Denglömda historien ochden glömda krönikan
Bureätten ~Del 2~
Tommy Marc Hernelind
Av
Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-8007-571-8
Förstaupplagan
Omslag: Sara Berntsson
Grafisk formoch sättning:SaraBerntsson
©Tommy MarcHernelind
Burerättendel 2
Förord
Jagföddesi Stockholmunder 1960-talet, ochhar alltid haft ett brinnandeintresseför historia ochsläktforskning. Sedan1980 har jaghållit grund- ochfortsättningskurser isläktforskning, historia ochpaleografi.Jag harockså läst historia på Högskolan. Underde senaste10årenhar jagstuderatmedeltidshistoria ochtillbringat mycket tidi arkivenmed attbl.a. studeramedeltida brev.Jag har tidigare skrivittvå släktböckeroch även en diktbok. Släktboken är en uppföljare ochett resultat av 25 årsforskning ochfrågeställningar somuppkommitgenom åren
Jagtänkerpåhur stor betydelsefamiljenssläktträffarhadeför mig somung man, attjag fick höra från minfarmordeberättelser om släktensom honi sintur hade fått höra sombarn. Detärfascinerande atthon,som aldrig släktforskat,har kunnatåtergevår släkthistoria så perfekt. Detjag hittariarkiven idag stärkermin farmorsmuntliga berättelser.Den informationhon återgett är ovärderlig förmig och andrai minegengeneration.
Jaghar försöktatt föra denmuntligatraditionen vidare till mina barn ochsyskonbarn. Dessutomatt återge vårsläktsspännande historia.Bådeomdemanliga hjältarna, somt.ex. Fale d.y. Nilsson, vilken somlagmankämpade försittlandoch föratt skydda sin familj ochhur hanslutligen gavsittliv istriderna vidDanmarks kyrka år 1363. En kvinnlig hjälte är CatharinaBure, somintebara lyckades undkomma sitt dödsstraff somanklagadhäxa. Hon lyckades även stoppa häxprocessernai Gävleborg.
Somförfattare hoppasjag attbokensinnehåll kanbidra till att skapaett bredareoch större intresse förhistoriaoch försläktforskning iallmänhet. Kanske ocksåett nytt intresse försvenskhistoria.
Tommy Hernelind
5
Innehåll
Inledning......................................................................................7
Kapitel1.Bure, enligtkrönikoroch sägner .............................9
Kapitel2.Bures lagmän under1300-talet..............................29
Kapitel3.Adligaätten Bure nr 126 ........................................50
Kapitel4.BorgmästarenOlofBures ring ...............................63
Kapitel5.Anna AndersdotterBure........................................66
Kapitel6.Grubbs ättlingar.......................................................73
Kapitel7.Burmans ättlingar..................................................107
Kapitel8.Stenklyftsättlingar................................................123
Kapitel9.Biografier förBureättlingarna..............................147
Kapitel10. Olof Härsessons ättlingar...................................253
Kapitel11. Mina Bure släktlinjer...........................................285
Kapitel12. Bure släktens Y-DNA..........................................314
Kapitel13. Bure ochHäxprocesserna...................................335
6
Inledning
Mitt intresse förhistoriaoch även försläktforskningbörjade mycket tidigt.Antagligentog detsin början redannär jagsattoch lyssnade på minfarmors berättelser om vårsläkt.Hisnandeberättelser om striderför attvinna Sveriges kronaoch hurvåraförfädervar med ochskapade landetstidigahistoria.
Somlagmän, kyrkans mänoch kungensfogdarfanns de medi olikaskeendeni Sveriges historia.Jag harsenarebyggt på mina kunskapergenom attläsahistoriaoch genommånga årsforskning på minsläkt.Dessutomhar jagsamlatden Y-DNAforskning som är gjordomBureätten.
Detärenavdeäldstaoch mest omtvistade släkterna, mentack vare JanGuillous framställningavArn på film ochi böcker så har intressetökatför denna släkts historia.
I1200-talets maktkamp mellanEriksättenoch Sverkersättenvar BureättenenmäktigbundsförvanttillEriksätten. Under1300-talet stod Bureättens lagmän ochfogdarnärakungenoch de styrande männen.
