna ifatt er, även om ni skulle fly upp i höga torn Usama bin Laden citerar Koranen i ett tal som en av flygkaparna sparat i sin dator

Fyra fingrar Usama bin Ladin väntade otåligt på nyheter från USA. Den fyrtiofyraårige saudiern hade förvarnat sina anhängare om att något enormt var på väg att ske. Flera av terrororganisationens träningsläger i Afghanistan hade tillfälligt stängts och ledarna hade uppmanat medlemmarna att under den närmaste tiden söka skydd i bergen eller i stora städer som inte kunde utsättas för hämndattacker från stridsflyg eller robotbestyckade fartyg ute i Indiska oceanen.

Endast ett fåtal av männen omkring honom kände till den våghalsiga planen. Men om de nitton utsända martyrerna under de närmaste timmarna lyckades med sitt uppdrag skulle hela världen få veta.

Tidigare den morgonen hade Usama bin Ladin lämnat staden Kandahar i södra Afghanistan för att bege sig upp i bergen. I packningen bar männen med sig en tv med parabolantenn. Medan eftermiddagen övergick i kväll skruvade och vred de på antennen utan att lyckas få in några nyheter.

De omgivande bergstopparna stängde ute satelliternas sign­ aler. I stället fick männen lyssna på en radioutsändning på arabiska från brittiska BBC. När klockan var omkring 17:30 avbröts plötsligt sändning11

al-qaidas krig

en för en dramatisk nyhetshändelse i New York. Ett flygplan hade kört in i en skyskrapa på Manhattan. Mujaheddinkrigarna i rummet jublade och rusade runt i rummet. Men bin Ladin bad dem att vänta och höll upp två fingrar. Männen kunde inte tro sina ögon.

När radion förkunnade att ett andra plan kraschat in i World Trade Centers södra torn var bin Ladin försjunken i bön och meditation. Tårarna rann längs ledarens kinder medan han höll upp tre fingrar. Attacken var ännu inte över.

En dryg halvtimme senare berättade rösten i radion att ytterligare en byggnad, den här gången försvarshögkvarteret Pentagon, träffats av ett flygplan. Medan de församlade skrek av lycka grät bin Ladin på nytt och ropade ”Allah Akbar!”.

Sedan höll han upp fyra fingrar.

Den fjärde gruppen lyckades inte med sitt uppdrag. Kaparna övermannades av passagerarna ombord på United Airlines flight 93. I stället för att flyga in i kongressbyggnaden Kapitolium eller Vita huset kraschlandade planet på ett fält i Pennsylvania. Liksom på de tre andra flygplanen dog alla ombord omedelbart.

Med sin mångåriga erfarenhet i byggbranschen hade bin Ladin hoppats och trott att i alla fall delar av de två enorma byggnaderna på Manhattan skulle kollapsa när fulltankade jumbojetar rammade dem. Att få uppleva hur båda tornen rasade samman inför världens ögon var mer än han någonsin kunnat drömma om. Likaså att ett av planen träffat försvarshögkvarteret Pentagon, symbolen för den amerikanska militära makt som fört krig mot islam.

Den mytomspunne krigaren från Saudiarabien, som hjälpt 12

fyra fingrar

till att tvinga det mäktiga Sovjetunionen till en förödmjukande reträtt ut ur Afghanistan i slutet av 1980-talet, hade nu utdelat ett förödande slag mot fienden i väst. Usama bin Ladin var övertygad om att miljoner muslimer skulle sluta upp på hans sida efter al-Qaidas mirakulösa triumf. Äntligen hade ormens huvud huggits av. Med tron som vapen tänkte han inte ge sig förrän USA var krossat och Guds krigare därmed hade besegrat båda supermakterna. I den islamistiska propagandan framställdes Sovjetunionen som den lilla satan och USA som den stora.

Usama bin Ladin såg al-Qaida som en spjutspets, ett avantgarde som skulle gå i bräschen för en kommande islamisk seger. Hans internationella organisation var enligt honom en urkraft som med ett mäktigt stridsrop kunde väcka Umman (den muslimska världens andliga gemenskap) ur dess förlamning. al-Qaida var en elitstyrka i den urgamla konflikten mellan öst och väst, mellan de troende och de otrogna.

