SUPERRIKA OCH JÄMLIKA
Daniel Waldenström
SUPERRIKA OCH JÄMLIKA
Hur kapital och ägande lyfter alla
© Daniel Waldenström 2024 Mondial, Stockholm
This edition is published by arrangement with Polity Press Ltd., Cambridge
omslag: Anton Rosander
inlaga: Gustav Schiring
Tryckt hos Livonia (Lettland) 2024
isbn: 978-91-80024-98-3
Förord 9
INNEHÅLL
1 En berättelse tar form 13
1.1 Den gamla berättelsen: krig och progressiva skatter 19
1.2 Den nya berättelsen: superrika och jämlika 21
1.3 Att möta förmögenhetsojämlikhet: metoder och fallgropar 31
1.4 Ojämlikheten har minskat på bred front 40
1.5 Vad beslutsfattare kan lära av denna historia 48
1.6 Bokens upplägg 51
DEL 1
Att bygga förmögenheter
2 Växande förmögenheter genom historien 57
2.1 Hur rikt är Sverige? 59
2.2 Sverige i ett internationellt perspektiv 66
2.3 Förmögenhetsutvecklingen och kapitalismens historia: en ny berättelse tar form 71
3 Förmögenheternas föränderliga natur 75
3.1 Ägandet för hundra år sedan: jordbruk och industrikapital 77
3.2 Folkägandet slår igenom 82
3.3 Hushållens skulder 96
4 En bostad och en tryggad pension: hörnstenarna i hushållens ägande 101
4.1 Bostäder: den första hörnstenen i hushållens ägande 102
4.2 Pensionssparande: den andra hörnstenen i hushållens ägande 112
DEL 2
Förmögenheternas fördelning
5 Den stora förmögenhetsutjämningen under nittonhundratalet 125
5.1 Förmögenhetsojämlikhet de senaste 130 åren 127
5.2 De superrika och förmögenhetsutjämningen 139
5.3 Vilka är i botten? 148
5.4 Förmögenhetsskillnader mellan kvinnor och män 154
5.5 Födelseland, hudfärg och förmögenhetsskillnader 159
5.6 Hållbarhetsperspektiv på förmögenhetsojämlikhet 164
6 Vad förklarar den historiska förmögenhetsutjämningen? 167
6.1 Förmögenhetstillväxt bland rika och fattiga 169
6.2 Hur bostadsägande påverkar förmögenhetsklyftor 178
6.3 Krigens kapitalförstörelse och förmögenhetsutjämning 183
6.4 Skatternas betydelse för förmögenhetsojämlikhetens utveckling 190
6.5 Institutionella förändringars betydelse 198
7 Gömda utlandstillgångar 207
7.1 Vad är en gömd utlandsförmögenhet? 208
7.2 Hur stora är utlandstillgångarna och vilka äger dem? 212
7.3 Gömda utlandstillgångar och förmögenhetsojämlikhet 215
8 Förmögenheter i den offentliga sektorn 221
8.1 Ofonderade pensionstillgångars effekt på förmögenhetsojämlikheten 222
8.2 Fördelning av statens förmögenhet 228
9 Ärvt kapital och förmögenhetsojämlikhet 233
9.1 En makroekonomisk bild av ärvda förmögenheter 235
9.2 Arvens effekt på förmögenhetsojämlikheten 242
9.3 Superrika arvingar och entreprenörer 244
9.4 Social rörlighet och betydelsen av ärvt kapital 247
DEL 3
Superrika och jämlika: En ny historia om kapital och ägande
10 Sammanfattning och lärdomar 255
10.1 Historien om förmögenheternas fördelning skrivs om 255
10.2 Lärdomar för beslutsfattare 258
10.3 Privatekonomiska lärdomar för hushåll 264
Litteraturförteckning 269
Slutnoter 291
FÖRORD
Vem äger V ad – och varför? Hur stora är skillnaderna i förmögenhetsägande mellan individer? Vad förklarar utvecklingen över tid? Frågor som dessa säger mycket om vårt samhälle, om hur bra vi har det och vilka krafter som bestämmer välståndets nivå och utbredning. Det är frågor som jag och många andra forskare ägnat en stor del av våra yrkesliv åt att försöka förstå och besvara.