Jaginser nu vikten av de muntligatraditionerna ochkorrektheten iberättelserna somJohan Bure nedtecknadei sinsläktbok, vilken nyligen återfanns iRiksarkivet iHelsingfors
Dethar inte varitmöjligtatt skriva denna bokutanhjälp från mina mentorer ochdediskussioner jagförtmed andraforskare. Ettstort tack till ThordBylund, Sten Lundgren,LarsBäcklundoch Michael Häggmarksamttill Christer Häggmark, UrbanSikeborgoch John vonWalter. Ettsärskilt tack till OweRosén ochMarianne Andersson vilkahar hjälpt migmed både denspråkligadelen menävenmed bokens research.
JagönskarEralla en godläsning
7
De första generationernai JohanBures släktbok.
8
Kapitel1.Bure, enligtkrönikoroch sägner
Bureättens äldresläktled, enligtJohan Buressläktbokfrån1600-talet ochKrönikornasamtJan Guillous bokoch film om slaget vidLena ochGestilren,föregicks av en fleragenerationerlångmaktkamp mellanEriksättenoch Sverkersätten.
Eriksättenvar en av tvåätter somslogs om makten över Sverige mellancirka år 1130 ochår1250. Denandra ättenvar Sverkersätten. Namnet kommeravden första kungen ur ätten, Erik denhelige. Eriksättenkunde räknamed stöd från Svealand ochNorge till skillnad från Sverkersättensom iställethadesittstödfrånSmåland, Östergötland ochDanmark.
Eriksättenville ha så mycket självständighetsom möjligt gentemot påveni Romoch de självutnämndabiskoparnai landet. Sverkersättenhadedockmer stöd från Danmarkoch påvenoch hade därför ocksåoftastkyrkans stöd ikampenmot Eriksätten somgynnade Varnhems kloster. Mångamedlemmarärbegravda där. Sisteregentvar Erik läspeoch haltesom dogbarnlös år 1250. Därmed utslocknadeEriksätten.
Sverkersättenbörjade medSverker denäldre ochden utslocknade på manssidanår1222 medJohan Sverkersson. Efteratt Knut Eriksson år 1167 vunnitregeringsmakten hade dock lägetstabiliserats, och åren somföljdepräglades av politiskt samförstånd. Vidhans naturligafrånfälle år 1195 övergick kronan till Sverkerden yngre. Närdenne utsågsin minderårigeson till jarl gjorde dock Knut Erikssons fyra sönerår1205 uppror,under vilket slaget vid Älgaråsi Tivedenstod. TreavEriks bröder dödadesoch denende överlevandeavKnutErikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge. År 1208 utmanade hanåterkungSverker,dåvid slaget vidLena(även känt somKungslena)i Västergötlandutkämpades.
9
Utgången av detta slag tvingade kung Sverkeratt flytill Danmark föratt tvåårsenare, medhjälp av danska trupper, återvändai syfteatt
återta sinförlorade krona. VidGestilren triumferadeErikKnutsson än en gång,samtidigt somSverker stupade. Sammaårkröntes kung
Erik av ärkebiskopen Valerias.Slagetvid Gestilren markeradeslutet på maktkampen mellanEriksättenoch Sverkersätten.
Efternäraett sekelavkonflikterstabiliserades detpolitiska läget iSverige ochenkonsolideringavriket togfart. År 1156 kliver Fåle
Bure in ihandlingarna. Hanärlandsdomare förStorHälsingland ochmed hjälpavJämtlands krigshövitsman Östman Guttorm hjälp erövra de kronan år 1156 åt Erik denhelige.
Fale hinäldre varlandsdomare iMedelpadoch en myndig mani Hälsingland. Hankämpade förHälsingland ochkonung
Erik denHelige, somvannmed Falesoch Guttorm Östmanssons tillhjälp,slagetår1156. Fale blev satt till landsdomareoch hade ocksåhälsingarnasanförareunder bemältekonung. Hanintog Finlanddär Helsingforsdåvarande Hälsinge by somförmenasfått namn av hans folk.Han nämnssom Fåle Bure ikrönikorna. (Källa: ErikskrönikanOriginalversionen vartolkadavprofessorn och historiografen Johannes Loccenius, sompålatin författade «Svensk historia från år 1654».)