Hans krigare skulle med sitt mod, sin tro och sina gärningar inspirera muslimer att göra uppror, från Indonesien i öst till Marocko i väst.

Till sin hjälp hade Usama bin Ladin ordet jihad, ett begrepp som alla muslimer känner till. För de flesta betyder jihad inget annat än en fredlig inre strävan efter att bli en bättre muslim, en bättre människa. I vissa sammanhang kan jihad även användas för att beskriva ett försvar mot islams fiender.

Men i den våldsbejakande islamism som växte fram under 1900-talet fick jihad en mycket aggressiv betydelse. Genom att kapa jihadbegreppet och sedan para ihop det med extrema tolkningar av islam, som salafismen och den saudiara13

al-qaidas krig

biska wahhabismen, skapade radikala muslimska tänkare en eldfängd häxbrygd. Enligt den stränga bokstavstroende salafismen måste islam praktiseras som den gjorde under de tre första generationerna efter profeten Muhammed, allt annat är en synd mot Gud. Majoriteten av salafisterna förespråkar inte våld, men de allra flesta jihadister ser sig teologiskt som salafister. I deras ögon är världen svartvit. På ena sidan av den skarpt dragna gränsen finns de äkta muslimerna, på den andra står de otrogna och dit räknas även alla muslimer med en annan trosinriktning än salafismen.

Slutmålet är en global islamistisk stat, ett nytt kalifat där deras fundamentalistiska, strikta tolkning av islam ensam råder.

Usama bin Ladin och många andra militanta salafist-jihadister menar att det är alla muslimers skyldighet att dö och döda för islam. Det är till och med en plikt att mörda andra muslimer som inte lever tillräckligt rättroget eller inte deltar i försvaret av religionen.

Enligt al-Qaida var anfallet på USA just en sådan försvarshandling. Usama bin Ladin var beredd att offra sitt och andras liv för att befria muslimerna från västvärldens tyranni som han menade att historien var full av exempel på – från de kristna korsfararna tusen år tidigare till den amerikanska militära närvaron i Saudiarabien. Landet som var väktare av islams heligaste platser lät sig förnedrande nog försvaras av det otrogna USA inför hotet från Iraks aggressive ledare Saddam Hussein. Amerika var dessutom sedan flera årtionden Israels bästa vän och närmaste allierade. Utan det ekonomiska, politiska och militära stödet från Washington skulle aldrig judarna kunna behålla kontrollen över Pales14

fyra fingrar

tina och Jerusalem, islams tredje heligaste plats. Usama bin Ladin såg USA som det största hindret för en islamistisk revolution i de muslimska länderna. Genom att hålla ogudaktiga tyranner som det saudiska kungahuset under armarna stoppade USA en sann salafistisk väckelsevåg.

Allt för länge hade muslimerna låtit andra avgöra sitt öde. Med Guds hjälp skulle al-Qaida skriva ett nytt kapitel i islams historia. jihads tidevarv var inne.

15

Med ett enda pennstreck Usama bin Ladin var i det närmaste besatt av historia. I intervjuer, tal och texter hänvisade han till de oräkneliga orättvisor som många muslimer med honom ansåg att de kristna stormakterna utsatt dem för.

När medlemmarna i al-Qaida jublade över de störtade skyskraporna på Manhattan såg de sin stora seger som ett första steg i att hämnas historiska oförrätter och återupprätta den muslimska självkänslan. I en inspelning som publice­ rades den 7 oktober 2001, endast några veckor efter attentaten i USA, sade han att ”vårt land [den muslimska världen] har fått smaka på den här förödmjukelsen och degraderingen i över åttio år”.

Den mångåriga skam som Usama bin Ladin syftade på hade sin grund i händelser strax efter första världskriget då västvärlden svek löftet om en arabisk nationalstat för att i stället dela upp Mellanöstern mellan sig. Dessutom stal de kristna inkräktarna Den heliga staden Jerusalem.

Under första världskriget stod det muslimska Osmanska riket på Tysklands och Österrike–Ungerns sida mot Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Det väldiga turkiska imperiet som grundats på 1200-talet innefattade stora ara16

med ett enda pennstreck

bisktalande områden, såsom dagens Irak, Syrien, Jordanien och delar av den arabiska halvön samt den nordafrikanska kusten.

