9789180023986 by Smakprov Media AB

Boken dina pengar vill att du ska läsa

Boken dina pengar vill att du ska läsa Magdalena Kowalczyk

Det här är inte en till bok om hur du snabbt blir rik. Ingen genväg till miljonerna. Ingenting om hur du maximerar vinster, blir ett investeringsproffs eller kan gå i pension vid 30. Inte ett enda litet aktietips. Såna böcker finns det redan gott om. Det här är istället en bok om hur du blir ”helt ok” med pengar. Alldeles lagom bra. Här finns allt om hur du får det att gå runt. Hur du ser till att det inte skiter sig och vad du kan göra om det redan skulle ha råkat skita sig lite. För det kan hända den bästa ibland. Det är en handbok för att fatta bra privatekonomiska beslut. Läs den från pärm till pärm, hoppa som du vill eller hitta något särskilt du undrar över genom att titta i ordlistan i slutet. Vem är jag förresten? Jag heter Magdalena Kowalczyk och jobbar till vardags bland annat med tv-programmet Lyxfällan. Lyxfällan är ett format som har sänts på TV3 & Viaplay sen 2006 och handlar om människor som känner att ekonomin blivit så pass svår att de inte kan lösa den på egen hand. Den här boken är tänkt som en försäkring mot att hamna i mitt program. Till min hjälp har jag haft Mikael Hussain. Och vem är det då? Mikael har 15 års erfarenhet av bank och kredit. Han har hunnit med att både kränga dyra konsumentkrediter och se resultatet av det – för att sen byta bana. Nu vill han istället hjälpa människor till en bättre ekonomi. Så vi har i grund och botten precis samma mål.

Magdalena Kowalczyk 5

Del 1

Del 1. Att låna pengar Vi börjar direkt och dyker rakt ner i ett av de allra största problemen: skulder. För när det kommer till kritan är det oftast med just lån och krediter som det kör ihop sig för många. Och så här: det bästa för ekonomin är förstås att aldrig någonsin ta några lån. Eller krediter. Eller köpa på avbetalning. Att bara ha massa pengar på banken som du kan använda till att köpa bostad, bil, kylskåp och vad du nu kan tänkas behöva. Det vet ju de flesta. Men boken “Ta inga lån” hade blivit väldigt kort. Och inte heller särskilt användbar. För de allra flesta lever också i en annan verklighet. En verklighet där du ibland kan behöva låna pengar. Men tyvärr finns det många minor och fallgropar där ute. Därför är det viktigt att du har full koll på vad du gör. Att ta ett lån är nämligen ett beslut som kan komma att påverka din ekonomi i flera år. Och eftersom banker och långivare tjänar massa pengar på detta, har de förstås gjort själva låntagandet väldigt enkelt. Kanske lite för lätt. Det är det här med att betala tillbaka som är svårt.

För dig som är lite lat så kommer här en genväg: hoppa direkt till sidan 50. Där finns en checklista som du ska gå igenom innan du tar ett lån. Om du ska ta med dig en enda grej från den här boken, så är det den. Ta den. Sno den. Fota av den och spara. Skicka till folk du känner.

Vad finns det för olika typer av lån?

Vi börjar från början. För det finns mängder av olika lån. Vissa är mer uppenbara, medan andra knappt känns som ett lån förrän räkningen kommer nästa månad. Så det kan vara på sin plats att bena ut vilka olika lån som finns. 10 10

11 11

Lån med säkerhet

Lån utan säkerhet

När du lämnar något som säkerhet för lånet innebär det rent praktiskt att banken har rätt till den saken om du inte betalar tillbaka. Det betyder att lånet är säkrare för banken och därför kan banken ofta ge bättre villkor. Därför har lån med säkerhet ofta lägre ränta.

När du lånar pengar utan säkerhet innebär det alltså lite mer risk för den som lånar ut pengarna. Den risken kompenserar banken med att ta mer betalt för att låna ut pengarna. Högre ränta alltså.

Bolån Ett lån för att köpa en bostad, där bostaden är säkerhet för lånet.