Erikskrönika är skrivenmed rimverserpålatin,men denäldsta delenavoriginalkrönikan, somsträckersig från Erik denheliges tid, ochEriks krönikasom helhet,har inte bevarats.Eriks krönikaidag är en avskrift isex olikadelar,d.v.s.handavskrifterfrån1400-talets andrahälft,vilkabrukarbetecknas medbokstäverna A-F, och dessutomi 14 senare versioner(G-T),denyastefrån1600-talets början.Filologiskaundersökningarhar gett vidhandenatt A (Codex HolmensisB2) är denäldstabevaradedelen ochversionen är skrivenomkring 1450-1470, börjar medErikden läspeoch halte på 1220-talet.
10
Detärtre sakerjag vill belysa ochframlägga:
1.) Erikskrönika är ej ioriginal.Vihar bara en liten delav Erikskrönikankvaroch detärsex handavskrifter.Den tidigaste handavskriftenärifrån 1400 talet, alltså över 300 år senare.
2.)AvEriks krönika finns handavskrifterkvarsom börjar med densista iEriki Eriksläktennämligen Erik den«Läspeoch Halte» d.v.s. från 1220 talet. Erikskrönika bordejubörja medden första Erik iEriksätten, nämligen «Erikden Helige,»d.v.s.från1160 talet.
3.)Historikerna från 1400 och1500 taletOlaus Petri, Johannes Magnus,Peder Swartoch JohannesLoccenius.ÄvenJohan Bure tar uppdenna maktkamp ochdet tasupp iallakrönikorhanssamtidhar tillgångtill. Idag är detendastett fåtalställeni krönikorna somtar
11
uppdenna historiska maktkamp ochdrabbningarmellanEriksätten ochSvekersätten.
Fålebro är namnet på bron över Sävjaån iDanmarkssockeni Uppland. Idag kallas denFårebro ochuttalades medå.Platsen fick sitt namn efterFåleBurelandsdomare somtas uppi olikakrönikor.
Erikskrönika ioriginal finns inte kvar,deäldre avsnittenfrån
Erik denheliges tidärborta.Lyckligtvis tarandra krönikor som CronologicaVetus tarupp slaget 1205 iÄlgarås,och
Sigtunaannalernatar uppslaget1208 vidLenaoch Manxkrönikan nämner hövitsmannenfrånJämtland, Östman Guttormssonoch landsdomaren Fåle Bure hjälp1156att vinnakronanåtErikden
Helige. Dansk-svenskaannaleråren916-1263. Här finns denäldsta annalnotisen om slaget vidGestilren 1210.
IkrönikornaavJohannesMagnusoch Ericus Olai,berättasom
Erik denheliges dödoch de insatser somFalehin äldre«Fåle
12
Bure»gjordei slaget vidFålebro över Sävjaån iDanmarkssocken iUppland. Fåle Bure varlandsdomare förstorHälsingland somdå innefattade Jämtland,Medelpad, Ångermanland ochHälsingland. (Källa: JohannesMagnuskap.12.)
«Hansfadersfader (farfar)havahetaFaleden äldreellerden gamlei Byrestad,Hövitsman förhälsingarna somhämnadesS.Eriks död. Blev ihjälslagenvid Fålebro, somdärav fick sitt namn. Den 18Maj 1161, occisusSanctus Ericus.» (Källa: JohanBures släktbok iautograf, fol. 139v,[sid. 67] fol.140r [sid.68],FinskaRiksarkivet, Armfeltskaarkivet III:14-15.)
