PETER LETMARK
SVENSK SKOLA AB SÅ TOG MARKNADEN ÖVER ANSVARET FÖR VÅRA BARN
inlaga_klar.indd 3
2022-04-07 13:15
Papper fran
© Peter Letmark 2022 Mondial, Stockholm omsl ag: Miroslav Šokčić inl aga: Gustav Schiring Tryckt hos Scandbook uab, Litauen 2022, i samarbete med Printpool isbn: 978-91-8002-174-6
inlaga_klar.indd 4
2022-04-07 13:15
Innehåll Förord 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
»Vi fattar ingenting« Ekonomiska hänsyn Decentraliseringen Den outredda reformen David mot Goliat Riskkapitalbolagens intåg »Vi var naiva« Sisyfos En rättslig strid Det kommunala självstyret Jakten på skolpengen Tomma skolplatser Behörig eller obehörig Kund i mammas mage Välja eller väljas Medelklassens val Kölistan Segregationen Prova-på-lektioner Tough love Betyg som konkurrensmedel Friedmans återkomst
Avslutning Referenser
inlaga_klar.indd 5
7 11 23 33 39 47 59 71 75 89 95 101 109 117 121 127 133 139 151 157 165 179 189 193 195
2022-04-07 13:15
inlaga_klar.indd 6
2022-04-07 13:15
Förord I mit ten av nittiotalet arbetade jag som lärare i den kommunala gymnasieskolan. Jag var obehörig och hoppade in som vikarie i svenska. Det krävdes hårt arbete, men det var roligt och det fanns möjligheter att göra ett bra jobb. Efter cirka ett år blev jag tillfrågad om jag ville börja på en friskola, en ny koncernskola som låg i södra Stockholm. Jag tyckte att det lät spännande och skrev på kontraktet utan att riktigt läsa det finstilta. Plötsligt fann jag att min lektionstid hade gått upp, från fjorton undervisningstimmar i veckan, till omkring trettio. För att klara av det pressade schemat var jag tvungen att skippa de flesta inlämningsuppgifterna och sköta det mesta av rättningen och bedömningen under lektionstid. En äldre och mer erfaren lärare tipsade mig om att låta eleverna göra muntliga prov i stället för skriftliga. Då kunde jag rätta och sätta betyg i samband med provtillfället. Min undervisning blev avsevärt sämre, men det var det enda sättet att få tiden att räcka till. När jag i dag bevakar skolfrågor för Dagens Nyheter är det många lärare som hör av sig med liknande berättelser. Om hur besparingar medför att de inte hinner göra ett så bra jobb som de hade önskat, samtidigt som de hela tiden får signaler från skolans ledning om att det ekonomiska r esultatet behöver förbättras. Undervisningens kvalitet, och resultat, pratas det inte lika ofta om. Jag får också ta del av berättelser som kommer från föräldrar och elever. Om skolor som helt plötsligt byter undervisningsspråk till engelska. Om »prova-på-lektioner« som går ut på att testa färdig7
inlaga_klar.indd 7
2022-04-07 13:15
s v e n s k s ko l a a b
heterna hos grundskolebarn för att identifiera de barn som inte har lika lätt för skolarbetet redan innan de hunnit få en plats på skolan. Om kölistor som man misstänker blivit manipulerade för att »rätt« elever ska komma in på en skola. Och om ungdomar som används för att marknadsföra sina skolkoncerner för att locka fler sökande. Det fanns många fina tankar när den svenska regeringen i början av nittiotalet genomförde friskolereformen och släppte in nya aktörer i skolans värld. Det var en radikal reform, världsunik i sitt slag. Små initiativ skulle blomstra. Ideellt drivna byskolor som hotades av nedläggning skulle utmana den offentliga skolans stelbenta monopol. Trettio år senare kan vi konstatera att det är de stora koncernerna som dominerar och köper upp de små föräldrakooperativen för att ta marknadsandelar. Reformen har lett till att det i dag finns skolor som försöker utmana lagar och regler. Inte nödvändigtvis för att skapa alternativa pedagogiska modeller som kan