9789180275224 by Smakprov Media AB

Funktionell rörelselära & Funktionell rörelseanalys Så som jag uppfattar den

Del 1

•

Analys

Zeljka Celegin Leg. Sjukgymnast

FUNKTIONELL RÖRELSELÄRA & FUNKTIONELL RÖRELSEANALYS så som jag uppfattar den

DEL 1 ANALYS

Zeljka Celegin Leg sjukgymnast

Innehållsförteckning Tack...................................................................................................................................................... 7 1

Förord ................................................................................................................................................. 8

Inledning.......................................................................................................................................... 11

Funktionell rörelselära .................................................................................................................. 13 3.1 Människans rörelser.................................................................................................................... 15 3.2 Funktionell rörelseanalys ........................................................................................................... 16 3.3 Rörelse ......................................................................................................................................... 21 3.4 Rörelseanalytiska kriterier.......................................................................................................... 23 3.5 Grundbegrepp för observation av kroppens lägesförändring i rummet ................................. 24 3.6 Grundbegrepp för observation av kroppens rörelser ............................................................... 31 3.6.1 Orientering på individen ......................................................................................................... 31 3.6.2 Rörelseutslag ............................................................................................................................ 32 3.6.3 Rörelseformer ........................................................................................................................... 40 3.6.4 ”Stabilisation” ........................................................................................................................... 41 3.6.5 Muskelfunktion ........................................................................................................................ 43 3.6.6 Det tredimensionella koordinatsystemet ................................................................................ 46 3.6.7 Newtons lagar........................................................................................................................... 47

3.7

Riktningsbegrepp för orientering ............................................................................................... 48

3.8

Funktionell analys av människans rörelser ............................................................................... 50

3.9

Funktionella kroppsenheter ......................................................................................................... 52

3.10

Skuldergördelns koordination för uppresning och förﬂyttning ............................................ 53 3.10.1 Skuldergördelns vinkelförhållande i uppresningsutvecklingen........................................... 54 3.10.2 Den funktionella enheten, skuldergördeln och armen ........................................................ 55 3.10.3 Rörelser i axelleden................................................................................................................ 56 3.10.4 Rörelser i armbågsleden......................................................................................................... 66 3.10.5 Rörelser i handleden .............................................................................................................. 66 3.10.6 Fingrarnas rörelser ................................................................................................................. 67

3.11 Vinkelförändringar i bäckenet och höften under: ....................................................................... 67 3.11.1 Rörelser i höftleden ................................................................................................................ 70 3.11.2 Rörelser i knäleden ................................................................................................................ 78 3.11.3 Rörelser i fotleden .................................................................................................................. 79

3.12 Bålens koordination ........................................................................................................................ 79 3.12.1 Uppresning ............................................................................................................................. 85 3.12.2 Sittfunktion............................................................................................................................. 87 3.12.3 Ståfunktion ............................................................................................................................. 88 4

Människans vardagliga rörelser................................................................................................... 90 4.1 Postural kontroll ......................................................................................................................... 97 4.1.1 Sensorisk information för postural kontroll ......................................................................... 102 4.1.2 Postural orientering (PO)....................................................................................................... 105 4.1.3 Postural stabilisering (PS)...................................................................................................... 106 4.1.4 Postural kontroll i stående..................................................................................................... 107 4.1.5 Utveckling av postural kontroll ............................................................................................. 112

Vardagliga rörelser ........................................................................................................................116 5.1 Uppresning från framliggande till handstöd ...........................................................................117 5.2 Vändning från framliggande till ryggliggande via höger bålrotation .................................... 118 5.3 Vändning från ryggliggande till framliggande via vänster bålrotation.................................. 123 5.4 Symmetrisk uppresning från ryggliggande till långsittande .................................................. 128 5.5 Asymmetrisk uppresning från ryggliggande till långsittande över höger sida...................... 131 5.6 Uppresning från ryggliggande i säng till sitttande på sängkant över höger sida.................. 133

