Sara Ask Barn & mat
Barndietistens
guide från smakportion till äta själv
Innehåll
Receptregister 5
Förord 6
Den allra första maten
(0 –1 år)
Pyttesmå smakprov 11
Smakportioner 13
Bebisens beteenden vid matbordet 16
Mat att börja med 19
Mat att vänta med 27
Hjälp magen på traven 30
10 snabba fakta om välling 32
Gluten, laktos och mjölkprotein 35
Logopeden svarar: Ätutveckling och rädsla för att bebisen sätter i halsen 40
Hur ofta? Hur mycket? 44
Lyhörd matning 47
Bebisens dagliga mat och dryck 53
Mat på natten 58
Matstarta i praktiken – 4 sätt
Köpt barnmat 65
Hemlagad barnmat 69
Samma mat som du! 89
Baby-led weaning (BLW ) 97
Maten från 1 år och framåt
Fritt fram för det mesta! 105
Lyhörd matning av det lite äldre barnet 109
10 vanliga fallgropar 112
Petiga förskoleår 120
Tacomodellen 123
10 utmaningar vid matbordet 130
Gränssättning – en viktig form av kärlek 140
Alla är olika 142
Mat, känslor och attityder 143
Barn och näring
Näringslära – checklista i 10 punkter 153
Hur är det med barn och socker? 166
Bonus för vegofamiljer: Mat till små vegetarianer och veganer 170
Maten i praktiken 173
10 budgettips i småbarnsköket 184
Mer matinspiration 189
Den här boken i 10 punkter
Referenser i urval 212
Sökregister 214
Tips! Spana in receptregistret på nästa sida!
Recept
Recept 0 –1 år
Grönsaks- eller rotfruktspuré 75
Potatispuré/sötpotatispuré 76
Frukt- och bärpuré 78
Puré av fisk, kyckling eller kött 79
Linspuré 80
Babyhummus 80
Fiskmos med potatis, broccoli och pesto 81
Currykyckling med blomkål och ärter 82
Hallonpuré med sötpotatis 83
3 × järnberikad gröt 84
Bovetegröt
Havregröt
Grahamsgrynsgröt
3 × gröt i annan form 87
Mjuka grötbars
Knubbiga grötplättar
Frasiga grötvåfflor
Babytapas 100
Gott för små och stora
Krämig broccoli- och purjolökssoppa 91
Mustig belugabolognese 92
Kryddig jordnötsgryta med linser 95
3 × snabba luncher 96
Färsk ravioli med broccoli och pesto
Äggröra med potatis och grönsaker
Omelett à la ”här är ditt kylskåp”
Lax med grönsaker och potatismos 127
Pasta rosso 128
Fler rätter som passar att tacofiera 129
3 × greppvänliga biffar och nuggets 191
Vegonuggets
Fishcakes
Grönsakspuckar
Enklaste fiskgratängen 195
Järpar med ärtpesto och rotfrukter 196
Grönsaksplock 198
Gryta med smakbrygga 201
3 × mellanmål 203
Jordnötsmuffins
Bananpuffar
Mangosmoothie
F örord
Är du på gång att börja ge din bebis mat och vill ha tips på hur du kan göra? Då har du kommit rätt!
Den här boken har hjälpt många barn på traven och i den här uppdaterade upplagan har jag fått göra det jag tycker allra bäst om när jag skriver om mat: komplettera texterna med bilder! Hur ser ett lagom mosigt mos ut? Hur stora matbitar kan man sticka till sin bebis? Och hur kan det se ut när man delar måltid med sin bebis (förutom att det har en tendens att bli kladdigt)? Min förhoppning är att bilderna ska informera, men framförallt inspirera, så att du hittar det som passar för er.
Om jag bara fick skriva tre saker i den här boken skulle det vara:
1. Barn är väldigt olika när det kommer till hur intresserade de är av mat. Vissa gapar som fågelungar efter smakportionerna och verkar undra varför de inte bjudits på de där läckerheterna tidigare, medan andra knappt kunde bry sig mindre. Skillnaderna beror framförallt på barnets gener. Både barn och vuxna har olika stark drivkraft att äta och har också olika lätt att ta till sig och uppskatta ny mat. Mat smakar också olika i munnen beroende på vem man är. Därför är det bra att inte jämföra så mycket med andra, utan försöka att fokusera på just din bebis matresa – det är det enda som är verkligt intressant.
2. Hur mycket eller lite eller varierat eller ensidigt ditt barn väljer att äta är inte något kvitto på hur lyckad du är som förälder. Du kan ha fantastiska intentioner, kanske själv älska mat, köpa hem massor av bra råvaror och fylla frysen med egentillverkade puréer i regnbågens alla färger – men ha en bebis som är helt ointresserad. Eller så har du inte ork eller lust att laga eget och väljer barnmat på burk, som din bebis kanske slukar. Det är inget fel med det! Känn dig trygg med att det finns många bra sätt – inte bara ett rätt.