öka mångfalden i den svenska skolan, som tanken var från början. Lika ofta handlar det om att öka lönsamheten, kunna växa och tjäna ännu mer pengar. För att stoppa oseriösa aktörer har man i flera omgångar försökt strama åt regelverket. Det har resulterat i det som kallas avregleringsparadoxen, som innebär att det blivit ännu svårare för de små och idédrivna friskolorna att klara dagens tillståndsprövningar. I samband med omgörningen på nittiotalet riktade OECD några skarpa varningar till den svenska regeringen och ställde frågan: Varför vill ni reformera ett skolsystem som betraktas som ett av världens bästa? Det var en rapport som inte ens diariefördes på det dåvarande Regeringskansliet. Folkpartiledaren Bengt Westerberg, som var med och genomdrev friskolereformen, säger att han inte tog del av varningarna. 8
inlaga_klar.indd 8
2022-04-07 13:15
f ö ro rd
Efter reformen var det sedan ganska tyst om friskolornas framväxt. Men så kom finanskrisen 2008. Den ledde till att de internationella riskkapitalbolagen gjorde sitt intåg på den svenska skolmarknaden. Svenska skolor sågs som säkra och stabila investeringar som kunde leda till stora intäkter på kort tid. När bolagen några år senare började agera som riskkapitalbolag förväntas göra – genom att sälja eller lägga ned skolor i jakten på bättre resultat – gjorde svenska politiker avbön. Den svenska friskolereformen har kallats den minst utredda reformen i den svenska skolans historia. I den här boken berättar jag om några av dess effekter.
9
inlaga_klar.indd 9
2022-04-07 13:15
inlaga_klar.indd 10
2022-04-07 13:15
1 »Vi fattar ingenting« Det är första dagen efter sommarlovet. Jonas Sandbergs elvaåriga son kommer springande hem från skolan och ropar: »Pappa pappa, allt på lektionerna är på engelska och vi fattar ingenting.« Jonas berättar om händelserna i ett mejl där han uppmanar mig att titta närmare på det som händer på sonens skola. Den heter Dibber international Sollentuna. Bara namnet och informationen om att den har växlat språk till engelska är tillräckligt för att jag ska bli intresserad. Att engelska har blivit så vanligt som undervisningsspråk i den svenska skolan beror på att vi har ett skolsystem som går ut på att skolor konkurrerar med varandra på en marknad där den som lyckas locka till sig flest elever vinner. Att växla till engelska kan vara ett effektivt sätt att positionera sig och ta marknadsandelar från andra skolor. Det finns dessutom mycket som tyder på att engelska har en förmåga att dra till sig högpresterande elever som kommer från hem där föräldrarnas utbildningsnivå är högre än snittet. Elever som har bättre förutsättningar, som är enklare och mer lönsamma att ha i undervisningen, för skolor som vill visa goda ekonomiska resultat. Men inte nog med att lektionerna är på engelska, skriver Jonas i sitt mejl, sonens lärare kan dessutom inte ett enda ord på svenska. 11
inlaga_klar.indd 11
2022-04-07 13:15
s v e n s k s ko l a a b
Det finns regler som säger att högst hälften av undervisningen får hållas på engelska. Den här pojken är bara elva år och går i femman. Då är rekommendationen att högst 10–20 procent av lektionstiden ska vara på engelska för att barnen ska ha en chans att hänga med. Jag hinner göra en snabb koll innan jag åker ut till Sollentuna för att träffa Jonas Sandberg. Skolan hette tidigare Norrvikens skolor men köptes två år tidigare av den norskägda koncernen Dibber. Den ingår i Norges största skolkoncern Læringsverkstedet som har expanderat snabbt under de senaste åren, bland annat genom att köpa upp svenska skolor. Nu har den alltså rivstartat med engelska i åtminstone en av dem.