Kroppshållning i sittande ........................................................................................................... 135 6.1 Uppresning från sittande till stående....................................................................................... 144

Kroppshållning i stående ............................................................................................................ 150 7.1 Rörelsemönster vid gott stående ...............................................................................................152 7.2 Gångstående, tyngdöverföring framåt ......................................................................................161 7.3 Bredstående, tyngdöverföring till höger.................................................................................. 162 7.4 Stående till framåtböjning och till stående igen...................................................................... 163 7.5 Uppresning från björnstående till stående .............................................................................. 165 7.6 Uppresning från sidsittande ......................................................................................................167 7.7 Uppresning från knästående till halvknästående med höger fot fram .................................. 168 7.8 Uppresning från halvknästående till stående.......................................................................... 168

Gång .................................................................................................................................................171 8.1 Gångkoordination ......................................................................................................................172 8.2 Gångcykelns koordination ........................................................................................................174 8.3 Funktionelle kroppsenheters rörelsemönster under gången.....................................................................179

8.4 Benen ............................................................................................................................................................180 8.5 Bäckenet och ländryggen.............................................................................................................................186 8.6 Lumbalryggen ...............................................................................................................................................189 8.7 Thorax ...........................................................................................................................................................189 8.8 Skudergördeln och armen............................................................................................................................190 8.9 Huvudet och halsen......................................................................................................................................190

Löpning .......................................................................................................................................... 191

Att gå trappgång ........................................................................................................................... 191

Konsten att analysera gången..................................................................................................... 193 11.1 Checklista vid gånganalys ...........................................................................................................................193 11.2 Utveckling av plantigrad lokomotion .........................................................................................................195 11.3 Spinalgången................................................................................................................................................195 11.4 Centralnervös kontroll av gången...............................................................................................................196 11.5 Modell för neuronal kontroll av lokomotion hos människa .....................................................................196

Tack Det har nu gått minst 30 år sedan jag bestämde mig för att skriva denna bok. Tydligen har jag inte varit redo för skrivandet. Och jag tycker inte om att skriva heller. Fortfarande upplever jag att jag kommer till nya insikter om rörelsernas uppkomst, och framför allt att jag först nu förstår de enstaka krafter som är avgörande för att rörelsen startar på rätt plats och fortlöper rätt. Dem är många jag är skyldig ett TACK för all den kunskap jag äger i dag. Ni som förtjänar ett tack är så många att jag inte kan nämna alla. Ingen nämnd, ingen glömd! Men det är först och främst alla som har delat sin kunskap med mig i alla möjliga undervisningssituationer. Dem ber jag också om förlåtelse för att jag under åren har förkastat en hel massa kunskap, dels för att jag inte fick ihop det och dels för att det faktiskt inte fungerade som det var lovat. Men i all kunskap finns också stimuli, så även i kunskapen som jag förkastat. Den delen har alltid ändå öppnat mina ögon, fungerar det inte så som det blev sagt att det skall, kanske att det gör det om jag gör tvärt om! De som skall ha särskilt tack är alla mina underbara patienter som många gånger stod där och knappt troende sina egna öron. De kom med huvudvärk och jag töjde lig ST, men de hade så stort förtroende för mig att dem lät mig göra något så befängt. Sedan trodde de att jag hade trollat. Tack för att jag fick hållas, hur skulle vi annars komma underfund med alla gåtor som ändå kroppens rörelser innehåller? Men vi är inte färdiga ännu. Bakom hörnet väntar ännu fler överraskningar, tro mig. Tack till alla mina kollegor som oförskyllt, på ett eller annat sätt har drabbats av mig och mina påhitt. Sedan vill jag tacka några läkare som under årens lopp hjälpt mig med mina patienter då jag visste vad är det som skulle göras, men inte hade makten. MD Johan Sällström som förstod vad jag menade då jag beskrev rörelse- och hållningsmönster på TOS-patienter. Dr Bjarne Sörensson, chefsläkare på Smärtkliniken i Växjö, hans förtroende för mig var så stort att jag kunde remittera patienter direkt till smärtkliniken. Dr Hans Schmidt, Anders Willstedt, Dag-Martin Nilsson, Margareta Hernell, bara för att nämna de som jag samarbetat mest med och som har litat på mig! Största tack till min underbara familj. Mina tre barn som överlevde att mor jämt och ständigt jobbade, gick på - eller höll i - kurser och var veckovis hemifrån. Och min man som övertog matlagningen för att jag skulle få några fler timmar på mig att sova, i hans värld var de futtiga fyra timmars sömn jag kunde få ihop per natt på tok för lite, och inte minst tack för att han aldrig ifrågasatte att jag ägnade så mycket tid åt mitt arbete, eget lärande och undervisning. Och för att denna bok ens skulle kunna bli till, måste jag rikta extra tack till min systerdotter Mia och mina söner Mario och Leo. Mario gjorde teckningar som jag behövde och stod bakom kameran till så gott som alla foton. Och Mia hon redigerade alla fotografier och såg till att boken fick sin slutliga utformning före tryckningen. Leo stoppade allt arbete med boken för att ett bra register skulle skapas, sedan skulle han korrekturläsa det hela och även hjälpa till med utformningen av den ekonomiska biten. Utan er tre hade jag inte klarat det. Och tack även till den fantastiska modellen till fotografierna, dansaren Fanny Karlsson. Hon kunde ta rörelseuppdrag och utföra rörelsen precis så som jag tänkte att hon skulle.