3. Mat för barn är inte så svårt, det kan inte bli så fel. När man precis ska börja ge sitt barn vanlig mat är det lätt att bli osäker på vad som fungerar och inte. Men sanningen är att det allra mesta går bra och att det till och med är en fördel att låta barnet prova på många olika rätter och livsmedel. Det är bara att köra igång, med andra ord!
I den här boken vill jag visa hur du kan lära dig att följa ditt barn, tolka barnets signaler, och hitta det sätt som gör matstarten så smidig som möjligt för just er.
Trevlig läsning och lycka till på matresan!
Den allra första maten
(0 –1 å r )
Den allra första maten (0–1 å r)
Precis som andra däggdjur närmar sig människoungar mat genom att sakta men säkert vänja sig vid den mat som deras mamma äter.
Först via fostervattnet som tar smak av mammans mat, och därefter via bröstmjölken, om barnet ammas. Och sedan – trumvirvel! – genom att så smått få börja dela måltid på riktigt med sina föräldrar och eventuella andra personer vid bordet.
Pyttesmå smakprov
Från det att din bebis är fyra månader gammal är det fritt fram att låta hen smaka på annan mat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning, särskilt om hen verkar intresserad. Och hur vet man det? Hmm, följer hen nyfiket dina tuggor? Sträcker hen sig efter maten eller stoppar fingrarna i sin mun när du äter? Eller kanske rentav i din? Det kan vara tecken på att bebisen känner sig redo.
Men det är inte säkert att bebisen är så tydlig – precis som att vi vuxna är olika tydliga med vad vi vill finns det bebisar som visst är intresserade, men utan att göra så mycket väsen av sig. Prova att ge lite mat för att se hur bebisen reagerar. Kanske blir hen stormförtjust?
Det generella rådet i Sverige är att amma eller ge modersmjölksersättning fullt ut fram till det att bebisen är sex månader. Tanken är att den allra första maten bara ska vara just smakprov – smaksensationer – som inte mättar och riskerar att konkurrera ut bröstmjölken.
Samtidigt är vissa bebisar redan i den här åldern sugna på mer mat och därför är rådet också flexibelt: Barn som vill ha mer än bara pyttesmakprov kan få det. Men det gäller att öka mängden successivt i så fall, eftersom bebisens mage till en början är ovan att hantera allt det nya.
Om bebisen inte alls är intresserad då? Det är ingen fara! Låt bebisen amma eller ta flaskan i lugn och ro. Bröstmjölk eller modersmjölkser
sättning och D droppar ger allt som bebisen behöver fram till sexmånadersåldern, så det är ingen brådska.
Ett smakprov kan bestå av nästan vad som helst, men undvik att ge något mycket kryddstarkt. Inte för att det är farligt, utan för att det kan tänkas vara lite chockartat för bebisen som fram till nu bara lapat söt
mjölk. Wasabin får vänta! Däremot är det toppen att bjuda på lite tuffare smaker som drar åt det syrliga och beska hållet, eftersom bebisar är mer mottagliga för att lära sig att acceptera de smakerna när de är precis i starten på matresan.
• En liten sked mat från din tallrik, mjuk och mosad. Det är så lite, så det gör ingenting om det råkar finnas salt i.
• En liten sked mosade grönsaker, till exempel kokt broccoli, blomkål, brysselkål eller avokado.
• En liten sked mosad frukt eller bär, till exempel hallon, lingon, björnbär eller banan.
• En liten sked naturell yoghurt, syrligt och bra.
• En liten sked gröt, köpt eller hemlagad.
Smakportioner
När bebisen är runt ett halvår är det dags att börja med smakportioner. Vid den åldern börjar det lager av järn som bebisen har från födseln att ta slut och hen behöver mer järn än bröstmjölk eller modersmjölksersättning kan erbjuda. Energibehovet börjar också öka, eftersom bebisen blir rörligare och samtidigt ska växa mycket. Därför handlar det till en början inte om att byta ut bröstmjölk eller modersmjölksersättning mot mat, utan helt enkelt om att lägga till. Bebisen behöver både och! Innan bebisen börjar med smakportioner är det bra om hen kan
• sitta upprätt, gärna utan stöd, eller med hjälp av en liten kudde i en bekväm barnstol
• orka hålla huvudet upprätt. (Du kan prova själv att rulla runt på huvudet samtidigt som du har mat i munnen så märker du varför ...)