Storbritannien och Frankrike uppmanade befolkningen att göra uppror mot härskarna i Konstantinopel (dagens Istanbul). Arabiska nationalister hade i många år kämpat för större politiskt inflytande och ett erkännande av arabiska som officiellt språk vid sidan av turkiska. Med Storbritannien och Frankrike på deras sida verkade drömmen om en arabisk nationalstat plötsligt vara inom räckhåll. De båda europeiska stormakterna sade sig vara beredda att efter kriget stödja bildandet av det nya landet, som skulle sträcka sig från Damaskus i norr till Aden i syd. Äntligen skulle araber styra över araber.

På order av emiren i Mecka inleddes 1916 en arabisk revolt mot Osmanska riket. London och Paris stod för pengar, vapen och militär rådgivning samtidigt som européerna bakom ryggen på sina allierade ökenkrigare smidde planer på hur Mellanöstern skulle styckas upp.

Medan de arabiska styrkorna gick till attack mot osmanska befästningar och järnvägslinjer lutade britten Mark Sykes och fransmannen François Georges-Picot sig över kartan. Med ett enda pennstreck drog de två diplomaterna en linje rakt igenom det område som araberna blivit lovade. I stället för en självständig arabisk stat skulle territoriet efter kriget delas upp i brittiska och franska intressesfärer. Osmanska rikets ärkefiende Ryssland, som var allierat med Storbritannien och Frankrike, skulle enligt överenskommelsen tilldelas en egen bit av kakan när väl imperiet var besegrat. Men några månader senare avslöjades intrigerna.

17

al-qaidas krig

I november 1917, mitt under ryska revolutionen, hittade de segerrusiga bolsjevikerna en kopia av Sykes–Picotavtalet i den störtade tsarens arkiv. Kort efter att kommunisterna tagit makten kunde dagstidningarna Pravda och Izvestija publicera kontraktet som ett exempel på de imperialistiska västmakternas ränksmideri, vilket var precis hur de arabiska nationalisterna uppfattade den hemliga pakten. De generade britterna och fransmännen försökte blidka sina svikna allierade, men förtroendet var skadat i grunden. Än värre blev det när den brittiska regeringen i november samma år förklarade sig positivt inställd till ett ”nationellt hem för det judiska folket” i Palestina, där den absoluta majoriteten av befolkningen var muslimer. Området innefattade dessutom Jerusalem, en helig stad för såväl muslimer som judar och kristna.

Den brittiske premiärministern Lloyd George var i desperat behov av hjälp. Senare beskrev han det militära läget under sommaren och hösten 1917 som en av krigets mörkaste perioder. Efter flera års ställningskrig i skyttegravarna verkade det som om motståndarna fått vind i seglen. I Frankrike gjorde slutkörda soldater myteri och längs den italienska fronten hängde de militära styrkorna bokstavligen på repet. I Ryssland, som stred på östfronten, var tsar Nikolajs kejserliga tron satt i gungning av revolutionära krafter. Det mäktiga, resursstarka USA hade visserligen till slut gått med i kriget, men dess styrkor befann sig ännu långt ifrån slagfältet.

Lloyd George gav utrikesminister Arthur James Balfour i uppdrag att lansera en plan för att vinna politiskt, ekonomiskt och vetenskapligt stöd hos framstående judar runt om 18

med ett enda pennstreck

i världen – i synnerhet hos inflytelserika, förmögna judiska familjer i USA. Den brittiske premiärministern var djupt fascinerad av judendomens historia. Bibelns berättelser om Israels kungar kunde han på sina fem fingrar. Samtidigt var han, liksom många brittiska politiker, djup påverkad av urgamla antisemitistiska fördomar om att det judiska folket i det fördolda kontrollerade världen. Den brittiske regeringschefen tillskrev judarna en helt orealistisk makt över den internationella politiken och ekonomin. Enligt Lloyd George var de ”ett farligt folk” att bråka med, men hjälpsamma om ”det gick att få dem på sin sida”.

Genom att lova bort Palestina till både araberna och judarna försökte premiärministern äta kakan och ha den kvar – i dubbel bemärkelse. Han avsåg nämligen att dessutom ge Jerusalem i julgåva till det krigströtta brittiska folket som törstade efter goda nyheter från slagfältet.