Blancolån/privatlån Vanliga lån utan säkerhet brukar kallas för blancolån eller privatlån. Lånebeloppen kan vara allt mellan 10 000 kr och upp till flera hundra tusen. Återbetalningstiden varierar, men kan vara så lång som 20 år och räntan är generellt rejält mycket högre än för lån med säkerhet.

Billån (eller andra fordonslån) Lån för att köpa bil (motorcykel, båt, svävare, segway eller något annat fordon), där själva fordonet är säkerhet för lånet. Ibland marknadsförs även vanliga privatlån som billån, men bara för att någon kallar det ett billån är det nödvändigtvis inte ett lån med säkerhet.

Refinansiering Refinansiering (ibland omfinansiering) är när du ersätter ett lån med ett nytt. Målet är ofta att byta ut det gamla lånet mot ett annat som är precis lika stort, fast med bättre ränta och villkor. En vanlig typ av refinansiering är att flytta sitt bolån för att få en lägre ränta på lånet. Men det går förstås även att refinansiera lån utan säkerhet. Samlingslån Samlingslån är en typ av refinansiering – med idén att du ska ta det här större lånet för att betala av flera små. Grundtanken är du ska ta ett större lån med en lägre ränta för att betala bort flera mindre lån med höga räntor. Helt enkelt sänka den totala räntekostnaden. Ibland kan samlingslån också kallas hopbakslån. Snabblån/”sms-lån” Lån som ofta ska betalas ut fort, men också ska betalas tillbaka på kort tid. Vanligt med väldigt höga räntor och avgifter. Kan vara allt från dyrt till jättedyrt.

Vad finns det för olika typer av lån?

”Köp nu, betala sen” Idag finns det mängder av möjligheter att handla för pengar du inte har. Du behöver inte längre gå till banken och be om ett lån, utan det erbjuds direkt av själva butiken du handlar i eller av smarta onlinetjänster för betalningar. Det luriga är att det inte känns som ett lån. Du klickar hem jackan precis som vanligt. Hämtar den i kiosken precis som vanligt. Provar den hemma i hallen precis som vanligt. Och precis som vanligt klickade du “jag accepterar” på villkoren utan att ens skumma igenom dem. Det kan förstås kännas tryggt att få hem varan, klämma, känna och prova – innan man betalar för den. Det är helt sant. Men villkoren varierar. Det kan vara allt ifrån gratis om du betalar inom 14 dagar, till avbetalning med 30 procent ränta och dyra avgifter. Och det är här det gäller att ha koll! För det kan bli dyrt fort.

Vad finns det för olika typer av lån?

Kreditkort Dra kortet, betala när räkningen kommer. I Sverige är det vanligt med 30 dagars kredit. Och så länge du betalar fakturan i tid kostar det ingenting extra, men skjuter du upp det längre eller missar/ glömmer betala, så kostar det ränta direkt. Dessutom ofta ganska hög ränta. Kredit Många bolag (mataffärer, bensinmackar, möbelbutiker) erbjuder kredit i just sin affär eller butik. Du kan handla hos dem, få varan direkt, men betala för den senare. Ett lån för att köpa en specifik vara alltså. Vanligen erbjuder de en avbetalningsplan där du betalar av ett visst belopp av din upparbetade skuld per månad. Brukar kosta rätt ordentligt med ränta. Kontokredit Ett konto hos en långivare med en gräns för hur mycket du kan låna varje månad. Skillnaden mellan att handla på kredit eller med kreditkort och en kontokredit är att den här bara aktiveras efter att pengarna på ditt konto är slut. Du betalar bara ränta på de pengar som du faktiskt använder, men du betalar direkt från första dagen. Och det är inte billigt. Kontokreditgivarna marknadsför det som en buffert för oförutsedda utgifter, men det är som sagt en buffert du betalar för.

Vad finns det för olika typer av lån?