Ädle kung Erik IX ledenskymflig dödvid Uppsaladen 18 maj 1160 av kungamördaren, danske prinsenMagnusHenriksson. AnfördaavFålei Byrestad ellerFåleBurereste han, hälsingarna ochnorrlänningarna (Hälsingland,Medelpad, Ångermanland, Jämtland)således en stor här, tågade till Upplandoch slog där utanförUppsalakonungEriks mördare, iett slag den16maj 1161 vid Fålebro, nära Uppsalasom sadeshablivituppkalladefter anföraren. Fåle kämpadetappert blanddefrämsta idenna grymma drabbning. Hanföllärorikt inte långtifrån denbro somavhonom fick sitt namn,Fålebro.Han skalli själva dödskampen ha utropat: «Jag harlevttillräckligt, ty jagdör obesegrad».MagnusHenrikssons danskaroch Sverkermed förbundna hade så stor manspillanatt man knappt hittade en budbäraresom kundeberätta om nederlaget till Danmark.
NärFåleBuresålunda hämnas denfromme konungensErikIX själ,Fålegickdöden till mötes, menhansdygds äralever kvar. Medsin väpnadehandhävde hanfäderneslandets frihet’och Karl Sverkerssons myndighet, medsamma hand somhan resteåtsig denna evärdligasegertroféoch motalla avundsmän uppförde hanett minnesmärke,och hanförevigas ikrönikorna, HerseBure denprisade hjältens ende son, vars namn tack vare krönikorna kommit till vårkännedom. (Källa: ProstenOlofBromanUtdrag ur sitt mastodontverkGlysisvalluroch övriga skrifter rörande Hälsingland, del3,Uppsala1953.)
13
Härsehin äldre iByrestad. (Källa: JohanBures släktbok av egen hand(1613),sid.129v-130, [246r]FinskaRiksarkivet,Armfeltska arkivetIII:14-15.)
Härseärsannoliktden Härsesom dogvid Almarestäket år 1187 tillsammans medJon Edvardssonoch nämns. (Källa: Erikskrönika (Originalversion)tolkadavprofessor ochhistoriografenJohannes Loccenius,som på latinförfattade «Svenskhistoriafrånår1654».
NärFåleBuresålunda hämnas denfrommeKonungens Erik IX själ,gickFåledöden till mötes, menhansdygds äralever kvar. Medsin väpnadehandhävde hanfäderneslandets frihet ochKarl Sverkerssons myndighet, medsamma hand somhan resteåtsig denna evärdligasegertroféoch motalla avundsmän, uppförde han ettminnesmärke,och hanförevigas ikrönikorna. Härse, denprisade hjältens ende son, vars namn tack vare krönikorna kommittill vår kännedom.(Källor: 1.) Nils Casströms doktorsavhandlingår1746. 2.) OlausPetri,Ensvenskkrönika,)
14
Slaget vidLenaår1208 nämnsi Sigtuna annaler: «Det blev krig 5februari1208. Detstodett slag iLenadär Ebbe ochLarsSuneson drabbade sammanmed Danmarks ochValdemarSej (Segrarens) ryktbarastesoldater. Kung Sverker flydde efterdanskarnasnederlag, ochresternaavden danska armén flydde medstorskam.»
Dansk-svenskaannaler916-1263: Här finns denäldstaannalnotisen om Gestilren.Dessa annalerskullehaskrivitsi Lund hosdominikanernasenastår1254, vilket göruppgifterna ganska aktuella då detgäller1200-talets första del. Detmenas atthandskriftendärefter kommittill Sverige. ISverige harman lagt till de femyngstanotiserna, somavser åren 1255–1263, någongångefter år 1263 somlyder: «1210. Drabbningenvid Gestilren den18juli, därkungSverker och Jarl Folkeföll».
15
IVästgötalagenskungakrönika står detomSverker denyngre «attFolkungarna slog Sverkerihjäl iGestilren 1210» ilikhetmed Västergötlands lagmanslängd,ett tillägg sombands ihop medden äldreVästgötalagen omkringår1325 av dens.k.Vidhemsprästen.
16
Jaghar tagit upp de gamlakrönikornaoch historien om Sveriges äldsta släkt, hur medlemmar av denna släkt varmed och utforma Sveriges historia, en av de mest namnkunniga Fale hjälpte Erik Knutssontill kungatronen ochärtroligen
samma person som den fiktiveArn,Denna Fale hade avgörande roll tillsammans med Sune Folkesson islagetvid vid Gestilrenoch Lena.
9075718 789180