Några månader tidigare hade generalen Edmund Allenby, befälhavare för den brittiska expeditionskåren i Egypten, fått order att marschera mot Palestina. I rask takt avancerade kavalleristyrkorna norrut och besegrade de tyskledda osmanska trupperna i en serie sammandrabbningar. Redan den 11 december kunde Allenby uppfylla sin premiärministers önskan. Den heliga staden, hem för tre världsreligioner, var i brittiska händer.

Av respekt för Jerusalems historiska betydelse klev generalen av sin häst och gick till fots genom Jaffaporten och in till stadens urgamla kärna, vilket uppskattades av invånarna som förfärats när den tyske kejsar Vilhelm II två decennier tidigare valt att stanna på hästryggen under hela sitt besök.

19

al-qaidas krig

”Idag har korstågen avslutats”, deklarerade Allenby stolt.

Lloyd George kunde inte heller vara mer nöjd över nyheten ”att brittiska trupper intagit världens mest berömda stad, som under sekler stått emot kristendomens försök att återigen komma i besittning av dess helgedomar”. Fler än den brittiske premiärministern och hans general kände hi­storiens vingslag. Tidningar runt om i västvärlden jämförde också erövringen av Jerusalem med de medeltida kristna kors­ tågen, som betraktades med sådan avsky av Mellan­österns araber. Amerikanska New York Herald berättade för sina läsare att Den heliga staden nu var räddad av britterna efter sexhundrasjuttiotre år av muslimskt styre.

Lättnaden många judar, kristna – och muslimer – i Palestina kände omedelbart efter Storbritanniens seger över det turkiska väldet byttes mot djup besvikelse när det stod klart att britterna var där för att stanna, att de inte tänkte hålla löftet till vare sig judarna eller araberna.

Tre år senare styckades Osmanska riket upp under fredsförhandlingarna i franska Sèvres. Segermakterna utgick från Sykes och Picots penndragningar. De svikna araberna kunde bara se på när nya härskare ersatte de gamla. Det upplevda förräderiet spädde på de nationalistiska strömningar som vann alltmer kraft runt om i Mellanöstern.

Storbritannien lät varken den judiska eller arabiska befolkningen ta kontrollen över Palestina som av Nationernas Förbund utnämndes till en internationell zon under brittiskt styre, det så kallade mandatet Palestina. Åren som följde blev våldsamma med ständiga uppror, blodiga attentat och regelrätta strider där araber och judar bekämpade varandra 20

med ett enda pennstreck

– och britterna. Den urgamla kampen om Det heliga landet var långt ifrån över.

Jerusalem hade en alldeles särskild betydelse för Usama bin Ladin. Hans far, den framgångsrike byggnadsentreprenören, fick i slutet av 1960-talet det oerhört ärofulla uppdraget att renovera den världsberömda al-Aqsamoskén på Tempelberg­ et, en av islams allra heligaste platser. Mohammed bin Ladin genomförde även omfattande byggarbeten på de två andra moskéerna på topptrelistan: Masjid al-Haram i Mecka och Masjid an-Nabawi i Medina. Usama bin Ladin brukade stolt berätta att hans far ibland bad i alla tre moskéerna under en och samma dag. För byggmästarens son blev det en religiös plikt att gå i krig mot dem som stulit staden från muslimerna.

Under de kaotiska septemberdagarna efter attentaten i USA födde hans fjärde hustru Amal en dotter. Usama bin Ladin döpte henne till Safira efter profeten Mohammads faster som med sina egna händer ska ha dödat en judisk spion under belägringen av Medina år 627. Judarna och deras amerikans­ ka beskyddare var i hans ögon islams sanna huvudfiender.

Fem år tidigare hade Usama bin Ladin återvänt till Afghanistan efter att ha tvingats lämna Sudan där han tillbringat den första hälften av 1990-talet. Nyss ankommen till staden Jalalabad mötte han en grupp sympatisörer från Saudiarabien som frågade om hans framtida planer. Ett av de mål som ledaren för al-Qaida hade satt upp för organisationen var befriandet av Jerusalem. Hans höjda pekfinger ackompanjerade varje ord när han reciterade den omtvistade hadithen Tirmidhi 2269 enligt vilken profeten Mohammad påstods ha sagt följande: 21