Förord Jag är utbildad vid ”Škola za fizikalnu medicinu” i Zagreb, Jugoslavien, nuvarande Kroatien. Det var en gymnasial utbildning på 4 år, (grundskolan var 8-årig). Förutom yrkesutbildningen läste vi komplett gymnasialt program, med alla ämnen inklusive språk, både engelska och latin. Stor vikt la man vid ämnen inom fysiken, som just fysik, elektronik och t.o.m. meteorologi. Förutom teoretiska ämnen innebar skolgången även daglig praktik som innehöll allt från att lära sig bygga enkla radiomottagare till att fotografera och framkalla både filmen och bilderna, praktik i arbetsterapi vilken bestod av syslöjd som vävning och snickrande fast till största delen bestod praktiken av arbete med patienter. Givetvis var praktiken då förlagd även vid olika ”behandlingsenheter”, allt från gymnastiksalen till bassängen och allt det andra där emellan. 13:e juni 1961 tog jag min yrkes- och studentexamen, allt i ett. Och vi var den första generationen som fick göra examensarbete i stället för att examineras i flera ämnen. Titeln på mitt examensarbete var ”Höftledsfysiologi”. Och jag var stolt värre än en tupp. Och kunnig värre. Aldrig i hela mitt liv var jag så kunnig i mitt yrke som denna tisdag 13:e juni 1961. Och denna känslan varade ända tills jag fick ta hand om min första patient. Sista utbildningsåret hade jag stipendium från barnsjukhuset i Rijeka. Stipendiet var villkorat med att jag var tvungen att jobba där i ett år. Så i augusti 1961 var det meningen att jag skulle börja jobba där, vilket skulle innebära arbete framför allt med habilitering av barn med Cerebral Pares (CP).