Sammanfattning Det finns många olika typer av lån, och därmed också många olika sätt att ta ett lån. Vissa kräver långa processer där du skriver på riktiga papper på ett riktigt kontor med riktiga bankmänniskor. Andra är bara enstaka klick bort. - Lån med säkerhet har generellt lägre ränta och bättre villkor än ett lån utan säkerhet. - Att använda någon form av kredit eller köp-nu-betala-sen-tjänst kostar oftast mer än att spara ihop först och betala direkt (framförallt om du inte betalar innan räntan börjar ticka).

Vad finns det för olika typer av lån?

Hur läser man villkoren?

Det känns som att många som ger ut lån medvetet krånglar till det i villkoren. Därför tänker jag nu förklara alla vanliga begrepp och sen gå igenom hur du ska läsa villkoren. Vad betyder de faktiskt för dig och vad ska du titta särskilt på eller se upp för? 20

Ränta

Nominell ränta

Ränta är kostnaden för att låna pengar. Absolut vanligast är att räntan är en procentsats av det totala lånebeloppet, helt vanlig procenträkning alltså. Men nu kanske du har någonstans i bak huvudet att det finns olika typer av ränta också? Du har alldeles rätt. Några exempel kommer alldeles strax. Men jag tänkte börja med att reda ut skillnaden på månadsränta och årsränta.

Den nominella räntan är den ränta som man oftast pratar om när det kommer till räntor och olika lån. Helt enkelt själva räntan för lånet du tar. Men! Utöver räntan tillkommer ju olika avgifter, exempelvis uppläggnings- och aviavgifter, som ju också påverkar kostnaden för lånet.

Årsränta Årsränta är det vanligaste. Alltså att räntan är den procentsats av skulden som ska betalas på ett år. Men ofta delas den upp på månadsbetalningar.

Effektiv ränta

Månadsränta Ibland använder snabblåneföretag begreppet månadsränta istället. Det beror förmodligen på att det kan se billigare ut, eftersom procentsatsen då är mindre. Till exempel: en årsränta på 30 % = månadsränta på 2,5 %. Det är exakt samma sak. Men 2,5 ser ju ut som mycket mindre än 30. Även om det är väldigt dyrt.

Det är den här som ska du hålla utkik efter! Den effektiva räntan tar nämligen inte bara hänsyn till räntan på kapitalbeloppet (lånet) utan inkluderar även alla andra kostnader som har med lånet att göra, alltså även uppläggnings-, admin- och aviavgifter. Eftersom den effektiva räntan ger en mer rättvis bild av lånets totalkostnad är det ett bättre sätt att jämföra och utvärdera lån, krediter eller avbetalningsköp. Det bästa faktiskt. Jag vet att det kan kännas svårt och otydligt. För hur ska man veta vad som är en bra respektive dålig ränta då? På nästa uppslag får du veta mer om just det.

Dröjsmålsränta En extra ränta som läggs på om man inte betalar i tid. Är alltså utöver den ränta du redan ska betala.

Upplupen ränta Upplupen ränta är den ränta som uppstått sen senaste betalningstillfället. Räntan räknas över tid och tekniskt sett ökar den lite varje dag. Så imorgon kommer din skuld även inkludera räntan för idag – och vara lite större. Men eftersom vi betalar varje månad så brukar vi inte tänka på det.

Ränta-på-ränta Ränta-på-ränta är en snöbollseffekt som gör att pengar över tid växer snabbare och snabbare. När det kommer till investeringar är effekten positiv, men vid skulder är den negativ (för den som ska betala tillbaka). 22

Hur läser man villkoren?

Förseningsavgift Förseningsavgift, eller påminnelseavgift, är en extra avgift om man är sen med en betalning.

Uppläggningsavgift En administrationskostnad för att lägga upp lånet. En startkostnad helt enkelt.

Löptid Löptid (även kallad för kredittid) är tidsperioden från den dag då en person tecknar lånet fram till den dag då lånet ska vara återbetalt i sin helhet.