I ett historiskt perspektiv är det uppenbart att människor idag har det ekonomiskt bättre än alla tidigare generationer. Vi lever längre, våra hus är större och varmare, vi sliter mindre. Det som dock är mest anslående är att i princip alla har fått ta del av denna positiva utveckling. Både de allra rikaste och de allra fattigaste. De rikaste för hundra år sedan bodde visserligen stort, men deras hus var kalla, få reste utomlands, och deras bilar gick i 50 km/h på guppiga vägar. Vanliga löntagare å sin sida levde förr i enkla hyresbostäder, tjänade alltför lite för att kunna spara, blev sjuka och dog tidigt. Idag bor merparten av alla hushåll i sitt ägda boende, har bil och en god pension.
Jag har länge frågat mig vilka mekanismerna är som kan förklara att vi alla har fått det ekonomiskt sett bättre. Hur kom vi hit? Och vilka är de viktiga nycklarna som vi inte får tappa bort, utan istället behöver fortsätta slipa på för att utveckla samhället i önskad riktning?
Jag har särskilt försökt förstå den ekonomiska ojämlikheten och dess historiska utveckling, detta eftersom vi ju inte enbart bryr oss om den ekonomiska kakans storlek utan också om dess fördelning.
Detta har kommit att bli själva nerven i min forskning och är även utgångspunkten för denna bok.
Förklaringen till att vi har blivit både rikare och mer jämlika visar sig ligga i nittonhundratalets tillväxt och politiska förändringar. Nya teknologier, ökad demokrati, utbildningsreformer, arbetsrätt, moderna banker och, inte minst, välfärdsstaten gav människor möjlighet att börja äga. Detta ägande inkluderar allt från boende och pensionsfonder till privata företag. Kapital och ägande har under hela vår historia lyft allas välstånd. Vissa entreprenörer har ibland lyckats så väl att de har blivit superrika, men data visar att det ökade folkliga ägandet har vuxit ännu snabbare totalt sett. Förmögenhetsklyftorna är idag betydligt mindre än de var för hundra år sedan, och de har faktiskt inte ökat mycket under de senaste decennierna.
Ett av bokens återkommande teman, och kanske den viktigaste lärdomen inför framtiden, är att växande förmögenheter, vinster i företagen eller superrika entreprenörer inte är problemet i våra ekonomier. Det är tack vare dessa som vi kan köpa vår färska exotiska mat, åka i säkrare och miljövänligare bilar, bli friska av ny medicinsk teknik, eller njuta av strömmad musik. Att dessa entreprenörer har blivit rika när deras företag blivit värdefulla innebär inte att andra på grund av det har blivit fattiga. Tvärtom har företagens framgångar förbättrat allas liv och dessutom skapat en morot åt vissa att själva försöka lyckas i sitt entreprenörskap. Nollsummetänkande, som utmålar vissas framgång som orsaken till andras problem, är skadligt för samhället. Vår historia visar dessutom att det saknar stöd i fakta.
Men trots den positiva historiska trenden finns ojämlikhet och ekonomiska klyftor kvar i våra samhällen. Alla har inte varit lika framgångsrika eller haft samma förutsättningar. Vi står idag inför flera sorters utmaningar. Det handlar om att förbättra möjligheterna för alla som fortfarande inte får chansen att leva ett gott liv. Det handlar också om ännu bredare samhällsproblem, där klimatförändringar, jämställdhet mellan könen och invandrade gruppers livschanser står i förgrunden. I boken diskuterar jag hur förmögenhetsägandets kraft
kan påverka dessa samhällsutmaningar och vilka vägar som den ekonomiska politiken bör välja och vilka som bör undvikas.
I skrivandet av denna bok har jag haft förmånen att diskutera tidigare utkast och tankar med en rad personer. Bland dessa vill jag särskilt framhålla Anders Björklund, Bertrand Garbinti, Branko Milanović, Charlotte Bartels, Clara Martínez-Toledano, Daron Acemoğlu, David Splinter, David Weil, Enea Baselgia, Enrico Rubolino, Eric Zwick, Erik Bengtsson, Isabel Martínez, Gabriel Zucman, Guido Alfani, Jacob Lundberg, Jakob Madsen, James Davies, James Heckman, James Robinson, Johan Norberg, John Sabelhaus, Lucas
Chancel, Jesse Bricker, Mikael Elinder, Neil Cummins, Olle Hammar, Peter Lindert, Rodney Edvinsson, Rolf Aaberge, Salvatore Morelli, Thilo Albers, Thomas Helleday och Thomas Piketty.
Jag vill också tacka min redaktör, Olle Grundin, för ett konstruktivt samarbete, och min hustru Nina för hennes stöd under skrivandets berg-och-dalbana.
1
En berättelse tar form
Förmögenheter och deras fördelning i befolkningen är ett ämne som både fascinerar och väcker debatt. Forskare, beslutsfattare och allmänheten vill veta hur rikedom bildas, fördelas och ärvs, och hur allt detta påverkar vårt lands välstånd, den ekonomiska tillväxten och social rörlighet mellan klasser.