Av ﬂera småtråkiga och en rolig anledning gick jag i stället arbetslös fram till den 1:a oktober 1962, då jag började min anställning på Universitetssjukhusets ortopediska klinik i Zagreb. Och i samma stund som jag träffade min första patient begrep jag att mina kunskaper faktiskt var enormt små. Och då handlade det ändå bara om postoperativ rehabilitering. I första hand skulle små barn rehabiliteras. De var barn med missade höftluxationer som behövde opereras. Det handlade om allt från treåringar till tonåringar. Just då hade man på denna klinik börjat så smått med total höftplastik på artroshöfter. Och lite annat med. Inget komplicerat, alltså. Om jag hade tackat ja till min tjänst i Rijeka då skulle jag ha blivit specialiserad i barnhabilitering, i stället för det breda fältet som jag tillskansade mig under alla mina resterande yrkesår. Och då hade inte denna bok blivit till heller. Den här boken grundas på min kunskap om hur människans mest optimala rörelsekoordination för uppresning, förﬂyttning och all annan vardaglig aktivitet ser ut. Den grundas även på min förståelse av hållningskontrollen under både statiken och dynamiken, och även på förståelsen hur riktningen av underlagets reaktionskraft påverkar all koordination. Likaså grundas boken även på min stora erfarenhet av mekanismer, som i en felaktig statik ligger till grund för uppkomst av olika problem som mina medmänniskor har sökt min hjälp för att bli av med. Jag har lärt mig grunderna till funktionell rörelseanalys från mina kollegor Marianne Salén, i allra första kursen i funktionell rörelseanalys 1977, och kollega Helga Hirschfeldt som var huvudlärare för de andra kurserna jag hade förmån att gå på

1980 och 1982. Den fjärde kursen, i januari/ februari 1983, var ”handledarkursen” och skulle förbereda mig för att nu kunna självständigt undervisa i funktionell rörelseanalys. Redan i mars 1983 hade jag förmånen att både utforma och handleda min allra första egna kurs i funktionell rörelseanalys. Det var kollegan Christina Bader Johansson som ordnade att kursen ﬁck gå av stapeln på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Min kollega Helga hade lovat att hjälpa mig. I sista stunden drog hon sig ur. Hon hade klokt konstaterat att hon bara skulle fördärva kursen för mig. Hon visste det jag inte var medveten om, att var och en av oss färgar materialet som vi skall föreläsa om efter vårt eget huvud. I stället ﬁck hon i bakgrunden svara på mina hjälprop och via telefon ge mig råd hur jag skall förklara ämnet till kollegor som kom med för svåra frågor. Kollegan och nära vännen Marianne Rehnberg skulle vara min hjälpreda under den andra kursveckan då kursen innehöll mera praktik, d.v.s. övningar och behandling grundad på funktionell rörelseanalys. Efter denna inledande hjälp följdes vi i många år under båda kursveckorna, som jämbördiga kollegor. År 2000 tyckte jag att det var för långtråkigt att hålla i kurserna. Uppriktigt sagt hade jag fått känslan av att inte lyckas förmedla det jag ville, folk kunde inte analysera rörelserna. Jag gav upp. Och då tog kollegan Anna Kimming över kursledarrollen. Kursen bytte då namnet till ”Observativ rörelseanalys”. Att kalla den för funktionell ansågs för laddat på grund av att uttrycket funktionell kan ha negativ klang. Jag var på väg att kalla även denna bok för ”observativ” rörelseanalys, men då skulle jag blivit förknippad med den