Alltså: Månad 1 beräknas räntan på det lånade beloppet. Månad 2 beräknas räntan på din skuld + räntan från månad 1. Månad 3 beräknas räntan på din skuld som ju redan vuxit med räntan från månad 1 + räntan från månad 2. Och så vidare. Och så vidare. Och det blir mycket över exempelvis 12, 24 eller 48 månader. Det är förstås ingen fara, så länge du hela tiden betalar av räntan varje månad. Men många lånebolag sätter fasta avbetalningsplaner, med budskapet “betala bara x per månad” där de ser till att utnyttja den här modellen till sin fördel. Se exempel på sidan 28–29.

Administrationsavgift Administrationsavgift är en avgift som företag har rätt att ta ut för att täcka sina så kallade administrativa kostnader. Till exempel för hanteringen av att skicka ut fysiska fakturor. Administrationsavgiften kallas också fakturaavgift eller aviavgift, och kan finnas även om de inte skickar ut något fysiskt papper. I dagsläget finns det ingen lag som bestämmer storleken på administrationsavgiften, men den brukar ligga på 30–60 kronor.

Hur läser man villkoren?

Amortering Att betala av på lånet kallas att amortera och amortering är alltså själva beloppet som går till att betala av skulden (alltså den delen som inte är ränta). Det finns i princip två olika sätt att lägga upp lån:

Så, hur ska du läsa villkoren då?

1. Rak amortering. Då är amorteringsbeloppet lika stort vid varje betalningstillfälle. Det totala beloppet du betalar varje månad sjunker då med tiden, eftersom räntekostnaden minskar i takt med att skulden blir mindre.

Vi börjar med räntan. Jag har redan nämnt ränta 63 gånger i boken, och fler lär det bli, för om det är en enda grej du behöver hålla koll på så är det just räntan. Men hur ska man tänka? Vad är en rimlig ränta?

2. Annuitetslån. Med ett annuitetslån betalar du samma totala belopp (amortering plus ränta) varje gång under återbetalningstiden. I början är större delen ränta, mot slutet av löptiden har skulden blivit mindre och då blir räntan en mindre del av beloppet. Det kan verka smidigt och praktiskt att betala exakt samma summa varje månad, men det blir generellt sett en dyrare totalkostnad.

Som sagt är det den effektiva räntan som gäller eftersom den beräknas på lånets totalkostnad plus alla olika avgifter. Formeln för att räkna ut den kan få den skarpaste av oss att känna sig lite dum. Eller jättedum. För dig som vill ha en matteutmaning ser den ut såhär:

Där X = m = k = Ck = tk = n = j = dj = Sj =

Låneskydd Låneskydd är något som du ofta blir erbjuden. Det är som en försäkring för lån där du betalar extra varje månad för ett skydd om du inte kan betala, till exempel om du blir arbetslös. Precis som alla försäkringar är det en extra kostnad – som i de allra flesta fall är onödig. Varför inte se den här boken som ditt låneskydd istället? 26

Hur läser man villkoren?

är den effektiva räntan. talet för det sista kreditutnyttjandets plats i tidsföljden. talet för kreditutnyttjandes plats i tidsföljden. är storleken på k. är tiden, som är uttryckt i år. Det första kreditutnyttjandet och tiden för alla andra utnyttjanden. är sista återbetalningens plats i tiden. motsvarar en återbetalning. är storleken på en återbetalning är tiden mellan den första återbetalningen och tiden för alla andra återbetalningar.

För dig som föredrar människospråk kan jag lugna dig med att alla långivare är skyldiga att skriva ut den effektiva räntan. Så leta upp den i villkoren. Om långivaren (trots att det är lag på det) inte skriver ut den effektiva räntan eller gömmer den i pytteliten text någonstans där du inte hittar den finns det som tur är räknare online som kan hjälpa dig. Googla “effektiv ränta räknare” så hittar du säkert en bra. Så vad är en bra ränta? Det tråkiga svaret är att det beror på och varierar mellan olika låntyper. Generellt gäller att så fort det blir tvåsiffrigt så börjar det bli högt, men då ska du komma ihåg att varje procentenhet du kan sänka den med gör skillnad i din plånbok. Hur läser man villkoren?