Hos de flesta bebisar sker detta i sexmånadersåldern, men att bebisen är motoriskt redo behöver inte betyda att hen har något större intresse av att börja äta. Vissa vill fortfarande helst bara ha bröstmjölk, modersmjölksersättning eller tillskottsnäring, som modersmjölksersättning till barn över sex månader egentligen heter. Hur fort bebisar kommer igång med mat varierar mycket. Vissa går från en tesked mat till en deciliter på tre dagar medan andra behöver ett halvår på sig för samma resa, utan att det behöver vara något konstigt med det. Det finns med andra ord en stor variation på vad som är normalt, precis som att det tar olika lång tid för barn att lära sig krypa, gå och prata.
Så här kan det se ut när bebisen under första levnadsåret går över från att få all sin näring via bröstmjölk eller modersmjölksersättning till att äta allt mer fast föda. Som du ser sker övergången successivt och det finns ingenting som hindrar att amningen fortsätter med in i andra levnadsåret för den som vill.
Bra att sikta på måltidsordningen frukost, lunch och middag + 2–3 mellanmål.
Mer och mer mat introduceras – gärna med olika smak och konsistens.
1 år
Mer och mer vanlig mat. Den som vill fortsätter amma.
Bröstmjölk eller ersättning.
4 mån
6 mån
Dags för smakportioner! Alltså fast föda som successivt ökar i mängd i den takt bebisen trivs med, från enstaka skedar till hela mål. För vissa går det undan, för andra behövs hela resterande första levnadsåret för att komma upp till något som liknar en portion – det är ingen stress!
Pyttelite mat kan introduceras här.
Födsel
När är det matdags?
Det spelar ingen roll när på dygnet bebisen får smakportionerna. Det viktiga är att bebisen inte är för trött, för hungrig eller för mätt. Eller
att du själv är för trött eller hungrig för den delen. Det kan vara nog så tålamodsprövande att guida en bebis genom matstunden. Prova dig fram till en tid som passar er! Kanske i samband med att andra äter?
Förebilder vid matbordet är guld värt för bebisen.
Bra med tidig introduktion av det mesta
Förr trodde man att risken att bebisen skulle bli allergisk minskade om man väntade med att introducera viss mat. Fanns det matallergier i släkten skulle man till exempel gärna vänta med ägg och fisk tills bebisen fyllt ett år. Det är ett råd som många kommer ihåg, så kanske har du hört det från äldre släktingar? Le och slå dövörat till i så fall. Nyare forskning har visat att det verkar vara precis tvärtom: Risken för allergi tycks minska när man ger ägg och fisk samt nötter och jordnötter tidigt (i lämplig form förstås, som nötsmör). Det verkar överlag vara bra att ge så många olika livsmedel som möjligt under första levnadsåret – både för att förebygga allergier och för att utveckla bebisens smaksinne.
Kladd lönar sig!
Det kan hända att det mesta av maten hamnar på golvet när bebisen ska börja lära sig att äta. Men misströsta inte – det kommer inte alltid att vara så. Och det är värt stöket, för kladd lönar sig! Till exempel ökar chansen att barn vågar smaka på sådant som de haft på händerna. I väntan på mindre kladdiga dagar kan du lägga en handduk under barnstolen, som du enkelt kan slänga i tvätten när den är smutsig. Eller ett golvskydd, ett sådant som egentligen är avsett att ha under rullande skrivbordsstolar. Det kan vara lättare att torka av än själva golvet. Viss mat, till exempel ris, blir betydligt mycket enklare att sopa upp om det får ligga kvar och torka en stund, så att det inte bara klibbar runt på golvet. Det är inte så snyggt kanske, men praktiskt.
16
Den allra första maten (0–1 å r)
Bebisens beteenden vid matbordet
Det är lätt att missförstå en bebis vid matbordet. Om en vuxen grimaserar och spottar ut mat är det rimligt att tro att det är för att maten smakar illa. Men för en bebis är det snarare regel än undantag att göra så, särskilt i början. Låt oss titta närmare på några vanliga bebisbeteenden vid bordet!
Spottar ut maten
Bebisen är van vid att suga mjölk och rör reflexmässigt tungan på ett sätt som till en början leder till att maten åker ut ur munnen i stället för ner i magen. Bebisen behöver tid och övning för att lära sig att föra maten bakåt i stället. Hur lång tid det tar varierar mellan barn.
Testa då
Försök att inte vara så snabb att torka bort mat som hamnar utanför munnen. Det är bra för bebisens ätutveckling att få chansen att försöka komma åt mat i mungiporna och på läpparna.
Grimaserar
Det är ovant med nästan allt som inte är söt mjölk, så grimaser betyder snarare det än att bebisen ogillar maten. Forskare som har tittat på hur bebisar beter sig när de får prova ny mat har sett att de i början grimaserar och bara vill ha någon enstaka sked, men i takt med att de vänjer sig vid smaken gapar och vill ha mer – samtidigt som grimaserna hänger med ett tag till. Det gäller särskilt mat som drar åt det syrliga eller beska hållet, eftersom det är smaker bebisen inte har en medfödd förkärlek för.