Många vill gärna se mindre skillnader mellan rika och fattiga.
Sådana önskemål är nog lika gamla som skillnaderna själva, men på senare tid har de hörts allt oftare i den allmänna debatten. Att sträva efter minskad ojämlikhet är en ambition som genomsyrar hela samhället och som delas av de flesta. Det som inte får glömmas bort är att växande förmögenheter har positiva effekter på samhällsekonomin.
Värden skapas, ofta från ingenting, och även uppkomsten av stora privata rikedomar kan leda till förbättringar av mångas tillvaro.
Under det senaste århundradet har en revolution ägt rum när vi talar om förmögenheter. Vår ekonomiska historia visar upp en period då vi har blivit både rikare och mer jämlika. Denna förmögenhetsrevolution har varit gradvis, löpt över generationer, och för många har den därför varit nästan osynlig. Men den har ägt rum, både i Sverige och i övriga västvärlden, och den har förbättrat livet för miljontals människor.
Siffrorna är slående. Våra växande förmögenhetsvärden har inneburit att svenskar idag är sju gånger rikare än de var 1980 mätt i reala köpkraftstermer. Om vi jämför med det svenska folket för
hundra år sedan är vi idag trettio gånger rikare än folk var då. Denna expansion av ägandets omfattning är historiskt unik. Aldrig tidigare har ett samhälles välståndsnivå ökat så mycket under så kort tid som under de senaste fyrtio åren. Detta väcker frågan: Vad kan förklara denna formidabla förmögenhetsutveckling? Svaret ligger, som vi kommer att se, i den ekonomiska och politiska utvecklingen under nittonhundratalet som levererade tillväxt och gav vanliga människor möjlighet att bygga upp en privat förmögenhet, först i form av ett ägt boende, och därefter genom att spara till ålderdomen.
Nya data utmanar tidigare narrativ
Under en stor del av mänsklighetens historia har förmögenheter koncentrerats i händerna på ett fåtal. Den stora massan har lämnats åt sitt öde med ytterst begränsade resurser och livschanser. Men under det senaste århundradet ändrades allt. Vårt lands ekonomiska välstånd ökade i takt med industrialisering, internationell handel, och slutligen demokrati. Människor blev delaktiga, fick bättre utbildning och högre löner, vilket tillät dem att börja spara till en egen bostad och till pensionen. Ägandet nådde stadigt nya grupper utanför samhällets välbemedlade elit. Effekten på förmögenhetsojämlikheten blev därefter. Klyftan mellan de rika grupperna i samhällseliten och den övriga befolkningen minskade kraftigt.
I den här boken går jag igenom förmögenheternas ekonomiska historia. Berättelsen bygger på forskning som har pågått i ett par decennier och där jag själv har deltagit aktivt under många år. Jag kommer att presentera huvudresultaten från denna forskning och fokus läggs på de allra senaste vetenskapliga rönen om förmögenhetsfördelningens långsiktiga trender och bestämningsfaktorer.
Bokens huvudfokus ligger på Sverige och vår ekonomiska resa under de senaste 130 åren. Den bild jag kommer att ge breddar bilden av den svenska historien. Tidigare forskning har studerat
arbetarnas löner, folkrörelsernas betydelse, den politiska demokratiseringen, och inkomsternas fördelning. Förmögenheternas historia har däremot inte berättats ofta, och kanske aldrig så utförligt som i denna bok.
En central del i berättelsen ligger också i att jämföra utvecklingen i olika länder. Vad som är specifikt svenskt och vad som snarare är en generell västerländsk utveckling kräver ett komparativt perspektiv. Datamaterialet för Sverige kommer uteslutande från den forskning som jag och mina medförfattare har producerat. För andra länder hämtas materialet framför allt från mina forskarkolleger vid utländska universitet. Utöver detta presenterar jag dock ett antal nya dataserier och resultat som inte har visats tidigare.
Bokens resultat är omvälvande, åtminstone vad gäller bilden av förmögenhetsfördelningens historiska utveckling i västvärlden. Det finns en tidigare berättelse, främst förknippad med den franske ekonomen, som var min kollega när jag var professor vid Paris School of Economics, Thomas Piketty.
I sina arbeten om ojämlikhetens historiska och politiska utveckling i kapitalistiska ekonomier har Piketty haft en kraftfull inverkan på mångas tänkande. När det gäller förmögenhetsägandet under nittonhundratalet är hans huvudtes att utvecklingen i första hand har formats av krig, kriser och progressiv beskattning. Alla dessa faktorer slår direkt mot de rikas kapital och förklarar därmed den utjämning som västvärlden skådade under det förra seklet.