* Luften är klar och kall när jag träffar Jonas och två andra föräldrar som har slutit upp på en gräsplätt utanför skolan. Det har r egnat under natten. Skolan är vackert ockraröd och ligger idylliskt insprängd i det lilla villaområdet Norrviken. Eftersom det är måndag morgon rullar en strid ström av bilar förbi med barn som släpps av framför skolan. Föräldrarna har bildat ett litet nätverk efter det som har hänt. De fick information om att skolan skulle få en mer internationell profil vid ett möte som skolledningen kallade till i februari samma år. Budskapet från ledningen var att övergången till engelska skulle ske stegvis. »Det kändes ganska tryggt att det inte skulle bli några stora förändringar, kanske någon lektion i veckan som skulle vara på engelska«, säger Erika Gulliksson som har en son som går i samma klass som Jonas son. Men under senvåren och sommaren rekryterade skolan lärare från olika delar av världen utan att bry sig om ifall de kunde svenska. Det 12
inlaga_klar.indd 12
2022-04-07 13:15
» V i fat ta r i n g e n t i n g «
gjorde att barnen, när de kom tillbaka efter sommarlovet, möttes av lärare i NO, SO och matematik som bara pratade engelska. »De var alldeles chockade«, säger Jonas och berättar att sonens lärare i de naturorienterande ämnena och matematik kom från Nederländerna. Läraren i de samhällsorienterande ämnena använde engelska med en stark indisk brytning som barnen hade särskilt svårt att förstå. Ulrika Enocksson, en annan förälder som slutit upp utanför skolan, säger att hennes son fick en panikångestattack och gick till skolsköterskan för att han inte kunde andas på en mattelektion. Pojken hade varit hemma från skolan några dagar och när han kom tillbaka ville han ta reda på vad han hade missat och behövde ta igen. Han grät när han kom hem och föräldrarna fattade först inte vad det var. Men så berättade han om den panik han känt när han skulle fråga sina klasskompisar vad de hade gjort när han varit borta. »Jag kunde inte fråga för jag visste inte hur jag skulle säga det på engelska«, förklarade han för sina föräldrar. Läraren hade förbjudit dem att prata svenska med varandra. Föräldrarna tycker att det känns som att deras barn används i ett »experiment«. En vecka efter skolstarten söker de upp rektorn för att prata om det som hänt och får svaret att skolan ska se över situationen. Sedan gör sig rektorn oanträffbar. Efter ytterligare några veckor känner de att skolan försöker lura dem. »Det var aldrig tänkt att det skulle vara någon successiv övergång till engelska, det verkar som att planen var att köra i gång med ett stålbad direkt«, säger Jonas Sandberg. Ända in i september lever de ändå i tron att skolan följer regelverket. Enligt den svenska skollagen måste den som vill bedriva vanlig undervisning på engelska, i andra ämnen än just engelska, ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen som måste försäkra sig om att det finns en genomtänkt plan med undervisningen. Reglerna om 13
inlaga_klar.indd 13
2022-04-07 13:15
s v e n s k s ko l a a b
att högst hälften av lektionstiden får vara på engelska finns där för att barnen behöver få med sig de svenska begrepp som krävs för att kunna nå kunskapsmålen i den svenska läroplanen. I början av september, när föräldrarna tar kontakt med Skolinspektionen för att kontrollera vad som egentligen står i tillståndet, får de veta att skolan inte har något tillstånd. Den 7 september 2020 anmäler de skolans ledning. Först därefter skickar ledningen in sin ansökan om att få gå över till engelska på lektionerna. Det gör även Dibber international Helsingborg som också har kört i gång utan tillstånd.
* För att förstå hur den lilla skolan i Norrviken kunde hamna i händerna på den stora skolkoncernen från Norge behöver vi spola tillbaka bandet till maj 2008. Då fattade kommunfullmäktige i Sollentuna beslutet att tillåta en försäljning av förskole- och skolverksamheterna vid Norrvikens och Stallets skolor i Sollentuna till aktiebolaget Norrvikens Friskola AB och den person som på den tiden var rektor för Stallets skola. Norrvikens skola – som i dag alltså heter Dibber international Sollentuna – var en välfungerande grundskola med några hundra elever. Beslutet om att tillåta en försäljning överklagades av en ledamot i fullmäktige. Hon tyckte att försäljningen var problematisk av flera skäl, till exempel för att det inte skulle finns någon kommunal skola kvar i kommundelen. Eftersom alla barn har skolplikt i Sverige så har kommunen en skyldighet att se till att alla barn ska kunna gå i en offentlig skola på ett rimligt avstånd från hemmet, ansåg ledamoten. Kommunen kan inte heller låta en skola säljas till ett aktiebolag hur som helst eftersom det betyder att den personal som är anställd på skolan i någon mån också »blir såld« till företaget i fråga. 14
inlaga_klar.indd 14
2022-04-07 13:15