analys och den färgning av kursens innehåll som Anna Kimming förknippas med sitt sätt, och det skulle varken vara rätt mot henne eller mig. Anna är i sitt varande en utmärkt missionär och har gjort analys av funktionella rörelser till ett behandlingskoncept i stället. Hon har uppfattat det som att jag byggde upp ett behandlingskoncept för behandling av smärta i rörelse- och stödjeorganen. Detta är helt och hållet fel. Själv har jag använt de avvikelser jag hittat i både koordinationen av statiken (ståendet och sittandet) och i koordinationen av alla möjliga rörelser och arbetsmoment, som underlag för att kunna lösa patientens problem, oavsett vilka. Både när det gäller människans gång och sättet hur man använder dammtrasan, hur man spikar eller hur man tvättar fönster, böjer sig fram för att lyfta sockan som har ramlat på golvet. Spelar violin, gitarr eller orgel. Med denna grund har jag löst patientens problem oavsett om jag varit tvungen att rehabilitera en hjärnskada efter mopedolycka, stroke eller en så enkel grej som smärtan i ett knä. Med mera. Att största andelen av patienter på min praktik ändå var de med olika smärtor i leder, muskler eller vad det var är bara att beklaga. Jag tyckte alltid mest om neurologiska problem och är ledsen över att inte ha haft ﬂera patienter med dessa problem efter jag lämnat min tjänst på långvårdskliniken Lugnet. Den funktionella rörelseanalysen borde vara en undersökningsteknik och ligga till grunden för en funktionell behandling utan att för den delen vara ett behandlingskoncept. Och då skall förståelse av rörelsens uppkomst, spridning och styrning stå till grund lika mycket för både en mobiliserande behandling som för en inträning av 9

ändrat rörelsebeteende. Den skall dirigera sjukgymnastens egna grepp och/eller patientens träning och olika övningar. Då jag hållit kurserna har jag alltid uppmanat deltagarna att träna enligt de tekniker de var väl förtrogna med. Det vill säga använda olika tekniker allt från - Bobath, Mensendick, Feldenkreis eller vilken det nu kunde vara det spelar ingen roll vilket om man bara vet vad patienten har för problem och hur dennes rörelsemönster ser ut, samt att man vet vart man vill komma med sin patient. Jag är, som en kollega en gång antydde, avogt inställd till apparaterna. Kan det möjligen bero på att jag var utbildad att använda olika behandlingsapparater som sedan det visade sig inte ha någon större effekt för att uppnå bestående resultat.

Träningsmaskinerna kom i slutet av 1970-talet, nästan lagom då jag öppnade min första privata praktik. Roland Forsell, som var försäljare för LIC, försökte motivera mig att köpa sådana för att jag skulle tjäna pengar. Tack och lov har jag aldrig gått till mitt arbete för att tjäna pengar. Jag har varit och är mycket yrkesstolt och att göra bästa jobb var drivkraften som ﬁck mig att kämpa på, både med patienter och tyvärr mot många läkare. Men jag avvisar inte alla träningsmaskiner. Det ﬁnns sådana där en relativt bra träning kan också åstadkommas om nu patienten tycker bättre att träna på en maskin. Men glöm inte att utgångspositionen för träning måste vara adekvat för målet med träningen.

Problem som uppstår i rörelseapparaten är både många och olika. För att kunna lösa dessa, är kunskap i grundläggande rörelsekoordination nödvändig. Detta oavsett om man är någon sorts rörelseterapeut, idrottare eller dansare. Och denna kunskap är lika viktig om man bara skall förebygga problem, eller för att kunna lösa dem på kortast möjliga tid. Boken vänder sig i första hand till fysioterapeuter, men det vore önskvärt att även t.ex. olika sorters tränare, balettdansare, gymnastiklärare m ﬂ. hade denna kunskap. I första delen av boken är koordinationen av optimala rörelser beskriven, och då både i enskilda leder samt i olika vändnings- och förﬂyttningskoordinationer. I andra delen följer beskrivning av de oftast förekommande problemen och instruktioner om hur komma till rätta med dessa. Denna kunskap bäddar för både snabbaste tillfrisknande och även till att all träning oavsett vilken, blir funktionell. Att arbeta med utgångspunkt i bästa koordinationer har gett både goda resultat och stor arbetsglädje.

Omslagsbilden tagen av Marjan Celegin 1974. Zagreb, torgplatsen Dolac. Kvinnan i bildens centrum går bärandes rätt tung korg, vilket syns på hennes vänstra hand. Men observera hennes kroppsrörelse, hennes perfekta motrotation mellan bäcken och thorax! Vilken kontrast till tonåringen till vänster i bilden där bålen är trots gången komplett stilla.