Min egen berättelse skiljer sig från detta tidigare narrativ på flera punkter. Jag lyfter fram helt andra förklaringar till utjämningen, vilket får konsekvenser för både själva historieskrivningen och vilka slutsatser som kan dras om hur ett lands kapital kan byggas för att skapa välstånd och samtidigt bli så jämlikt fördelat som vi önskar.
Min nya berättelse är en revidering av Pikettys berättelse och baseras på den nyare forskningen som har tillkommit efter att Piketty presenterade sin version.
Innan vi går vidare bör man ha klart för sig att förmögenhetsmätning är genuint svårt. Med förmögenhet menar vi summan av alla tillgångar, exempelvis bostaden, banksparande och aktiefonder, minus summan av alla skulder. Att observera vilka tillgångar hushållen äger och sedan mäta tillgångarnas marknadsvärde kräver mycket detaljerade data. Svårigheten blir än större när historiska trender i förmögenhetsskillnader ska beräknas. Jämförbara data från olika tidsepoker existerar, men analysen ställer extraordinära krav på datakvalitet. Trots detta går det att göra mätningar, och vi kan till och med hävda att vissa serier är mer trovärdiga än andra. Exempel på det är många av de nyare rönen som har presenterats, och som ligger till grund för denna boks revidering av den tidigare berättelsen och dess tolkningar. De har den fördelen att de kan bygga vidare från de tidigare seriernas källor och metodval. Detta betyder att när man reviderar en serie blir det en ganska stark signal om att den nya serien ligger ett steg närmare sanningen än de tidigare resultaten gjorde.
Bostäder och pensioner, inte krig
Analyserna i denna bok visar att förmögenhetsutjämningen under nittonhundratalet inte främst orsakades av krigens eller skatternas kapitalförstörande effekter. Dessa faktorer spelade förvisso roll, men utmärkande för det tidigare narrativet är att det baserades på grundpremissen att förmögenhetsuppbyggnad är ett nollsummespel: när någon får mera måste någon annan få mindre, och om klyftor ska minskas kräver det att toppen dras ned. Problemet med ett sådant synsätt är dock att det inte tar hänsyn till hur ekonomin fungerar i verkligheten. Det går visst att ha en situation där allas förmögenheter växer, både toppens och bottens, och samtidigt leder till minskade skillnader i förmögenhetsfördelningen. En sådan situation uppstår när förmögenhetsägandet bland vanliga medborgare ökar snabbast,
vilket skedde i form av ökat bostadsägande och pensionssparande. Detta var den verkliga motorn för förändring.
Låt oss förflytta oss hundra år tillbaka i tiden. Vid sekelskiftet
1900 fanns ett fåtal utvalda personer – kanske ett par tiotals miljoner personer i hela västvärlden – som kunde njuta av en anständig bostad och pensionssparande. Snabbspola fram till idag, och dessa en gång ouppnåeliga drömmar har blivit verklighet för hundratals miljoner människor. De flesta människor äger numera sin bostad och har ett anständigt långsiktigt framtidssparande.
Hushållens ökade ägande möjliggjordes av en utveckling där samhället blev mer inkluderande. Efter demokratins genombrott infördes reformer som höjde utbildningsnivån för vanligt folk och som utvecklade ny arbetslagstiftning. Dessa reformer gjorde arbetarna produktivare och bättre betalda. Samtidigt utvecklades kreditmarknaden så att fler kunde få lån både billigare och enklare. Husköp och finansiellt sparande växte i samhällets nedre och mellanskikt och detta är den främsta orsaken till de minskade förmögenhetsklyftorna.
Ta farväl av nollsummespelet
Trots att ägandets spridning till vanligt folk under nittonhundratalet har varit en framgångssaga av ett slag som sällan hörs, har inte många velat lyssna till den. Intresset hos forskare och många beslutsfattare har istället riktat in sig på de rikaste i samhället. Viljan att minska ojämlikheten har kanaliserats på att stävja de framgångsrika och reducera ägandet bland de mest förmögna. Det vill säga, att sänka toppen.
Ett syfte med den här boken är att ifrågasätta det gamla synsättet, där problemet verkar vara att vissa har för mycket pengar, inte att vissa har för lite. Bokens historiska data som kopplas samman med en pragmatisk, tillväxtorienterad ekonomisk analys, vill visa på kraften i en brett fördelad förmögenhetsbildning. När ägandet ökar hos både rika